Tryck- och yttrandefrihetsfrågor
Betänkande 2015/16:KU18
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 april 2016
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Riksdagen vill påskynda lagförslag om privatanställdas rätt till meddelarskydd (KU18)
Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel.
Det anser riksdagen.
En utredning som redan föreslagit detta är under arbete på Regeringskansliet och riksdagen tycker nu att regeringen bör snabba på det arbetet. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att så snart som möjligt återkomma med ett lagförslag om det här.
En anställd på exempelvis en kommunal skola eller ett äldreboende har rätt att berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan att straffas för det. Hon eller han har också rätt att vara anonym och chefen på arbetsplatsen får inte efterforska vem som har berättat om missförhållandet. Det är vad det så kallade meddelarskyddet innebär och det här skyddet regleras i våra grundlagar.
De som jobbar på privata företag har dock inte samma rätt, även om företaget finansieras genom skattemedel. Det är alltså det här som riksdagen tycker borde förändras skyndsamt.
Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om hets mot transpersoner, pressetik och skydd för journalister.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till motioner med tillkännagivande om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet. Avslag på övriga motioner.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2014/15:1625 Meddelarskydd vid förundersökningar och ingripanden
- Motion 2014/15:190 Hatbrott riktade mot hbtq-personer
- Motion 2014/15:2202 Transpersoners livsvillkor
- Motion 2014/15:494 Undantag från meddelarfriheten
- Motion 2015/16:1060 TF och YGL i relation till avbildning av skyddsobjekt
- Motion 2015/16:2491 Bättre skydd för journalister och medieredaktioner
- Motion 2015/16:2497 Hets mot transpersoner
- Motion 2015/16:2682 Meddelarskydd
- Motion 2015/16:2878 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
- Motion 2015/16:3074 Trygg välfärd
- Motion 2015/16:3105 Pressetik
- Motion 2015/16:457 Meddelarfrihet för anställda inom offentligt finansierad verksamhet
Beredning, Genomförd
Justering: 2016-04-12
Trycklov: 2016-04-13
Betänkande 2015/16:KU18
Alla beredningar i utskottet
KU vill påskynda lagförslag om privatanställdas rätt till meddelarskydd
Anställda på privata skolor, sjukhus och äldreboenden borde ha samma meddelarskydd som offentligt anställd personal om verksamheten finansieras med skattemedel.
Det anser konstitutionsutskottet, KU.
En utredning som redan föreslagit detta är under arbete på Regeringskansliet och KU tycker nu att regeringen bör snabba på det arbetet. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att så snart som möjligt återkomma till riksdagen med ett lagförslag om det här.
En anställd på exempelvis en kommunal skola eller ett äldreboende har rätt att berätta för media om missförhållanden på arbetsplatsen utan att straffas för det. Hon eller han har också rätt att vara anonym och chefen på arbetsplatsen får inte efterforska vem som har berättat om missförhållandet. Det är vad det så kallade meddelarskyddet innebär och det här skyddet regleras i våra grundlagar.
De som jobbar på privata företag har dock inte samma rätt, även om företaget finansieras genom skattemedel. Det är alltså det här som KU tycker borde förändras skyndsamt.
Konstitutionsutskottet föreslår samtidigt att riksdagen säger nej till andra motionsförslag som behandlats samtidigt. Förslagen handlar bland annat om hets mot transpersoner, pressetik och skydd för journalister.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2016-04-20
Debatt om förslag 2015/16:KU18
Webb-tv: Tryck- och yttrandefrihetsfrågor
Dokument från debatten
- Onsdag den 20 april 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:95
- Protokoll 2015/16:95 Onsdagen den 20 aprilProtokoll 2015/16:95 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor
- Onsdag den 20 april 2016Talarlista 2015/16:20160420
Protokoll från debatten
Anf. 157 Maria Abrahamsson (M)
Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag, punkt 1-5, och till reservation 3.
Tryck- och yttrande-frihetsfrågor
KU18 behandlar motionsyrkanden som väckts både det här riksdagsåret och det förra. Utskottet avslår alla yrkanden utom tre som handlar om meddelarskydd för anställda i offentligt finansierad privat verksamhet. Det innebär att utskottet föreslår att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skynda på med lagstiftningen om ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i skattefinansierade välfärdsföretag.
Utskottet konstaterar att den proposition i ämnet som var aviserad till i mars i år ännu inte har överlämnats till riksdagen. Ett enigt konstitutionsutskott vill att riksdagen trycker på så att regeringen så snart som möjligt lägger den här propositionen på riksdagens bord.
Vad kan egentligen vara mer på sin plats än att stärka meddelarskyddet ett år då vi firar att Sveriges stolta tryckfrihetsförordning fyller 250 år!
Meddelarfriheten, alltså rätten att meddela uppgifter och underrättelser i vad ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift och grundlagsskyddet för den rätten bör i så stor utsträckning som möjligt vara lika starka för anställda i privat verksamhet som finansieras offentligt som för anställda i offentlig verksamhet. Det anser alltså ett enigt konstitutionsutskott och tillstyrker därmed bland annat ett yrkande i en moderat partimotion av Anna Kinberg Batra.
Herr talman! Meddelarfriheten och skyddet för den är tillsammans med principen att vem som helst har rätt att ta del av allmänna handlingar själva kärnan i den svenska offentlighetsprincipen. Men en i takt med samhällsutvecklingen alltmer besvärande brist i meddelarfriheten är att den är strikt avgränsad till offentlig verksamhet. När ett enigt KU nu föreslår riksdagen att utvidga meddelarfriheten innebär det ett viktigt steg mot att offentlighetsprincipen inte bara befästs utan också utvidgas. Så hyllar vi den svenska öppenheten detta tryckfrihetens jubileumsår.
I KU18 finns också en alliansreservation som tar sin utgångspunkt i vår tids hot, hat och attacker mot journalister och mediehus. Här vill vi allianspartier ha en utredning som ser över behovet av åtgärder för att ännu bättre kunna värna tryck- och yttrandefriheten och i förlängningen också journalistyrkets förmåga att i framtiden attrahera unga, driftiga, kreativa människor.
Att journalister och mediehus i Europa och Sverige är satta under press fick vi en påminnelse om senast i dag då Reportrar utan gränser publicerade sitt årliga index över tillståndet för pressfriheten i världen. På den listan backar Sverige tre placeringar från i fjol, från femte till åttonde plats.
Man kan ha synpunkter på hur jämförelsen mellan länder görs. Men det hindrar inte att det finns anledning till oro över att Sverige inte längre hör till de högst rankade länderna. Journalisters och medieredaktioners säkerhet och förutsättningar för att kunna jobba - skriva och avslöja - utan risk för hot och repressalier är helt avgörande inslag i varje demokratiskt land.
Utan säkerhet för journalister och mediehus blir lagar om yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet bara tomma ord på ett papper. Om vi här i landet ska kunna fira tryckfrihetsförordningens 250 år med stolthet krävs det att vi tar hot, hat och attacker mot journalister och medieföretag på största allvar och att vi gör någonting åt dessa vidriga företeelser.
Det är just mot den bakgrunden allianspartierna har lagt en reservation om bättre skydd för journalister och medieredaktioner.
Sist men inte minst vill jag uppmärksamma kammaren på utskottets ställningstagande om hets mot transpersoner. Under alliansregeringen tillsattes en utredning om utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner. Utredaren föreslog att skyddet bör stärkas och utsträckas till hot och hat också på internet och att skyddet för transpersoner behöver skrivas in i tryck- och yttrandefrihetsgrundlagarna.
Då grundlagsändringar kräver två likalydande beslut med riksdagsval emellan konstaterar utskottet att det finns goda möjligheter för regeringen att återkomma till riksdagen med ett grundlagsförslag som kan klubbas en första gång före valet 2018.
Herr talman! Det klubbslaget ser vi fram emot.
(Applåder)
Anf. 158 Fredrik Eriksson (SD)
Herr talman! Varför har blondiner ofta blåmärken runt naveln? Jo, för att blonda killar inte heller är särskilt smarta. Hej och hå, så oerhört kränkt jag skulle kunna välja att känna mig för att det alltid sägs dumma saker om hur korkade vi blonda personer är, bara för att vi råkar ha en viss hårfärg. Och vi ska inte tala om hur mycket det drivs med kortvuxna eller hetsas mot överviktiga personer, eller advokater och politiker för den delen. Snacka om lovligt byte att hetsa mot och driva med!
Hur mycket ska vi försöka fragmentera, kategorisera och etikettera varandra för att få en fullödig förteckning över vad och vilka som ska anses vara lite mer skyddsvärda än andra?
Det kan förstås argumenteras att åtminstone ens yrkeskarriär präglas av fritt val. Det kanske stämmer, i viss utsträckning. Men om jag hade kunnat välja yrke helt fritt hade jag nog velat bli hockeyproffs i stället för en grå politiker. Tyvärr visade det sig ganska snabbt att jag råkade födas med i det närmaste total avsaknad av talang för att åka skridskor, och en herrans massa andra saker. Det är som jag brukar säga till min son: Skulle det visa sig att inget annat funkar får du väl göra som din gamle blonde far och bli politiker.
Men det är inte det som är min poäng. För även om en transperson väljer att gå runt i stass och fjäderboa eller om jag enträget försöker mig på en karriär som jag saknar fallenhet för förtjänar vi båda att bemötas med samma medmänskliga respekt som alla andra. Man kan kalla det normalt hyfs och folkvett.
Det är framför allt detta som vi anser att den svenska lagstiftningen ska erbjuda ett fullgott skydd för. Och det ska gälla lika för alla. Rätt väg att gå är inte att försöka rabbla upp allt fler grupper som ska skyddas lite mer än andra. Då blir det lätt lite som att alla är lika mycket värda, men att vissa är värda bara lite mer. Diskrimineringslagen exempelvis borde tvärtom vara så allmänt formulerad att all form av diskriminering, eller otillbörlig särbehandling som jag föredrar att kalla det, är förbjuden, oavsett grund eller omständighet som gäller den enskilde som person.
Om jag som person blir hotad eller förtalad eller om min ära och integritet kränks ska det självklart finnas effektiva och avskräckande rättsmedel att tillgripa. Och det gör det, bland annat i brottsbalken.
Lagstiftningen om hets mot folkgrupp utgör dock ett avsteg och en anomali i den svenska rättsordningen. Mig veterligen finns det i alla andra fall av förtalsmål och liknande en målsägande som upplever sig ha blivit träffad och förnärmad av det aktuella utspelet, inför vilken den påstått ansvarige får stå till svars. Men skulle någon uttrycka sig olämpligt om till exempel muslimska homosexuella kvinnor spelar det ingen roll om en enda av dessa känner sig illa till mods av agerandet eller inte. Den påstått ansvarige personen i fråga kan likväl bli anmäld för hets mot folkgrupp av en kristen heterosexuell man som inte berördes av tilltaget över huvud taget. En sådan ordning förefaller mer värdig det gamla DDR, där man som bekant kunde bli angiven och dömd för att ha ifrågasatt den socialistiska utopin.
Av bland annat dessa anledningar yrkar vi avslag på förslaget i beslutspunkt 1, om än med en annan motivering än majoritetens.
Vi yrkar emellertid bifall till reservation 2, Meddelarfrihet vid förundersökningar. Jag utgår dock från att min utskottskollega från Kristdemokraterna, vilka vi alltså gör gemensam sak med i denna fråga, kommer att redogöra mer ingående för detaljerna och omständigheterna.
Jag vill i stället använda återstoden av min talartid till att kort beröra alliansmotionen om utökat skydd för journalister och medieredaktioner. Även här kunde det ha funnits underlag för ett gemensamt agerande.
Så sent som i morse nåddes vi alltså av den besvärande nyheten att Sverige tappar placeringar i den internationella pressfrihetsrankningen. Och även om jag och många med mig, inte minst vissa partikamrater, kan ha synpunkter på och invändningar mot hur mediebevakningen bedrivs är förekomsten av hot och våld som ett sätt att försöka påverka fullkomligt oacceptabelt och något som alla demokrater tar avstånd från å det bestämdaste.
Dock finner vi att den aktuella motionen missar att ta upp ett annat problem och en annan orsak till självcensur, men då inom själva mediekåren. Jag talar förstås om den oerhört snäva åsiktskorridor som förefaller återfinnas inom många medieredaktioner. Konsekvensneutraliteten verkar vara satt på undantag. Nyheter mörkas eller förvrängs för att inte riskera att gynna vissa partier, och journalister som dristar sig till att försöka göra avsteg från gängse ordning vallas snabbt in i fållan igen, med olika mer eller mindre osjysta metoder.
Om motionen bara hade varit lite mer fullödig, och också tagit sikte på ett friare debattklimat i största allmänhet, hade vi nog varit mer benägna att ställa oss bakom även den reservationen. Men förhoppningsvis får vi anledning att återkomma till detta nästa riksmöte eller åtminstone nästa mandatperiod.
(Applåder)
Anf. 159 Per-Ingvar Johnsson (C)
Herr talman! Konstitutionsutskottet behandlar tolv motioner i det här betänkandet om tryck- och yttrandefrihetsfrågor.
Konstitutionsutskottet är enigt om ett tillkännagivande till regeringen om att påskynda beredningen av ett förslag till meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Det är ett förslag som jag framförde i KU för fyra år sedan och som KU även ställt sig bakom tidigare. KU vill nu genom tillkännagivandet understryka att ett sådant förslag ska komma till riksdagen så snart som möjligt. Det är på tiden.
Centerpartiet är med i alliansmotionen om skydd för journalister och medieredaktioner. Vi vill utreda om det nuvarande skyddet är tillräckligt för att värna tryck- och yttrandefriheten. En majoritet i konstitutionsutskottet har tyvärr föreslagit ett avslag på denna motion, med hänvisning till arbetet med en handlingsplan. Vi har reserverat oss mot detta förslag på avslag.
Som nämnts tidigare framkom det på morgonnyheterna i tv i dag att Sverige, som tidigare har ansetts ha ett i jämförelse bra läge när det gäller skydd för tryck- och yttrandefriheten, har fallit kraftigt i den internationella jämförelsen. Det beror på att det nu finns allt fler uttalade hot mot redaktioner och journalister i Sverige. Nyhetsinslaget understryker behovet av de åtgärder som finns föreslagna i vår motion, för att förebygga hot och våld mot journalister och medieredaktioner.
Frågorna om tryck- och yttrandefrihet behöver lyftas upp, alldeles särskilt nu, i samband med att vi ska fira tryckfrihetens 250-årsjubileum.
Herr talman! Jag yrkar bifall till vår alliansreservation om skydd för journalister och medieredaktioner.
(Applåder)
Anf. 160 Mathias Sundin (L)
Herr talman! För 250 år sedan drev en riksdagsledamot från gamla Karleby i Finland, som då tillhörde Sverige, igenom en världsunik tryckfrihetsförordning. Vi var först och hade den mest långtgående lagstiftning i hela världen. Det innebar bland annat att censuren avskaffades i Sverige. Ingen skulle förhandspröva om något fick ges ut, utan det kravet togs bort. Det var också detta som mera indirekt ledde till det som vi i dag kallar offentlighetsprincipen där utgångspunkten är att dokument i riksdagen och hos myndigheter är offentliga.
Riksdagsledamoten Anders Chydenius kastades kort därefter ut ur riksdagen. Han hade haft fräckheten att utmana partiledningen en gång för mycket. Kort därefter lyckades man bli av med honom, ironiskt nog genom att han bröt mot censuren. Den hade avskaffats eller rättare sagt hade riksdagen röstat om den, men det hade ännu inte trätt i kraft. Chydenius gav ut en skrift där han gick hårt åt partiledningen, eller vad det kallades då, och åt partiets ekonomiska politik, och då såg man chansen att bli av med denne besvärlige man som fick åka tillbaka till Finland. Så småningom kom han till Sverige igen.
Jag törs knappt säga att Anders Chydenius är min största politiska förebild.
Vi har alltså en väldigt stolt tradition i Sverige av att värna fria medier och offentlighetsprincipen. De fria medierna fungerar naturligtvis som granskare.
Som flera andra har tagit upp här kunde vi i dag ta del av nyheten från Reportrar utan gränser om att vi har fått ett lägre betyg när det gäller pressfrihet. Som jag förstod det berodde det delvis på att hoten mot journalister och medieredaktioner i Sverige har ökat under de senaste åren, något som vi belyste i en hearing i konstitutionsutskottet i efterspelet till den fruktansvärda attacken mot Charlie Hebdo.
Detta riskerar att leda till en ny sorts censur, men det är inte staten som censurerar. Det kan lätt bli en självcensur om journalister vet att om de skriver om till exempel ett MC-gäng blir journalisten och familjen hotad. Medieredaktioner kan känna samma sak om de skriver om islamistiska organisationer. Då blir det en självcensur som jag vet att journalisterna gör allt vad de kan för att kämpa emot, men det är naturligtvis fullt mänskligt om man blir drabbad.
Vi från Alliansen tycker att det är väldigt viktigt att man tar ett helhetsgrepp om den här frågan och ser efter vad som kan göras och vad som kan förbättras för att minska risken för att bli hotad. Det kan naturligtvis vara brottsbekämpning, men det kan också vara andra saker som ligger mera inom konstitutionsutskottets område som handlar om hur man motverkar den här typen av ny sorts censur och minskar hoten mot journalister och medieredaktioner. Detta finns med i en motion som vi har väckt tillsammans med de borgerliga partierna.
Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till vår reservation 3 och i övrigt till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 161 Tuve Skånberg (KD)
Herr talman! Jag vill börja mitt anförande med att yrka bifall till reservationerna 2 och 3 i betänkandet.
Konstitutionsutskottet har inte minst till uppgift att slå vakt om våra grundlagar. Våra partier har utsett oss till att sitta i konstitutionsutskottet just för att vi ska hålla den fanan högt. Vi är överens om grundlagarna, och de kan inte ändras lättvindigt. Den viktigaste delen i våra grundlagar är tryck- och yttrandefrihetsfrågorna. Det är en förutsättning för en demokrati, och - som vi hörde av föregående talare - vi har en lång och stolt tradition bakåt.
Det viktigaste i det här betänkandet är att vi stärker meddelarskyddet. Riksdagen ställer sig bakom att regeringen bör påskynda beredningen av utredningen om ett stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet, så att en proposition kan läggas fram för riksdagen så snart som möjligt, och detta tillkännager vi för regeringen. Det gör vi i total enighet, och det är viktigt.
Jag vill bara nämna att det är flera partier som har motionerat om detta, bland annat Kristdemokraterna. Det här är någonting som vi vill stå upp för. Till detta kan man lägga att vi i en alliansmotion ytterligare vill stärka skyddet för journalister och medieredaktioner. I reservation 3 uttalas att den grundlagsfästa tryck- och yttrandefriheten är en förutsättning för den fria åsiktsbildningen. Det är av stor vikt att mediepolitiken har en tydlig koppling till hur tryck- och yttrandefriheten fungerar, och vi vill stärka skyddet för journalister och medieredaktioner.
Sedan är frågan: Kan man någon gång tänka sig att göra någon inskränkning i eller undantag från meddelarfriheten? Det är väldigt grannlaga, men vi har tre stycken pekfingrar som kan stickas upp i luften där vi säger att det här är något som inte bra.
Vi hörde Sverigedemokraterna sticka upp sitt pekfinger och säga: Just när det handlar om förundersökningar skulle man kunna titta på det undantaget, och det finns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna där man säger att det måste föreligga mycket starka skäl för att man ska kunna inskränka meddelarfriheten, men man är inte beredd att nu lägga fram några förslag.
Det är olyckligt att uppgifter ur pågående förundersökningar läcks till medier och sedan används för att skapa slagkraftiga och lösnummersäljande förstasidor och löpsedlar. Det kanske finns en diskussion också i andra partier utan att vi behöver gå in i detalj på det. Flera av oss har sett att här finns ett problem med poliser som läcker från en förundersökning för att få pengar. Det är inte acceptabelt. Vi måste få stopp på detta.
Varför då? Unnar vi inte poliserna dessa pengar? Det är inte det som är det riktigt illa - även om det är illa i sig - utan det är att det skadar förundersökningen. Det är till men för brottsoffren. Följden kan bli att det inte går att lagföra en grov förbrytare. En mördare kan gå fri därför att polisen slår mynt av vad man får reda på. Det är förfärligt. Så kan vi inte ha det.
I reservation 2 föreslår Kristdemokraterna att man i alla fall skulle överväga i en utredning om det går att stoppa den här möjligheten. Det finns en rätt för var och en att straffritt lämna normalt sekretessbelagda uppgifter för publicering i medierna, men inte i fallet med förundersökningar. Vi tycker att det åtminstone borde göras en översyn av meddelarskyddet.
Jag hoppas att den här frågan förs framåt på något sätt, så att vi kan sätta stopp för detta.
Anf. 162 Veronica Lindholm (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Utskottet har behandlat 13 motionsyrkanden från allmänna motionstiden. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med anledning av motionsyrkanden om meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet. Regeringen bör påskynda beredningen av utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda inom offentligt finansierad verksamhet, så att en proposition så snart som möjligt kan läggas fram för riksdagen.
Efter elva år som undersköterska och fjorton år som personlig assistent i den privata omsorgen är detta för mig ett stort steg. Jag har alltid påtalat fel och brister, och jag har haft turen att ha en chef och en arbetsgivare som har sett det som en styrka, en styrka som kan användas för att förbättra verksamheten.
Men arbetsgivare hanterar sitt arbetsgivaransvar väldigt olika. Jag tänker på mina gamla arbetskamrater. Att 2016 ha rätt att kunna larma om det försiggår felaktigheter bör vara självklart.
Utskottet föreslår också att utskottet avslår övriga motionsyrkanden, främst med hänvisning till pågående beredningsarbete. Det finns tre reservationer och tre särskilda yttranden.
Utgångspunkten för utredningen var att meddelarskyddet för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så långt som möjligt ska vara detsamma som för offentligt anställda. Enskilda verksamheter inom dessa områden, främst vården, som helt saknar offentlig finansiering omfattas dock inte av lagen. Lagen utformas med det grundlagsreglerade meddelarskyddet som förebild och ger i princip samma skydd som gällande reglering för kommunala företag.
En nackdel med att begränsa förstärkningen av meddelarskyddet till vården, skolan och omsorgen är att det kommer att finnas arbetstagare som befinner sig i gränslandet till dessa områden. Utredningens mål var dock att den föreslagna lagen ska vara flexibel och att det ska vara möjligt att i framtiden utvidga eller inskränka tillämpningsområdet.
Förslagen bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utskottet avslår också motioner om undantag från meddelarfriheten vid förundersökningar och polisingripanden. Där har S ett särskilt yttrande, som Tuve nämnde tidigare.
Det finns också en utredning om integritet och straffskydd. Den inriktas framför allt på hur samhällsutvecklingen och den tekniska utvecklingen har förändrat möjligheterna till kommunikation och möjligheten att begå handlingar som innebär hot och kränkningar.
Yttrandefriheten kan angripas genom att människor inte vågar yttra sig. Hot mot journalister, debattörer, opinionsbildare och andra kan riskera att den hotade avstår från att yttra sig eller delta i en offentlig debatt. Det finns därför ett starkt samhällsintresse av att människor känner trygghet i att kunna kommunicera och förmedla nyheter och våga delta i samhällsdebatten.
Vi har också en medieutredning. Förslagen där syftar till att främja allmänhetens möjligheter att ta del av journalistik som präglas av mångfald, allsidig nyhetsförmedling, kvalitet och fördjupning, oavsett var i Sverige man bor.
Konstitutionsutskottet hade den 12 februari förra året en hearing om journalisters och medieredaktioners säkerhet och arbetsförutsättningar. Där framkom också kritik; det finns en bra lagstiftning, men den efterföljs tyvärr inte på det sätt som skulle vara önskvärt. Det har också kommit till min kännedom att tidningsutgivare egentligen ser att lagstiftningen redan finns men anser att den måste användas på rätt sätt.
Med anledning av vad som tidigare har sagts här i talarstolen, att Sverige har ramlat ned från plats fem till plats åtta, är jag oroad över framtiden. Det som oroar mig mest är att det faktiskt är journalisternas egen självcensur som gör att vi får ta del av nyheter som kanske inte speglar verkligheten.
Jag tycker också att det är anmärkningsvärt att vi har ledande riksdagspolitiker som uttalar att journalister är nationens fiender.
I budgetpropositionen för 2016 aviserade regeringen en handlingsplan för att förebygga hot mot det demokratiska samtalet. Arbetet med att ta fram en handlingsplan pågår för närvarande i Regeringskansliet. Även inom Europarådet och Unesco pågår ett arbete med att kartlägga och förebygga hot och våld mot journalister. För närvarande bereds även ett betänkande om integritet och straffskydd som innehåller förslag om förstärkt skydd mot kränkningar på internet.
Utskottet anser att det pågående arbetet med en handlingsplan och beredningen av betänkandet om integritet och straffskydd bör avvaktas och är inte berett att föreslå något tillkännagivande med anledning av motionen.
Tryck- och yttrandefrihetsfrågor
Det känns bra att vi i detta utskott kan verka tillsammans för att åstadkomma de förbättringar som krävs av oss när det behövs.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 21 april.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2015/16:96 Torsdagen den 21 aprilProtokoll 2015/16:96 Tryck- och yttrandefrihetsfrågor
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Hets mot transpersoner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:190 av Linda Snecker m.fl. (V) yrkande 5,
2014/15:2202 av Börje Vestlund m.fl. (S) yrkande 4 och
2015/16:2497 av Andreas Norlén m.fl. (M) yrkande 1.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 19 M 70 0 0 14 SD 0 42 0 6 MP 21 0 0 4 C 15 0 0 7 V 15 0 0 6 L 16 0 0 3 KD 13 0 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 244 42 0 63 Meddelarskydd i offentligt finansierad privat verksamhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att regeringen bör påskynda beredningen av utredningen om stärkt meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet så att en proposition så snart som möjligt kan läggas fram för riksdagen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna
2015/16:457 av Adnan Dibrani m.fl. (S),
2015/16:2878 av Annika Eclund m.fl. (KD) yrkande 33 och
2015/16:3074 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9.Meddelarfrihet vid förundersökningar
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2014/15:494 av Susanne Eberstein (S),
2014/15:1625 av Tuve Skånberg och Mikael Oscarsson (KD) och
2015/16:2682 av Tuve Skånberg m.fl. (KD).- Reservation 2 (SD, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 19 M 70 0 0 14 SD 0 42 0 6 MP 21 0 0 4 C 15 0 0 7 V 15 0 0 6 L 16 0 0 3 KD 0 13 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 231 55 0 63 Avbildning av skyddsobjekt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:1060 av Lena Asplund (M).Pressetik och genmälesrätt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:3105 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1 och 2.Skydd för journalister och medieredaktioner
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2015/16:2491 av Andreas Norlén m.fl. (M, C, FP, KD) yrkande 1.- Reservation 3 (M, C, L, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (M, C, L, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 94 0 0 19 M 1 69 0 14 SD 42 0 0 6 MP 21 0 0 4 C 0 15 0 7 V 15 0 0 6 L 0 16 0 3 KD 0 13 0 3 - 0 0 0 1 Totalt 173 113 0 63