Redovisning av skatteutgifter 2017
Betänkande 2016/17:SkU32
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 7 juni 2017
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Regeringen borde utveckla redovisningen av skatteutgifter (SkU32)
Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.
Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.
Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Bifall till motion 2016/17:3733. Avslag på motion 2016/17:3732.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Skrivelser: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2017-06-01
Trycklov: 2017-06-01
Betänkande 2016/17:SkU32
Alla beredningar i utskottet
Regeringen borde utveckla redovisningen av skatteutgifter (SkU32)
Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser Skatteutskottet som föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.
Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Utskottet föreslår därför att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.
Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2017-06-07
Debatt om förslag 2016/17:SkU32
Webb-tv: Redovisning av skatteutgifter 2017
Dokument från debatten
- Onsdag den 7 juni 2017Kammarens föredragningslistor 2016/17:120
- Protokoll 2016/17:120 Onsdagen den 7 juniProtokoll 2016/17:120 Redovisning av skatteutgifter 2017
- Onsdag den 7 juni 2017 (preliminär)Talarlista 2016/17:20170607
Protokoll från debatten
Anf. 34 Jörgen Hellman (S)
Fru talman! I dag den 7 juni är det en historisk dag, en glädjens dag för oss som arbetar med skattepolitik. I dag är vår finansminister Magdalena Andersson i OECD i Paris och skriver på ett avtal för vårt land om ett nytt system för skatteavtal. Detta kommer att påverka många av de kommande besluten som vi kommer att fatta i denna kammare om skatteavtalen. Arbetet mot skatteundandragandet internationellt måste oförtröttligt fortsätta.
Fru talman! I dag behandlar vi Redovisning av skatteutgifter för 2017. Déjà vu är franska för redan sett. Det innebär i korta drag att en situation eller syn känns märkbart bekant. Så är det i dag, déjà vu. Oppositionen har lyckats samsas om ett tillkännagivande om konsekvensbeskrivning och utvärderingen.
Vi behandlade för någon vecka sedan Riksrevisionens rapport om komplicerade skattesystem. Man tittade på regelförenklingar under sju år. Det var fem år med borgerligt styre och två år med S- och MP-regeringen. Trots att Riksrevisionens rapport tydligt gällde de sju åren lyckades de borgerliga och Sverigedemokraterna att få ett tillkännagivande. Ur oppositionsarbetets perspektiv och sett till dramaturgin är det bra gjort, men sakligt sett är det mycket märkligt. Magdalena Andersson ska ta ansvar för Anders Borgs missar.
Fru talman! Även i dag inrymmer ärendet ett tillkännagivande som egentligen inte har med ärendet att göra. Dessa ständiga och oprecisa krav på något mer är en variant på det som i KU kallas negativa tillkännagivanden.
De borgerliga partierna och Sverigedemokraterna har missförstått vad ärendet redovisning av skatteutgifterna är. Jag läser innantill: Skatteutgifter är i huvudsak stöd som uppstår genom särregler i skattelagstiftningen. För att kunna avgöra om det rör sig om en skatteutgift och till vilket belopp den uppgår måste det finnas en jämförelsenorm för skattesystemet. Det är i avvikelsen mellan jämförelsenorm och skatteregler som skatteutgiften uppstår. Redovisningen har genom åren utvecklats mot en allt större precision utifrån sitt syfte, att tydliggöra det statsstöd till företag och hushåll som skatteutgifterna representerar så att dessa kan prövas på samma sätt som anslagen på statsbudgetens utgiftssida. Detta är vad ärendet handlar om.
Fru talman! Vi har också i detta ärende en skatterunda. En viktig del av den ekonomiska politiken och den svenska modellen är skattepolitiken. Skattepolitiken ska främst finansiera den offentliga sektorn och andra offentliga utgifter. Utöver det ska skattesystemet skapa trygghet och sammanhållning i samhället. Det ska bidra till en till hållbar utveckling, hög sysselsättning och ett rättvist fördelat välstånd samt ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
När vi tog över regeringsmakten ärvde vi ett stort underskott i de offentliga finanserna samtidigt som det var en hög arbetslöshet och klyftorna ökade. Det var den borgerliga regeringens arv. Deras bärande idé var att sänka skatterna oavsett vilket samhällsproblem de skulle möta. Det känns som att det är déjà vu.
Nu har vi bytt inriktning. Bort från skattesänkningar till fler i arbete. Bort från ökade klyftor till ökad jämlikhet och jämställdhet. Bort från att jäklas med våra pensionärer till att börja avveckla pensionärsskatten. Bort från passivitet i klimat- och miljöfrågor till att försöka göra något åt den överhängande klimat- och miljökrisen.
Fru talman! Vi har tagit bort ineffektiva skatteundantag som den nedsatta arbetsgivaravgiften för unga. Det har blivit tvärtemot de borgerligas förutsägelser att ungdomsarbetslösheten skulle öka. Vi har fått kritiken att vår skattepolitik skulle göra att människor skulle sluta arbeta och minska sin arbetstid. Så ser det inte ut.
Fru talman! Vi har höjt en del skatter för att få ordning och reda på statsbudgeten. Vi har nu återigen fått överskott i statsfinanserna efter Anders Borgs ofinansierade skattesänkningar som slösat bort Pär Nuders överskott.
Vi socialdemokrater har faktiskt också sänkt skatter. Vi skulle ha sänkt pensionärsskatten redan 2015, men den skattesänkningen blåste Sverigedemokraterna landets pensionärer på. Vi kom igen och tog första steget 2016, och vi kommer att ta det andra steget 2017 för att börja sluta gapet mellan dem som jobbar och ålderspensionärerna.
År 2018 sänker regeringen också skatten för alla med sjuk- och aktivitetsersättning. De redan sänkta arbetsgivaravgifterna för enskilda näringsidkare som anställer en första person, alltså växa-stödet, utvidgas till att omfatta aktiebolag och handelsbolag. Slutligen kommer vi också att sänka momsen för naturguider.
För oss socialdemokrater är skatter inget mål utan ett medel. Vi är inte låsta vid den ena eller andra skatten eller skattesystemet utan öppna för diskussioner. Men det är under förutsättning att vi kan upprätthålla den generella välfärden. Vi ska se till att gamla mamma får en vård utan att behöva betala den och att barnomsorgen inte ska betalas i privat regi, som det görs i huvuddelen av Europa. Med de principerna är vi öppna för att resonera om kommande skattesystem.
När det gäller skatter tycker vi också att det är rimligt att fördela pengarna mellan människor och generationer. De ökande klyftorna, som inte minst LO pekat på, måste vi på olika sätt rätta till.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga följande. Sverige ska vara möjligheternas land för alla och ett land där vi håller ihop. Valet står mellan tillsammans och ensam, och då väljer vi socialdemokrater tillsammans.
Jag yrkar bifall till reservationen.
Anf. 35 David Lång (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Fru talman! Skattesystemet bör vara transparent, lättförståeligt och så enkelt som möjligt. Samtidigt ska det vara rättssäkert och logiskt. Att skattesystemet är såväl transparent som legitimt och relevant är viktiga hörnpelare i det svenska samhällsbygget. Skattebetalarna måste kunna se och förstå hur skatter tas ut och hur mycket man betalar i skatt. Man måste kunna förstå varför olika skatter är konstruerade på det sätt de är för att skattesystemet ska få den legitimitet som krävs för att människor ska acceptera att betala skatt.
Sverigedemokraterna har tagit ställning till en rad olika skatteförslag i syfte att underlätta företagande, tillväxt, arbete och ett svenskt ägande av det svenska näringslivet.
Vi är kritiskt inställda till de relativt höga skatter som tas ut på arbete. Fyra av fem nya jobb skapas i växande småföretag, och Sverigedemokraterna har föreslagit en rad tydliga förbättringar för småföretagen som ett led i att stimulera sysselsättningen.
Sverigedemokraterna har föreslagit skattelättnader för småföretag, specifikt på arbete. Vi har föreslagit att man helt avskaffar den allmänna löneavgiften för samtliga företag med upp till nio anställda. Det skulle motsvara en skattelättnad på 265 500 kronor årligen för ett småföretag. Det innebär att totalt 300 000 småföretag skulle undantas från allmän löneavgift.
Företag med en högre total lönesumma betalar allmän löneavgift enbart på de delar som överstiger takbeloppet.
På så vis skapar vi inte bara kraftiga incitament för att nyanställa utan undviker också de tröskeleffekter som annars kan uppstå när företag växer från mikro- till småföretag och vidare till medelstora företag.
Tillsammans med det kraftigt lindrade sjuklöneansvaret för mindre företag kan detta antas medföra mycket positiva möjligheter för de minsta företagen att växa sig större och anställa fler.
Vi har också föreslagit att vi gemensamt med andra partier ska låta utreda en modell där man sänker inkomstskatterna för de lägre arbetsinkomsterna.
Vi har också haft som ambition att avskaffa skatteklyftan mellan inkomst av pension och inkomst av tjänst. Detta har vi drivit ända sedan vi kom in i riksdagen år 2010.
Vi betraktar pension som uppskjuten lön. Det finns varken logik eller rättvisa i att pensionärer ska betala en högre skatt än vanliga löntagare i den utsträckning som sker i dag. Vi har därför föreslagit att skatten på sikt ska sänkas till den som gäller för vanliga löntagare.
Vi har tagit ställning mot ett införande av flygskatt, med anledning av att det kommer att innebära ett svårt slag mot det svenska inrikesflyget. Det skulle också få oproportionerligt negativa effekter för svensk ekonomi jämfört med den eventuella marginella miljönyttan.
Vi har även tagit ställning mot införandet av kilometerskatt eftersom vi menar att det kan innebära ett svårt slag för många svenska åkerier i och med den kraftiga ökningen av skattetrycket när det gäller trafikspecifika skatter.
Kemikalieskatten har en lång rad remissinstanser avstyrkt. De menar att det kommer att bli alltför kostsamt och innebära ökad administrativ börda för såväl företag som myndigheter. Förslaget innebär också försämrade förutsättningar för en konkurrenskraftig industriell utveckling i Sverige. Det kommer att påverka detaljhandeln negativt och leda till ett minskat antal arbetstillfällen och att verksamhet flyttas utomlands. Av dessa skäl tog vi ställning mot införandet av denna skatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Så till regeringens skrivelse, Redovisning av skatter för 2017. De avvikelser från en generellt reglerad beskattning som utgör det vi kallar för skatteutgifter är viktiga att beskriva. Bakgrunden till det är att samtliga system för skatteutgifter och sanktioner innebär att någon förlorar och någon annan vinner på åtgärden. Syftet bakom varje sådan åtgärd bör beskrivas och förklaras för att vi ska uppnå målet att skapa ett relevant, transparent och begripligt skattesystem.
Regeringen skriver i sin redovisning: "En viktig fråga är således om en skatteutgift kan anses förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten och därmed välfärden. En vanligt förekommande förenkling är att en åtgärd antas leda till ökad välfärd om vinsterna för dem som vinner på en regelförändring kan kompensera förlusterna för dem som förlorar på den."
Sedan kommer ett resonemang om hur svårt det är att definiera vem eller vilka som förlorar eller vinner på en specifik åtgärd.
Av denna anledning anser regeringen att det inte är praktiskt möjligt att göra en kvantitativ bedömning av en skatteutgifts bidrag till förbättrad samhällsekonomisk effektivitet.
Därmed kan vi konstatera att regeringen menar att det inte är viktigt att visa hur skatteutgifter och skattesanktioner påverkar den samhällsekonomiska effektiviteten alternativt att regeringen inte vet hur en sådan redovisning ska kunna göras.
Det är förvånande att Sveriges regering inte förmår att beskriva de samhällsekonomiska effekterna av viktiga komponenter i sin egen skattepolitik. Detta verifieras av att det i regeringens skrivelse bara finns en redovisning, och en relativt tunn sådan, av en enskild skatteutgift: nedsatt mervärdesskatt på livsmedel.
Vi menar att det är väsentligt att de samhällsekonomiska konsekvenserna av skatteutgifter och skattesanktioner ges ett större utrymme än vad som nu är fallet. Det skulle underlätta för enskilda som önskar sätta sig in i olika aspekter av vårt skattesystem. Det skulle också bidra till en mer seriös diskussion om de olika skatteutgifternas vara eller inte vara. Därmed är det av central betydelse för utvecklingen av skattesystemet.
Regeringen bör därför utveckla sin förmåga och vilja att förbättra den viktiga samhällsekonomiska analysen i sin årliga redovisning av skatteutgifter.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag under punkt 1 och till reservation 2 under punkt 2.
Anf. 36 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1.
En skatteutgift är en avvikelse från normen i skattesystemet. Den är därför att betrakta som ett stöd, jämfört med hur regelverket i övrigt är uppbyggt. Därför är det också viktigt att vi genomgående granskar dessa på samma sätt som vi granskar och debatterar utgifter som vi finansierar direkt med skattepengar.
Sverigedemokraterna har missförstått denna ordning. I sin reservation vill de att direkta stöd till arbetsmarknadsområdet också ska ingå. Det är dock frågor som debatteras i ett annat utskottsområde och givetvis även när budgeten diskuteras i kammaren.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
En av de enskilt största skatteutgifterna är de områden som har nedsatt moms. Normalmomsen är 25 procent, men livsmedel har 12 procent och en del andra områden 6 procent. Det är självklart viktigt att se vad nedsättningar får för konsekvenser ur olika perspektiv, inte minst fördelningspolitiskt.
Vi kan konstatera att flera av de borgerliga partierna har förespråkat höjd moms i olika former. Moderaterna har velat höja momsen på livsmedel från 12 till 13 procent, vilket skulle innebära höjda kostnader för hushåll och företag med omkring 3 miljarder om året. Det skulle samtidigt bli en mindre skatteutgift för staten.
I regeringens skrivelse redogörs lite grann för de fördelningspolitiska effekterna av den nedsatta livsmedelsmomsen. I sammanhanget vore det önskvärt med en analys av i vilken utsträckning ökad moms skulle tas ut helt eller delvis på konsumenterna. När momsen tidigare sänktes för restauranger hade det en positiv sysselsättningseffekt. Vi såg dock att initialt sänkta priser ganska snabbt gick upp, så påverkan för slutkunden blev mindre.
Kristdemokraterna har föreslagit att samtliga momsnivåer ska höjas med 1 procentenhet. Det skulle innebära höjda kostnader med 16-17 miljarder. Kristdemokraterna är inte blyga i alla sammanhang. Vid sådana kraftiga höjningar som Kristdemokraternas blir det ännu viktigare att se vilka konsekvenser det skulle få.
Herr talman! Reseavdraget är också en av de stora skatteutgifterna. För 2017 beräknas det till 5,6 miljarder, och det är ett avdrag som gynnar bilism i framför allt Mälardalsregionen.
I Landsbygdskommittén var alla partier överens om att det här skulle ses över och göras om för att få till en mer träffsäker utformning. Det finns liknande system i flera av våra grannländer, där inte bilen gynnas på samma sätt som i dagens Sverige jämfört med andra transportslag. Det var glädjande att flera partier var överens om detta både i Landsbygdskommittén och i Miljömålsberedningen.
Vid behandlingen av detta i utskottet bildade allianspartierna och Sverigedemokraterna majoritet om att kommande skrivelser om skatteutgifter fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters effektivitet och sysselsättningseffekt. Det är ett onödigt tillkännagivande, då det är det som görs i dag. Samtidigt blundar man för att det finns fler hänsyn att ta än strikt sysselsättningsmässiga. Fördelningspolitik, miljö och klimat samt bostäder är alla viktiga frågor. Men det här är någonting som man väljer att bortse ifrån när man helt och endast vill inrikta sig på sysselsättningseffekter.
Bland de nyheter som är aktuella i ämnet under året finns tonnageskatten. Det var en fråga som det inte hände någonting med under väldigt många år, men nu har detta äntligen kommit på plats. Det gynnar svensk sjöfart, miljöanpassade transporter och näringslivets konkurrenskraft på en gång, vilket är väldigt bra.
Växa-stödet införs också. Det är en nedsättning av arbetsgivaravgiften för aktiebolag som ska anställa sin första person. Den största tröskeln är att anställa just den första personen. Att vi kan underlätta för det är därför väldigt bra. Momsen sänks också för reparationstjänster och naturguidningar. Det här är väldigt bra exempel på grön skatteväxling. Vi höjer skatten på miljöfarliga saker som flyget och sänker den i stället på arbete. Det blir vinn-vinn av sådana reformer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1.
Anf. 37 Per Åsling (C)
Herr talman! Vi har nu på bordet skatteutskottets betänkande nr 32, Redovisning av skatteutgifter 2017.
Redovisning av skatteutgifter inleddes i samband med att en ny budgetprocess infördes i mitten av 1990-talet. För att synliggöra de stöd till hushåll och företag som utgår i form av skatteutgifter har regeringen sedan 1996 årligen utgett en särskild redovisning av dessa. Redovisningen är numera obligatorisk. Sedan 2008 har skatteutgifterna redovisats i en särskild skrivelse som hänvisats för beredning i skatteutskottet.
Denna skrivelse kan framstå som en teknisk genomgång av de skatter vi ska betala under ett kommande år. Men denna skrivelse är betydligt viktigare än så. Genom skrivelsen har regeringen möjlighet att presentera en analys av de skatteförändringar som föreslås i syfte att öka såväl legitimiteten och transparensen som förståelsen för de skatter som tas ut. Det är en möjlighet för regeringen att bidra till en informerad diskussion och debatt bland allmänheten, journalister, olika beslutsfattare och andra.
Herr talman! Behovet av transparens och öppenhet i offentliga finanser kan inte nog understrykas. Det ska vara ett ledord. Väl underbyggd, relevant och lätt tillgänglig information är centralt inom alla politikområden, särskilt inom skatteområdet. Betydelsen av en bra redovisning till riksdagen av skatteutgifter har även uppmärksammats i flera granskningar av både Riksrevisionen och Finanspolitiska rådet, som även kommenterat principerna för redovisning av skatteutgifter.
I dagarna har Riksrevisionen publicerat en rapport, Regeringens skatteutgiftsredovisning - som riksdagen vill ha den?, med nr 12. Riksrevisionen konstaterar: "Däremot uppfyller inte redovisningen av nya skatteutgifter det särskilda krav på redovisning som Riksrevisionen ställt upp med beaktande av de av riksdagen antagna riktlinjerna för skattepolitiken. Kravet är att regeringen motiverar varför en åtgärd som innebär skatteutgifter ska införas. Det framgår därför inte varför regeringen gör avsteg från principen om generella skatteregler som uttrycks i riktlinjerna för skattepolitiken." Den här rapporten kommer att behandlas av skatteutskottet senare under året och kommer också upp för diskussion här i kammaren. Jag säger därmed inget mer om den här och nu.
I årets skatteutgiftsskrivelse väljer regeringen återigen att avstå från att fullt ut analysera och redovisa de samhällsekonomiska effekterna och effekten på sysselsättning av den skattepolitik som nu styr Sverige. En regering bör efter bästa tillgängliga kunskap och konventioner redovisa sådana effekter av den förda politiken.
Det uttalade syftet från riksdagen med redovisning av skatteutgifter är att skatteutgifterna ska kunna prövas på samma sätt som utgifter för anslag. Det ska alltså vara möjligt att kvantifiera kostnaderna för de undantag i skattesystemet som råder.
Herr talman! Regeringen gör bristfälliga analyser, och det resulterar i att den rapport angående skatteutgifter som lämnas saknar belysning av de samhällsekonomiska effekterna. Det mest anmärkningsvärda är nog ändå att sysselsättningseffekten saknas i ett läge när regeringen genomför de högsta skattehöjningarna på flera decennier. Då är det mer rimligt än någonsin med djupare analys av konsekvenserna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Lika självklart som att sänkta skatter måste analyseras är det att även höjda skatter måste analyseras. Bland annat Konjunkturinstitutet har tydligt pekat på att höjda marginalskatter för vissa grupper kan minska arbetsutbudet, vilket i förlängningen kan leda till att åtgärdernas offentlig-finansiella effekter överskattas. Arbetsförmedlingen har påtalat det olyckliga i att regeringen i sina inkomstskattepromemorior saknar diskussioner och överväganden över den påverkan på arbetsmarknadens utveckling som de föreslagna skatteförändringarna förstås kommer att kunna leda till.
Herr talman! Skatteutskottet konstaterar att en lång rad remissinstanser är kritiska till vilka effekter regeringens politik för jobben får och anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekterna. De samhällsekonomiska effekterna innebär också att samhällets resurser används på ett sätt som kanske inte alltid är det optimala. Det gäller ju att skapa bästa möjliga effekt av de reformer som genomförs för att på så sätt få högsta avkastning till välfärd. Sysselsättningseffekten är en väldigt betydande del av en sådan nödvändig utveckling.
Herr talman! I Sverige, som är en av världens mest utvecklade demokratier, bör det vara enkelt för medborgare att granska regeringen. Det bör vara tillgängligt för forskare, myndigheter och professionella bedömare att granska politikens effekter. Det är väsentligt att regeringen i enlighet med bästa tillgängliga fakta och forskning presenterar bedömningar av den politik som man för. Nu införs nya skatter, och befintliga skatter höjs, men det är först efter ett antal år som vi kan se de verkliga effekterna av skatteförändringarna.
För regeringen och även för oss i riksdagen är en analys av skatteförändringar avgörande för att möjliggöra en prioritering mellan olika utgifter. Detta uppnås enbart när en förändring av skatteutgifter efterföljs av en bred och djup analys som i högsta möjliga grad är underbyggd av robust empiri.
Herr talman! Sammantaget går det att konstatera att regeringens skrivelse Redovisning av skatteutgifter 2017 ger en ytterst vag och begränsad bild av skatteutgifterna och deras samhällsekonomiska effekter. Regeringen borde i kommande skrivelser redovisa motiven till de förändringar som görs.
Centerpartiet och övriga allianspartier har motionerat om att skrivelser med redovisning av skatteutgifter bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt för att öka öppenheten i och kunskapen om effekterna av den förda politiken.
Skatteutskottet har tillstyrkt motionen, och jag yrkar bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande 32.
Anf. 38 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! I dag debatterar vi skatteutgifter - vilket konstigt ord i detta sammanhang. Utgifter för skatter är egentligen någonting som hushåll och företag har, och dessa utgifter är inte små. Skatteutgifterna för hushållen är hushållens enskilt största utgift.
Sedan regeringen tillträdde har skattetrycket bara ökat. Skatterna har höjts med 40 miljarder på jobb och tillväxt - försämrad ROT, försämrad RUT, fler som får betala statlig inkomstskatt och kraftiga skattehöjningar på drivmedel, för att nämna några.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Men regeringen nöjer sig inte med det utan har långtgående planer på ännu fler och högre skatter. Det handlar om bankskatt, förtäckt till resolutionsavgift, kraftigt höjd skatt för småföretagare och ännu fler vanliga löntagare som ska betala statlig inkomstskatt som om de vore höginkomsttagare, och trots regeringens löften om att inte höja inkomstskatten för vanligt folk. Till detta kommer alla skatter som drabbar oss som bor vid landsväg och inte vid tunnelbana: fortsatta höjningar av skatterna på bensin och diesel, kanske en kilometerskatt och definitivt en flygskatt. Snacka om stora skatteutgifter för hushåll och företag!
Men, herr talman, när vi i dag talar om skatteutgifter är det en annan definition av skatteutgifter. Det handlar nämligen om statens perspektiv, om uteblivna skatter. Vi har generellt sett mycket höga skatter i detta land. Men det händer att de är nedsatta, till exempel den reducerade momsen på livsmedel. Då ses det som en utgift för staten.
Dessa skatteutgifter för staten redovisas varje år av regeringen, och det är den redovisningen som vi debatterar här i dag. Det finns framför allt två syften med denna skrivelse. Det ena syftet är att synliggöra de så kallade stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida. Det andra syftet är att beskriva graden av enhetlighet i skattereglerna. Jämförelsenormen utgår, liksom tidigare år, från enhetlig beskattning. Detta innebär att beskattningen inom varje skatteslag i princip ska vara enhetlig och utan undantag.
Skatteutskottet har i tidigare uttalanden vid behandlingen av denna skrivelse framhållit att den, förutom att den bör kunna utvecklas till att bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet, är av värde för att spåra avvikelser från den stora skattereformen 1991, vars principer fortfarande ska gälla.
Precis som min kollega Per Åsling var inne på har Riksrevisionen nyligen granskat regeringens redogörelse för skatteutgifter och funnit skäl att kritisera regeringen i flera hänseenden. I vissa fall saknas prognoser om skatteutgifternas förväntade storlek. I andra fall saknas det uppgifter om hur prognoserna ändras över tid. I de allra flesta fall ingår dessutom inte skatteutgifterna i resultatredovisningen, vilket gör det svårt för riksdagen att utläsa hur de bidrar till målen för respektive utgiftsområde. Riksrevisionen understryker i sin granskning vikten av att utveckla redovisningen av skatteutgifterna, så att de i större utsträckning kan prövas på samma sätt som utgifter på anslag.
Vad som däremot inte omfattas av Riksrevisionens granskning är den fördjupade samhällsekonomiska analysen, det vill säga del två i denna skrivelse. I den väljer regeringen varje år ut en eller ett par skatteutgifter som man särskilt analyserar utifrån samhällsekonomisk effektivitet, riktlinjerna för skattepolitiken och jämställdhet. Det är denna redovisning som vi tar sikte på när vi från majoritetens sida efterfrågar en djupare analys.
Utskottet har noterat att en lång rad remissinstanser är kritiska till vilka effekter regeringens politik får för jobben och anser att regeringen underskattar de negativa sysselsättningseffekterna.
Samhällsekonomisk effektivitet innebär att samhällets resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt. I analysen av den samhällsekonomiska effektiviteten är sysselsättningseffekter en mycket viktig del.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Man kan ju tycka att en regering med ett jobbmål borde vara intresserad av sysselsättningseffekter. Men regeringens retorik om jobben går inte alls ihop med den politik som man faktiskt driver, och än mindre med de redogörelser som man lämnar till riksdagen och därmed till folket.
Herr talman! Öppenhet och transparens är fundamentala delar i vår demokrati. Att var och en ska kunna få tillgång till relevant information är en förutsättning för en demokratisk granskning av den politik som förs. I och med att den nuvarande regeringen tillträdde har den transparensen minskat, och man redovisar inte fullt ut effekterna av den egna politiken.
Utskottets majoritet efterfrågar en bredare analys när det gäller skatteutgifterna med redogörelser för enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt. Regeringens politik måste kunna tåla en sådan granskning.
När majoriteten i utskottet nu kräver en mer omfattande analys utifrån sysselsättningseffekter, säger regeringspartierna att det inte låter sig göras och att vi har missförstått, trots att det av regeringens egen skrivelse framgår att just sysselsättning är en av de faktorer som enligt ekonomisk teori är viktig att mäta vid en analys av samhällsekonomisk effektivitet.
Jag har all respekt för att man inte alltid kan beräkna de exakta effekterna. Men ambitionerna måste finnas där. Det jag saknar är resonemangen kring sysselsättning och ett tydligt fokus på jobben. Men det saknas tyvärr inte bara i denna redovisning; det går som en röd linje genom hela politiken. Och det blir till en bidragslinje i stället för en arbetslinje.
Därmed yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 39 Jörgen Hellman (S)
Herr talman! Det är alltid roligt att debattera ekonomi och skattepolitik med Maria Malmer Stenergard.
Vi kan konstatera att det går bra för Sverige. Vi har i dag EU:s högsta sysselsättningsgrad. Sedan regeringsskiftet har ytterligare 200 000 människor fått ett jobb. Ungdomsarbetslösheten är den lägsta på 13 år. Samtidigt minskar andelen som är beroende av våra försäkringssystem till den lägsta nivån på 30 år. Det går alltså bra i svensk ekonomi.
Utifrån detta har partierna formulerat sina vårmotioner och så vidare. Då föreslår Moderaterna skattesänkningar på totalt hela 26 miljarder kronor i sin vårmotion.
Ni moderater säger i er retorik att de som tjänar mindre ska få mer. Men ni föreslår att skatten sänks mest för dem som har högst inkomst. Varför berättar ni inte att ni föreslår att skatten ska sänkas mer för dem som tjänar mest?
Anf. 40 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Jag tackar Jörgen Hellman för frågan, som kanske snarare tangerar en fråga i en budgetdebatt än en fråga om regeringens redogörelse för skatteutgifterna.
Detta är alltså en redogörelse som rör samhällsekonomisk effektivitet och som utskottet har synpunkter på.
Vid en analys av samhällsekonomisk effektivitet för en viss skatteutgift nämns i regeringens egen skrivelse ett antal indikatorer som finns baserat på ekonomisk teori för hur en skatteutgift kan förbättra den samhällsekonomiska effektiviteten. Där lyfts särskilt sysselsättning fram.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Redovisning av skatteutgifter 2017
Jag är glad över att Jörgen Hellman lyfter fram denna aspekt, eftersom det är en viktig aspekt. Sedan är det inte regeringens politik som driver högkonjunkturen, utan högkonjunkturen finns. Och det är glädjande att det går bra för Sverige. Men vi ser samtidigt hur arbetslösheten nu ökar igen. Det är däremot en större risk för att det är en effekt av regeringens politik.
Åter till skatteutgifterna: Som regeringen själv framhåller i sin skrivelse är sysselsättningen en otroligt viktig del av den redogörelse som görs, oavsett om den görs utifrån den samhällsekonomiska effektiviteten, utifrån målen för skattepolitiken eller utifrån jämställdheten.
Om man då säger sig ha ett jobbmål, varför har då inte regeringen bemödat sig om att göra den här redovisningen? Det är min fråga till Jörgen Hellman.
Som svar på frågan om skattesänkningar så stämmer inte påståendet. Vi sänker inkomstskatterna med 22 miljarder. Vi gör det i en fullt finansierad budget, och vi gör det med absolut tyngdpunkt på dem som tjänar absolut minst.
Anf. 41 Jörgen Hellman (S)
Herr talman! Ni måste ju finansiera de 26 miljarderna i skattesänkningar i ert budgetförslag. Miljardkostnader vältras över på kommunerna, och i dagens läge behöver de mer resurser och inte mindre.
Jag är därför väldigt intresserad av Maria Malmer Stenergards svar på vad det är för rimliga nedskärningar ni kommer att göra i vård, skola och omsorg för att finansiera era skattesänkningar på 26 miljarder.
Anf. 42 Maria Malmer Stenergard (M)
Herr talman! Det gläder mig att Jörgen Hellman har läst Moderaternas budgetmotion. Men jag hade gärna sett att han hade läst den lite noggrannare. Då visar det sig nämligen att vi satsar mer på välfärden än vad regeringen gör i sin budgetproposition.
För oss är jobben helt centrala om vi ska få ekonomin att gå ihop och om vi ska kunna finansiera välfärden framöver. När vi har sänkt skatterna har resurserna till välfärden också ökat. Det är beklagligt att regeringspartierna inte kan se det sambandet utan tror att man ska kunna tynga folket med hur mycket beskattning som helst utan att det påverkar deras vilja att arbeta.
Vi är övertygade om att jobben är en förutsättning för att vi ska klara framtidens utmaningar. Till skillnad från regeringspolitiken formulerar vi dock inte bara ett vackert mål som vi sedan abdikerar från att följa upp.
Vi har tydliga mål. Vi vill börja med att halvera skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda, för det är en skillnad som är stor och som vi inte har råd med.
Vi vill skapa förutsättningar för 500 000 nya jobb. Det är ambitiösa mål, men vi tänker nå dem, och då måste de också genomsyra vår politik och vår analys. Så tänker vi.
Regeringen säger sig vilja ha lägst arbetslöshet i EU till 2020. Ingen seriös bedömare tror att man kommer att nå det målet. Regeringens stora jobbsatsning, traineejobben, hade ett mål på 32 000 nya tjänster. Det blev, flera år senare, 474 stycken. Detta visar att det inte duger att bara sätta upp mål - man måste också följa upp dem.
Redovisning av skatteutgifter 2017
Målen måste genomsyra politiken, och det är det vi debatterar i den här skrivelsen i dag. När regeringen analyserar skatternas förhållande till samhällsekonomin är det väldigt märkligt att sysselsättningseffekterna inte får plats, som i den här skrivelsen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2016/17:120 Onsdagen den 7 juniProtokoll 2016/17:120
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Redovisning av skatteutgifter 2017
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om att regeringen i kommande skrivelser fullt ut bör analysera enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motion
2016/17:3733 av Per Åsling m.fl. (C, M, L, KD),
avslår motion
2016/17:3732 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkande 2 och
lägger skrivelse 2016/17:98 till handlingarna.- Reservation 1 (S, MP, V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 98 0 14 M 72 0 0 11 SD 38 0 0 9 MP 0 17 0 8 C 19 0 0 3 V 0 20 0 1 L 12 0 0 7 KD 14 0 0 2 - 2 0 0 1 Totalt 158 135 0 56 Jämförelsenorm för skatteutgiftsredovisning m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2016/17:3732 av Olle Felten och David Lång (båda SD) yrkandena 1 och 3.- Reservation 2 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 99 0 0 14 M 72 0 0 11 SD 0 38 0 9 MP 17 0 0 8 C 18 0 0 4 V 20 0 0 1 L 12 0 0 7 KD 14 0 0 2 - 0 2 0 1 Totalt 252 40 0 57