Sök

Bestämmelserna om misstänkta personers rätt att ta del av utredningsmaterial ska bli tydligare. Det innebär bland annat att det klargörs att den misstänktes rätt att ta del av omständigheter som har betydelse för åtalet är ovillkorlig. Det blir också tydligare i vilka fall den misstänkte har rätt att få en kopia av utredningsmaterialet.

Insynsrätten kan begränsas i vissa fall, till exempel om det finns risk att sekretessbelagda uppgifter lämnas vidare.

Lagändringarna innebär bland annat också att förundersökningarna ska dokumenteras bättre genom att förhör oftare ska spelas in med både ljud och bild.

Syftet med regeringens förslag är att öka rättssäkerheten och förutsebarheten för den som misstänks för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Riksdagen anser att EU-kommissionens ändringsförslag av regler som handlar om kapitaltäckning strider mot proportionalitetsprincipen. Riksdagen lämnade därför ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande där denna synpunkt beskrivs.

Efter finanskrisen infördes nya kapitaltäckningsregler på EU-nivå för att värna den finansiella stabiliteten. EU-kommissionen vill nu ändra i en del av de här reglerna för att ytterligare stärka finanssektorn.

Kapitaltäckningsreglerna handlar bland annat om vilka krav som ställs på banker och andra institut när det gäller risk- och kapitalhantering. I reglerna tydliggörs det också vilka befogenheter tillsynsmyndigheterna har. Det är bland annat i dessa regler som EU-kommissionen nu vill ändra. Tillsynsmyndigheterna ska inte få ta höjd för system- eller makrotillsynsrisker, vilket de får i dag. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet i den här typen av frågor.

Riksdagen anser att de föreslagna begräsningarna minskar medlemsstaternas flexibilitet att hantera identifierade system- och makrotillsynsrisker. Riksdagen menar att de föreslagna reglerna går onödigt långt i förhållande till det man vill uppnå och att EU-förslaget därmed strider mot proportionalitetsprincipen. Därför lämnar riksdagen in ett motiverat yttrande kring detta till EU.

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Riksdagen godkände att Riksbanken ingår ett avtal om lån till Internationella valutafonden, IMF, för att stärka fondens utlåningsresurser. Avtalet gäller en kredit på motsvarande cirka 92 miljarder kronor.

IMF:s kreditavtal med flera medlemsländer löper ut under 2016 och 2017. Förnyas inte avtalen minskar IMF:s förmåga att låna ut pengar med cirka en tredjedel. Både IMF och Riksbanken anser att det osäkra världsekonomiska läget motiverar att IMF även i fortsättningen har tillgång till krediter från medlemsländerna.

Enligt riksdagen är det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet. För Sverige är det viktigt eftersom landet är starkt beroende av stabila marknader.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att snarast återkomma med förslag på hur man tänker arbeta för att öka mångfalden inom välfärdssektorn.

I mars 2016 riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen och efterfrågade hårdare arbete för att utveckla valfriheten inom skolan, sjukvården och äldreomsorgen. Riksdagen noterar nu att regeringen ännu inte återkommit i den här frågan.

Därför vill riksdagen återigen framhålla vikten av en mångfald av aktörer inom välfärdssektorn och uppmanar regeringen att återkomma till riksdagen med förslag om detta.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 91 minuter

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Regeringen har lämnat skrivelsen Makt, mål och myndighet - feministisk politik för en jämställd framtid till riksdagen. I skrivelsen presenterar regeringen det övergripande målet och sina delmål för jämställdhetspolitiken och ger en beskrivning av hur den ser på de områden som omfattas av målen.

Skrivelsen tar också upp åtgärder för en strategisk, sammanhållen och långsiktig styrning på jämställdhetspolitikens område samt varför regeringen anser att en jämställdhetsmyndighet bör inrättas. En viktig del av skrivelsen är också regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, som även omfattar frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.

Arbetsmarknadsutskottet har granskat skrivelsen utifrån de områden och frågor som utskottet ansvarar för, samt även behandlat motioner inom området jämställdhetspolitik.

Utskottet välkomnar den inriktning för jämställdhetspolitiken som regeringen presenterar i skrivelsen. Regeringens insatser och prioriteringar under 2014-2018 är enligt utskottet gedigna och förväntas bidra till att uppnå ett jämställt samhälle. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till samtliga motioner.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

5

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

65, 215 minuter

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-17

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden borde stärkas. Det anser riksdagen som tycker att regeringen ska bygga vidare på tidigare satsningar som gjorts på kultur och hälsa. Riksdagen uppmanade därför regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Syftet är att utveckla pågående arbete och stärka samarbetet mellan kulturen och välfärdens kärnområden, till exempel vård och omsorg. Redan förra året riktade riksdagen en liknande uppmaning till regeringen. Men riksdagen anser inte att regeringen har följt uppmaningen och riktade därför ett tillkännagivande till regeringen även i år.

Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt. Förslagen handlade bland annat om kultursamverkan, samiskt kulturcentrum och kulturutbyte med omvärlden.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

9

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2017-02-14

Datum

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

IMF, Internationella valutafonden, finansierar sin utlåning av pengar till länder i kris genom sina medlemsländers insatskapital. Utöver det finns ett lånearrangemang inom IMF som kallas NAB, New Arrangement to Borrow, som startades 1998. NAB är ett tillfälligt lånearrangemang som gäller under fem år med möjlighet till förlängning. 38 länder är med och deltar i utlåning till NAB. Sverige är ett av dem och deltar i nuläget, via Riksbanken, med cirka 28 miljarder kronor.

För att Riksbanken ska få delta i NAB i ytterligare fem år krävs att riksdagen godkänner detta. Riksdagen sa ja till en förlängning av Sveriges deltagande med ytterligare fem år. Den nya femårsperioden gäller från och med den 17 november 2017.

Riksbankens och IMF:s bedömning är att det osäkra världsekonomiska innebär att IMF bör ha tillgång till extra utlåningsresurser. Riksdagen anser att det avgörande att IMF har de resurser som krävs för att hantera kriser i det internationella betalningssystemet och motverka att länder ställer in sina betalningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-16

Datum

2017-02-16

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen var främst att arbete redan pågår inom området och att riksdagen anser att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlade bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 97 minuter

Justering

2017-02-14

Datum

2017-02-15

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Kommunallagen har funnits i över 25 år och har justerats vid ett femtiotal tillfällen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kommunallag. Den nya kommunallagen får nu en ny struktur och ett mer enhetligt språk. Den nya lagen innebär bland annat:

• Fullmäktige får bestämma att styrelsen i kommunen eller landstinget ska kunna besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet.
• Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare.
• Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda.
• Den kommunala anslagstavlan ska i fortsättningen vara webbaserad. Det innebär bland annat att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras ut i den lokala tidningen.

Den nya kommunallagen och de lagändringar som följer av den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade samtidigt två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen borde se över hur ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott utses. Med dagens system kan ett parti i vissa situationer bli helt utan representation i en styrelse, nämnd eller utskott om en ledamot avgår under mandatperioden.
• Enligt den nuvarande och den föreslagna kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata aktörer. Skyldigheten att ta fram ett program med mål och riktlinjer för den privata verksamheten bör även gälla för verksamhet som drivs av en kommun, anser KU. Regeringen bör analysera hur den här skyldigheten ska se ut och därefter återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

25

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2017-06-13

Datum

2017-02-15

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. I sin rapport har Riksrevisionen granskat hur arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen fungerar. Riksrevisionen gör bedömningen att detta arbete har prioriterats ned under den granskade perioden, 2012-2015. För att motverka felaktiga utbetalningar rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser till att Försäkringskassan regelbundet mäter omfattningen av felaktiga utbetalningar.

Riksdagen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs återkommande studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-09

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.

Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.

Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-09

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Regeringen har redogjort för sin behandling av riksdagens skrivelser under 2016. Bland annat redogör regeringen för åtgärder till följd av de tillkännagivanden, uppmaningar, som riksdagen riktar till regeringen.

Konstitutionsutskottet, KU, har förberett riksdagens beslut. KU konstaterar att de här redogörelserna från regeringen under flera år har blivit bättre och bättre. Redogörelserna för åtgärder har i många fall blivit mer utförliga. KU ser positivt på detta och hoppas att kvaliteten kommer att behållas i kommande redogörelser.

Regeringens propositioner, skrivelser och direktiv som under 2016 innehöll åtgärder som gör att tillkännagivanden kan anses tillgodosedda hade oftast en hänvisning till det aktuella tillkännagivandet och att det därmed ansågs ha slutbehandlats. Positivt, tycker KU, som skulle välkomna om regeringen alltid gjorde detta.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse, om hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen behandlats under 2016.

Riksdagen lade båda redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-02-09

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa nej till motioner som bland annat handlar om tillgången till elektroniska kommunikationer, användningen av 700 MHz-bandet, användningen av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. De huvudsakliga anledningarna är att det redan har utförts åtgärder, att en ny bredbandsstrategi har tagits fram samt att det pågår utredningsarbete gällande vissa frågor.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

15, 91 minuter

Justering

2017-01-24

Datum

2017-02-07

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Den som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg ska få motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media. Det gäller de verksamheter som helt eller delvis finansieras av skattemedel. Rätten att berätta om missförhållanden ingår i det så kallade meddelarskyddet.

Meddelarskyddet innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media. Den som gör efterforskningar som strider mot lagen kan dömas för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, men med några justeringar. Justeringarna handlade bland annat om att lagen ska börja gälla den 1 juli 2017 i stället för den 1 april, vilket regeringen föreslog.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-03

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Finansutskottet har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om skyddet för pensionssparare. I rapporten har revisionen granskat regeringens och Finansinspektionens agerande under perioden 2006-2013.

I rapporten påpekar Riksrevisionen att Finansinspektionen bör utveckla strategier för en utökad tillsyn för pensionsbolag och banker när den löpande tillsynen inte räcker. Revisionens granskning visar vidare att en del skyddsregler för pensionssparare inte fungerade som avsett under finanskrisen. Riksrevisionen rekommenderar att regeringen förbättrar sina analyser inför framtida beslut om finansiell reglering.

Regeringen kommenterar i sin skrivelse att Finansinspektionen sedan finanskrisen fått ökade befogenheter och ökade resurser. Dessutom har regleringen inom området skärpts.

Finansutskottet konstaterar att regeringen tycker att de insatser som regeringen och Finansinspektionen hittills har gjort och planerar att göra på området är tillräckliga. Utskottet noterar också att både regeringen och Finansinspektionen säger sig ha dragit stor lärdom av vad som hände på området under finanskrisen. Det är till stor nytta för det framtida arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-01-31

Datum

2017-02-03

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om granskningen av årsredovisning för staten 2015. Riksdagen välkomnar att regeringen avser att förtydliga redovisningen och transparensen i årsredovisningen för staten.

Riksdagen anser att det finns fördelar med en samlad behandling av ärenden med som har en anknytning till de budgetpolitiska målen och ramverket för finanspolitiken. I det sammanhanget påpekar riksdagen också att det viktigt att Riksrevisionen tydligt fokuserar på sin uppgift som revisionsmyndighet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-02-02

Datum

2017-02-03

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Barn mellan 11 och 14 år ska kunna se på bio med 15-årsgräns i sällskap av en vuxen. Det innebär att vårdnadshavare i högre grad får ansvara för vilka biofilmer barnet får se.

Dessutom slopas avgiften för förhandsgranskning av filmer. De filmer som ska visas för barn under 15 år måste förhandsgranskas, men av kostnadsskäl granskar filmdistributörer färre filmer i dag. Det innebär att tillgången till barnfilmer minskar.

Syftet med förändringarna är att öka barns möjligheter att få tillgång till information.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2017.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 69 minuter

Justering

2017-01-24

Datum

2017-02-01

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:

• Arbetsförmedlingen
• Affärsverket svenska kraftnät
• Bolagsverket
• Försäkringskassan
• Lantmäteriet
• Migrationsverket
• Post- och telestyrelsen
• Sjöfartsverket
• Statens tjänstepensionsverk.

Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2017-01-26

Datum

2017-02-01

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Riksdagen har beslutat att ersätta den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny. De flesta bestämmelserna i den nuvarande lagen förs över till den nya. Lagändringarna innebär främst att det ska göras språkliga förändringar och att lagen ska få en ny struktur.

Syftet med den nya lagen är att regelverket ska bli mer överskådligt och lättillgängligt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ny hälso- och sjukvårdslag.

Den nya lagen börjar gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2017-01-26

Datum

2017-01-27

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01

Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2017-01-26

Datum

2017-01-27

Bordläggning

2017-01-31

Debatt

2017-02-01

Beslut

2017-02-01