Europabolag

Herr talman! I lagutskottets betänkande nr 26 behandlas regeringens proposition angående europabolag samt en motion som har väckts med anledning av propositionen. Inom Europeiska unionen har det länge bedrivits ett arbete med harmonisering på bolagsrättens område, bland annat genom att skapa särskilda europeiska associationsformer. År 2001 beslutade ministerrådet om en förordning om europabolag som träder i kraft den 8 oktober i år. Ett europabolag ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform. I propositionen föreslås bestämmelser om bland annat bildandet av europabolag och om flyttning av deras säte och organisation. Med hänsyn till det förhållandevis stora minimikapitalet på 120 000 euro för europabolag antas att det företrädesvis är bland de större företagen som bolagsformen kommer att vara ett intressant alternativ till befintliga nationella företagsformer. Europabolag med säte i Sverige kommer i stor utsträckning att falla under samma regler som ett svenskt publikt aktiebolag, både bolagsrättsligt och skatterättsligt. Slutligen, herr talman, föreslås en möjlighet att hindra flytt av europabolags säte för en myndighet om det ligger i det allmännas intresse. Det gäller till exempel effektiv skattetillsyn. Just i denna fråga avser regeringen att återkomma vid senare tillfälle.

Herr talman! I det stora hela delar Kristdemokraterna majoritetens uppfattning i betänkandet om europabolag. Att vi motionerade med anledning av propositionen berodde på att regeringen där tydligt signalerar att man ämnar återkomma med lagar vilka riskerar att försvåra den europeiska integrationen och upprättandet av en gemensam inre marknad. Det ställer vi inte upp på. Vi är glada över att vi på den punkten även har fått stöd av Moderaterna och Folkpartiet. En av EU:s grundpelare är upprättandet av en gemensam inre marknad. På denna marknad ska individer och företag kunna handla, byta tjänster, arbeta, investera och producera under lika konkurrensförhållanden. Som ett led i genomförandet av den inre marknaden har ett EG-rättsligt regelverk utvecklats på bolagsrättens område. Dessa regler har hittills huvudsakligen meddelats i form av direktiv. Hittills har nio bolagsrättsliga direktiv antagits. Genom dessa har en del av skillnaderna mellan medlemsstaternas bolagsrättsliga lagstiftning jämnats ut. Vid sidan av detta harmoniseringsarbete har det inom EU länge bedrivits ett arbete med att skapa särskilda europeiska associationsformer. Frågan om en särskild europeisk aktiebolagsform, europabolag, har diskuterats i flera decennier. Efter många års diskussioner och förhandlingar nådde medlemsstaterna hösten 2000 enighet om en förordning om europabolag, den så kallade SE-förordningen. SE är förkortning för - med reservation för uttalet - Societas Europea . SE-förordningen träder i kraft den 8 oktober 2004. Justitiedepartementet remitterade i mars 2003 promemorian Europabolag , Ds 2003:15. I fråga om europabolag som står under Finansinspektionens tillsyn föreslogs i promemorian att Finansinspektionen skulle få motsätta sig en flyttning av säte eller att sådant bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion om ett sådant motsättande grundar sig på hänsyn till allmänintresset. När det gäller övriga bolag föreslogs inte någon möjlighet för en myndighet att motsätta sig en flyttning eller fusion. Staten, liksom andra borgenärer, behåller sina fordringar på ett europabolag även efter det att bolaget har flyttat sitt säte. Även skattefordringar kan alltså krävas in efter det att ett bolag har flyttat sitt säte från Sverige. Herr talman! Så långt är allt gott och väl. I Justitiedepartementets promemoria gavs inte skattemyndigheterna någon möjlighet att motsätta sig en fusion eller flyttning av säte för att bolaget i fråga är föremål för en skatteutredning. Men det föreslog Riksskatteverket, numera Skatteverket, när man fick promemorian på remiss. Riksskatteverket menar att det finns risk att europabolagsformen kan komma att användas för att försvåra skattekontroll. Riksskatteverkets agerande är i och för sig inget att förvånas över; verket förväntas hålla sig med en hög ambitionsnivå för att rädda skatteintäkter åt staten. Dessvärre tog regeringen intryck av Riksskatteverket, och avser nu att skyndsamt återkomma med förslag härom. Därmed kan konstateras att regeringen antagit ett något negativt förhållningssätt till implementeringen av SE-förordningen i denna del. Det stämmer inte helt överens med det faktum att regeringen som regel alltid förespråkar vikten av den europeiska integrationen, även om stolta deklarationer härvidlag reducerades till en munnens bekännelse i samband med EU-utvidgningen för några veckor sedan. Ett europabolag ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform, vilket kan sägas utgöra en del i den av EU:s grundpelare som handlar om upprättandet av en gemensam inre marknad. Kristdemokraterna anser inte att en skattemyndighet enbart med åberopande av pågående skatteutredning ska kunna hindra civilrättsliga transaktioner. Det är negativt för det enskilda bolaget. Man kan tappa tempo i ett expansivt skede och så vidare. Det kan även få en hämmande effekt på upprättandet av den gemensamma inre marknaden. Som redan nämnts fråntas inte staten rätten att hävda skattekrav efter det att en reglering om europabolag införs i Sverige. Kanske kommer införandet av europabolag att medföra vissa förändringar i myndigheternas möjligheter till skattekontroll. För den händelse skattekontroll i hög grad skulle försvåras om ett europabolag flyttar sitt säte eller om ett bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion, vilket regeringen befarar men ej kan belägga, får regeringen om och när problem uppstår återkomma med förslag om erforderlig kompletterande lagstiftning. Den europeiska integrationen får inte försvåras på grund av regeringens negativa förväntningar när det gäller näringslivets kommande agerande för att inlemmas i den gemensamma inre marknaden. Kristdemokraterna motsätter sig därför ett införande av sådana ur systematisk synvinkel främmande inslag i svensk rätt. Slutligen, herr talman, anser inte Kristdemokraterna att det behöver finnas någon möjlighet för en myndighet - förutom Finansinspektionen i vissa fall - att motsätta sig att ett bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion eller att motsätta sig att ett europabolag flyttar sitt säte. Därför menar vi att regeringen bör skrota planerna på den aviserade lagstiftningen, vilken i praktiken skulle kunna ge Skatteverket auktorisation som svensk bromskloss i upprättandet av den gemensamma inre marknaden. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.

Herr talman! Vi ska nu debattera lagutskottets betänkande nr 26 som behandlar proposition 2003/04:112 angående en ny associationsform, det vill säga europabolag. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande i dess helhet och avslag på den reservation som finns. Jag konstaterar också att det här är en samarbetsproposition, skriven tillsammans med Vänsterpartiet. Tasso Stafilidis kommer därför inte att gå upp under debatten, utan han stöder vårt förslag. Jag går nu in på själva sakfrågan. Man kan säga att diskussionen gällande en europeisk associationsform och harmonisering på det associationsrättsliga området inom unionen har pågått under en lång tid. Under flera decennier har man diskuterat hur man på olika sätt ska försöka hitta lösningar för att harmonisera lagstiftningen och kanske till och med i slutändan hitta liknande associationsformer eller associationsformer som ska kunna användas i hela unionen och vara tillämpliga med ungefär samma lagstiftning. Syftet med förordningen är att skapa en europeisk associationsform som ska kunna användas inom hela unionen för att på så sätt öka möjligheterna för fri rörlighet och göra det möjligt att öppna den inre marknaden ytterligare. Så långt är allting bra. Jag tycker att förslaget om europabolag är oerhört bra. Jag tror att det är viktigt att man har kommit ett steg på vägen. Nu måste vi också arbeta mer inom det associationsrättsliga området. Herr talman! Den meningsskiljaktighet som vi nu har ställts inför berör huruvida enskilda myndigheter ska få möjlighet att ha en åsikt om huruvida en fusion ska genomföras eller inte. Jag tycker, precis som reservanterna, att det kan vara viktigt att man i många avseenden är restriktiv med att ge myndigheter möjligheter att gå in och styra företags vidare utveckling och framtidsplaner. Jag håller helt med om det. Men samtidigt måste man vara medveten om den diskussion som vi har i samhället om moral och etik i näringslivet. Den diskussionen har pågått under det senaste halvåret-året. Jag tror att det är viktigt att vi politiker och näringslivet gemensamt säger att vi inte kan acceptera att företag ägnar sig åt skumraskaffärer eller liknande verksamhet. Det kan vi inte acceptera, och det ska vi sätta stopp för. Men vi ska självfallet inte hämma företag som vill utvecklas. Det är mot den bakgrunden som regeringen, i den proposition som jag håller upp här, har kommit fram till att man senare ska komma med ett nytt förslag om att Skatteverket under vissa omständigheter ska få möjlighet att göra vissa inskränkningar för företagen. Jag tycker att det är rätt. När ett företag har olika skatteproblem eller är föremål för någon typ av utredning tycker jag faktiskt att det är helt acceptabelt att en myndighet kan säga: Vänta lite grann nu! Nu måste vi faktiskt se över detta. Jag tycker inte att det är några problem. Det viktigaste är faktiskt att vi täpper till de kryphål som finns. Sedan kan jag hålla med reservanterna om att om Skatteverket har en skattefordran mot ett bolag har man självfallet även efter fusionen eller förflyttningen av sätet möjlighet att inkräva den här fordran. Det är inga problem med det. Jag håller helt med om det. Problemet och det som man lyfter upp på s. 72 i propositionen handlar inte om att man ska försvåra möjligheterna att driva in befintliga skatteskulder. Det handlar om att man är rädd för att bildandet av ett europabolag ska kunna skapa möjligheter till skatteflykt under en pågående utredning. Låt oss anta att jag driver ett företag som under ett antal år har ägnat sig åt mer eller mindre tvivelaktig skatteplanering och jag som företagare upptäcker att mitt företag snart kommer att sättas under luppen av Skatteverket. Om jag då i snabb takt ombildar mitt bolag till ett europabolag och flyttar det till Tyskland blir det med tysk lagstiftning väldigt svårt för Skatteverket att kräva att få se olika typer av handlingar och årsrapporter. Det är möjligt, men det är oerhört komplicerat och kommer att kräva oerhört stora resurser. Det är det som man pekar på s. 72 och s. 73 i propositionen. Det är där problemet ligger. Det är inget problem att kräva in pengar för redan uppkomna skatteskulder. Problemet är att det blir väldigt svårt att undersöka om ett företag har haft skatteskulder tidigare. Det stora problemet är egentligen hur man ska kunna gå in och se över förhållanden i det till exempel tyska europabolaget som tidigare var svenskt. Herr talman! Jag vill avsluta mitt anförande med att än en gång yrka bifall till förslaget i lagutskottets betänkande 26 i dess helhet och avslag på reservationen.

Herr talman! Då Miljöpartiet som bekant tyvärr inte har någon ordinarie ledamot i lagutskottet får jag på detta sätt avge en röstförklaring inför voteringen som väntar senare i dag. Vi i Miljöpartiet är egentligen principiella motståndare till inrättandet av europabolagsformen. Det är vi på två grunder. För det första ser vi inte riktigt behovet. Utifrån ett arbete som lagutskottet har gjort vet vi att Skatteverket i dag inte tror att det är speciellt många bolag som kommer att använda sig av den här formen. För det andra tror vi, vilket är en risk vi ser tillsammans med flera sociala rörelser i Europa, att det här kan underminera lagstiftningen i de länder som försökt stoppa att företag hipp som happ kan flytta och sätta små orter i kvartalskapitalismens farstu. Tyvärr har vi i Sverige inte den typ av lagstiftning som stoppar att Continental kan flytta från Gislaved utan att ge någonting tillbaka till samhället. Som kammarkamraterna kanske vet, har Miljöpartiet och Vänsterpartiet i näringsutskottet arbetat för att få till den typen av lagstiftning. Risken är att om man inför en europabolagsform skulle en sådan lagstiftning bli tandlös. De bolag som avser lägga ned verksamhet på små orter kan då omformas till europabolag och lyda under andra bolagsregler. Det är den risken vi har varit rädda för, och det är därför vi har varit principiella motståndare till inrättandet av europabolag. Nu har processen gått på, regeringen har haft en annan ståndpunkt och EU-direktivet har kommit. Nu har Sverige att implementera det EU-direktiv som säger att vi ska inrätta europabolag. Enligt principen att välja sina strider rätt säger vi i Miljöpartiet att vi biträder den propositionen och det utskottsbetänkande som nu föreligger. Vi säger inte att man aldrig ska gå emot EU-direktiv. En del av den politiska processen innebär tvärtom att man ibland för principiellt viktiga frågor till avgörande i EG-domstolen och där argumenterar mot varandra. En sådan debatt hade vi till exempel i går i socialförsäkringsutskottet om transportörsansvaret. I vissa frågor får man helt enkelt, så länge man nu är med i EU, vara nöjd med det EU-direktiv som tagits fram och införa detta. Vår principiella ståndpunkt är att vi inte tycker att europabolag är någonting bra, men nu har vi ett EU-direktiv, och då får vi rätta oss efter det. Därför kommer vi att följa lagutskottets majoritet i eftermiddag.

Herr talman! Ledamöter! Nu gäller det betänkande LU26, och jag vill börja med att klargöra Centerpartiets inställning när det gäller europabolag. Vi hade ingen tjänstgörande ledamot när utskottet behandlade betänkandet. Jag vill därför här instämma i reservationen angående vissa hinder mot utflyttning. Vi ansluter oss till Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna. Skälen till detta är att vi också ifrågasätter regeringens negativa förväntningar och förslag till lösningar. Vi delar inte heller regeringens bedömning att det kan finnas skäl att återkomma med en lagreglering i frågan. Vi baserar också vårt ställningstagande på att regeringens förslag kommer att försvåra integrationen. Alla har ju som mål här att vi ska underlätta gränsöverskridande samverkan. Det här har också diskuterats under flera år. Man har nu kommit fram till det här direktivet om europabolag. Vi tycker att det synd att man har en så negativ inställning till den gemensamma marknaden. Därför har vi en reservation här.