Verksamheten i Europeiska unionen under 2016

Debatt om förslag 12 juni 2017
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 22

Anf. 1 Karin Enström (M)

Herr talman! I dag ska vi alltså behandla utrikesutskottets betänkande med anledning av regeringens årliga skrivelse om verksamheten i Europeiska unionen, tillsammans med utrikesutskottets utlåtande om vitboken om EU:s framtid.

För 60 år sedan grundades Europeiska unionen i Rom, och under dessa 60 år har det europeiska samarbetet bidragit till fred, säkerhet och tillväxt i Europa. EU har på 60 år blivit världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd.

Samtidigt står unionen nu, efter 60 år, inför stora utmaningar. Unionen har de senaste åren försvagats av euro- och flyktingkriserna, säkerhetsutmaningar, en hög arbetslöshet och de negativa effekterna av globaliseringen. Och för första gången sedan unionen bildades har ett medlemsland valt att lämna EU.

Det finns stora åsiktsskillnader inom unionen: Hur ska den framtida relationen med Storbritannien se ut? Hur ska EU:s relation till Ryssland se ut? Hur ska den finansiella åtstramningspolitiken hanteras? Vill man ha ökad federalism i förhållande till återtagen nationell beslutsrätt eller inte?

Migrationsfrågor, budgetrestriktivitet, inflytandet för icke-euroländer i beslut som fattas av euroländerna men berör hela EU, frihandel och hur fri rörlighet för människor inom unionen ska hanteras är några av alla frågor som unionen måste hantera. Därtill utmanas EU:s grundläggande värderingar av ett antal medlemsstater.

Herr talman! Vi måste erkänna att det finns allvarliga brister i EU-samarbetet. Därför måste Sverige trycka på i det som är nyckelfrågor för att kunna återskapa förtroendet för det europeiska samarbetet. Läget kräver konstruktivt och framåtblickande ledarskap.

EU har misslyckats med att lösa stora gemensamma utmaningar. Missnöjet med utvecklingen finns inte bara i Storbritannien utan också här hemma. Fler projekt över människors huvuden eller bortom demokratisk förankring är inte svaret på den oro och det missnöje vi ser i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Men å andra sidan är det endast ett väl fungerande EU som kan hantera många av de utmaningar vi har framöver. Många gränsöverskridande frågor kan bara lösas genom Europasamarbetet. EU är varken mer eller mindre än världens bäst fungerande samarbete mellan demokratiska länder.

EU:s viktigaste uppgift i denna svåra och utmanande tid är att slå vakt om det som medlemsländerna gemensamt har uppnått och med detta som grund använda alla möjligheter och verktyg som redan finns för att möta utmaningarna. Det gäller alltså att fortsätta den nuvarande inriktningen, men med bättre fokus på de sakfrågor som är viktigast för Europas välstånd och tillväxt. Det handlar om EU-budgetens innehåll och prioriteringar, genomförandet av hela den inre marknadens lagstiftning, ökat samarbete inom det rättsliga området och en hållbar migrationspolitik.

Det finns i dag olika samarbeten där inte alla medlemsländer deltar. För oss är det vitalt att värna principen om att det som rör EU-27, det vill säga EU:s kvarvarande 27 medlemsländer, också ska diskuteras av EU-27. Vi moderater vill inte se en utveckling mot ett Tvåhastighetseuropa. En sådan utveckling skulle med största sannolikhet leda till att Sverige marginaliseras i EU.

Vi moderater vill också se en utveckling, effektivisering och förbättring av det mellanstatliga EU-samarbetet på sakområden där det finns ett tydligt mervärde med samarbete över nationsgränserna. Det gäller till exempel migration, miljö och klimat och terroristbekämpning. Vi vill fördjupa och fullfölja den inre marknaden. Men vi vill inte se utökade eller fler federala strukturer.

EU-samarbetet ska användas just för att hitta lösningar på gränsöverskridande problem. Men problem som bäst hanteras på nationell nivå behöver inte och ska inte hanteras av EU. Samarbetet ska fokusera på områden som ger ett verkligt mervärde för Europas befolkning. Vi vill värna den nationella kompetensen på områden som arbetsmarknad, familjerätt och beskattning.

I denna nya miljö måste Sverige inom EU skapa nya allianser i prioriterade frågor. Vårt inflytande i EU är nämligen helt beroende av att vi lyckas samla likasinnade i frågor som är av betydelse för oss, till exempel med de nordiska och de baltiska länderna men också med andra länder där vi ser att vi har gemensamma intressen. Här måste regeringen arbeta än mer aktivt än i dag, för det är just genom att bygga allianser som man får inflytande i EU.

Herr talman! Vi vill också se en reformerad budget, där EU fokuserar på att bli mer konkurrenskraftigt. Vi ska se över former för regional- och strukturfonder för att använda EU:s budget så effektivt som möjligt, med bättre revision och resultatanalyser samt öppenhet. Varför är det så viktigt med ett konkurrenskraftigt Europa? Jo, därför att det är det som ger välstånd, jobb och bra välfärd för dem som bor i EU.

Herr talman! Vi vill driva på för en omprioritering av budgeten och en minskning av utgifterna när Storbritannien lämnar EU. Vi säger nej till EU-skatter i någon form. Vi tycker att EU fortsatt ska finansieras med de bni-relaterade avgifterna - detta för att Europa ska bli mer konkurrenskraftigt och kunna skapa tillväxt, sysselsättning och välfärd. Vi behöver göra mer för att uppfylla EU:s åtaganden om fri rörlighet för människor, kapital, varor och tjänster och förstärka den inre marknaden för att höja konkurrenskraften och produktiviteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Vi vill se fler frihandelsavtal. EU ska bejaka globalisering och värna och främja frihandel.

EU ska vara öppet för alla de europeiska länder som vill och förmår leva upp till de krav som medlemskapet ställer. Inte minst är det perspektivet centralt för de länder som ingår i det östliga partnerskapet. För oss är det östliga partnerskapet en logisk fortsättning på vårt historiskt starka stöd för EU-utvidgning och spridning av EU:s värden, standarder och arbetssätt till hela den europeiska kontinenten.

Vi vill också att det ska ställas tydligare krav på EU:s medlemsländer att efterleva fattade EU-beslut men också att följa grundläggande demokratiska principer och värderingar.

Herr talman! Viktigast just nu är att EU kan hålla samman. Det är det som är nyckeln för ett fortsatt framgångsrikt samarbete.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag framhålla de moderata och alliansgemensamma reservationerna och vårt särskilda yttrande om Nord Stream 2. Av tidsskäl yrkar jag bara bifall till reservation 14 men står självklart bakom samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 2 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Jag vill inleda med att hälsa statsrådet Ann Linde välkommen till debatten. Det är viktigt med närvaro i kammaren när vi diskuterar de här frågorna. Jag noterar att jag kom snabbare till talarstolen än vad jag hade beräknat, eftersom en av de stora avvikarna i den här debatten, Sverigedemokraterna, strök sig från att delta.

Herr talman! Det här är en debatt som granskar 2016 men också blickar framåt. 2016 var ännu ett utmanande år, får vi väl konstatera. Våra gemensamma värden utmanades på flera sätt. Ungern fortsatte att testa, utmana och försöka "bryta upp" och fick tyvärr stöd av Polen. Det finns också andra som tar rygg på dessa krafter. Vi har utmanats av olika terrorangrepp, som naturligtvis påverkat. Men vi har också utmanats av vår omvärld. Migrationsfrågorna har påverkat, men också det som hänt i Turkiet, som alltjämt är ett av kandidatländerna till EU-medlemskap.

Vi har också utmanats när det gäller vår gemensamma säkerhet. Fortfarande är det krig i Ukraina. Fortfarande ockuperas delar av Georgien. Det är således inte bara Ukraina som ockuperas. Vi har tydlig och entydig rysk inblandning i både Georgien och Ukraina, men också i andra delar av vårt Europa.

Folkomröstningen i Storbritannien för snart ett år sedan präglade naturligtvis 2016. I skrivelsen och redogörelsen är detta också tydligt. En brexit utan tydlig färdplan påverkar naturligtvis EU, som var berett att samla ihop sig inför 60-årsfirandet men som fick möta ett Storbritannien som inte riktigt visste vart det ville annat än att det ville lämna EU.

Vi kan väl ändå konstatera att EU har klarat provet 2016, trots de utmaningar som funnits. Ett land med undantagstillstånd, Frankrike, folkomröstningen om brexit, Ungern, Polen - många utmaningar har nämnts, men trots allt har EU klarat att hålla ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

En av våra grunder har också varit den fria handeln. Vi är en röst för det globala handelsutbytet.

Under 2016 fick USA en ny president som hoppades på att britterna skulle följas av andra som skulle knacka på dörren för att lämna EU. Men vi fick inte den utveckling som president Trump uppenbarligen drömde om. Den multilaterala väg som president Trump och några till så tydligt och uppenbart ogillar - jag är inte säker på att det gäller hela administrationen - har i stället visat sig vara en möjlighet för EU, eftersom EU har blivit en kraft som många söker sig till för multilaterala lösningar när andra dörrar stängts. Det är också ett exempel på att EU har klarat provet.

Vi har en utvidgningsprocess. Det framgår av handlingarna att Turkiet, som länge har knackat på dörren och som man kan ha mycket diskussioner om historiskt, i princip är "on hold". Arbete pågår inte. Det är naturligtvis allvarligt för de turkiska medborgare som drömt och drömmer om en annan utveckling än vad man nu kan se i Turkiet. Verkligheten i Turkiet är givetvis djupt allvarlig och påverkar Sverige, Europa och EU, även om det är de turkiska medborgarna som får dra det stora lasset med utvecklingen under president Erdogan.

Utvidgningen handlar också om västra Balkan, ett område som behöver ökad uppmärksamhet. Det är fortfarande ett område med öppna ärr och sår som inte är läkta. Det är viktigt att EU håller i perspektivet om utvidgning för att inte släppa västra Balkan i fritt fall. Ett exempel på en viktig process har varit att klara Serbien och Kosovo. Att inte få en ny stor oro på västra Balkan är centralt, och detta måste från EU:s sida få betydligt större uppmärksamhet än vad som varit fallet under 2016 och så här långt i år.

Utvidgningsprocessen handlar dock inte bara om Turkiet och västra Balkan utan också om östliga partnerskapet. Östliga partnerskapet måste ha ett medlemskapsperspektiv kvar. Tappar man bort den chansen, den möjligheten, den bilden och den drömmen kommer människor att söka andra vägar. Framför allt lämnar man fältet fritt för dem som försöker - och då tänker jag på herr Putin och hans vänner - bryta sönder och på nytt lägga beslag på de länder som en gång tillhörde Sovjetunionen. Östliga partnerskapet måste alltså ha ett öppet medlemskapsperspektiv. Viseringsfriheten - i går för Ukraina och tidigare för Georgien - är naturligtvis viktiga signaler, men de måste följas av fler. De differentierade möjligheter som vi pratar om är naturligtvis viktiga att driva på för. Här har Sverige en speciell roll: att inte släppa det östliga partnerskapet, den kraft som vi har utgjort där och det hopp som vi har bidragit till för människor i de länderna. Jag vill här yrka bifall, herr talman, till reservation 14 under punkt 6, en gemensam alliansreservation.

EU ska vara en utrikespolitisk aktör. Det är säkerhetspolitiskt viktigt. Vi har pratat om Ryssland och om att hålla i sanktionspolitiken, men också om att på annat sätt visa att vi står upp för de värden som vi har skrivit under på. Att vi bekämpar terrorism och har lyckats nå en överenskommelse är bra, men vi behöver gå vidare. Vi ska vara beredda på militära insatser. Vi är en stark aktör när det gäller bistånd. Och vi är centrala när det gäller klimatet. Det är inte bara så att det är Paris som gett namnet till Parisöverenskommelsen, utan det är ett förpliktande uppdrag för EU att stå upp och driva på, inte minst nu när president Trump lämnat Parisöverenskommelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Vi bör kort, herr talman, även beröra framtidsspåren. De fem spår som finns i Junckers vitbok säger en del, men inte allt. Det är ingen karta för framtiden, utan de fem scenarierna är inspiration för diskussion. För Centerpartiet är det viktigt att vi inte bygger murar mot omvärlden. Säkerhetspolitiskt gäller det att säkra Nato som försvarsorganisation för EU. Vi måste behålla en länk till USA och en länk till Storbritannien och klara gemensam gränsbevakning, men också säkerställa gränsöverskridande lösningar på de problem som vi gemensamt står inför. Vi brukar nämna "smalare men vassare" som ett tankespår för hur vi ska angripa framtiden i EU. Vi hoppas att vi tillsammans ska kunna utveckla ett värdebaserat EU som inte undergräver det vi förenas i för frihet, möjligheter och välstånd. Vi hoppas kunna jobba för en union förenad i mångfald och öppenhet, en röst för globalt ansvar och samarbete.

(Applåder)


Anf. 3 Amineh Kakabaveh (V)

Herr talman! Jag tackar dig, statsrådet Ann Linde, för att du är här. Vi är glada över att du är här. Det behövs en minister på plats i denna viktiga debatt.

Herr talman! EU befinner sig i dag i den största förtroendekrisen sedan unionen grundades. Krisen är massiv i många medlemsstater. I Storbritannien, där man har fått folkomrösta om framtiden, har folket röstat för att lämna EU.

Många av EU:s medborgare vänder sig mot en ökad överstatlighet och mot unionens sätt att hantera de djupa ekonomiska kriserna i flera medlemsstater.

EU:s inriktning att låta medborgarna bära kostnaderna för bankernas spekulation och att spara sig ur krisen har i grunden misslyckats. EU:s krispolitik har inte bara slagit sönder välfärd och trygghetssystem i ett flertal EU-länder. Arbetslösheten biter sig fast, de ekonomiska klyftorna ökar och i krisens spår ökar främlingsfientlighet och rasism.

EU har misslyckats med att hantera flyktingkrisen i Medelhavet. Flyktingavtalet med Turkiet visar att unionen prioriterar att stoppa flyktingar framför att stå upp för grundläggande mänskliga rättigheter, i synnerhet asylrätten.

Förhandlingarna mellan EU och USA om ett nytt frihandelsavtal, TTIP, har skapat oro och protester i stora delar av unionen. Förhandlingarna har präglats av slutenhet. Kommissionen prioriterar näringslivets intressen framför miljön, livsmedelssäkerheten, välfärden och medborgarnas inflytande.

Vi menar att så länge Sverige är medlem i EU bör Sverige verka för att makt flyttas tillbaka till medlemsstaterna och att Sverige ska få ett bindande undantag från EMU samt från den gemensamma jordbrukspolitiken.

I grunden handlar det om att reformera unionen, så att beslutsfattandet flyttar närmare medborgarna, att beslut fattas i demokratiskt valda församlingar och att medborgarna får en verklig möjlighet att påverka och inkluderas i de beslut som fattas.

Ett annat viktigt område är utrikes- och säkerhetspolitiken.

Herr talman! Sedan Sverige blev medlem i Europeiska unionen har den svenska militära alliansfriheten urholkats alltmer. I dag är Sverige de facto med och bidrar till militariseringen av EU. Svenskt samarbete med Nato stärks, och det uppstår allt oftare frågetecken kring de internationella insatser som Sverige deltar i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Vänsterpartiet är starkt emot denna utveckling. Vi värnar FN-systemet och folkrätten. De senaste åren har Sverige fokuserat alltmer på Nato- och EU-ledda insatser och på deltagande i EU:s stridsgrupper.

Vi vill att Sverige i stället tydligt ska prioritera deltagande i FN-ledda internationella insatser. Vi menar att Sverige bör avbryta allt samarbete som bidrar till militariseringen av EU.

Herr talman! EU:s medlemsländer står för nästan 60 procent av världens samlade bistånd och är många utvecklingsländers största handelspartner. EU:s utvecklingspolitik brister på en rad punkter, och den står inför flera utmaningar. Det främsta problemet är att få av EU:s medlemsstater lever upp till sina åtaganden när det gäller biståndet. Andelen av EU:s bistånd som går till de minst utvecklade länderna sjunker. Samtidigt valde en rad EU-länder att använda sina biståndsbudgetar för att finansiera verksamhet på hemmaplan som knappast kan betraktas som bistånd, till exempel räntekostnader, flyktingmottagande i EU, utländska studenter vid högskolor i EU och skuldsaneringar.

Ytterligare en av flera stora utmaningar i EU:s utvecklingspolitik är att ett mindre antal medlemsstater, med Ungern och Polen i spetsen, har kunnat blockera arbetet gällande sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Frågor rörande kvinnans rätt att bestämma över sin kropp och hbtq-personers situation har fått minimal uppmärksamhet, detta på grund av att en rad konservativa medlemsstater aktivt motsätter sig att EU arbetar med frågor rörande sexuella rättigheter eller könsidentitet inom sitt utvecklingssamarbete.

Nu när ett antal EU-länder samt USA:s president blockerar och stoppar arbetet gällande SRHR-frågor, måste Sverige driva på för att EU:s utvecklingspolitik ska bidra till att stärka kvinnors och hbtq-personers rättigheter i EU och i världen.

En annan viktig och omtalad fråga gäller flyktingavtalet med Turkiet. Den är inte ny, men den är viktig att beakta.

Vänsterpartiet är mycket kritiskt till avtalet mellan EU och Turkiet om flyktingar. Turkiet är inte en rättsstat för de egna medborgarna. Mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och demokrati är under ständiga attacker. HDP:s ledare och 5 000 andra politiker från detta parti sitter i fängelse i dag. Över 40 000 medborgare, bland dem oppositionella, kurder, socialister, journalister och riksdagsledamöter, är fängslade.

Ett land som Turkiet ska EU och Sverige inte ha avtal med. Landet bryter mot asylrätten och legitimerar president Erdogans inskränkning av pressfrihet och övergrepp på den kurdiska befolkningen.

I Turkiet ger man inte flyktingstatus åt icke-europeiska flyktingar, och de flesta rapporter vittnar om undermåliga asylprocesser och att man skickar tillbaka flyktingar till kriget i Syrien och andra länder.

Rapporterna om grova kränkningar av mänskliga rättigheter, inskränkningar av yttrandefrihet och ett växande förtryck av kurderna avlöser varandra dagligen i landet Turkiet. Vi tycker att Sverige som enskilt land och som medlem i EU ska verka för att Turkiet lever upp till sina internationella åtaganden om att skydda pressfriheten och påskynda en förändring av det turkiska rättssystemet till ett system baserat på rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Regeringen och Sverige bör verka för att avtalet mellan EU och Turkiet sägs upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Herr talman! Det finns många viktiga frågor som man inte kan låta bli att ta upp bara för att tiden så att säga har gått ut. En viktig fråga handlar om arbetsliv och hälsa.

I många länder bryter företag och regeringar mot ILO:s kärnkonventioner, även mot dem som de har valt att ratificera.

Med en globalt erkänd rätt till internationella sympatiåtgärder skulle löntagare över hela jorden kunna sätta press på arbetsgivare att uppfylla kravet på mänskliga rättigheter i arbetslivet. Detta skulle exempelvis ge facken i Sverige möjlighet att vidta sympatiåtgärder till stöd för de arbetare som utsätts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter i arbetslivet varhelst i världen detta sker.

Vänsterpartiet anser att Sverige inom EU bör driva kravet på rätt till sympatiåtgärder över gränserna i EU. Precis som svenska LO anser vi att de fyra friheterna inom EU:s inre marknad - fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital - inte räcker för att åstadkomma rättvisa villkor för löntagarna i Europa. Sverige bör inom EU driva att rätten för fackföreningarna att verka över gränserna införs som en femte frihet.

Avslutningsvis vill jag understryka att jag står bakom samtliga våra reservationer. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 7 i utrikesutskottets betänkande 10 under punkt 3.


Anf. 4 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! När jag lyssnade på Amineh Kakabaveh uppfattade jag att det var en ganska negativ ton när det gäller EU rent generellt. Min bild är att det var en röst för att lämna EU som vi hörde från talarstolen. Är det så att Vänsterpartiet återigen driver kravet på att lämna EU? Jag hörde: så länge Sverige fortfarande är medlem. Det vore bra med en klarhet kring hur ni står i frågan och om ni på nytt tänker lyfta kravet på att lämna EU.

Jag har ytterligare en fråga. Man skulle kunna ta många bitar. Jag skulle kunna diskutera hur vi säkrar vår trygghet när aktörer hotar. Det handlar om Ryssland och Rysslands riskbeteende i vår närmiljö. Vänsterpartiet ser uppenbarligen inte några bekymmer med detta utan hoppas bara på att allt ska lösa sig på annat sätt.

Men jag tänkte egentligen lyfta frågan om er kritik när det gäller finansiering av flyktingkostnader. Jag hörde en stark kritik från Vänsterpartiets representant i debatten. Men, herr talman, är det inte så att Vänsterpartiet stöder den budget som finns i Sverige och står bakom de avräkningar som Sverige har gjort för flyktingkostnader? Är det inte Vänsterpartiets politik som Vänsterpartiets representant nyss kritiserade i talarstolen, herr talman?


Anf. 5 Amineh Kakabaveh (V)

Herr talman! Tack, Kerstin Lundgren, för dina frågor! Vänsterpartiet står fast vid samma kritik och samma ståndpunkt gällande EU. Vi tycker att det är det svenska folket som ska komma att välja om vi ska stanna eller inte stanna i EU. Det är inte ett enskilt parti som ska göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Vänsterpartiet har dock tyckt och sagt hela tiden och hela vägen att vi vet att unionen är i kris. Den har inte skapat mer demokrati och mänskliga rättigheter, utan snarare tvärtom. Man ser ju på Storbritannien, som har röstat. Oron väcks i hela Europa. Det handlar om främlingsfientlighet och allt annat som växer på grund av oro, arbetslöshet och utanförskap. Det handlar om de icke-demokratiska verktyg som finns och som räddar bankerna och finanserna. Detta går före mänskliga rättigheter och medlemsstaternas medborgare. Vi står såklart fast vid våra åsikter.

Beträffande finansieringen och om vi står bakom detta gör vi såklart det i den utsträckning där vi har överenskommelser med regeringen. Men när det gäller flyktingfrågorna och biståndet har vi i Vänsterpartiet alltid haft våra egna ståndpunkter. Vi har helt enkelt inte gått med på att det är okej att använda pengarna på hemmaplan. Det har vi hela tiden tyckt, och det står också i våra motivreservationer och så vidare utöver de överenskommelser vi har med regeringen.

Även om man har en budget med regeringen ska man kunna lyfta särskilda områden, och biståndsområdet är ett av dessa områden. Det gäller särskilt SRHR-frågorna.


Anf. 6 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! När jag lyssnar på Amineh Kakabaveh hör jag någon som rent allmänt vill måla med svart pensel över hela EU-samarbetet. Det har inte bidragit till demokratin, säger Amineh Kakabaveh.

Men, herr talman, är det inte just det vi har sett? Vi har sett hur vi har kunnat förena oss. Där slagfälten tidigare härskade har vi förenat oss och hittat lösningar för att kunna komma överens politiskt. Vi har kunnat komma överens också rättsstatligt eftersom vi har en domstolsprocess. I stället för att gå ut och slåss på slagfälten, som har varit historiens förbannelse för Europa, har vi hittat en väg framåt. Det är en väg som människor har drömt om och som människor fortfarande drömmer om.

Ni skriver ju själva i er reservation att de som önskar ska få komma med i EU. Och önskar gör många - på västra Balkan och i östliga partnerskapsområdet. Så har det varit, och därför har vi i EU blivit 28 medlemsstater. Nu är en på väg ut.

Varför är Storbritannien på väg ut? Jo, herr talman, därför att de också tycker att de ska få bestämma mer själva. Jag hörde Theresa May tala om att om det finns lagstiftning som hindrar att man skickar bort människor - en lagstiftning om mänskliga rättigheter - ska man ändra på det. Det är det Storbritannien önskar, precis som Putin och precis som en del andra - vi talar om Ungern och Polen - önskar. De går den väg som Amineh Kakabaveh pekar ut för att slåss på nytt, men inte med rättsstatens principer som grund.

Herr talman! Vänsterpartiet står bakom budgeten. Så är det. Och budgeten innehåller avräkningar för flyktingar - avräkningar från biståndet. Så är det. Här kritiserar uppenbarligen Amineh Kakabaveh sig själv.


Anf. 7 Amineh Kakabaveh (V)

Herr talman! Så här är det, Kerstin Lundgren: Det är klart att det finns både fördelar och nackdelar, men nackdelarna har blivit mycket större. Ser inte de borgerliga, Kerstin Lundgren, vilken kris som har skapats i många länder? Folk går fortfarande på knäna i till exempel Grekland. Fortfarande lånar man pengar för att helt enkelt rädda bankerna. Det gäller inte de vanliga medborgarna. Ser ni verkligen inte att EU också har skapat storbankernas räddning, militarisering och överstatlighet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

För Vänsterpartiet är demokratiaspekterna viktiga. Vi måste helt enkelt kunna kritisera, och så länge Sverige är med i EU måste vi såklart påverka. Vi måste ha en röst. Det innebär inte att vi tycker att man ska utesluta andra länder bara för att man har ryssfobi eller tycker att det handlar om muslimska länder. De länder som uppfyller kriterierna för mänskliga rättigheter ska självklart få vara med.

Men det finns tyvärr en handfull länder, som jag har påpekat - Ungern, Polen och många andra länder - som inte har respekt för sina medborgare när det gäller hbtq-personer, aborträtt och romernas rättigheter, till exempel. Det handlar också om andra minoriteters rättigheter. Det är självklart viktigt att påpeka detta, och vi kan inte vara blinda för EU:s militarisering. Bara för att ryssarna finns där ska vi gå med i EU och urholka vår alliansfrihet, verkar ni tycka.

När det gäller budgetfrågorna har Vänsterpartiet alltid haft sina reservationer i samtliga frågor när det gäller flyktingar, asyl och bistånd. Och vi kommer fortsatt att driva våra frågor.


Anf. 8 Tina Acketoft (L)

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till reservation 13 och 14. Vi står naturligtvis bakom övriga liberala och alliansgemensamma reservationer.

I dag debatterar vi verksamheten i EU 2016, men också vitboken. Vitboken är, som vi alla vet, det mer framåtsträvande perspektivet. Det är också där jag kommer att ta mitt avstamp i dagens anförande.

Som vi hörde av föregående talare är det lätt att skälla på EU. Det är lätt att göra sig till förespråkare för något annat. Men vad är då EU? EU är lagar och förordningar. Det är avtal och regler. Det är en komplex apparat som ofta är seg och tidsödande och som kostar pengar. Och visst har vi problem att hantera inom EU.

Men ytterst är EU en dröm. Det är en dröm om fred och frihet som är sprungen ur två världskrig som ödelade en kontinent och separerade släkter och nationer från varandra. EU är drömmen om att åstadkomma någonting bättre. Det är drömmen om att åstadkomma ett fredligare och rikare liv tillsammans.

Vilka är då EU, som vissa ständigt skäller på? EU är vi - 27 eller 28 nationer, beroende på om vi fortfarande räknar in Storbritannien. Vi bildar EU tillsammans, och EU kan aldrig bli bättre än sina medlemmar.

Därför har Sverige, speciellt i dessa tider, ett enormt ansvar att vara den bättre medlemmen i denna union. Vi har ett ansvar att vara medlemsstaten som inte glömmer att förmedla varför EU bildades och att vara den som står upp för gränslös frihandel, för fri rörlighet, för demokrati och för mänskliga rättigheter.

Det finns de som kallar mig drömmare eller EU-kramare. Det är jag så gärna, och jag önskar att vi vore många fler. Det är bara när vi gemensamt har denna dröm som vi kan bli en stark union och skapa ett bättre liv för alla våra medborgare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Vad har vi om vi inte har den här unionen? Det är lätt att skälla på den, men tänk om vi inte hade haft den: Vad hade vi haft då? Vi hade haft gränser. Vi hade haft murar. Vi hade fortfarande haft diktaturer.

Vi hade också haft regelkrångel. Om ni i dag tycker att det är krångligt med EU kunde ni ha försökt att pendla mellan Malmö och Köpenhamn fram till för några veckor sedan. Ni kunde ha försökt att göra affärer när Sverige inte var med i EU. Ni kunde försöka att resa genom Europa. Då kan ni komma ihåg hur det var när vi inte hade EU. Regelkrånglet i dag är en västanfläkt mot vad det var tidigare.

Att nationalister, kommunister och högerextremister är emot EU förstår jag, för det står tvärsemot allt som de tror på. EU är friheten, liberalismen och demokratin. EU är alla människors lika rättigheter.

Herr talman! Jag har studerat och arbetat i London i flera år. För mig är det solklart att Storbritannien alltid kommer att vara en del av den europeiska kontinenten, trots den lilla kanalen som skiljer oss åt. Vi delar kultur, värderingar och historia. Det är inget annat än en tragedi att britterna lämnar EU-samarbetet. Vi optimister hoppas att detta inte ska vara för evigt.

Det innebär att vi måste ta en rejäl funderare på hur vi ska göra det tydligt att EU innebär ett mervärde och på hur det mervärdet ska komma alla till godo.

Inom kort inleds arbetet med EU:s långtidsbudget. Brexit innebär naturligtvis att EU-budgeten minskar kraftigt på sikt. Förhandlingarna är ett perfekt tillfälle att göra kraftiga omprioriteringar och att göra en tydlig effektutvärdering.

Jag har ingenting emot att betala så länge pengarna går till rätt saker och så länge de förräntar sig väl. Att som andra partier hela tiden reflexmässigt säga att EU:s budget ska minska är inte konstruktivt. Om pengarna förräntar sig bättre genom gemensamma investeringar är väl det bättre för alla.

Budgeten bör under nästa period därför fokusera på områden med tydligt europeiskt mervärde. Vi har forskning, infrastruktur, brottsbekämpning, utrikespolitik, migration och bistånd på agendan.

Vi måste arbeta för att förhindra negativa klimateffekter, för att stärka unionens konkurrenskraft, för att gemensamt klara av ett humant och medmänskligt flyktingmottagande och för att försvåra för kriminalitet och terror att få grogrund.

För att den gränsöverskridande brottsligheten ska kunna stoppas måste rättssamarbetet inom EU förstärkas. Ett starkt EU som bekämpar terrorismen skapar trygghet för oss, vare sig vi promenerar på Drottninggatan, Champs-Élysées eller Unter den Linden.

Smugglade vapen hamnar i händerna på kriminella i hela Europa. Narkotikaförsäljningen som göder de kriminella tar vägen genom Europa och även upp till Sverige. På område efter område är EU svaret på våra trygghetsfrågor.

Terrorister, människohandlare och knarklangare känner inga gränser. Därför har Liberalerna länge drivit på för att inrätta ett europeiskt FBI. Vi säger också att Europol behöver byggas ut och ges operativa befogenheter. Utöver detta har Liberalerna gång på gång pekat på behovet av en EU-åklagare som utreder och bekämpar gränsöverskridande brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

En majoritet av EU-länderna går nu vidare med frågan om att skapa en gemensam åklagarinstans. Men i den här kammaren är det bara Liberalerna som lyfter upp denna fråga. Oavsett bevekelsegrunder, herr talman, är de andra partiernas linje lika osolidarisk som den är oacceptabel.

Det är inte bara på rättsområdet som andra partier bromsar. För några veckor sedan gick Liberalerna ut och stödde den sociala pelaren i EU. EU-kommissionen har, som ni vet, föreslagit ett samarbete - inte en lagstiftning - om en minimistandard för sociala rättigheter i EU-länderna.

Det rör sig om rättvisa arbetsvillkor, säkra arbetsplatser, sjukvård och inkludering av personer med funktionsnedsättning. Vi talar inte om att överflytta mer makt till EU, om det är det ni är rädda för. Vi talar inte om mer resurser till EU, om det är det ni är rädda för. Vi talar om miniminivåer för social standard för medborgarna i EU. Det är att ta moraliskt ansvar.

Vi som identifierar oss som liberaler vet att globaliseringen skapar välstånd, men vi blundar inte för att en del också förlorar på den utvecklingen. Det kan handla om att hela branscher flyttar. Den ekonomiska krisen i Europa ledde till utbredd arbetslöshet och till EU-skepticism.

Herr talman! När vi ser människor som tigger på gatan, vilket sker dagligen, är det till stor del frånvaron av sociala skyddsnät i delar av Europa som vi ser. Det leder också till EU-skepticism.

Att Rumänien och Bulgarien sviker sina medborgare skapar ett mänskligt lidande. Det är ohållbart för det europeiska samarbetet i längden. Den fria rörligheten och frihandel måste värnas, men detta gäller också den sociala tryggheten. Så tror vi liberaler att man bemöter EU-skepticism.

Som liberal är jag tydlig med att konkurrenskraften och tillväxten ska öka. Det är solklart att bidrag inte är lösningen. Arbetskraften måste ställas om när industrier försvinner och jobb ersätts av nya. Men vi kan inte blunda för samhällets ansvar. För Sverige krävdes sociala reformer i början av 1900-talet, och detsamma gäller nu för ett flertal EU-länder.

Vi har en stor uppgift framför oss. Kanske måste vi framför allt, tillsammans med likasinnade länder, mota de populistiska krafter som verkar för ökad protektionism och för stängda gränser.

Trots att min talartid börjar att rinna ut vill jag lyfta fram det östliga partnerskapet som ett exempel på EU:s stora nytta. Genom det kan EU och våra närmaste grannar närma oss varandra. Vi kan skapa en motvikt till Ryssland. Vi kan skapa ett erbjudande om en bättre värld.

Därför är det oerhört viktigt att denna regering, liksom den tidigare regeringen, fortsätter att kämpa för att vi ska få fler länder med i denna union, som vi som liberaler ställer oss helhjärtat bakom.

Herr talman! Jag har redan yrkat bifall till reservationer. Jag vill dock avslutningsvis säga som vi brukar säga från Liberalernas håll: Tillsammans i EU blir vi tryggare, rikare och friare. Och friheten, herr talman, är alltid värd att försvara.

(Applåder)


Anf. 9 Aron Modig (KD)

Herr talman! I dag debatterar vi verksamheten i EU under 2016 - ett år då det europeiska samarbetet onekligen ställdes inför stora prövningar. Det handlade om en ökad instabilitet och oro i vår omvärld, om nya terrorattentat och om olösta migrationsutmaningar. Till det kan också läggas att Storbritannien röstade för att lämna unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Dagens debatt handlar om detta, men den handlar också om vilken riktning vi vill se att det europeiska samarbetet tar. Kommissionens ordförande Juncker har beskrivit det nuvarande läget som en existentiell kris för EU.

Vi kristdemokrater önskar att denna kris resulterar i en europeisk union som är beredd att förändras för att bättre klara av att ta sig an stora gränsöverskridande utmaningar men som också är beredd att släppa på politikområden som bättre lämpar sig för beslut på politiska nivåer närmare medborgarna. Vi anser att det bara är på det sättet som EU kan återfå legitimitet.

Herr talman! EU har under sina första 60 år utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, världens största handelspart och världens största givare av utvecklingsbistånd. Därmed har EU också möjlighet att påverka utvecklingen i världen genom en rad olika kanaler.

Kristdemokraterna vill se en mer aktiv, samstämmig och slagkraftig europeisk utrikespolitik, där främjandet av demokrati och ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter har absolut prioritet.

Detta är i dag kanske viktigare än någonsin. Men signalerna från en del av EU:s medlemsstater tyder tyvärr på något annat. Rösten som står upp för mänskliga rättigheter har försvagats. Det har vi sett tydliga tecken på när det gäller EU:s politik gentemot länder som Kuba, Vitryssland och Eritrea, där frågor och krav om demokrati och mänskliga rättigheter tydligt har fått stå tillbaka.

Vidare, herr talman, är Ryssland återigen en aktör med stora ambitioner på den internationella arenan. Samtidigt måste vi tyvärr konstatera att det ryska intresset sällan har varit vårt.

Annekteringen av Krim och inblandningen i Syrien, med bombningarna av Aleppo, kan aldrig accepteras. Men Putins handfasta agerande visar att vi inte kan bortse från Ryssland.

Här krävs en sammanhållen och klok politik från EU:s länder, och här duger det inte att en enskild svensk kommun fattar beslut i strid med nationens säkerhet.

Nord Stream 2 kommer att öka Europas beroende av rysk gas och minska antalet leverantörer som kan förse länderna i Europa med energi. Detta är olyckligt utifrån det säkerhetspolitiska läget i Europa och med ett Ryssland som genom aggressionen mot Ukraina och annekteringen av Krim tydligt visar att man inte respekterar andra länders gränser.

Med detta som bakgrund anser vi att det är Sveriges och ytterst den svenska regeringens ansvar att på de sätt som är framkomliga agera för att stoppa byggandet av Nord Stream 2.

Herr talman! Försvarsfrågan har aktualiserats i EU-sammanhang. Att Storbritannien, som traditionellt varit motståndare till ett fördjupat europeiskt försvarssamarbete, lämnar EU är en orsak till debatten, tydliga signaler från USA:s nya administration om en nedtrappning av landets säkerhetsåtaganden i Europa är en annan.

Med en orolig omvärld är det rimligt och också positivt att EU stärker sitt engagemang på försvarspolitikens område. Däremot är det inte rimligt att federalistiska krafter använder den pågående debatten för att flytta fram sina positioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Förslag om gemensamma stridskrafter och en renodlad EU-armé har lanserats av såväl Europaparlamentets majoritet som kommissionsordförande Juncker. Hittills har dock medlemsländernas regeringar varit avvisande, många med den i sak riktiga invändningen att det sedan lång tid redan finns en effektiv och väl fungerande militär struktur för västvärldens demokratier, nämligen Nato.

Ett fördjupat samarbete mellan EU och Nato är dock av stor vikt. Från Kristdemokraternas sida ställer vi oss också bakom en gemensam europeisk försvarsfond och att en permanent ledningskapacitet för militära insatser utomlands utvecklas.

Det är ingen tvekan om att EU utan egen armé har en viktig roll att spela på det försvars- och säkerhetspolitiska området. Förutom gemensamma satsningar och fördelning av kostnader när det gäller forskning och materielutveckling kan EU bidra till politisk stabilitet och minskad sårbarhet genom samarbetet inom energiunionen.

Kristdemokraterna vill också få till stånd en översyn av EU:s stridsstyrkor, så kallade battle groups, som står i ständig beredskap att delta i en snabb och begränsad insats.

Stridsgrupperna som sådana har dock aldrig satts in, och därmed har osäkerheten kring konceptet blivit allt större. Samtidigt har avsevärda resurser använts för att utrusta, utbilda och hålla styrkorna i beredskap i de olika medlemsländerna. Här anser Kristdemokraterna att ett beslut måste fattas om dessa stridsgruppers framtid.

Herr talman! Utvidgningen förblir ett av unionens viktiga verktyg för säkerhet och stabilitet. I linje med "mer-för-mer-principen" ska det finnas ett tydligt medlemskapsperspektiv för de partnerländer som är geografiskt belägna i Europa och som genomför politiska och ekonomiska reformer. En sådan ansats förutsätter att EU:s engagemang för reformer är långsiktigt och att EU erbjuder ett omfattande stöd till de partnerländer som vill närma sig unionen.

Alla länder som vill ansluta sig till EU måste självfallet respektera de så kallade Köpenhamnskriterierna. Och inga förhandlingar om medlemskap pågår de facto därmed med Turkiet.

Utvecklingen i Turkiet går i en minst sagt oroande riktning när det gäller mänskliga rättigheter och respekten för rättsstatens principer. Det är dock viktigt att EU finner vägar för att stötta de demokratiska krafter som under stor press verkar i landet.

När det gäller det södra grannskapet har hoppet som tändes i Nordafrika och Mellanöstern under den arabiska våren som vi alla vet omvandlats till osäkerhet och oro.

Tunisien är det land som klarat sig bäst ur tumultet, som har genomfört demokratiska förändringar och numera har en demokratisk konstitution. Men terrorism hotar säkerheten och utvecklingen i landet, och Tunisien är i stort behov av stöd.

En nyckel för grannskapspolitiken i söder är att EU fortsätter att spela en aktiv roll som politisk och ekonomisk partner till Tunisien, men också att Tunisien får kraftfullt stöd av unionen för att kunna stärka sin strategi mot terrorism med fokus på antiradikalisering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Vidare måste tyvärr konstateras att Islamiska staten har byggt sin nya bas i Europas absoluta närområde. Europa visade handlingskraft när Gaddafi skulle störtas, men därefter tycktes kraften ta slut och vi lämnade libyerna åt sitt öde.

Sönderfallet av Libyen visar vad som händer när det inte finns någon långsiktig färdplan. Intresset att stanna kvar och stötta i en uppbyggnadsprocess fanns inte, och i dag ser vi tyvärr konsekvenserna av det.

Det är viktigt att EU nu har återupptagit sitt engagemang i landet. Stödet till terrorbekämpning och demokratisk utveckling är helt avgörande. Här måste Sverige vara en tydlig röst.

Herr talman! Med en ny president i Vita huset krävs det att Europa tar sig samman och blir en kraft att räkna med.

Kristdemokraterna anser inte att det är rätt prioriterat att lägga fokus på att skapa ett mer socialt Europa. Det planerade toppmötet i Göteborg borde handla om hur EU ska ta ansvar och uppträda globalt, snarare än att få till stånd samtal mellan arbetsmarknadens parter.

Den 1 april föreslog kommissionen en social programförklaring för EU, som till en början inte kommer att vara bindande. Dock tycks det vara kommissionens avsikt att följa upp med lagstiftning. I Work-life-balance-direktivet, som presenterades samtidigt och som är skarp lagstiftning, ingår till exempel tvingande regler rörande föräldraledighet.

Kristdemokraterna menar att beslut om vem som ska vara föräldraledig inte ska fattas i Bryssel. Vi tror inte att EU byggs starkt genom detaljreglering av människors liv. Tvärtom kan överdrivna regleringar från Bryssel riskera att leda till att EU:s legitimitet i stället försvagas. Detta gäller särskilt i en tid när EU har problem gällande sina kärnuppgifter.

Det är tydligt att EU-länderna måste tillbaka till ritbordet. De fem framtidsscenarierna kan vara ett bra underlag för olika aktörer att kunna positionera sig i debatten om EU:s framtida utveckling. EU kommer att fortsätta att utsättas för prövningar. Men ett starkt och sammanhållet Europa ligger alltjämt i Sveriges intresse. För att EU ska unna bli starkt och sammanhållet krävs dock att EU fokuserar och hittar lösningar på det som efterfrågas och lämnar annat till övriga politiska nivåer att hantera.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation 8 i betänkande UU10. Vi står naturligtvis bakom både våra övriga reservationer och alliansreservationer, men nöjer oss med detta yrkande.

(Applåder)


Anf. 10 Pyry Niemi (S)

Herr talman! Först vill jag ställa mig bakom utskottets förslag om både EU-skrivelsen och EU:s vitbok och yrkar avslag på samtliga reservationer.

Herr talman! EU grundades för 60 år sedan. Det europeiska samarbetet har under de 60 åren bidragit till säkerhet, tillväxt och fred i Europa. EU har på 60 år blivit den största handelsmakten och världens främsta biståndsgivare, och en helt unik inre marknad finns mellan medlemsstaterna.

Det finns många goda exempel på att EU har agerat för fred och för att förebygga konflikter. Ett exempel är fredsförhandlingarna i västra Balkan, Colombia och Mali. Här kan nämnas det alltmer intensifierade stödet till Makedonien, som har en ny regering efter år av politisk kamp mot förra regeringens korruption, svågerpolitik och bristande uppföljning av mänskliga rättigheter. Här har såväl EU som USA bidragit till en bättre demokratisk transparens och ett steg närmare EU-gemenskapen. Givetvis bör stödet till Ukrainas frihetskamp visavi Ryssland också nämnas och även landets strävan att uppnå en transparent och rättvis lagstiftning i enlighet med Köpenshamnskriterierna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Det finns givetvis betydande utmaningar att hantera i grannskapspolitiken både på västra Balkan och i södra Kaukasus. Många glömmer ofta bort att EU i grunden är ett fredsprojekt, och med lite perspektiv bakåt i tiden har det inte varit något krig mellan EU-länderna sedan EU bildades.

När Jugoslavienkriget avslutades var det också självklart att EU skulle göra mycket för att få de forna fienderna att mötas i fred och även närma sig EU. Kroatien och Slovenien är medlemmar. Serbien och Montenegro är kandidatländer.

Det finns ändå en sanning bakom anslutning och även associering till EU. De länder som vill påbörja medlemskaps- och associeringsprocesser måste uppfylla viktiga demokratikriterier, genomföra ekonomiska reformer, upprätthålla och uppfylla rättsstatens principer. Det är naturligtvis inte helt okomplicerat. Många av länderna saknar i verklig mening långvariga demokratiska traditioner och kulturer.

När lågkonjunktur inträffar är det lätt att ta till korrupta genvägar i stället för att hålla fokus på långsiktiga ekonomiska reformer. Regeringar byts ut, och nya tillträder.

Därför är det avgörande för många av de länder som strävar efter EU-närmande att EU verkligen gör det som finns reglerat i avtal och överenskommelser - följer upp och genomför tydliga revisioner av såväl framgångar som tillbakagångar. Det får inte ske misstag. De länder som vill ingå i EU-familjen ska också göra rätt för sig i enlighet med alla kriterier som ska uppfyllas för medlemskap och associering. Det är en skyldighet - och även en rättighet - för EU att vara tydligt och stringent kring detta.

Herr talman! Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken måste framgent vara en hörnpelare för EU. Jag kan till del hålla med Jean-Claude Juncker om att EU också måste samverka mer kring försvarsfrågorna, men inte genom att skapa en gemensam EU-armé eller för den delen ett gemensamt försvarshögkvarter. Med rådande världsläge och Trump som president i USA är det inte givet att EU kan räkna med stöd från just USA i ett läge där det finns risk för krigsliknande konflikter med främmande makter utanför EU. Givetvis ska vi uppfylla våra åtaganden i enlighet med solidaritetsklausulen i artikel 51.

Herr talman! Utvecklingssamarbetet inom EU ska syfta till att vi uppnår och förverkligar 2030-agendan. Sverige ska agera ambitiöst, såväl bilateralt som multilateralt. Sverige har aktivt drivit på för att demokrati ska vara ett nyckelbegrepp när det införs landstrategier med fokus på mänskliga rättigheter på lokal nivå. Sverige har också framgångsrikt drivit på för att avskaffa exportsubventioner till jordbruksprodukter. Det gjorde den förra regeringen, och det gör även den nuvarande. Detta underlättar för utvecklingsländerna. Samtidigt har EU enats om lättnader som ska införas avseende de minst utvecklade länderna så att även dessa kan få igång sin jordbruksproduktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Herr talman! Det är angeläget att EU vidhåller sanktionerna mot Ryssland så länge landet inte upprätthåller sina åtaganden i Minsköverenskommelsen och avslutar krigsaktiviteterna i Ukraina.

Fredsprocessen i Mellanöstern måste också komma igång på allvar; det är ohållbart att positionerna är så låsta. Frankrike, med stöd från bland annat Sverige, har försökt väcka liv i dialogen för att skapa en tvåstatslösning mellan Israel och Palestina. Här är det extra angeläget att EU fortsätter att arbeta metodiskt för att få parterna till förhandlingsbordet. Jag har få förhoppningar om att Trumpadministrationen kommer att göra mer än symboliska markeringar under de närmaste åren.

Det är bra att EU står fast vid principen om Syrien. Det finns ingen annan lösning på kriget än en politisk. Denna politiska lösning måste baseras på respekt för Syriens territoriella integritet och Syriens sammanhållning och oberoende. Det kommer inte att gå att kriga sig fram till så starka positioner att någondera av alla stridande parter kan få inflytandet att kalla sig segermakt, som till exempel i andra världskriget. Syrien är en fullständig humanitär katastrof, och alla krafter måste sättas in för att få ett slutligt stopp på detta helvete på jorden. Det är också bra att EU antog en Syrienstrategi den 4 april i år. Den ska bland annat tillgodose humanitära behov, stärka civilsamhället, utkräva ansvar för krigsbrott och ge stöd till den syriska befolkningen.

Herr talman! Med tanke på brexit är det nu dags att EU tar ett nytt, modernt omtag i beslutet om och införandet av nästa långtidsbudget. Fokus ska ligga på att främja ett europeiskt mervärde och främja ekonomisk förnyelse. Det kommer naturligtvis att bli förändringar när UK lämnar, även inom budgetramarna. Det är viktigt att Sverige har en tydlig position och att vi inte hamnar i ett sämre läge än övriga medlemsländer.

EU:s migrationspolitik är ständigt i fokus. Människor som utsätter sig för livsfara på Medelhavet eller hamnar i transitläger vid EU:s yttre gränser berör och påminner oss om att alla EU-länder måste ta ett solidariskt ansvar för mottagandet av asylsökande till EU. Det är viktigt att det så snart som möjligt kommer en väl fungerande omfördelningsmekanism bland EU-länderna som tillgodoser höga rättssäkerhetskrav och värnar asylrätten.

Herr talman! Det är också bra att kommissionen har lyft fram frågan om införandet av en pelare för sociala rättigheter. Syftet är ju att åstadkomma en bättre balans mellan det ekonomiska och det sociala Europa. Det är då viktigt att fördelningen av befogenheterna mellan medlemsstaterna, de nationella systemen och EU respekteras.

EU, och Sverige som medlemsstat, har haft en mycket aktiv roll i förhandlingarna för att slutligen få fram det undertecknade Parisavtalet. Det är helt avgörande för de globala klimatutmaningarna. EU:s roll kommer nu att bli än viktigare med tanke på Trumps vacklande och numera tydligt kommunicerade hållning att USA vill lämna avtalet. Här vet vi att bland annat Sveriges regering har tagit kontakt med de progressiva krafter och företag i USA som vill fortsätta det positiva klimatarbete som pågår i många delstater. Jag tror möjligen att Trumps omoderna utspel kommer att väcka några av hans kärnväljare, men utvecklingen i USA går inte att stoppa. Kalifornien har till exempel världens tuffaste miljökrav för bilindustrin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Herr talman! År 1994 röstade svenska folket för att gå med i EU. Sveriges riksdag fattade det formella beslutet om att gå med i EU den 15 december 1994. Sverige har varit en progressiv, pådrivande och pålitlig medlemsstat under dessa dryga två decennier av medlemskap. EU-medlemskapet har tjänat oss väl. Vi har vår huvudsakliga export till EU:s medlemsstater, och den fria rörligheten har gett oss helt nya perspektiv och möjligheter när det gäller att resa, uppleva och arbeta. Vi har i gemenskap bistått nya medlemsstater i att uppnå bättre välfärd och ekonomiska förutsättningar. Vi har också medverkat till att EU är världens största ekonomi. EU som fredsprojekt har satt stopp för alla dessa sekler av krig på den europeiska kontinenten.

Jag tror innerligt på EU. Även om utmaningarna är många vet jag säkert att EU kommer att gå stärkt in i framtiden. Där ska Sverige fortsätta att vara en medlemsstat som är progressiv, pådrivande och pålitlig.

Till sist ska jag säga något om vitboken, herr talman. Den innehåller fem scenarier:

EU fortsätter med den nuvarande inriktningen, som det ser ut i dag.

EU begränsar sig till den inre marknaden.

Det blir en djupare integration på frivillig basis.

Det blir färre samarbetsområden och ökat fokus på effektivitet.

Det blir en fördjupad integration på samtliga områden.

Kommissionen kommer att driva fram ett förslag till slutsatser i Europeiska rådet i december 2017. Vi har också haft en hearing i riksdagen om detta. Det blir alltså en ny runda för riksdagen att ta ställning till under hösten.

Med detta, herr talman, ställer jag mig bakom utskottets förslag gällande både EU-skrivelsen och vitboken. Jag yrkar avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 11 Åsa Romson (MP)

Herr talman! Jag besökte Albanien för någon vecka sedan. Det är ett land i södra Europa där det finns många utmaningar och där befolkningen ser ett medlemskap i EU som en hjälp till modernisering och demokratisering av samhället. Man ser det som en hjälp undan den förlamande korruption som har tagit över efter den hårda diktatur som fanns i landet ända in på 90-talet. Man ser det som en hjälp till utbyte av idéer och varor men också till att få bukt med miljöförstöring från industriutsläpp, tvivelaktiga tillstånd och primitiv hantering av sopor och avlopp.

Jag fick under min resa bland annat föreläsa på ett universitet för naturvetenskap och medicin i Elbasan, en stad i mitten av landet där befolkningen verkligen påverkas starkt av de stora utsläppen i luft och vatten. Sjukdomar, inte minst hos barn, visar tydligt att problemen är allvarliga, och staden tas upp som ett särskilt fokus i de expertgrupper från EU som nu har underlättat de förberedande diskussionerna. Där har inte minst Albanien självt önskat att samtal om medlemskapsförhandlingar kommer igång inom de närmaste åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Jag tror att den vilande rättsreformen, med utrensningar av korrupta tjänstemän i rättsapparaten, är en viktig pusselbit på vägen. Det är faktiskt också den viktigaste pusselbiten för att komma till rätta med miljöförstöringar.

Herr talman! Europeiska unionen spelar i dag många roller i världspolitiken och som en samlande kraft i Europa. Sedan Sverige blev medlem för över 20 år sedan har inte minst utvidgningen till en mer eller mindre paneuropeisk union både förändrat den politiska dynamiken och kraftigt utökat möjligheterna för fler i Europa att utbyta kunskaper och idéer och att studera, resa, jobba eller bli förälskad bortom det land där man fötts och börjat sitt liv.

Medlemskapet i EU är dock självklart frivilligt, och medan flera länder - bland annat på västra Balkan, till exempel Albanien - vill gå med har Storbritannien beslutat att lämna. Det kommer att leda till en delvis ny politisk dynamik i Europa. Att Storbritannien lämnar gör det också svårare för Sverige att få gehör inom flera politikområden, eftersom Storbritannien har varit en viktig samarbetspartner på flera områden.

Det är därför viktigt, och det har under året när vi diskuterat hur verksamheten i EU har sett ut från svensk sida varit en nyckelkomponent för Sverige och regeringen att hitta och bredda samarbetet med flera andra viktiga länder. Det gäller inte minst de nordiska EU-länderna och även Tyskland, och det handlar om att strategiskt säkra att det svenska EU-arbetet kan bli än effektivare och starkare i framtiden - trots att Storbritannien lämnar.

I brexits efterdyningar är det lätt att debatten om EU halkar iväg till att det är ett val mellan att mer ska styras av EU eller att ingenting alls ska styras av EU. Det är en debatt mellan dem som älskar unionen och dem som hatar den.

Jag menar att det här ger en felaktig bild och en för oss politiker omöjlig situation att hantera. Jag tror att det är trovärdigare att fokusera på det som faktiskt har hänt de senaste decennierna och se att det är betydligt mindre dramatiskt. Fler länder har valt att samarbeta för att klara dagens utmaningar samtidigt som varken nationalstater eller lokalsamhällen har gett upp sin primära roll för medborgarna.

Debatten bör därför gå i riktningen att bygga ett EU som effektivt samarbetar om frågor som enskilda länder inte klarar själva. Med det kommer EU varken att hatas eller att älskas utan kanske riskera att ses som en okontroversiell politisk organisation men viktig som komplement och stöd till en god utveckling i länder och lokalsamhällen.

Från Miljöpartiets sida är vi tydliga med att vi inte önskar ett EU-samarbete där man får en EU-armé, gemensamma skatter eller en unionsbildning som leder till en överstatlighet inom ett flertal områden. Men vi ser att det finns många utmaningar där Sverige och andra EU-länder - Albanien är ett sådant exempel - och också lokalsamhället behöver hjälp och stöd och behöver samarbeta bättre i den värld vi lever i och med de utmaningar vi står inför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Inte minst på EU-nivå ser vi ju migrationsutmaningarna där vi behöver verka i vår omvärld med öppna ögon när det gäller de brutala övergrepp som sker och som leder till att många människor flyr. Vi behöver verka för att det finns en humanism i asylmottagandet, inte bara gentemot dem som har lyckats ta sig långt upp i norra Europa, utan det behövs att hela Europa tar ett ansvar. Här är det viktigt att se att legala vägar att söka asyl gör att antalet vådliga resor, inte minst för kvinnor och barn över Medelhavet, kan minska.

Vi ser också att det är oerhört viktigt att det i de nya områden som är direkt gränsöverskridande också kan tas steg mot ett gemensamt och kraftfullt arbete. Jag vill också påminna om att det i det här parlamentet är tydligt i det vardagliga EU-arbetet att det finns ett antal och ganska många frågor där man inte önskar se en ökad klåfingrighet, som vi gärna säger i den svenska debatten om EU-politiken. Här tror jag att det är viktigt att vara tydlig med i vilka frågor som man kan se ett potentiellt samarbete i EU.

Miljöfrågorna är, tycker jag, ett av de allra tydligaste exemplen på varför EU behövs både i sitt eget närområde och internationellt och globalt. Nyttan är uppenbar, för när gränsöverskridande luftföroreningar eller markföroreningar men också naturligtvis de hotande klimatförändringarna ter sig som globala hot behöver fler länder komma med på tåget i den globala debatten. EU kan vara med och stå upp för en ekonomisk modell och en framtidsinriktad samhällsmodell som bygger på hur vi löser ett av kärnproblemen, det vill säga att vi fortfarande är beroende av fossil energi. Vi pumpar ut koldioxid efter förbränning av fossil energi, och det måste vi komma runt och komma fram till en annan lösning för.

Lösningarna finns numera tekniskt sett, men de behöver skalas upp och det behöver göras snabbt. Det finns delar av EU där man kan visa detta. Vi ser att det finns andra länder - bland annat USA har nämnts här i debatten - som har en mer polariserad debatt om detta. Det viktiga i det arbetet är naturligtvis att det går att skala upp, och där behövs den kraft och volym som EU-samarbetet ger.

Den gemensamma utsläppshandeln i EU har inte minst varit viktig under 2016 och är fortsatt viktig då frågan för den framtida utsläppsperioden från 2021 och framåt inte är löst. Här behöver länderna vara beredda att skärpa reglerna och på ett rättvist sätt minska den fria tilldelningen av utsläppsrätter. I det här arbetet behöver Sverige finnas på plats.

Utan det utvecklade miljösamarbetet i EU skulle flera av vår tids största miljöproblem vara betydligt svårare att lösa. EU:s miljösamarbete har byggts upp under många år och spänner över såväl biologisk mångfald och industriutsläpp som kemikalier i varor.

Många regler kunde naturligtvis från mitt och Miljöpartiets perspektiv vara ännu mer långtgående och bättre på att nå miljömålen och också ge möjlighet till länder och lokalsamhällen att utforma sina specifika lösningar. Men jag tror att de partier som i dag vill att Sverige omförhandlar sina relationer till EU har mycket svårt att se hur det skulle påverka miljön. Allra minst kommer situationen för barnen i Albanien att gagnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Herr talman! Innan jag avslutar här vill jag tillåta mig att reflektera över framtidsdebatten. Vitboken som hanteras i den här debatten är inte riktigt vilken vitbok som helst, även om jag läser mig till att utrikesutskottet i riksdagen gärna hade behandlat den som en vanlig vitbok, det vill säga med ett vanligt betänkande och en vanlig debatt. Nu har vi EU-ministern på plats, och det är väldigt bra, och EU-kommissionären har hållit anförande och fått frågor i Andrakammarsalen, men någon riktig framtidsdebatt skapas ju inte av att vi lägger ytterligare ett betänkande till handlingarna, herr talman. Att titta fyrkantigt på formerna på det sätt som man har gjort genom att till exempel vilja påpeka att EU-nämnden inte har rätt att lägga ett yttrande till denna vitbok ger inte den stuns i EU-debatten som vi skulle behöva.

Ska EU-politiken förstås och accepteras av medlemsländerna måste också den parlamentariska församlingen och partierna bidra till sin debatt. Folkbildning i all ära, men när partierna inte gör jobbet och tar fram ny EU-politik blir det heller inte stuns i debatten. Detta, herr talman, bör vi ta ansvar för även i riksdagen, och jag hoppas på att man i den parlamentariska utredningen som är tillsatt vågar lyfta blicken och se att i det nya EU, det EU som har växt fram och formats, har också partierna och de nationella parlamenten en viktig roll att spela när det gäller att stärka dialogen med andra parlament och dialogen om EU-politiken och att inte titta lika byråkratiskt och fyrkantigt på de regler som alltid har gällt i den här kammaren.

Med detta, herr talman, yrkar Miljöpartiet bifall till utrikesutskottets betänkanden om årsboken och om vitboken och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)


Anf. 12 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att det känns bra att vara tillbaka här och få möjlighet att diskutera EU. När jag var ny minister för ett år sedan kom jag till debatten och hade tappat rösten. Jag kunde då bara sitta och lyssna på alla klokheter men kunde inte själv tala, och det var nog lika bra det.

I dag ska vi hantera regeringens skrivelse angående EU-verksamheten under 2016 och EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid.

År 2016 var på många sätt ett turbulent politiskt år. Vi har ett helt annat politiskt landskap i dag än när jag tillträdde för ett år sedan. Därför kommer jag att fokusera på framtidens utmaningar och möjligheter snarare än det som har skett.

Det råder ingen tvekan om att EU står inför stora utmaningar. Det mest uppenbara är såklart brexit. För nästan exakt ett år sedan vaknade vi upp till nyheten om att Storbritannien hade valt att lämna EU. Vi i de resterande medlemsstaterna är redo att starta brexitförhandlingarna. Regeringen är väl förberedd och kommer att stå upp för alla de svenskar som bor i Storbritannien, kämpa för våra handelsintressen och värna den svenska EU-avgiften.

Det finns ytterligare en utmaning som engagerar mig särskilt. I en tid av otrygghet och ökade auktoritära krafter fyller EU en allt viktigare roll. En av EU:s främsta styrkor är de gemensamma värden som samarbetet bygger på: demokrati, rättsstatens principer och de grundläggande rättigheter som vi har enats om. Detta är den verkliga kärnan i det europeiska samarbetet. Den behöver ständigt värnas, skyddas och främjas av alla medlemsstater.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Det kan låta uppenbart, men det är det inte alltid och då måste vi agera. Att brista i respekt för EU:s grundläggande värden måste få konsekvenser.

Trots de stora utmaningarna har de senaste valen i Europa visat på ett stärkt stöd för EU snarare än tvärtom. Allt fler inser behovet av samarbete. Här i Sverige är tongångarna alltmer positiva. Enligt nya siffror från SCB ökar stödet för Sveriges EU-medlemskap, och motståndet minskar.

Herr talman! Det går bra för Sverige. Den svenska modellen levererar. Och EU är en starkt bidragande orsak till våra framgångar. Vi är ett litet, exportberoende land. Sju av tio varor som exporteras går till EU:s inre marknad. Faktum är att vårt beroende av omvärlden ökar, och det blir allt viktigare för företag att agera med hela världen som marknad.

Resultaten är tydliga. Sedan vi blev en del av EU:s inre marknad, 1995, har Sveriges varuhandel med EU fördubblats. Och tjänstehandeln har till och med tredubblats. Under samma tidsperiod har antalet jobb som genereras av vår utrikeshandel ökat med drygt 400 000. Direktinvesteringar från EU till Sverige har ökat nio gånger sedan 1997. Det råder alltså ingen tvekan om att EU är viktigt för oss. Det är därför vi måste ta de stora utmaningarna på allvar.

Det allra viktigaste är att EU kan leverera resultat, både i det stora och i det lilla. Man måste visa att EU skapar ett värde för alla medborgare. Då krävs det förändring.

Den viktigaste EU-diskussionen är den som handlar om politikens innehåll. Många av dagens möjligheter och utmaningar sträcker sig över nationsgränserna och kan bara åtgärdas genom gemensamma ansträngningar. EU borde framför allt fokusera på de frågor som behöver gemensamma lösningar och skapar ett värde för medborgarna.

Regeringen har tre huvudprioriteringar i EU-arbetet under 2017. För det första ska vi ha ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt. För det andra ska vi ha en ambitiös klimat, energi och miljöpolitik. Och för det tredje ska vi ha en solidarisk flykting- och migrationspolitik och en säker omvärld.

I dag tänker jag fokusera på jobben. Men låt mig först snabbt säga något om behovet av en offensiv klimatpolitik.

Donald Trump har meddelat att USA kommer att lämna Parisavtalet. Utmaningar på klimat- och migrationsområdet är exempel där EU-samarbetet behövs, särskilt nu. När andra kliver av får vi kliva fram. Det handlar i grunden om hela vår planets framtid.

Så till jobben. Jag vill ha ett EU där tillväxt och sociala framsteg förstärker varandra. Tack vare EU är den svenska ekonomin inte bara sammankopplad med andra EU-länder utan med hela världsekonomin. Handeln inom den inre marknaden är avgörande för Sverige. Och vi kämpar för att förenkla handeln ännu mer. Fler svenska företag kan växa om det blir enklare att sälja och köpa tjänster över gränserna. Och vi kan få fler svenska företag som Skype, Klarna och Spotify om EU förenklar digitaliseringen.

Jag vet också att det behövs sjysta villkor på den inre marknaden. EU:s medborgare ska kunna lita på att deras sociala rättigheter är skyddade och inte behöva vara oroliga för lönedumpning. De sociala trygghetssystemen, arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken är i grunden nationella angelägenheter och ska så vara också i framtiden. Samtidigt har vi mycket att vinna på att jämföra med och lära av varandra och samordna våra nationella system på ett sätt som främjar rörligheten för EU-medborgare, arbetstagare och egenföretagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Under våren har kommissionen lagt fram ett paket för det som i EU kallas det sociala området. Det innehåller bland annat en pelare för sociala rättigheter. Regeringen ser pelaren som en möjlighet till ett gemensamt politiskt åtagande som kan bidra till en positiv utveckling i hela EU, inte minst i medlemsstater som har svaga sociala skyddsnät. Därför är det glädjande att även Liberalerna har tagit ställning för denna pelare.

Som ett led i arbetet med att lyfta upp vikten av den sociala dimensionen på alla nivåer står statsminister Löfven och kommissionens ordförande Juncker värd för ett toppmöte om rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg den 17 november.

Toppmötet blir ett tillfälle att på högsta nivå diskutera hur vi kan få ett EU där en väl fungerande inre marknad, fri rörlighet och rättvisa jobb bidrar till hög sysselsättning och tillväxt, och där vi genom att lära av varandra rustar oss för framtidens utmaningar. Det är så vi möter våra medborgares förväntningar och levererar i deras vardag. Genom diskussion och dialog ska mötet bidra till att diskussionen om EU:s framtida utveckling främjas.

Herr talman! EU måste ha en politik som bidrar till att förändra människors vardag till det bättre. Och EU måste komma närmare medborgarna så att de kan påverka politiken.

Frågan om ökad delaktighet i EU-arbetet ligger mig varmt om hjärtat. Regeringen har ett stort ansvar. Men för att förbättra delaktigheten på riktigt krävs det även att andra aktörer bidrar. Därför har jag inlett ett arbete med så kallade EU-handslag. I EU-handslagen har regeringen tillsammans med centrala aktörer åtagit sig att vidta åtgärder för att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor.

De första två EU-handslagen ingick jag i slutet av förra året med arbetsmarknadens parter, inklusive SKL, och med EU-kommissionens och Europaparlamentets kontor i Sverige. Därefter har jag ingått handslag med Europaforum Norra Sverige, med LSU - Sveriges ungdomsorganisationer, med Sveriges Elevkårer, med Region Östergötland och kommunerna i Norrköping, Motala och Linköping.

Det är verkligen glädjande att det finns ett så stort intresse för att bidra i arbetet. LSU presenterade i handslaget tre sidor fulla med åtaganden. Även när jag var i Norrköping den 23 maj blev jag imponerad av engagemanget jag mötte. Inför handslaget hade regionen och kommunerna diskuterat vad de, utifrån sina respektive roller, kunde göra för att stärka delaktigheten i EU-relaterade frågor och sedan fatta beslut om åtgärder i kommun- och regionstyrelsen. Redan dagen efter handslaget sågs de på ett möte för att diskutera hur de nu kan ta arbetet vidare.

Jag har många handslag inplanerade till hösten runt om i hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Ett viktigt åtagande från regeringen i EU-handslaget har varit att inrätta ett arbetssätt med EU-sakråd, som jag just nämnde. Arbetsmarknadens parter, civilsamhället och näringslivet har länge efterfrågat bättre och mer strukturerade dialoger i EU-frågor. Genom att bjuda in relevanta aktörer till EU-sakråd i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen kan regeringen få ett fördjupat beslutsunderlag i sakfrågor och få en bättre bild av samhällsdebatten om dessa.

Utifrån behovet av en diskussion om hur EU ska utvecklas och regeringens arbete för att öka delaktigheten är EU-kommissionens vitbok om EU:s framtid välkommen. Vitboken presenterar, som bekant, fem olika scenarier som ska stimulera diskussionen runt om i medlemsländerna. Det ska såklart inte tolkas som om det endast finns fem förutbestämda alternativ, utan det är just scenarier. Vi behöver gemensamt utforma hur vi vill att EU ska utvecklas för att möta de viktigaste politiska frågorna.

Som en del av framtidsdebatten presenterar EU-kommissionen också fem tematiska underlag: den sociala dimensionen, globaliseringen, EMU, försvar och EU:s framtida finanser. Jag är glad över att kommissionen vill stärka delaktigheten i diskussionen om utformningen av EU:s framtid. Det finns verkligen mycket att diskutera.

För att säkerställa att vitboken hanteras på ett sätt som främjar delaktighet kommer regeringen att bjuda in berörda EU-sakråd om respektive diskussionsunderlag. Därefter planerar vi att ordna ett övergripande EU-sakråd om EU:s framtid.

Herr talman! Utmaningarna är många, men framtidens möjligheter är också stora. Med förbättrad dialog och delaktighet ska vi och kan vi utveckla EU för att uppnå konkreta resultat.

(Applåder)


Anf. 13 Karin Enström (M)

Herr talman! Tack, statsrådet, för deltagande i debatten!

Jag håller med om mycket av det som Ann Linde tar upp i sitt anförande. Vår syn på EU präglas av just samsyn. Men det finns några områden som inte präglas av samsyn. Jag vill ta upp tre saker i dag.

Det första är den sociala pelaren, där vi har olika uppfattningar. Vi tycker inte att det är EU:s sak att hålla på med familjerätt, fastställa storleken på barnbidraget och andra saker.

Det andra handlar om en långsiktig plan. Ministern talade sig varm för EU-handslag och EU-sakråd här i Sverige. Men hur ser regeringens strategiska plan ut för att bygga allianser och hitta likasinnade i olika prioriterade frågor? Det är endast så som vi kan få genomslag i alla de oerhört viktiga processer som nu pågår.

Det tredje handlar om Nordstream 2. Här måste regeringen bli mer aktiv, framför allt på EU-området, men jag saknar en proaktivitet. Folkrättsligt sett är det svårt för Sverige att säga nej och stoppa Nordstream 2. Däremot finns det tillfälle att via EU-kommissionen peka på målkonflikter som finns mellan EU:s energiunion och byggandet av Nordstream 2. Det är det tillfälle som finns för att få fler EU-länder och kommissionen att verka i den riktningen. Byggandet av Nordstream 2 skulle allvarligt påverka den säkerhetspolitiska situationen negativt i vårt område.

Så vad gör regeringen för att stoppa byggandet av Nordstream 2?


Anf. 14 Statsrådet Ann Linde (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Herr talman! Tack så mycket, ledamot Enström, för frågorna! Jag är glad över att mycket av EU-samarbetet präglas av samsyn - det håller jag verkligen med om.

Jag börjar med frågan om den sociala pelaren. Det är ett väldigt omfattande paket som kommissionen har lagt fram. Det handlar om att stärka miniminivåerna på det sociala området. Det handlar inte om ökad överstatlighet. Toppmötet i Göteborg kommer att beröra flera av de frågor som paketet innehåller, men det kommer också att ha en bredare agenda.

Det viktiga här är att man inte tar över nationella beslutsbefogenheter i sociala frågor, och det är inte heller meningen med pelaren, utan det är att se till att situationen i många länder lyfts, inte minst i sådana länder som Rumänien och Bulgarien där befolkningar har haft anledning att flytta till andra länder för att få det bättre.

När det gäller Nordstream 2 är det inte realistiskt att Sverige på egen hand skulle kunna stoppa det projektet. För närvarande görs det en prövning av bolagets ansökan om att lägga ut ledningen i svensk ekonomisk zon. Den prövningen sker enligt både svensk och internationell rätt.

Däremot har regeringen tillsammans med Danmark framgångsrikt verkat för att det ska föras en grundlig diskussion på EU-nivå om projektets förenlighet med EU:s regelverk och energipolitiska mål. Den diskussionen kommer att påbörjas snart. Kommissionen har just presenterat ett förslag till mandat som ska ligga till grund för förhandlingen med Ryssland om ett rättsligt ramverk för projektet. Vi kommer att få anledning att återkomma till riksdagen i denna fråga.


Anf. 15 Karin Enström (M)

Herr talman! Tack för kommentarerna!

Hela projektet Nordstream 2 är ju ett typexempel på där Sverige inte kan agera ensamt. Vi måste hitta allierade och likasinnade att bygga strategiska partnerskap med för att vi ska få vår vilja igenom.

Det känns som att regeringen har varit senfärdig. Man har väntat och väntat. Man passade inte på att vara medundertecknare på ett brev som skickades redan i mars 2016 om de farhågor som fanns hos flera medlemsländer inför vad byggandet av Nordstream 2 skulle innebära.

Jag skulle vilja höra vad regeringen har för strategi utöver att prata med Danmark. Har man pratat också med övriga länder för att försöka stoppa Nordstream 2?

Detsamma gäller andra avgörande frågor för framtiden, alltifrån hur vi som icke-euroland ska kunna vara med och fatta beslut i alla ärenden som rör EU:s 27 länder till hur EU ska utvecklas framöver. Här måste Sverige hitta likasinnade länder och hitta partner. Hur ser den långsiktiga strategin ut? Finns det några planer på ett motsvarande EU-handslag också med andra medlemsländer? Hur ser statsrådet på detta?


Anf. 16 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Tack så mycket för frågan!

Det är en väldigt viktig fråga, inte minst för vår relation till Storbritannien. I stort sett i alla frågor - förutom i sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor - har vi kunnat förlita oss på samarbete och på att vi röstar lika i nästan 98 procent av fallen. Nu bad vi Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier, att titta på hur vi ska kunna stärka allianserna efter brexit. Då visade det sig att det inte finns något land som kan hoppa in och ta över Storbritanniens plats. I stället måste vi se till varje sakfråga: Vilka länder kan vi då ha en särskild allians med för att få igenom våra synpunkter? I en annan sakfråga kan det kanske bli andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Naturligtvis ser vi Tyskland som en viktig allierad. Samtidigt har Sverige och Tyskland inte alls samma syn i en del frågor som är väldigt viktiga för Sverige. Det gäller att försöka hitta länder som vi har samsyn med.

Jag, statsministern och andra ministrar har engagerat oss väldigt mycket här. Till exempel har jag varit på ett möte med franska och tyska europaministrar för att se hur vi kan samarbeta i miljö-, klimat- och arbetsmarknadsfrågor.

Jag har tagit initiativ till ett samarbete med de nio mest digitaliserade EU-länderna som kallas D9, Digital frontrunners. Den digitala inre marknaden är helt avgörande för vår digitala företagsutveckling och så vidare.

Den här frågan sätter Karin Enström fingret på. Det är en av de viktigaste frågorna för framtiden.


Anf. 17 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Tack, statsrådet, för deltagande i debatten och ett anförande som vi i Centerpartiet i flera stycken instämmer i, även om vi har olika uppfattningar när det gäller till exempel den sociala pelaren!

Men jag tänkte lyfta frågan om EU som en globala aktör framöver. Hur ser statsrådet på förutsättningarna för EU att hitta en gemensam syn när det gäller Rysslands agerande?

Den 31 juli upphör sanktionerna med anledning av Ukraina om man inte beslutar om en förlängning. Hur bedömer statsrådet att arbetet framöver kommer att lyckas när det gäller sanktionspolitiken?

Det finns också skäl att lyfta hur statsrådet ser på att Putins medarbetare Vladislav Surkov nyligen var i Sydossetien och där uttalade sig tydligt om framtiden för Sydossetien och det närmande som man vill se till Ryssland. Det lät nästan om att en ny annektering var i antågande.

Sanktionerna berör Ukraina. Men det är viktigt att inte glömma det som händer i Georgien. Där är den ryska närvaron fortfarande tydlig, och den påverkar den territoriella integriteten för Georgien.

Jag skulle vilja höra hur statsrådet bedömer EU:s förmåga att stå upp som en global aktör mot Ryssland och hävda de små staternas rätt att själva välja väg framåt.


Anf. 18 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Ledamot Kerstin Lundgren! Jag tycker också att det känns bra att vi har en samsyn i många frågor, även om vi naturligtvis ser olika på en del saker.

Sanktionerna mot Ryssland ska fortsätta. EU har infört tre olika sanktionsregimer som svar på Rysslands agerande i Ukraina. Alla tre regimer är kopplade till respekten för Ukrainas internationellt erkända gränser.

Två av sanktionsregimerna är svar på Rysslands undergrävande av Ukrainas territoriella integritet genom den olagliga annekteringen av Krimhalvön. Vi räknar med att det kommer att finnas enighet inom EU för att förlänga dessa två sanktionsregimer under sommaren och tidig höst 2017.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Den tredje sanktionsregimen är svar på Rysslands destabilisering i östra Ukraina, och den riktar in sig på sektorer i den ryska ekonomin. Sanktionerna är knutna till genomförandet av den så kallade Minsköverenskommelsen, där ett av kriterierna och villkoren är att Ukraina ska återfå kontroll över sin riksgräns i konfliktzonen.

Minsköverenskommelsen är fortfarande inte genomförd. Vi räknar därför med att det kommer att finnas enighet inom EU för att förlänga de så kallade sektoriella sanktionerna ytterligare ett halvår.


Anf. 19 Kerstin Lundgren (C)

Herr talman! Tack för svaret! Det låter bra om det finns en enighet om att förlänga. Driver regeringen dessutom på för att också skärpa sanktionerna så att de blir mer effektiva? Flera andra driver ju denna fråga.

Frågan om Georgien och vad som händer i Sydossetien är viktig att ha med i den diskussionen. För om EU inte förmår att vara tydligt när Ryssland så tydligt markerar framflyttade positioner, i strid med vad vi har varit överens om när det gäller territoriell integritet i Europa - EU är inte tydligt där - riskerar man att öppna för fortsatta ryska steg i vårt östra grannskap. Jag vill därför fortfarande få svar på om regeringen är beredd att agera och även lyfta in Georgien och diskussion om vad som händer där i de samtal som väntas inför Europeiska rådets beslut om förlängning av sanktionerna.

Herr talman! Jag har ytterligare en fråga. Den handlar om klimatet. Klimatavtalet är oerhört vitalt för oss och för hela globen, vårt jordklot, och för våra barn och barnbarn. När jag hör statsrådet säga att EU måste kliva fram instämmer jag i grunden. Det är viktigt och riktigt att EU tar sitt ansvar och lever upp till åtagandena.

Vi har dock fortfarande inte kommit fram till hur EU ska lösa sin egen uppgift och hur EU-länderna ska fördela bördor. Vilken strategi har regeringen för att komma framåt där? Vi har nyligen hört att Polens ledare tycker att Trump hade rätt. Vilken plan har regeringen för att EU verkligen ska kunna kliva fram i klimatfrågorna?


Anf. 20 Statsrådet Ann Linde (S)

Herr talman! Jag håller fullt ut med Kerstin Lundgren om hur viktigt det är att stå fast vid sanktionerna mot Ryssland och att inte vackla. Regeringen har ingen som helst anledning att ändra sin syn på sanktionerna. Vi tror heller inte att de andra länderna börjar vackla i frågan, utan alla har varit enade i svaret på Rysslands agerande i Ukraina ända sedan 2014. Vi anser att man ska förlänga alla sanktionsregimer så länge Minskavtalet inte har genomförts.

Vad gäller Georgien får jag skicka frågan vidare till utrikesministern, eftersom den snarare ligger inom hennes område.

Beträffande klimatavtalet har det blivit lite grann som efter brexit. Intresset för att se de positiva aspekterna har blivit större. Efter att Trump bestämde sig för att lämna Parisavtalet har flera länder klivit fram och sagt att vi i EU måste ta ett större ansvar. Så har det inte varit tidigare. Några av länderna har visat större engagemang, och flera länder har sagt att frågan inte har samma politiska vikt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Jag ser absolut möjligheten att EU:s engagemang kan stärkas i stället för att försvagas av president Trumps beslut - även om jag naturligtvis hade hoppats att USA skulle stanna kvar i Parisavtalet.


Anf. 21 Margareta Cederfelt (M)

Herr talman! Dagens debatt kan ses som en sammanfattning av EU. Dels handlar den om verksamheten under 2016, med en tillbakablick, dels lyfter den blicken framåt när det handlar om vitboken för EU:s framtid. Såväl historia som framtid är viktigt för att veta vart vi vill att EU ska gå.

Herr talman! Låt mig lyfta upp en fråga som jag tycker är oerhört viktig att nämna, nämligen vad EU faktiskt har inneburit för Europa. Vad har vi fått för möjligheter?

Jag är så pass gammal att jag var med när Sverige inte var medlem i EU. Jag minns hur det i princip var omöjligt för elever att åka ut i Europa för att studera. De som kunde åka utomlands var sådana som hade kontakter eller en stor plånbok. I dag kan studenter studera utomlands via Erasmus. Detta är fantastiskt, herr talman. Se vilka möjligheter detta har öppnat för ungdomar och vilka positiva effekter det har bidragit med till EU:s länder!

Jag vill även nämna sjukvården. Det är faktiskt möjligt för EU-medborgare att söka sjukvård i andra länder. Också detta är fantastiskt. Det finns möjlighet att vända sig till sjukvård någon annanstans och inte bara inom Sverige och det egna landstinget utan inom EU:s alla länder.

Låt mig sedan komma in på frågan om Schengen och möjligheten att resa runt utan pass. Detta är också otroligt. Jag minns hur positivt jag tyckte att det var som ung att kunna åka mellan Malmö och Köpenhamn utan att visa passet. Nu finns möjligheten att resa så inom hela Europa, och detta är otroligt och stort. Det förtjänar att sägas igen - speciellt när det talas så mycket om huruvida vi verkligen ska vara med i EU. Det är klart att vi ska det. Se på allt positivt som vi har fått och se alla möjligheter!

EU är därutöver en stor global aktör. Vi har det östliga partnerskapet, till vilket Sverige tillsammans med Polen tog initiativ. Länder stod på kö för att gå med i det östliga partnerskapet. Det är viktigt att se vilka positiva effekter detta har fått i de länder som finns med. Det har bidragit till ökad demokrati, ekonomisk tillväxt och handel, både för EU:s del och för grannländerna.

Vill vi verkligen stoppa detta? Jag ställer en retorisk fråga till de partier här i Sveriges riksdag som uttrycker tveksamhet till EU. Titta på möjligheterna, ta tag i dem och använd dem!

Precis som Kerstin Lundgren i Centerpartiet tidigare sa har EU betytt oerhört mycket. Det betyder mycket i Ukraina och Georgien, men också i Moldavien, herr talman. Vad gäller situationen i Transnistrien är EU en aktör att räkna med när det handlar om fred, demokrati och ekonomisk tillväxt.

Låt mig också nämna att det fortfarande finns länder som knackar på dörren och väldigt gärna vill gå med i EU. Ett av dessa länder är Montenegro. En fråga som fanns med i valrörelsen 2016 handlade om att ansluta sig till Europeiska unionen, och detta sa montenegrinerna ja till.


Anf. 22 Paula Bieler (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag givetvis står bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 23 och 31 i UU10 och reservationen i UU18.

Debatten har varit ganska lång, vilket faller sig fullt naturligt eftersom ett så pass stort ämne avhandlas.

Jag har hört en hel del saker sägas som har fått mig att reagera. Det har talats om vad EU är, vad EU inte är, vad EU borde vara och vad EU kanske kommer att vara. Det har nämnts att EU är en dröm och en garant för frihet, och det har talats om samarbete. Nu senast talades det om alla möjligheter vi har fått tack vare EU, som om det var den enda möjligheten att sluta avtal med andra länder och som om en överstatlig union är det enda sättet att samarbeta över nationsgränser.

Herr talman! Jag tänker inte stå här och förneka att vissa av de avtal som ingår i hela det koncept som EU blivit har varit och är bra för Sverige. Sverigedemokraterna ser givetvis fördelar med frihandelsavtal, internationella samarbeten mot kriminalitet, att man tar sig an problem på klimatområdet och att man ser de olika problem som är övergripande och som måste tacklas tillsammans med andra.

Herr talman! EU-samarbetet är faktiskt inte bara dessa positiva saker. Det är inte bara ett samarbete där vi får saker som gynnar oss, utan det har också lett till en hel del baksidor och till att vi i mångt och mycket har förlorat makten över vårt eget land.

Om jag sluter ett avtal med en annan person eller part, oavsett vilket område det är, vill jag inte att det ska innebära att jag binder mig till tusentals andra avtal och till framtida omförhandlingar av detta avtal, oavsett vad det innebär. För min del är det alldeles självklart att jag ska ha möjlighet att ta ställning till varje enskilt avtal som jag ingår, där och då och på mina egna villkor.

Ännu mer komplicerat blir det såklart om det är en massa fler personer i dessa avtal och det inte bara är mellan mig och en annan person utan det helt plötsligt är 10, 20 eller 27 parter som ska enas i varje enskild del. Häri ligger mycket av EU:s problematik.

Vi har genom åren sett förlöjligande exempel där det lyfts upp vilken form det ska vara på grönsaker och så vidare, men det tror jag att alla kan enas om att man har försökt börja ta sig ifrån. Men vi har, inte minst de senaste åren, sett hur politiken går mot allt fler områden som den från början inte alls skulle avhandla och som man är ense om egentligen är nationella angelägenheter.

Vi ser hur man för tillfället håller på att desperat försöka hitta något slags lösning på migrationspolitiken, där länder inte längre själva ska få styra över vilka som vistas i deras länder och på deras territorium, utan detta ska styras av avtal inom en union som hittills inte har lyckats hålla koll på sina yttre gränser och garantera säkerheten.

Vi ser i vitboken hur EU talar om framtidsscenarier där EU alltjämt har en plats, trots att allt fler röster talar om att det inte fungerar och att de kommer att vilja lämna unionen. Allt fler viktiga områden har gått i stå, och detta, herr talman, är något att ta på största allvar och starkt oroa sig över. De som har makten nere i Bryssel inser inte att de gapar efter alldeles för mycket och att de förstör en hel kontinent i sitt arbete.

Verksamheten i Europeiska unionen under 2016 och Vitbok om EU:s framtid

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)

Beslut

Verksamheten i EU under 2016 har granskats (UU10)

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om verksamheten i EU under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att utvecklingen inom EU och i omvärlden har utsatt EU-arbetet för prövningar och kommer att fortsätta utsätta EU för prövningar. Men ett starkt sammanhållet Europa ligger fortfarande i Sveriges intresse.

EU har under sina 60 år bland annat utvecklats till att bli världens största gemensamma inre marknad, den största handelsmakten och den största givaren av utvecklingsbistånd. EU har bidragit till fred genom sitt deltagande i bland annat förhandlingarna kring Irans kärnvapenavtal, fredsförhandlingarna i Colombia, Mali och västra Balkan.

Utskottet stöder regeringens ståndpunkt att överläggningarna kring Storbritanniens utträde måste ske på ett vis som respekterar de grundläggande principerna för EU-samarbetet. Utskottet understryker vikten av att regeringen i de kommande utträdesförhandlingarna dels slår vakt om en fortsatt handlingskraftig och enad union, dels om en fortsatt nära relation med Storbritannien. Utskottet behandlar i betänkandet även Nord Stream 2 och understryker vikten av att såväl EU som regeringen beaktar de säkerhetspolitiska dimensionerna av Nord Stream 2 i sitt agerande.

Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.