Anf. 2 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! I det stora hela delar Kristdemokraterna majoritetens uppfattning i betänkandet om europabolag. Att vi motionerade med anledning av propositionen berodde på att regeringen där tydligt signalerar att man ämnar återkomma med lagar vilka riskerar att försvåra den europeiska integrationen och upprättandet av en gemensam inre marknad. Det ställer vi inte upp på. Vi är glada över att vi på den punkten även har fått stöd av Moderaterna och Folkpartiet.
En av EU:s grundpelare är upprättandet av en gemensam inre marknad. På denna marknad ska individer och företag kunna handla, byta tjänster, arbeta, investera och producera under lika konkurrensförhållanden. Som ett led i genomförandet av den inre marknaden har ett EG-rättsligt regelverk utvecklats på bolagsrättens område. Dessa regler har hittills huvudsakligen meddelats i form av direktiv. Hittills har nio bolagsrättsliga direktiv antagits. Genom dessa har en del av skillnaderna mellan medlemsstaternas bolagsrättsliga lagstiftning jämnats ut.
Vid sidan av detta harmoniseringsarbete har det inom EU länge bedrivits ett arbete med att skapa särskilda europeiska associationsformer. Frågan om en särskild europeisk aktiebolagsform, europabolag, har diskuterats i flera decennier. Efter många års diskussioner och förhandlingar nådde medlemsstaterna hösten 2000 enighet om en förordning om europabolag, den så kallade SE-förordningen. SE är förkortning för - med reservation för uttalet -
Societas Europea
. SE-förordningen träder i kraft den 8 oktober 2004.
Justitiedepartementet remitterade i mars 2003 promemorian
Europabolag
, Ds 2003:15. I fråga om europabolag som står under Finansinspektionens tillsyn föreslogs i promemorian att Finansinspektionen skulle få motsätta sig en flyttning av säte eller att sådant bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion om ett sådant motsättande grundar sig på hänsyn till allmänintresset. När det gäller övriga bolag föreslogs inte någon möjlighet för en myndighet att motsätta sig en flyttning eller fusion.
Staten, liksom andra borgenärer, behåller sina fordringar på ett europabolag även efter det att bolaget har flyttat sitt säte. Även skattefordringar kan alltså krävas in efter det att ett bolag har flyttat sitt säte från Sverige.
Herr talman! Så långt är allt gott och väl. I Justitiedepartementets promemoria gavs inte skattemyndigheterna någon möjlighet att motsätta sig en fusion eller flyttning av säte för att bolaget i fråga är föremål för en skatteutredning. Men det föreslog Riksskatteverket, numera Skatteverket, när man fick promemorian på remiss. Riksskatteverket menar att det finns risk att europabolagsformen kan komma att användas för att försvåra skattekontroll. Riksskatteverkets agerande är i och för sig inget att förvånas över; verket förväntas hålla sig med en hög ambitionsnivå för att rädda skatteintäkter åt staten. Dessvärre tog regeringen intryck av Riksskatteverket, och avser nu att skyndsamt återkomma med förslag härom. Därmed kan konstateras att regeringen antagit ett något negativt förhållningssätt till implementeringen av SE-förordningen i denna del. Det stämmer inte helt överens med det faktum att regeringen som regel alltid förespråkar vikten av den europeiska integrationen, även om stolta deklarationer härvidlag reducerades till en munnens bekännelse i samband med EU-utvidgningen för några veckor sedan.
Ett europabolag ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform, vilket kan sägas utgöra en del i den av EU:s grundpelare som handlar om upprättandet av en gemensam inre marknad. Kristdemokraterna anser inte att en skattemyndighet enbart med åberopande av pågående skatteutredning ska kunna hindra civilrättsliga transaktioner. Det är negativt för det enskilda bolaget. Man kan tappa tempo i ett expansivt skede och så vidare. Det kan även få en hämmande effekt på upprättandet av den gemensamma inre marknaden. Som redan nämnts fråntas inte staten rätten att hävda skattekrav efter det att en reglering om europabolag införs i Sverige. Kanske kommer införandet av europabolag att medföra vissa förändringar i myndigheternas möjligheter till skattekontroll. För den händelse skattekontroll i hög grad skulle försvåras om ett europabolag flyttar sitt säte eller om ett bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, vilket regeringen befarar men ej kan belägga, får regeringen om och när problem uppstår återkomma med förslag om erforderlig kompletterande lagstiftning. Den europeiska integrationen får inte försvåras på grund av regeringens negativa förväntningar när det gäller näringslivets kommande agerande för att inlemmas i den gemensamma inre marknaden. Kristdemokraterna motsätter sig därför ett införande av sådana ur systematisk synvinkel främmande inslag i svensk rätt.
Slutligen, herr talman, anser inte Kristdemokraterna att det behöver finnas någon möjlighet för en myndighet - förutom Finansinspektionen i vissa fall - att motsätta sig att ett bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion eller att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte. Därför menar vi att regeringen bör skrota planerna på den aviserade lagstiftningen, vilken i praktiken skulle kunna ge Skatteverket auktorisation som svensk bromskloss i upprättandet av den gemensamma inre marknaden. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.