Bostadsrätt - underrättelser till socialnämnden

Betänkande 2003/04:BOU10

Bostadsutskottets betänkande2003/04:BOU10

Bostadsrätt - underrättelser till socialnämnden

Sammanfattning
I detta betänkande behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:94
Bostadsrätt - underrättelser till socialnämnden jämte motioner som väckts
med anledning av propositionen. Regeringen föreslår ändringar i
bostadsrättslagen i syfte att garantera att de sociala myndigheterna blir
uppmärksammade på enskilda bostadsrättshavares situation i samband med vissa
uppsägningar som rör bostadsrätt. Enligt förslaget skall en bostadsrättsförening
vara skyldig att underrätta socialnämnden innan en bostadsrättshavare som
har en bostadslägenhet sägs upp på grund av störningar i boendet eller
betalningsförsening.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2004.
Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till propositionen antar
regeringens lagförslag och avslår motionerna.
Till betänkandet har en reservation (m, fp, kd) och ett särskilt yttrande
(kd) fogats.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen
(1991:614). Därmed bifaller riksdagen proposition 2003/04:94 och avslår
motionerna 2003/04:Bo1, 2003/04:Bo2 och 2003/04:Bo3 yrkande 1.

Reservation (m, fp, kd)
Stockholm den 29 april 2004
På bostadsutskottets vägnar
Ragnwi Marcelind
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ragnwi Marcelind (kd),
Owe Hellberg (v), Anders Ygeman (s), Lilian Virgin (s), Marietta de
Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström (fp), Siw Wittgren-Ahl (s), Hans Unander
(s), Margareta Pålsson (m), Ingela Thalén (s), Lars Tysklind (fp), Rigmor
Stenmark (c), Gunnar Sandberg (s), Peter Danielsson (m), Sten Lundström
(v), Helena Hillar Rosenqvist (mp) och Leif Jakobsson (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I den under förra riksmötet av riksdagen behandlade proposition 2002/03:12
Olika bostadsrättsfrågor föreslog regeringen vissa ändringar i
bostadsrättslagen. Förslagen gällde bl.a. reglerna om upphörande av
bostadsrättshavarens rätt till lägenheten (förverkande). Vid riksdagens
behandling
av förslagen gjorde riksdagen två tillkännagivanden som gällde underrättelse
till socialnämnden i samband med förverkande av bostadsrätt (bet.
2002/03:BoU2). Med anledning av tillkännagivandena har inom
Justitiedepartementet
utarbetats promemorian Bostadsrätt - underrättelser till socialnämnden.
I promemorian lämnades förslag till vissa ändringar i bostadsrättslagen.
Förslagen syftar till att garantera att de sociala myndigheterna blir
uppmärksammade på enskilda bostadsrättshavares situation i samband med
uppsägningar avseende bostadsrätt. Promemorian har remissbehandlats. I
den i detta betänkande behandlade proposition 2003/04:94 Bostadsrätt -
underrättelser till socialnämnden tar regeringen upp de frågor som
behandlats i promemorian. Regeringen anser sig härigenom ha tillgodosett
riksdagens tillkännagivanden. Lagrådet har yttrat sig till regeringen
över de framarbetade lagförslagen.
Med anledning av regeringens proposition har - förutom nedan redovisade
motionsförslag - också ett motionsförslag om hyreslagens utformning väckts;
se motion 2003/04:Bo3 (kd) yrkande 2. Utskottet avser att behandla detta
motionsförslag under nästa riksmöte tillsammans med andra förslag som
gäller hyreslagens bestämmelser.

Utskottets överväganden
Underrättelse till socialnämnden vid uppsägning på grund av störningar
och betalningsförsummelse
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör anta regeringens lagförslag och avslå de motstående
motionsförslagen. Jämför reservationen (m, fp, kd) och det särskilda yttrandet
(kd).
Enligt regeringens förslag skall en bostadsrättsförening vara skyldig att
underrätta socialnämnden om störningar från en bostadslägenhet som en
bostadsrättshavare är ansvarig för. Underrättelsen skall vara en förutsättning
för att uppsägning skall få ske. Vid särskilt allvarliga störningar skall
uppsägning få ske utan föregående underrättelse. En kopia av uppsägningen
skall dock skickas till socialnämnden. En bostadsrättsförening skall vidare
vara skyldig att lämna ett meddelande till socialnämnden om en
bostadsrättshavare
som innehar en bostadslägenhet sägs upp på grund av att årsavgiften inte
har betalats i rätt tid. Meddelandet skall vara en förutsättning för att
återvinningsfristen skall börja löpa. Vid uppsägning på grund av upprepade
betalningsförseningar skall föreningen inte vara skyldig att lämna något
meddelande till socialnämnden.
Förslag om att riksdagen skall avslå regeringens proposition har lämnats
i tre motioner. De återfinns i motionerna 2003/04:Bo1 (m), 2003/04:Bo2
(fp) och 2002/03:Bo3 (kd) yrkande 1.
Vid behandlingen av motsvarande frågor under förra riksmötet föreslog
utskottet två tillkännagivanden (bet. 2002/03:BoU2) vilka grundlagt det
föreliggande regeringsförslaget. I två för m, fp och kd gemensamma
reservationer lämnades förslag som innebar att några tillkännagivanden inte
skulle göras. Reservanternas bedömningar i de två reservationerna omfattade
bl.a. att systemet med underrättelse på hyresrättens område i praktiken
inte fungerar särskilt bra. Det påpekades vidare bl.a. att den som sägs
upp kan känna sig kränkt av socialnämndens inblandning och att det kan
uppfattas som känsligt för styrelsen att denna skall vara skyldig att
anmäla en granne till nämnden. Mot denna bakgrund ansågs det rimligt att
i stället utforma förverkandereglerna så att det ligger på den enskilde
bostadsrättshavaren att ta kontakt med de sociala myndigheterna om han
behöver hjälp och stöd i den situation som uppkommit.
Vidare anfördes reservationsvis att en bostadsrättshavares betalningsdröjsmål
vanligen gäller också räntor och amorteringar och att lägenheten kan komma
att avyttras genom långivarens agerande. Det påpekades att det inte krävs
att en privat långivare skall skicka underrättelse. Mot den bakgrunden
ansågs det föga meningsfullt att föreskriva en underrättelseskyldighet
för bostadsrättsföreningen i förhållande till socialnämnden. Som ytterligare
ett argument i detta sammanhang anfördes att de åtgärder som nämnden skulle
kunna vidta torde vara avsevärt färre än vad gäller hyresrätter.
I m-, fp-, och kd-motionerna framförs i allt väsentligt samma skäl för
att propositionen skall avslås som de som redovisats i reservationerna
mot att riksdagen skulle göra de två tillkännagivandena. I m-motionen
poängteras särskilt att förslaget reducerar bostadsrättshavare och grannar
till angivare. Motionärerna anför vidare att förslaget är integritetskränkande
också av det skälet att bostadsrättshavaren inte har någon möjlighet att
undvika att socialnämnden underrättas. Också i fp-motionen poängteras
integritetsaspekter och framhålls andra möjligheter till kontakter med de
sociala myndigheterna. Det gäller bl.a. att regelsystemet bör utformas så
att den enskilde bereds tillfälle att själv ta kontakt med de sociala
myndigheterna samt att kronofogdemyndigheten har skyldighet att underrätta
socialnämnden om en uppsägning leder till verkställighetsåtgärder (16 kap.
2 § utsökningsförordningen [1981:981]). Kd-motionärerna uppehåller sig
särskilt vid att systemet med underrättelser fungerar dåligt på hyresrättens
område och därför inte är en bra förebild. I m- och kd-motionerna
uppmärksammas särskilt att bostadsrättshavaren på grund av sitt delägarskap
i bostadsrättsföreningen har en annan ställning än vad en hyresgäst har
i förhållande till sin hyresvärd. I både fp- och kd-motionerna påpekas
att de centrala bostadsrättsorganisationerna motsatt sig förslaget.
Riksdagens tillkännagivanden omfattade den uttalade uppfattningen att en
bostadsrättsförening, likt andra samhällsaktörer, har ett socialt och
samhälleligt ansvar för sina medlemmar och att det är lämpligt att detta
kommer till uttryck i form av kontakter eller annat samarbete med bl.a.
sociala myndigheter. Utskottet står fast vid denna uppfattning och anser
att bostadsrättslagen med den nya utformning som regeringens lagförslag
innebär kommer att svara mot de värderingar riksdagens majoritet givit
uttryck för. Genom en kontakt med socialnämnden kan bostadsrättshavarens
behov av att erhålla adekvat hjälp för de problem han mött tillgodoses.
Därutöver ges socialnämnden möjligheter till insatser som hindrar eller
förebygger att bostadsrättshavarens sociala situation försämras genom de
sanktioner som bostadsrättsföreningen kan komma att vidta. Hänsynen till
barn gör sig i dessa sammanhang gällande med avsevärd styrka. Lagstiftaren
bör söka garantera att de sociala myndigheterna blir uppmärksammade på
enskilda bostadsrättshavares problem.
En bostadsrättsförening är en form för samverkan där syftet är att bereda
ägarna bostäder. Det är för utskottet en främmande tanke att som angiveri
beteckna en underrättelse till socialnämnden om att någon i samverkanskretsen
riskerar att förlora sin bostad. Enligt utskottet ligger en
underrättelseskyldighet
klart inom ramen för en god samverkan med syfte att tillgodose medlemmarnas
bostadsbehov.
Först vad gäller frågan om uppsägning på grund av störningar. Som bl.a.
Fastighetsägarna Sverige och Riksbyggen i sina remissvar har framhållit
finns det vissa olikheter mellan upplåtelseformerna hyres- och bostadsrätt
som synes tala mot att överföra de regler om underrättelseskyldighet som
gäller enligt hyreslagen till bostadsrättslagen. Hit hör t.ex. att det
kan vara känsligt för styrelsen i en bostadsrättsförening att skicka en
underrättelse om störningar som gäller en granne och föreningsmedlem till
socialnämnden. Vidare synes, såsom flera remissinstanser, bl.a. HSB
Riksförbund, har påtalat, systemet med underrättelser inte alltid fungerat
tillfredsställande på hyresrättens område. Konsumentverket har framhållit
att en möjlighet att komma till rätta med detta kan vara att förbättra
rutinerna i samband med avhysning. För att åstadkomma detta behövs inga
lagstiftningsåtgärder. Samtidigt står det klart att - som Stockholms och
Arvidsjaurs kommuner också har framhållit - en underrättelseskyldighet
kan ge kommunerna ökade möjligheter att sätta in stödinsatser i tid så
att man kan komma till rätta med störningarna och därmed förhindra avhysning.
Som skäl mot förslaget skulle man också eventuellt kunna hävda att en
underrättelseskyldighet medför en viss administrativ belastning för
bostadsrättsföreningarna. Invändningen är av underordnad betydelse men det
kan nämnas att inget har framkommit som tyder på att förverkande av
bostadsrätt är särskilt vanligt förekommande. Sett i sitt sammanhang skulle
därför ett system med underrättelse till socialnämnden på bostadsrättens
område medföra en enbart mycket begränsad ökning av bostadsrättsföreningens
åligganden. Vid en avvägning av de skäl som kan anföras för och emot en
underrättelseskyldighet anser utskottet att fördelarna med en
underrättelseskyldighet klart väger över.
Enligt riksdagens mening framstod det som följdriktigt att en
underrättelseskyldighet gentemot socialnämnden införs också när en
bostadsrättshavare
kommit i betalningsdröjsmål och föreningen avser att säga upp honom. Det
kan, uttalade riksdagen, under vissa förutsättningar finnas goda skäl att
ge en bostadsrättshavare ekonomiskt stöd så att denne kan bo kvar i sin
lägenhet. Riksdagen tillkännagav därför att det finns skäl att genom
lagstiftning söka garantera att de sociala myndigheterna blir uppmärksammade
på enskilda bostadsrättshavares problem och att en underrättelseskyldighet
motsvarande den som gäller för hyresrätter därför bör införas för
bostadsrätter. Några remissinstanser, bl.a. Riksbyggen, har hänvisat till att
en bostadsrätt - till skillnad från en hyresrätt - representerar ett
förmögenhetsvärde och att en underrättelseskyldighet därför inte är särskilt
meningsfull. Vidare har flera remissinstanser påtalat att underrättelserna
inte fungerar särskilt bra på hyresrättens område. Utskottet vill liksom
regeringen framhålla att det finns bostadsrätter med ett mycket begränsat
ekonomiskt värde som såtillvida liknar hyresrätter. Det bör också framhållas
att socialnämnden, vid förverkande av en bostadsrätt med ett betydande
ekonomiskt värde, kan vidta andra åtgärder än att verka för att
bostadsrättshavaren får bo kvar, t.ex. ordna med en ny bostad. Ovan har
utskottet
tillstyrkt regeringens förslag om att en bostadsrättsförening skall
underrätta socialnämnden före uppsägning som grundas på störningar i boendet.
Det är enligt utskottets liksom regeringens mening naturligt att en
liknande ordning införs när det gäller uppsägning på grund av
betalningsförsening.
En bostadsrättsförening skall därför vara skyldig att meddela socialnämnden
om en bostadsrättshavare sägs upp på grund av att årsavgiften inte har
betalats i rätt tid. Underrättelseskyldigheten bör - liksom enligt hyreslagen
- avse enbart bostadslägenheter. I hyreslagen utgör meddelandet en
förutsättning för att återvinningsfristen skall börja löpa. Detta bör gälla
även här. De föreslagna reglerna har utformats med de motsvarande reglerna
i hyreslagen som förebild.
På här återgivna och i övrigt de skäl som redovisats i propositionen bör
riksdagen anta regeringens lagförslag och avslå motionerna.

Reservation
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett
följande reservation.
Regeringens lagförslag (m, fp, kd)
av Ragnwi Marcelind (kd), Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Nina Lundström
(fp), Margareta Pålsson (m), Lars Tysklind (fp) och Peter Danielsson (m).

Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande
lydelse:
Riksdagen antar inte regeringens förslag till lag om ändring i
bostadsrättslagen (1991:614). Därmed bifaller riksdagen motionerna
2003/04:Bo1, 2003/04:Bo2 och 2003/04:Bo3 yrkande 1 och avslår proposition
2003/04:94.
Ställningstagande
Regeringens nu till riksdagen avlämnade förslag innebär att bostadsrättslagens
regler skall göras lika med vad som gäller enligt hyreslagen. När samma
frågor behandlades av regeringen i den proposition som lades på riksdagens
bord under förra riksmötet ansåg regeringen att bostadsrättslagen inte
skulle göras lika med hyreslagen i de avseenden som nu är aktuella.
Regeringen anförde bl.a. att systemet med underrättelse på hyresrättens
område i praktiken inte fungerar särskilt bra. Tanken var att dessa regler
inte utgjorde en bra förebild för bostadsrättens del.
Vid utskottsbehandlingen av den nämnda propositionen motsatte vi oss
förslagen om tillkännagivanden vilka stod mot den ståndpunkt som regeringen
då intagit. Vi gjorde alltså i allt väsentligt samma bedömning som regeringen.
Vi framhöll i vår gemensamma reservation, förutom att systemet med
underrättelse inom hyresrättens område inte fungerar särskilt bra, bl.a.
att den störande kan känna sig kränkt av socialnämndens inblandning genom
en anmälan från bostadsrättsföreningens styrelse och att det dessutom kan
vara känsligt för styrelsen att denna skall vara skyldig att anmäla en
granne till socialnämnden. Vi konstaterade också, vad gäller
betalningsförsening,
att bostadsrätten i normalfallet representerar ett förmögenhetsvärde och
att dröjsmålen vanligen också gäller räntor och amorteringar. Krav på
underrättelse till socialnämnden ställs inte på privata långivare. Det är
då föga meningsfullt att föreskriva en underrättelseskyldighet för
bostadsrättsföreningen. Som ytterligare ett argument i detta sammanhang
anfördes att de åtgärder som nämnden skulle kunna vidta torde vara avsevärt
färre än vad gäller hyresrätter. Vi ansåg det rimligt att förverkandereglerna
utformas så att den enskilde bostadsrättsinnehavaren själv kontaktar de
sociala myndigheterna om den hjälp och det stöd som behövs.
Vid remissbehandlingen av de i den nu aktuella propositionen framlagda
förslagen har centrala remissinstanser som Fastighetsägarna Sverige, SCB
Bostadsrättscentrum, HSB Riksförbund och Riksbyggen motsatt sig att en
underrättelseskyldighet införs. Argumenten för detta överensstämmer till
stor del med de argument som framfördes i våra reservationer. Flera
remissinstanser har hänvisat till att en bostadsrätt - till skillnad från
en hyresrätt - representerar ett förmögenhetsvärde och att en
underrättelseskyldighet därför inte är särskilt meningsfull. Konsumentverket
framhåller att man utan lagändring kan förbättra rutinerna vid avhysning.
Det bör uppmärksammas att kronofogdemyndigheten har skyldighet att
underrätta socialnämnden när en ansökan om avhysning från en bostad har
gjorts (16 kap. 2 § utsökningsförordningen).
Vi motsätter oss regeringens förslag eftersom de reducerar bostadsrättshavare
och grannar till angivare. Det är väsentligt att betona bostadsrättens
skillnader i förhållande till hyresrätten. En viktig skillnad är det
särskilda ansvar som medlemmarna har såsom ägare av bostadsfastigheten. En
bostadsrättsförening är ett ekonomiskt företag som gemensamt drivs av de
boende i form av en förening. Bostadsrättshavarna är delägare i föreningen
och har satsat kapital i denna. Det finns således ett ägande och ett ansvar
på samma sätt som för en villaägare. En bostadsrättshavare har alltså ett
annat förhållande till bostadsrättsföreningen än vad en hyresgäst har
till sin hyresvärd. Att kräva att föreningen skall ange till socialnämnden
om en av dess medlemmar förverkat sin bostadsrätt är att kräva att grannar
skall ange varandra.
Dessutom innebär förslagen att en bostadsrättshavare inte kan bli
tillgodosedd om han önskar att socialnämnden inte skall underrättas om att
han sagts upp. Regeringens förslag är integritetskränkande också ur denna
synvinkel.
Vi anser med hänvisning till de skäl vi nu särskilt framhåller att
regeringens lagförslag - som nu ligger på riksdagens bord mot regeringens
egen övertygelse och mot viljan hos de centrala bostadsrättsorganisationerna
som representerar merparten av landets bostadsrättshavare och deras
föreningar - inte skall genomföras. Vi avstyrker således propositionen.
Därmed tillstyrker vi m-, fp- och kd-motionerna.
Särskilt yttrande

Regeringens lagförslag (kd)
Ragnwi Marcelind (kd) anför:

Successivt har regelverket för bostadsrätten anpassats till det för
hyresrätten. Jag är tveksam till att bostadsrättsföreningar skall åläggas
samma krav på socialt ansvarstagande som gäller för t.ex. de bostadsbolag
som kommunerna använder för att fullgöra sitt bostadsförsörjningsansvar.
I föreliggande proposition beaktas inte alls den viktiga invändning
regeringen framförde för ett år sedan när den ansåg att någon
underrättelseskyldighet inte skulle införas, nämligen att systemet med
underrättelser
fungerar dåligt. Propositionens förslag framstår tydligt som symboliska,
med främsta syfte att likställa reglerna för hyresrätt och bostadsrätt,
inte att åstadkomma en verklig förbättring för dem vars boende hotas.
När det i Bostadsrättsutredningens betänkande från december 1999 (SOU
2000:2) övervägdes om hyreslagens bestämmelser om underrättelser bör
utvidgas till att gälla bostadsrättslagen, betonades de svårigheter personer
som blivit avhysta har att få en ny bostad. Utredningen konstaterade att
de åtgärder som kommunerna vidtar varierar kraftigt och att det i många
fall inte händer annat än att socialnämnden skickar ut ett brev som inte
besvaras. Enligt utredningen känner sig kommunerna överhopade av underrättelser
och det sägs förekomma att personer upplever framstötar från socialnämnden
som direkt kränkande. Att regeringen inte åstadkommit en förändring av
denna situation, utan fortfarande så sent som 2003 angav bristfälligheten
i systemet som ett skäl för att inte utvidga det till bostadsrätter, är
inte annat än ansvarslöst. Regeringen borde i stället för att utvidga
systemet med underrättelser till att omfatta fler fastighetsägare, dvs.
bostadsrättsföreningarna, ha avskaffat det för hyresgästerna och ersatt
det med ett mer verkningsfullt. Kristdemokraterna har vid upprepade
tillfällen föreslagit att det bör införas ett obligatoriskt samrådsförfarande
vid vräkningssituationer mellan hyresgäst, hyresvärd och företrädare för
kommunen. De bostadssociala problem som finns i samhället kommer inte
närmare sin lösning genom propositionens förslag, utan det krävs nya
verktyg som särskilt tar fasta på barns utsatta situation i de fall då en
uppsägning från bostaden är förestående. Frågan om ett för hyresvärden
obligatoriskt samråd med socialnämnd och hyresgäst avser jag att återkomma
till vid utskottets behandling av förslag rörande hyreslagens utformning.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:94 Bostadsrätt - underrättelser till socialnämnden:
Riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).
Följdmotioner
2003/04:Bo1 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m):
Riksdagen avslår regeringens proposition 2003/04:94.
2003/04:Bo2 av Nina Lundström m.fl. (fp):
Riksdagen beslutar avslå proposition 2003/04:94.
2003/04:Bo3 av Dan Kihlström m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i
bostadsrättslagen.
Regeringens lagförslag återfinns i bilaga 2.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag