Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om sammanlagt knappt 80 miljarder kronor till området arbetsmarknad och arbetsliv för 2016. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall samt arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

76, 207 minuter

Justering

2015-12-03

Datum

2015-09-17

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

När Försvarsmakten lämnat in en ansökan om att få använda ett övnings- och skjutfält görs en miljöprövning. Försvarsutskottet, som förberett riksdagens beslut, konstaterar att beslutsprocesserna för miljöprövningar i många fall tagit mycket lång tid och att de behöver ses över. Detta för att korta handläggningstiderna så att försvarets möjligheter till övning inte allvarligt försvåras. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

Riksdagen uppmanade även regeringen att göra tillgången till så kallade långräckviddiga bekämpningssystem till en prioriterad fråga under kommande mandatperioder.

Beslutet grundar sig i två motionsförslag. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om olika militära frågor.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

26, 105 minuter

Justering

2015-11-12

Datum

2015-09-15

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2016 om drygt 48,8 miljarder kronor till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap samt materiel och anläggningar. Riksdagen gav också regeringen tillåtelse att under 2016 fatta beslut om att upplåta materiel till länder som Jas 39 har upplåtits till.

Riksdagen sa vidare nej till motioner om bland annat målen för försvaret och krisberedskapen, försvarets framtida inriktning och om dimensioneringen av Försvarsmakten för stöd till samhället.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

69, 181 minuter

Justering

2015-12-01

Datum

2015-09-15

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten, Siun, är en myndighet som utför kontroll av försvarsunderrättelseverksamheten.

Riksrevisionen har granskat om Siuns kontrollarbete fungerar effektivt. Riksrevisionen, liksom regeringen, bedömer att Siun har fått de förutsättningar och medel som behövs för att kunna bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Riksrevisionen anser dock i sin rapport att Siuns arbetsprocess och kontrollärenden kan dokumenteras bättre, samt att tydligheten i besluten behöver utvecklas. Riksrevisionens granskning visar också att försvarsunderrättelsemyndigheterna tar Siuns synpunkter på allvar och vidtar åtgärder i enlighet med Siuns beslut.

Regeringen avser att hålla sig informerad om Siuns fortsatta utvecklingsarbete, vilket riksdagen anser är bra. Riksrevisionen menar också att det är viktigt att ta reda på var försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs inom Försvarsmakten, och detta är något som även riksdagen anser.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Datum

2015-09-10

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Regeringen föreslog ändrat utgiftstak för åren 2015-2017 och ändringar av statens inkomster och utgifter i den så kallade vårändringsbudgeten. Den största ändringen var förslaget om att stegvis avskaffa nedsättningen av socialavgifter för unga. Utgiftstaket för staten blir 1 158 miljarder kronor år 2015, 1 204 miljarder 2016 och 1 262 miljarder 2017. Ändringarna i budgeten var större än vanligt. Riksdagen sa i stort ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att öka anslaget i budgeten till kultur, medier, trossamfund och fritid med 200 miljoner kronor. Detta för att minska de negativa konsekvenserna av att second hand-verksamhet inte lägre är momsbefriad. Summan av anslagsförändringarna i ändringsbudgeten blev då cirka 19 miljarder kronor. Det är en ökning jämfört med regeringens förslag som var på cirka 18,8 miljarder.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Justering

2015-06-11

Datum

2015-09-01

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Genom att ha en så kallad referensram blir det möjligt att jämföra nivån på olika kvalifikationer, såsom examina, certifikat och diplom. En referensram gör att det blir lättare för enskilda, arbetsgivare och utbildningsanordnare att förstå på vilken nivå en viss kvalifikation ligger.

En nationell referensram införs, i enlighet med Europaparlamentets och rådets rekommendation om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande. Referensramar kan innebära att det underlättas för arbetstagare och studerande att få en anställning eller studera utomlands.

Regeringen fastställer vilken nivå i nationella referensramen som vissa kvalifikationer motsvarar. Det ska vara möjligt att ansöka om nivåbedömning av andra kvalifikationer. Det är den som utfärdar en viss kvalifikation som kan ansöka om en nivåbedömning. För denna ansökan ska en avgift betalas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar att gälla den 1 oktober 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2015-06-11

Datum

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som tar upp Riksrevisionens rapport om riktade statsbidrag för att styra mot en mer likvärdig skola. Det finns problem med att skolhuvudmännen inte tar del av statliga satsningar på skolområdet fast det finns möjlighet. Skolor som har behov blir utan statsbidrag.

Riksdagens utbildningsutskott höll med regeringen och Riksrevisionen om att de riktade statsbidragen i högre utsträckning bör riktas till de skolor och huvudmän som har störst behov av statliga bidrag. Utskottet konstaterade att Skolverket har en central roll i hanteringen av riktade statsbidrag och betonade vikten av att verkets erfarenheter tas till vara när nya satsningar ska göras. Utskottet välkomnade också den analys av Skolverket som Statskontoret har fått i uppdrag att göra. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Datum

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Regeringen har lämnat skrivelsen Årsredovisning för staten 2014 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och lämnat en redogörelse för sin granskning till riksdagen. Årsredovisningen innehåller en resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. I redovisningen finns också en uppföljning av de budgetpolitiska målen, uppgifter om statsskuldens utveckling, redovisning och riskanalys av statliga garantier och statlig utlåning, en redovisning av avgifter till och bidrag från EU samt regeringens intygande över EU-medel.

Riksdagen betonade hur viktig årsredovisningen är. Den kompletterar budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-11

Datum

2015-06-11

Bordläggning

2015-06-16

Debatt

2015-06-17

Beslut

2015-06-17

Svenska regler ska anpassas till EU:s gemensamma regler om arv i internationella situationer. Det kan till exempel handla om fall där en person som avlidit var medborgare i ett land men bosatt i ett annat land, där arvingarna finns i olika länder eller där den avlidne haft egendom i olika länder. EU:s bestämmelser reglerar bland annat vilket lands domstolar och andra myndigheter som får besluta i frågor om arv med internationell anknytning, och vilket lands lag som ska tillämpas på arvet. Normalt gäller att sådana arvsfrågor ska prövas i det land där den avlidne var bosatt och enligt det landets lag.

EU-reglerna ska gälla rakt av i Sverige. För att dessa ska fungera i praktiken beslutade riksdagen att en ny lag om arv i internationella situationer ska införas. Riksdagen godkände också vissa ändringar i nordiska arvskonventionen. De nya reglerna börjar gälla den 17 augusti 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-10

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Den så kallade Haagkonventionen från 2005 innehåller regler om avtal för vilken domstol som ska pröva en tvist när parterna finns i olika länder. Dessa regler ska kompletteras med svenska regler. Konventionen och de kompletterande reglerna syftar till att skapa tydliga och förutsägbara villkor för företag som handlar och gör investeringar utomlands.

Regeringen bestämmer när de nya reglerna ska börja gälla i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-08

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Riksrevisionen har granskat statens system för lärarförsörjning. Granskningen fokuserar på om systemet är effektivt för att tillhandahålla rätt antal lärare med tillräcklig formell kompetens.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens slutsats om att systemet för lärarförsörjning kan fungera mer effektivt. Regeringen menar att frågan om tillräckligt antal kvalificerade lärare till stor del handlar om läraryrkets attraktivitet. Regeringen har föreslagit flera reformer som syftar till att öka läraryrkets attraktivitet. Regeringen avser att fortsätta att arbeta för att dessa åtgärder ska genomföras. Dessutom pågår en utredning om högskolans utbildningsutbud.

Utbildningsutskottet konstaterar att det framgår i skrivelsen att regeringen arbetar med frågan om lärarförsörjning. Utskottet anser också att den pågående utredningen om högskolans utbildningsutbud kan ge ett värdefullt underlag till den fortsatta utvecklingen av utbudet av lärarutbildningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Reglerna som gäller tillståndsplikt för vissa kampsportsmatcher ändras. Bland annat ska den myndighet som utövar tillsyn få fler möjligheter att straffa en arrangör som bryter mot villkoren för sitt tillstånd eller som inte lämnar upplysningar eller handlingar enligt de regler som gäller. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen uppmanade också regeringen att betona hur viktigt det är att värna det civila samhället, att det civila samhället stärks och att dess självständighet bevaras. Detta bör bland annat ske genom att onödiga regler och hinder tas bort för det civila samhällets organisationer. Riksdagen sa även nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlade om det civila samhället, allmänna samlingslokaler, idrott och trossamfund.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

20

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

23, 94 minuter

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en lagändring som innebär att antalet ledamöter i styrelsen för Sveriges författarfond minskas. Lagen gäller den 1 augusti 2015.

Riksdagen har även behandlat motioner inom litteratur, läsande och språk. I samband med det uppmanade riksdagen regeringen att verka för att ytterligare öka antalet så kallade fristäder i Sverige. Fristäder är platser i Sverige där förföljda konstnärer bland annat kan få skydd, boende och månadsstipendium.

Riksdagen sa nej till övriga motioner som handlar om läsfrämjande åtgärder, ett nationellt lånekortssystem, ett nationellt uppdrag till Astrid Lindgrens Näs, skärpning av språklagen, nordisk språkförståelse, vissa minoriteters kulturarv samt punktskrift.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 75 minuter

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-11

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen granskat 28 ärenden som grundar sig på 30 anmälningar från riksdagsledamöterna. KU har bland annat kommit fram till följande:

• KU anser att när regeringen beredde förslaget om att slopa kravet på vårdvalssystem borde den ha inhämtat yttrande från Lagrådet och gett remissinstanserna längre svarstid. Tidplanen för ärendet var dessutom orimligt kort för att kunna ta hand om remissinstansernas synpunkter. Lagrådet anser att regeringen inte uppfyllt regeringsformens beredningskrav. Regeringen har påpekat att förslaget behövde beredas snabbt, men KU tycker inte att det motiverar att rutinerna frångås. Utskottet kritiserar regeringen för de brister som framkommit.
• Regeringen beslutade hösten 2014 att frysa arbetet i projektet E4 Förbifart Stockholm. Skälet var bland annat att ge tid till förhandlingar med Stockholms läns landsting om omfördelning av resurser. Vid tidpunkten för frysingsbeslutet kände regeringen inte till om landstinget kunde tänka sig förhandlingar. KU tycker därför att regeringen först borde ha inhämtat ett yttrande från landstinget i frågan. Det finns inget som talar för att projektkostnaderna skulle ha ökat i avvaktan på ett sådant yttrande. KU menar att regeringens hantering inte rimmar med kravet på god hushållning i budgetlagen. Infrastrukturminister Anna Johansson (S) kan inte undgå kritik för hanteringen av ärendet, enligt KU.
• Efter regeringsförklaringen hösten 2014 gav regeringen i sin kommunikation bilden av att man hade tagit ställning i frågan om erkännande av Staten Palestina, innan Utrikesnämnden hade haft sitt sammanträde. Det går inte att utesluta att omvärlden uppfattade ärendet som avgjort före Utrikesnämndens sammanträde och att förutsättningarna för ett samråd kan ha försämrats, enligt KU. Kommunikation borde tydligare ha speglat att det pågick en beredningsprocess i ärendet. För det inträffade bär utrikesminister Margot Wallström (S) ett särskilt ansvar och statsminister Stefan Löfven (S) ett övergripande ansvar.
• När regeringen beslutade att utse en statlig samordnare för Bromma flygplats fanns ett förslag från trafikutskottet som i väsentliga delar rörde samma fråga. Förslaget, som var känt inom regeringen, innehöll ett tillkännagivande om att regeringen inte borde tillsätta någon förhandlingsperson när det gällde frågan om att avveckla citynära flygplatser. KU anser att regeringen hade skäl att invänta riksdagens beslut, med utgångspunkt i den konstitutionella praxis som gäller vid hanteringen av tillkännagivanden.
• Klimat- och miljöminister Åsa Romson (MP) gjorde ett uttalande i samband med att Naturvårdsverket beslutade att delegera beslutsrätten av licensjakt på varg till länsstyrelserna. KU anser att ministerns uttalande kan uppfattas som en kritik i efterhand mot Naturvårdsverkets beslut. Det går heller inte att utesluta att uttalandet tog upp frågor som var av betydelse för länsstyrelsernas efterkommande beslut om licensjakt och Naturvårdsverkets prövningar av överklaganden av länsstyrelsernas beslut.
• Ett pressmeddelande på regeringens webbplats om anställningen av en statssekreterare på Miljödepartementet innehöll en felaktig uppgift om statssekreterarens arbetsuppgifter. Det gick flera månader efter publiceringen innan en fullständig rättelse gjordes, och först nu har departementet infört nya rutiner för att korrigera felaktig information. KU tycker att det är otillfredsställande att rättelsen gjordes så sent. Utskottet påpekar också att departementet borde ha inrättat de nya rutinerna långt tidigare, och förutsätter att andra departement inför motsvarande rutiner om de inte redan har gjort det.

Riksdagen lade KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

42, 26 minuter

Justering

2015-06-02

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-12

Debatt

2015-06-15

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag Den nya polisorganisationen - några frågor om personuppgiftsbehandling m.m. Förslaget innebär att det görs kompletterande ändringar efter den omorganisation av polisen som gjordes januari 2015, då en sammanslagning av olika polisiära myndigheter blev Polismyndigheten.

Ändringarna rör framför allt Polismyndighetens behandling av personuppgifter för forensiska ändamål. Det betyder bland annat att det i polisdatalagen förs in regler om när det är tillåtet att behandla personuppgifter i den forensiska verksamheten, kring begränsningar för att göra sökningar på känsliga uppgifter samt om hur lång tid uppgifter får sparas.

Förslaget innebär också att det införs en mer heltäckande jävsregel för polisanställda och för anställda som utför brottsbekämpande uppgifter hos andra myndigheter. Den nya regleringen av jäv innebär att all brottsbekämpande verksamhet omfattas.

I förslaget ingår även att Tullverket och Kustbevakningen ska kunna få direktåtkomst till uppgifter i vapenregister. Detta för de att bättre kunna förebygga, förhindra eller upptäcka brott, samt förhindra att illegala vapen förs in i landet.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

En person som är misstänkt för brott i Sverige men bor i ett annat EU-land ska framöver kunna övervakas i landet där han eller hon bor i stället för att vara häktad här. En misstänkt person som bor i Sverige ska kunna övervakas här när en brottsutredning pågår i ett annat EU-land. De svenska lagändringarna är ett led i att genomföra ett beslut om övervakningsåtgärder inom EU. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De ändrade reglerna innebär att Sverige överlåter myndighetsutövning mot enskilda personer till andra länder. Därför beslutades lagändringarna med kvalificerad majoritet i riksdagen. Det betyder att minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna och mer än hälften av riksdagens totala antal ledamöter röstade för förslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-17

Svensk lag ska anpassas till EU:s brottsofferdirektiv. EU:s direktiv sätter upp mål som de olika EU-länderna ska följa genom sin egen lagstiftning. Riksdagen beslutade om följande ändringar för att de svenska reglerna ska följa EU:s regler:

• Om ett brottsoffer i ett brottmål, en målsägande, inte behärskar svenska ska en tolk anlitas vid rättegången.
• Domstolen ska på begäran översätta en handling eller de viktigaste delarna av den, om en översättning behövs för att målsäganden ska kunna ta till vara sin rätt.
• En målsägande kan alltid begära att bli informerad om tid och plats för rättegång.

Ändringarna börjar gälla den 1 november 2015.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 36 minuter

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

En ny lag om behandling av personuppgifter inom åklagarväsendet, åklagardatalag, införs. Åklagarväsendet omfattar Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten. Den nya lagen ger åklagarväsendet möjlighet att effektivt behandla personuppgifter och skyddar människor mot att deras personliga integritet kränks vid en sådan behandling. Lagen reglerar för vilka ändamål behandling av personuppgifter får förekomma.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-15

Debatt

2015-06-16

Beslut

2015-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i EU-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, det så kallade AIFM-direktivet. Direktivet syftar till att harmonisera regleringen inom EES-området. Det innebär att AIF-förvaltarna har rätt att med stöd av tillståndet i hemlandet förvalta alternativa investeringsfonder och marknadsföra andelar till professionella investerare även i andra länder inom EES. De nya lagändringarna innebär att AIF-förvaltare med tillstånd för diskretionär förvaltning av investeringsportföljer och vissa sidotjänster även får erbjuda dessa tjänster i EES-länderna. Förvaltarna måste dock först underrätta Finansinspektionen innan de inleder verksamheten. Med diskretionär förvaltning menas att förvaltaren får fatta löpande placeringsbeslut för investerarens räkning. Lagändringarna börjar gälla från den 3 juli 2015.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar med anledning av att nya regler införs i ett ändringsdirektiv som gäller prospekt och insynskrav om upplysningar om emittenter, vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad. Med ändringarna tydliggörs att rätten att ta tillbaka sin anmälan eller sitt samtycke till köp eller teckning av värdepapper när tillägg har gjorts till prospektet endast gäller värdepapper som får överlåtas till allmänheten. Den omständighet som förorsakade tillägget måste ha inträffat innan anmälningstiden löpte ut och värdepapperen levererades. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-11

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen samt två motioner som har lämnats med anledning av skrivelsen. Regeringens skrivelse handlar dels om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbete vid varsel, dels om regeringens redovisning av ett tidigare tillkännagivande.

I riksrevisionens rapport har det framgått att Arbetsförmedlingens arbete med varsel behöver förbättras. Regeringen har i skrivelsen redovisat vilka åtgärder regeringen har vidtagit eller tänker vidta med anledning av rapporten. När det gäller riksdagens tidigare tillkännagivande om att återuppta översynen av Arbetsförmedlingen anser regeringen att det är slutbehandlat.

Riksdagen gjorde ett nytt tillkännagivande till regeringen om att återuppta arbetet med en bred översyn av Arbetsförmedlingen, och att regeringen bör göra det snarast. Arbetsmarknadsutskottet, som har berett frågan, anser att det påbörjade förbättringsarbetet är bra, men att det inte står i motsats till en bred översyn av Arbetsförmedlingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till den övriga motionen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 84 minuter

Justering

2015-06-04

Datum

2015-06-05

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16