En försöksverksamhet med branschskolor

Herr talman! Golvläggare och smeder, slaktare och kockar, plåtslagare, svetsare, murare, undersköterskor, målare, betongarbetare, snickare, montörer - bristen på arbetskraft är stor i samtliga län i hela Sverige. Dagens förslag om branschskolor kan hjälpa oss att lösa detta. Det kan hjälpa, men det är inte säkert. Förslaget är en liten, glimtande guldklimp i ett stort och stormigt svart hål av en generellt ganska osammanhängande och jobbfientlig politik som regeringen för.

När regeringen ökar utbetalningarna och satsar mer på bidrag än på välfärd och höjer tröskeln till jobb för allt fler drabbar det hårt alla som då inte tillåts vara med och bidra, men också alla andra: alla äldre i äldrevården, som inte har tillräckligt många som tar hand om dem, alla lärare som inte har tillräckligt många kollegor, och alla elever. För en jobbfientlig politik drabbar välfärden; så hänger det ihop, och den helheten missar regeringen gång på gång. Med ökade skatter på företag minskar man dessutom företagarnas möjligheter att hjälpa oss att fixa detta.

Vi har samtidigt ett ökat utanförskap och en ökad arbetskraftsbrist. Det är rätt galet när man tänker på det, men så ser det ut. Och det blir värre av att regeringens politik inte hänger ihop. Det är inte bara i det stora som politiken inte hänger ihop, utan det gäller även överlag i det här lilla, generellt positiva förslaget.

Förslaget om branschskolor, som vi ska debattera och fatta beslut om i dag, är hämtat ur en alliansutredning. Men man missar tyvärr viktiga detaljer, som kommer att göra det onödigt svårt för bristyrken och bristbranscher att hjälpa oss att ta oss ur denna röra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Den utredning som Alliansen startade och som lade fram detta förslag tryckte hårt på vikten av att kombinera ett införande av branschskolor med utökad och bättre studie- och yrkesvägledning.

Utan det är jag rädd för att detta förslag inte kommer att nå sin fulla potential. Det är ju så med förslag där man är relativt nytänkande. Det kräver information. Det krävs information för att överbrygga tveksamheter som elever och föräldrar kan ha. Och vi vet att många elever - och föräldrar - tvekar inför att påbörja en yrkesutbildning på gymnasiet.

Även om förslaget om branschskolor skulle göra det lättare för de elever som inte tvekar inför att läsa just en sådan utbildning gör det inte per automatik att fler elever förstår det fina med att läsa en yrkesutbildning. Därför har vi lagt fram förslag om en utökad och bättre studie- och yrkesvägledning i samband med det här förslaget.

Vi vill också att man ska passa på att visa mer i handling att en yrkesutbildning inte är en återvändsgränd när det gäller att göra karriär, exempelvis. En SYV-verksamhet kan berätta allt detta, men det ger mycket mer om man också kan se att det stämmer.

Detta tror vi att man skulle kunna göra genom att lägga branschskolorna vägg i vägg med yrkeshögskolor, branscher och företag, så att elever kan åka dit och se: Om jag väljer att läsa till detta yrke kan jag bidra till att arbetskraftsbristen minskar och bidra till tillväxt. Jag kommer att ha lätt att få ett jobb. Om jag skulle vilja jobba med någonting annat framöver eller om arbetsmarknaden för just detta yrke utvecklas enormt kommer jag i framtiden att ha möjligheter att utvecklas inom mitt yrke eller att byta yrke.

Då pratar vi inte bara, utan då visar vi också i handling att yrkesutbildningar är en stor och viktig möjlighet både för våra elever och för hela vårt samhälle. Därför yrkar jag bifall till vår reservation nr 2.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan tycka att det är bra att utbildningsutskottet får chansen att fortsätta att debattera mycket av det som partiledardebatten handlade om, nämligen möjligheten till Sveriges utveckling, möjligheten för jobb och företagande och möjligheten till kompetensförsörjning för den stora del av näringslivet som i dag skriker efter människor att anställa - kompetenta människor som kan vara en del i framtidsbygget.

Herr talman! Jag vill inleda mitt anförande med att yrka bifall till reservation nr 3, så har jag det sagt. Vi står givetvis bakom alla våra reservationer.

Nu har inte majoriteten haft chansen att utveckla vad förslaget handlar om. Vi väntar med spänning på att få höra lite mer om det senare. Men jag tänkte uppehålla mig vid några delar. När man har så här bra förslag på gång hade jag önskat att man faktiskt hade vågat lite mer, just för att i ännu högre grad möjliggöra för människor att vara en del i framtidsbygget Sverige.

Det handlar alltså om en försöksverksamhet med branschskolor. Alliansregeringen tillsatte Yrkesprogramsutredningen, som kom med sitt betänkande för ett tag sedan. Det har vi haft anledning att hantera på några olika sätt. Det är bra att vissa frågor nu förs fram av regeringen, men det är samtidigt synd att man inte vågar mer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Det handlar om att fler unga människor ska ha ett jobb att gå till och att fler företag ska hitta rätt kompetens. Då måste yrkesutbildningarna stärkas. Här handlar det om att inrätta branschskolor. Det skulle kunna bli olika former av kompetenscentrum runt om i Sverige, som ytterligare stärker kvaliteten i våra yrkesutbildningar. Det är bra att det genomförs.

Jag blir lite orolig när man skriver att det ska sluta 2023, som om man vill befästa redan nu att det enbart är ett försök och att det kanske inte blir en fortsättning.

Jobb är väl ändå den viktigaste åtgärden som man kan jobba med när det gäller att sluta de klyftor som många partier pratar om. Då skulle jag vilja föra fram det som vi från allianspartierna har fört fram i våra reservationer, nämligen behovet av att ytterligare utveckla branschskolorna och låta dem bli de kompetenscentrum som de skulle kunna bli.

I mars förra året hade vi ett tillkännagivande från utbildningsutskottet här i kammaren om att se över lärlingsutbildningarna. Nu anser regeringen att man i och med detta förslag har hanterat den frågan. Det tycker jag är lite synd. Lärlingsutbildningarnas utveckling hade nämligen förtjänat att man hade tänkt till ytterligare och skapat ytterligare bättre möjligheter.

Den andra gemensamma reservationen från allianspartierna handlar om studie- och yrkesvägledning. Vi hade ett tillkännagivande från ett enigt utskott i början av maj. Nu hänvisar man till att man inte behöver göra någonting mer när det gäller detta. Men vi vet alla att studie- och yrkesvägledning är en otroligt viktig faktor för att man ska veta vilka framtidsmöjligheter man har.

Vi i Centerpartiet hade förmånen att ha ett seminarium tillsammans med LR i förra veckan som handlade om just dessa frågor och vikten av att skapa en kvalitativt god studie- och yrkesvägledning. Jag hade då förmånen att träffa en studie- och yrkesvägledare från Eskilstuna som kunde berätta om vilka fantastiska möjligheter det ger om man startar studie- och yrkesvägledning redan i årskurs 1 i grundskolan. Med hjälp av det minskar antalet omval. Det gör att fler unga människor hittar rätt och hittar de framtidsmöjligheter som de vill satsa på.

Vi pratar om studie- och yrkesvägledning. En utvärdering gjordes av IFAU 2013 - vi hänvisar till den i vår motion. Så många som 45 procent av unga människor har ingen vuxen som de känner att de kan samtala med om sitt framtida gymnasieval. Att det är så många gör att man känner: Här behöver vi vända på varje sten och ta vara på varje möjlighet att framhålla behovet.

Jan Björklund gav i alliansregeringen ett uppdrag till Skolverket att jobba med att utveckla studie- och yrkesvägledningen. Man jobbar nu på med de frågorna, men det krävs ganska många åtgärder ytterligare för att ytterligare stärka kvaliteten. Vi levererar så många förslag vi kan från allianspartierna och ser med spänning fram emot att det nappar hos regeringspartierna och att de faktiskt tar sig an detta.

Än en gång vill jag säga att försöksverksamheten med branschskolor är bra. Det är någonting som vi från Centerpartiets sida har lyft fram på olika sätt. Men jag tycker samtidigt att det är lite sorgligt att man inte vågar gå längre när det gäller de olika delarna. Varför vågar man inte utveckla möjligheterna ytterligare?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Herr talman! Om detta ska lyckas handlar det om att vi har en riktigt bra studie- och yrkesvägledning som kan arbeta i fråga om vilka möjligheter unga människor har när det gäller detta och också kan belysa olika praktiska frågor. När man bygger upp branschskolor på några ställen i Sverige kommer det att innebära en större mobilitet för unga människor. Det handlar om att förflytta sig. Man bör också få en tydlig genomgång av de påfrestningar som det kan innebära på olika sätt.

Även om man i detta betänkande avstyrker motionen om en förstärkt studie- och yrkesvägledning är det viktigt att man från regeringspartierna avser att återkomma om detta. Allt handlar, herr talman, nämligen om att fler unga människor ska ha ett jobb att gå till och att hela näringslivet behöver ökade resurser för kompetensförsörjning genom att fler människor står till arbetsmarknadens förfogande. Då blir det också viktigt att fundera på: Hur gör vi det möjligt för många av de nya svenskar som har kommit till Sverige att på olika sätt ta del av vårt utbildningssystem, så att det också gynnar framtida jobb?

(Applåder)

I detta anförande instämde Emil Källström (C).

Herr talman! Sverige är på många sätt i ett gynnsamt läge. Vi har en ekonomisk världsbild som ser hyfsad ut och en konjunktur i Europa som ser bra ut, och vi ser också hur arbetslösheten därmed kan trängas tillbaka något.

Samtidigt ser man just nu, på toppen av en högkonjunktur, vilka stora strukturella problem svensk arbetsmarknad egentligen har. Inte ens när vi är på toppen av högkonjunkturen lyckas vi nå ned till de arbetslöshetsnivåer som vi har vant oss vid förut, för några decennier sedan.

Detta beror naturligtvis på att vi har en sammansättning av arbetskraften som ser något annorlunda ut. Koncentrationen av dem som är kvar i arbetslöshet under högkonjunktur handlar till stor del om de människor som har väldigt svårt att ta sig in på arbetsmarknaden generellt, och den gruppen växer.

Det här riskerar att öka klyftorna i Sverige, och det har redan ökat klyftorna mellan dem som har jobb och dem som inte har jobb. Den största orättvisan i ett land är naturligtvis mellan dem som har möjlighet att försörja sig själva och dem som inte har det.

Herr talman! Här krävs rätt mycket av kreativitet, både när det gäller förändringar av arbetsmarknaden och i utbildningssystemet.

Det är kanske den allra största utmaningen det kommande decenniet att se till att fler människor får chans att ta sig in på arbetsmarknaden och försörja sig själva, för när vi sedan lämnar högkonjunkturen och går ned i lågkonjunktur blir de ju kvar, de som är där i dag, samtidigt som nya kommer till. De som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden i dag trängs då ännu längre bort i kön.

Sverige behöver en uppdatering och uppvärdering av yrkesutbildningen, och det måste ske på hela fältet. Det måste ske på gymnasiesidan, det måste ske i grundskolan och jag välkomnar att regeringen nu också tar tag i praofrågan. Det måste också ske i en förändring av gymnasieskolan, den eftergymnasiala utbildningen och arbetsmarknadsutbildningarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Från Liberalernas sida välkomnar vi det steg regeringen tar i form av branschskolor. Vi tycker att det kan vara ett första steg, men det är också viktigt att notera att detta inte kan vara det enda steget. Precis som Ida Drougge och Ulrika Carlsson tidigare har sagt finns det behov av ytterligare förbättringar av bland annat den här försöksverksamheten, och det är bra att mina kollegor i Alliansen trycker på behovet av yrkesvägledning för att fler ska hitta rätt i utbildningssystemet.

Liberalerna vill gå längre, herr talman. Vi skulle vilja se en helt ny utbildningsform, en stor reform av yrkesutbildningen generellt. Dels ska det betraktas som fullständigt normalt att gå en lärlingsutbildning - mer attraktivt och med bättre kvalitet, för vi vet ju att lärlingsutbildningar ofta leder till jobb genom att man får en bra utbildning kombinerat med en bra kontakt med arbetslivet, dels behövs det en reform av de yrkesutbildningar som finns på den gymnasiala nivån.

Tillsammans med arbetsmarknadsutbildningar och eftergymnasiala utbildningar skulle man kunna skapa om det till en yrkesskola av hög kvalitet, inspirerad av den yrkeshögskola som vi har i dag och som till stor del är styrd av arbetsmarknadens behov, där kvaliteten garanteras av att man har en väldigt nära anknytning till arbetsmarknaden. Liberalerna anser att det system vi har på yrkeshögskolan också borde kunna användas för att stärka yrkesutbildningen på gymnasial nivå. Det är dags att samla ihop och ta ett helhetsgrepp på denna nivå.

Herr talman! Precis som mina företrädare i Alliansen tidigare sagt är det viktigt att man ständigt får tillgång till nya chanser. Det är klart att en yrkesutbildning kan visa sig leda till ett jobb som försvinner om några år. Det beror på att vi ser en enorm strukturomvandling på svensk och europeisk arbetsmarknad liksom i näringsstrukturen generellt och globalt, vilket gör att man måste ha en väldig beredskap att själv ställa om, precis som samhället måste ha en beredskap att ställa om samhället.

Därför behövs det stora möjligheter till att vidareutbilda sig, fortbilda sig, fördjupa sin kunskap och ibland också byta yrke, och därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 5.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar en försöksverksamhet med branschskolor.

De gymnasiala yrkesprogrammen är basen för industrins och välfärdens kompetensförsörjning. Det finns ett minskande intresse för yrkesutbildningar, och många branscher uttrycker oro för sin framtida kompetensförsörjning.

Statistik visar att det kan saknas upp till 100 000 gymnasialt yrkesutbildade 2025. Storleken på årskullarna i gymnasieskolan innebär också stora utmaningar för huvudmännen att upprätthålla ett allsidigt utbud inom gymnasieskolan.

I går kom Arbetsförmedlingen med en rapport som säger att arbetsmarknaden går som tåget och att företagen söker med ljus och lykta efter utbildad arbetskraft.

För att stärka kompetensförsörjningen inom små yrkesområden lägger regeringen nu fram förslag om försöksverksamhet med branschskolor. Förslaget innebär att skolhuvudmän ska kunna erbjuda en komplett yrkesutbildning även om elevunderlaget inte räcker till för yrkesämnena. Eleverna läser i stället yrkesämnena på en branschskola. Det kan ge huvudmän möjlighet att upprätthålla ett bredare utbud än vad som annars vore möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Tanken med branschskolor är att branscher och företag med behov av specifika yrkesroller ska kunna starta och etablera utbildningar, antingen i egen regi eller tillsammans med en befintlig skola särskilt inriktad på branschens kompetensbehov.

På så vis kan resurser, utrustningar, lärmiljöer och yrkeslärarresurser koncentreras på en eller flera platser i Sverige. Verksamheten finns inom vissa branscher redan i dag men skulle behöva utvecklas inom fler yrkesområden och i fler delar av landet.

Det här är ett bra förslag, och jag vill härmed yrka bifall till det.

Herr talman! Branschskoleförslaget som nu behandlas kommer från Yrkesprogramsutredningen, som skulle titta på om företagen skulle kunna ta ett större ansvar för yrkesutbildningen genom att utveckla en lärlingsmodell med branschlärlingar likt europeisk/tysk modell. Den samlade branschens svar var dock nej. Det var inte den lösningen de ville se. De vill hellre se kanske det förslag som vi har i dag: branschskolor.

Därför har vi i dag ett bra förslag med brett stöd som jag är övertygad om kommer att göra skillnad.

Herr talman! Som jag sa finns det branscher och företag som redan i dag tar ett stort ansvar. Jag tänkte ta några exempel från mitt eget län, Sörmland.

Jag besökte Plåt & Vent i Katrineholm i fredags. Det är en förebild för det här förslaget. Plåt & Vent ägs av företagare inom plåtslageriet och den fackliga organisationen och är branschens egen skola för utbildning och kompetensutveckling.

De startade sin skola redan på 90-talet, då man hade identifierat att det fanns få skolor med yrkeslärare inom plåt och att eleverna faktiskt inte fick lära sig alla moment på sina lärlingsföretag. Det var ojämlikt.

Sedan dess har branschen kommit överens om vilka yrkeskunskaper man behöver ha som grund för att bli anställd som plåtslagare. De kunskaperna kan man få med sig från branschens egen skola.

Man tar emot elever som gör sin yrkesexamen som traditionella lärlingar, gymnasielärlingar samt elever på byggprogrammet som inte kan få sina plåtkurser på hemmaplan. De utför dessutom kompetensutvecklande utbildning för redan anställda.

Jag är inte lika orolig som Liberalerna i reservation 1 att vi behöver bekymra oss om att se till att lärlingar blir en naturlig del av detta, för det är de redan.

Då branschorganisationerna i det här fallet är ett kluster av företag som har gått ihop blir också branschskolan ett centrum för kompetensutveckling. Jag har svårt att se att det som Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna framför i reservation 2 kan lagstadgas fram. Det är ju ett lagförslag vi pratar om här i dag. De närmare detaljerna om verksamheten kommer att utformas i föreskrifterna, och det kan verkligen inte uteslutas att branschskolorna får en sådan roll som ni efterfrågar i er reservation.

Jag kan ge ett till exempel från Sörmland och Katrineholm. Där finns också IUC, Installatörernas Utbildningscentrum, som ägs av branschorganisationerna VVS-företagen, Svensk Ventilation och Svenska Kyl- & Värmepumpföreningen samt Katrineholms kommun. Där finns också ett riktigt kompetenscentrum, som innefattar lärlingsutbildning och YH-utbildning, och investeringar har gjorts i utbildningsmiljön med den absolut senaste tekniken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Jag vet att jag talar mycket om Katrineholm, men faktum är att även glasbranschens glasskola finns där. Det är glasmästeri, konstinramning och bilrutor. Jag har själv varit där och provat, och det var riktigt roligt. Det är också ett exempel på när branscher tar ansvar för sin egen kompetensförsörjning.

Herr talman! Jag vill till sist säga något om den viktiga frågan om studie- och yrkesvägledning. Vi politiker kan inte nog understödja att ungdomar väljer att gå på yrkesprogram, och vi kan nu med detta förslag tillföra en modell för att utbilda inom små yrkesområden. Det blir ett komplement. Det måste ungdomarna få veta.

I utskottet är vi helt eniga om vikten av högkvalitativ vägledning. Vi i utskottet gjorde så sent som i maj ett gemensamt uttalande till regeringen om detta. Utskottet har också beslutat att göra en uppföljning och utvärdering, det vill säga en fördjupad studie om studie- och yrkesvägledning, som kommer att ge oss i utskottet fördjupade kunskaper.

År 2016 gjordes en kraftsamling och en unik satsning på svensk yrkesutbildning. Initiativtagarna, World Skills Sweden, LO, Svenskt Näringsliv och Utbildningsdepartementet med regeringen i spetsen beslutade att satsa extra resurser på att prioritera och lyfta fram den svenska yrkesutbildningen. En väg att göra detta är att öka attraktionskraften genom en mer omfattande satsning på åtgärdsprogram som kommunicerar bilden av vad modern yrkesutbildning betyder för samhället och för ungdomar som står i beredskap att välja utbildningsinriktning.

En viktig del i arbetet var att branscherna själva gjorde en fördjupad beskrivning av vad de olika yrkesprogrammen innehåller och vad de kan leda till. Satsningen fortsätter, och vi behöver byta namn. Vi kan inte kalla det yrkesutbildningens år eftersom arbetet kommer att fortsätta. Nu behöver vi se till att ungdomarna nås av informationen, och vi behöver definitivt jobba mot könsbundna val.

Yrkesutbildningarna behöver stärkas, attraktiviteten behöver öka och arbetsgivare och fack behöver knytas närmare utbildningarna. Detta kan försöksverksamheten med branschskolor göra. Därför är det glädjande att riksdagen i eftermiddag förhoppningsvis bifaller utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Det är såklart bra att vi från talarstolen får höra att det inte kan uteslutas att det Alliansen nämner i sina reservationer kan bli verklighet. Vi skriver dessa reservationer för att säkerställa att det blir så, inte för att det finns en liten chans att det kanske går - trots allt. Det skulle vara enkelt för regeringspartierna, om de håller med och vill se en utveckling med kunskapscentrum, att bifalla reservationerna, precis som man tidigare gemensamt i utskottet har gjort ett tillkännagivande till regeringen om just studie- och yrkesvägledningen. Om man håller med oss kan man visa det även i handling, inte bara i ord från talarstolen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Det kostar 2,3 miljarder per år att studenter väljer fel gymnasieutbildning och därmed måste välja om och läsa ett extra år. Det är mycket pengar. Det är pengar som hade kunnat användas tidigare genom att investera i bättre studie- och yrkesvägledning för att undvika felvalen.

Alla ser utmaningarna i förslaget. Våra elever kanske inte vet om hur programmen ser ut, hur det fungerar med till exempel inackorderingsbidrag och att studera på annan ort. Därför undrar jag vad Socialdemokraterna har för förslag på hur studie- och yrkesvägledningen ska förbättras, inte bara att den ska förbättras.

Herr talman! Tack för frågan, Ida Drougge!

Ida Drougge tog först upp frågan om kompetenscentrum. Det kan absolut inte uteslutas. Det är troligt att det blir så. Om olika företag i en bransch går ihop och investerar i skola, utrustning och så vidare blir utvecklingen sådan. Jag visade med mina exempel att det är så.

Det här är ett lagförslag, men jag tror inte att det går att lagstadga fram sådana saker. Det får komma i en dialog i de förordningar som kommer att arbetas fram efter det att lagförslaget har antagits.

Sedan var det frågan om hur SYV ska förbättras. Ett av förslagen som vi gemensamt stod bakom är en gemensam digital plattform. Den tror jag på. Där finns hemsidan studera.nu. Där finns även World Skills, som också har yrkesprogram på sin hemsida. Men det skulle finnas en gemensam plattform som skulle kunna avlasta SYV:arna. De är inte så många, och de behöver verkligen avlastning och kompetensutveckling.

Utskottet gör en utvärdering. Den läggs fram i december. Vi behöver mer kunskaper. Lärarnas Riksförbund har gett oss ett underlag. I dialog med regeringen pågår arbetet med riktlinjer till en utredning.

Det går sakta, ärligt talat! Men jag hoppas att vi kan leverera ett svar inom kort.

Herr talman! Jag vet givetvis att det är ett lagförslag, men det är väl okej att förtydliga.

Jag håller verkligen med om att det tar lång tid på SYV-hållet. Under tidigare mandatperioder har ett flertal utredningar släppts om just SYV, bland annat några riktigt gedigna sådana. Mer förslag och handling skulle behövas på området.

Alliansen och Moderaterna menar att regeringen hade kunnat ta tillfället i akt att i samband med att ett lagförslag läggs fram koppla på satsningar på studie- och yrkesvägledning riktade mot den målgruppen elever som kan vara intresserade av förslaget.

Ni får gärna ta med er detta som ett medskick, och jag hoppas att ni återkommer.

Herr talman! Yrkesprogramsutredningen tog inte bara upp branschskolor, utan man tog också upp att det behöver göras en gedigen utredning om studie- och yrkesvägledning. Där tycker jag att det har tagit lite väl lång tid. Men vi behöver kunskapsunderlaget innan vi kan lägga fram konkreta förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Just den målgrupp Ida Drougge talar om kan man göra en hel del för via yrkesutbildningens år - som det visserligen inte ska heta. Regeringen, LO, Svenskt Näringsliv och World Skills jobbar vidare, och det kan säkert göras något där. Vi behöver inte vänta på utredningen.

Herr talman! Jag tackar Caroline Helmersson Olsson för anförandet med en beskrivning av detta lagförslag och så vidare, och jag tänker att när vi nu har något bra på gång har vi ett tillfälle att berätta mer och ytterligare dryfta olika frågor som detta handlar om.

Caroline Helmersson Olsson nämnde hur vi kan motverka mer könsstereotypa val, och då blev jag nyfiken. Vid besöken i Katrineholm och så vidare, hur såg Caroline att man arbetar där? Vi vet att dessa branschskolor fungerar och lyfts fram som strålande exempel. På vilket sätt jobbar man där för att motverka könsstereotypa val och öka intresset, inte minst för de branscher som har stor brist på kompetensförsörjning?

Jag har en annan nyfikenhetsfråga. Det är många frågor på gång, och ibland får man kanske ta en fråga i taget. Men här i debatten har vi chans att vidga perspektivet något. Vi har en stor samsyn när det gäller att utveckla fjärrundervisning på olika sätt. Hur ser Caroline Helmersson Olsson på att detta område skulle kunna höra väl samman med möjligheten till branschskolor? Utan digitaliseringsmöjlighet är det svårt att få en utbildning som knyts samman.

Det var ett par frågor som det skulle vara spännande att höra mer om.

Vilka fler branscher ser Caroline Helmersson Olsson som viktiga? Vi nämner att det är små och smala branscher, men vilka ytterligare branscher ser Caroline som möjliga för branschskolor, och var finns de?

Herr talman! Det var många frågor från Ulrika Carlsson.

Jag börjar med fjärrundervisningen. Det jag har sett är hantverksyrken. Man kan säkert ha fjärrundervisning på den teoretiska delen; jag har bara inte tänkt så. Det jag har sett har varit ett mer konkret och handfast sätt att lära sig yrket. Jag har också besökt Elteknikbranschens gymnasieskola och kompetensutvecklingscenter i Nyköping, och där handlar det helt konkret om att kunna montera i en vägg. Men fjärrundervisning är en intressant tanke. Låt mig ta med mig din fråga och fundera på den, för jag hade inte förberett den över huvud taget.

När det gäller könsstereotypa val: Branschskolorna tar emot elever från hemkommunerna. Därför handlar det mycket om att jobba med sådant på hemmaplan, med SYV:arna. Skolorna måste såklart också marknadsföra sig med att det inte bara är yrken för män - även om jag på skolfotona på väggen inte hittade många kvinnor. Det finns mycket att fundera på här, men vidareutbildningen för SYV:arna måste också innehålla detta med könsstereotypa val.

När det gäller förslag på fler yrken och branschskolor kan jag nämna golvbranschen, som skriker efter folk. Det är en liten och smal bransch som inte finns överallt. Det gäller även mur och puts. I Almedalen träffade jag den branschen, och man berättade att man har jättesvårt att hitta folk som kan mura spisar och så vidare. Det finns säkert fler branscher, men jag kommer inte på någon mer just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT En försöksverksamhet med branschskolor

Herr talman! Jag tackar Caroline Helmersson Olsson för möjligheten till dialog och diskussion i dessa frågor. Det är viktigt att vi framöver lyfter fram detta och visar på möjligheter också från den politiska arenan, även om det är myndigheter som genomför.

Precis som Caroline Helmersson Olsson säger är det i grundskolan och gymnasieskolan som möjligheten att motverka alltför mycket könsstereotypa val ges. Jag hoppas inte att det är att grundskolan och gymnasieskolan ligger på två olika ministrar som gör att det tar tid i Regeringskansliet att få SYV-utredningen att komma på plats.

Det är över en månad sedan tillkännagivandet gavs. Jag kan bara gissa att så fort det blev klart att det skulle bli ett tillkännagivande hintades departementet om detsamma och att departementet gärna velat motsvara riksdagens förväntningar och göra ett gott arbete.

Något som också lyfts fram är smalare områden inom livsmedelsbranschen. Jag tror att tidigare statssekreterare von Zweigbergk lyfte fram till exempel slakteri.

Det finns alltså många branscher. Här har vi politiker kanske något av ett folkbildningsuppdrag vad gäller att bredda synen på vilka kompetenser som kan komma att behövas i olika branscher framöver. Även om mycket pekar på skolans uppdrag och studie- och yrkesvägledningen handlar det också om på vilket sätt vi politiker lyfter fram olika branschers behov. Vi kan alla vara en del av att stärka bilden av var det behövs arbetskraft framöver och vilka utbildningsalternativ som finns.

När det gäller fjärrundervisning förstår jag att man inte kan göra plåtslageri med fjärrundervisning. Men att knyta samman utbildningarna med kompetenscentret med hjälp av den moderna tekniken torde vara en bra ingång.

Herr talman! Jag uppfattade inte att jag fick en fråga, men jag lyssnade noga på vad Ulrika Carlsson sa. Jag kan försäkra Ulrika Carlsson om att det hintas ganska mycket till regeringen att det är dags att få igång detta; det kan jag lova.

Jag kom på en till bransch som jag blev uppvaktad av: byggmaterialhandlarna. Det byggs mycket i Sverige, och det köps mycket byggmaterial. Handlarna har svårt att hitta kompetent folk. Kommer det in kund som jag och säger "jag ska ha ett element" måste det finnas någon där som kan branschen, vet vad jag behöver och kan möta kunder och sälja.

Det finns säkert fler företag som vi kan hoppas vill gå in i denna försöksverksamhet.

Herr talman! Jag yrkar inte bifall till något annat än utskottets förslag.

Regeringens förslag på försöksverksamhet med branschskolor kommer väl inte direkt att lösa missmatchningen på arbetsmarknaden eller utbildningsbehovet för Sverige som nation. Vi har dock inget emot själva förslaget om att gymnasieskolan enligt skollagen får sluta avtal med en branschskola om att skolan utför vissa uppgifter, så kallad entreprenad. Caroline Helmersson Olsson utvecklade ju mer vad förslaget går ut på.

En försöksverksamhet med branschskolor

Precis som förslagsställaren ser vi att detta kommer att innebära ökade möjligheter för utbildning inom smala yrkesområden där det råder arbetskraftsbrist. Men givetvis kommer detta förslag inte ensamt att räcka till för att täcka upp den arbetskraftsbrist som råder på många områden.

Vi är allmänt positiva till branschskolor - även till riktiga branschskolor, som det faktiskt inte är fråga om här, vilket påpekades i en följdmotion. Här handlar det om samarbete mellan kommunala yrkesskolor och branschskolor, vilket också är bra.

Det finns redan i dag branschskolor. Om lagarna behöver ändras eller om det behövs fler insatser för att främja branschskolor tittar vi gärna på det. Vi tror att branschskolor har framtiden för sig.

Remissinstanserna har till övervägande del lämnat förslaget utan anmärkning eller kommentar. En remissinstans har avstyrkt förslaget, men motiveringen var konstig. Man kan undra om de ens förstod vad förslaget går ut på. Det var ett väldigt rörigt och konstigt svar.

Herr talman! Sammanfattningsvis är detta ett steg i rätt riktning. Vi hoppas på en fortsatt utveckling av både yrkesutbildningar på olika nivåer och lärlingsutbildningar. Det behövs i det svenska näringslivet och för framtida elever.

Detta är en försöksverksamhet, och den ska utvärderas och justeras efter försökstidens slut - en försökstid som för övrigt är ganska lång.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)