Svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation (Atalanta)

Herr talman! Det här är det tredje ärendet som det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet har behandlat under våren. Det handlar om EU:s marina insats Atalanta. Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Somalia är ett av världens mest krigsdrabbade länder och har under årtionden präglats av blodiga strider mellan klaner, islamistgrupper och svaga övergångsstyren. Lidandet bland civilbefolkningen är mycket utbrett.

Sverige har ett omfattande och långsiktigt engagemang i Somalia med humanitärt stöd, utvecklingsbistånd, återuppbyggnadsinsatser, demokratiinsatser och en aktiv politisk dialog. Sedan 2013 uppgår det svenska biståndet till Somalia till 300 miljoner kronor per år. Sverige ger också humanitärt stöd förutom detta. Förra året uppgick det till 170 miljoner kronor, och fram till mitten av april i år hade Sverige betalat ut 194 miljoner kronor i humanitärt stöd. Behoven är enorma.

Att Sverige återigen ska bidra till EU:s marina insats Atalanta kompletterar och förstärker detta engagemang. Det svenska bidraget stärker också Sverige som en trovärdig och respekterad aktör inom ramen för EU:s krishantering. Det blir, om kammaren godkänner detta, femte gången som Sverige deltar i EU:s marina insats utanför Somalias kust. Senast svenska soldater och sjömän var på plats i operation Atalanta var under februari till maj 2015.

Herr talman! Att sända en svensk väpnad trupp på uppdrag i ett annat land är ett beslut som innebär ett betydande ansvar. Säkerhetsläget i Somalia har under många år varit mycket osäkert, och sjöröveriet utanför kusten ökade markant några år in på det nya millenniet. Det år när det var som värst registrerades i snitt nästan en väpnad attack varannan dag.

Den internationella kraftsamlingen, där EU:s marina insats är en del, har givit resultat. Piraterna har slagits tillbaka, och havet utanför Somalia är nu relativt fredat. Endast tre internationella handelsfartyg har tagits genom sjöröveri sedan 2013, och de årliga attackerna har minskat till mellan noll och sju per år. Men så sent som mars i år kidnappade somaliska pirater besättningsmän från ett handelsfartyg och kapade ett oljefartyg. Kapningarna, som bryter den positiva trenden, är de första på fem år. Problemet med sjöröveri kvarstår alltså och kan komma att öka på grund av den svåra situationen i Somalia, som i sin tur snabbt förvärras på grund av den pågående torkan.

Den humanitära situationen i Somalia gör att behovet av humanitär hjälp är mycket stort. Stora delar av den humanitära hjälpen kommer in till Somalia via sjötransporter, och det gör det än viktigare att EU:s marina insats kan höja säkerheten för just dessa transporter.

Det blir mycket siffror, herr talman. Hittills har 406 fartyg eskorterats med drygt 1 miljon megaton livsmedelshjälp från World Food Programme till Somalia med skydd från Atalanta. Det har heller inte genomförts några direkta attacker gentemot de World Food Programme-transporter som insatsen har eskorterat. Därför är det viktigt att Sverige kan vara med och bidra.

Herr talman! Som har sagts under de två föregående ärendedebatterna är det ett betydande ansvar att fatta beslut om att sända en svensk väpnad trupp på uppdrag i ett annat land. Tragiska erfarenheter visar att det inte går att utesluta förluster av människoliv i samband med fredsfrämjande uppdrag och krishanteringsinsatser. Det gör att också detta beslut bör övervägas noggrant.

EU gör en viktig insats, och Sverige kan bidra. Det är vad detta förslag innebär.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis tacka alla svenska kvinnor och män som deltar och som har deltagit i Sveriges internationella insatser och återigen yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Kort bakgrund: För ett decennium sedan började sjöröveriet utanför Somalias kust att uppmärksammas internationellt. Sjöröveriet karakteriserades av att pirater tog kontroll över fartyg som passerade genom vattnen och begärde lösesummor för besättning, fartyg och last. Den alltmer omfattande piratverksamheten ledde till att FN 2007 efterfrågade eskortering av FN:s livsmedelsprograms humanitära sjötransporter till Somalia. FN:s begäran ledde sedermera till att EU 2008 inledde sin första marina insats.

Under de nästkommande åren noterades en kraftig ökning av sjöröveriet, men tack vare en mobilisering från det internationella samfundet har vi under senare år sett en positiv tendens till minskade framgångar för piraterna. Precis som Karin Enström nämnde har endast tre internationella handelsfartyg tagits genom sjöröveri sedan 2013, och endast ett fåtal försök till attacker har registrerats.

Ibland, herr talman, när vi diskuterar internationella insatser och i synnerhet förlängning av internationella insatser inställer sig frågorna: Gör den svenska insatsen skillnad? Bidrar vi på rätt sätt? För Operation Atalanta tror jag inte att det råder någon tvekan om att svaret på dessa frågor är ja.

Somalia är ett världens fattigaste länder. Under våren har vi sett förfärliga bilder på undernärda somaliska barn kablas ut. I kampanjer vädjar Unicef om hjälp. Ungefär 6 miljoner somalier, hälften av landets befolkning, bedöms vara i behov av humanitär hjälp eller skydd. Landet balanserar på randen till en svältkatastrof.

Mot bakgrund av det mycket svåra läget känns det väldigt bra att ett enigt utskott ställer sig bakom betänkandet om att Sverige återigen ska bidra till operation Atalanta. Somalia behöver omvärldens stöd, och en betydande del av de humanitära hjälpsändningarna transporteras sjövägen.

Syftet med det svenska bidraget är som framgått att skydda fartyg som på uppdrag av FN levererar förnödenheter samt att avvärja och avskräcka från piratverksamhet.

Den svenska styrkan utgörs av en bordningsstyrka som inkluderar två stridsbåtar, och den kommer att verka från ett nederländskt örlogsfartyg. Bidraget kan komma att uppgå till 35 personer, och som brukligt vid denna typ av insatser finns en möjlighet att om situationen kräver utöka personalramen.

Just möjligheten att kunna förstärka och evakuera blir en påminnelse om att inga fredsinsatser eller för den delen stabiliserande insatser är befriade från risker. Men det faktum att Försvarsmakten genom tidigare medverkan i operation Atalanta har byggt upp en erfarenhet och ett kunnande när det gäller att verka i denna utmanande miljö skänker en form av trygghet inför den utmaning som stundar.

Sverige har tidigare bidragit både civilt och militärt med marina styrkor, och under 2010 hade vi ledningsansvaret för Atalantas styrkehögkvarter. Sammantaget måste vi säga att vi är väl förberedda för att ånyo återvända till Adenviken och Indiska oceanen.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag lyckönska de män och kvinnor som gör denna insats möjlig och yrka bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I alla tider har sjöfarten drabbats av pirater eller sjörövare, som de också kallas. Till och med i våra moderna tider är det så, trots all teknik vi har till vår hjälp för navigation och övervakning.

När Sverige bistår i den EU-ledda utlandsoperationen Atalanta handlar det inte primärt om militärt bistånd utan om att vi bevakar gemensamma intressen. Naturligtvis passerar svenskt gods också i Adenviken, liksom svensk sjöfart.

För att få framgång med piratbekämpningen finns det flera aspekter. Det krävs ett fast och konsekvent agerande så att piraterna inte gör sig några illusioner om att kunna lura piratbekämpningen i längden. Det är en stor fördel om piraternas båtar inte kommer tillbaka till Somalia i sjödugligt skick, för då missbrukas de snart igen. Det krävs att problemet med att piraterna lyckas kidnappa sjöfolk drivs ned till nära noll så att det inte finns något hopp om stora pengar till piraterna den vägen.

Operation Atalanta har varit lyckosam. Attackerna mot fartyg i Adenviken har minskat från årliga knappt 200 till ca 5 om året. En kraftfull insats har brutit ned problemet.

Vi ska nu delta med en bordningsstyrka, två stridsbåtar och stödpersonal. Tidigare har Sverige bidragit i Atalanta med HMS Malmö, HMS Stockholm samt HMS Carlskrona.

Sverigedemokraterna stöder naturligtvis att Sverige deltar i Atalanta. Dock anser vi att det är fel att kostnaden landar på det svenska försvaret.

Det svenska försvaret planerar för en snabb uppbyggnad av totalförsvar av vårt eget territorium, och man har redan för litet anslag för detta. Att avdela ekonomiska resurser för fredsoperationer utomlands finns det inte utrymme för inom försvarsanslaget. Därav vårt särskilda yttrande.

Det konkreta problemet med somaliskt sjöröveri, som åsamkar stora kostnader för många av världens länder, måste på medellång sikt få en permanent lösning. Den enda permanenta lösningen är att Somalia självt löser problemen med piratverksamheten.

I detta anförande instämde Björn Söder (SD).

Herr talman! Det som aldrig mer skulle få hända är just nu på väg att hända igen. På Afrikas horn ser vi just nu upptrappningen av en av de svåraste svältkatastrofer som världen har sett sedan FN bildades 1945.

Efter en lång tid av minskad svält i världen – och inte minst på den här kontinenten – ser vi nu ett väldigt sorgligt trendbrott. 20 miljoner människor i fyra länder är drabbade. Uppemot 1 ½ miljon barn riskerar att dö redan det här året, om inte världssamfundet reagerar snabbt nog.

Det här är effekterna av de klimatförändringar som återigen slår hårdast mot de allra svagaste och fattigaste i världen. Men det är också konsekvenserna av årtionden av krig, brott mot mänskliga rättigheter och avsaknaden av demokratiska samhällen. Det är i dessa karga miljöer som terror göds och hämtar sin näring.

Sedan slår katastrofens effekter mångdubbelt mot befolkningen. Man hålls gisslan av terroristceller som al-Shabab samtidigt som de hjälpsändningar som ska bistå befolkningen inte når fram eller decimeras på grund av sjöröveriet och piraterna till havs.

Herr talman! De flesta känner säkert till captain Jack Sparrow och Pirates of the Caribbean. Vi kanske är många här som har skrattat åt hans dråpligheter. Men när det gäller dessa pirater finns det absolut ingenting att skratta åt. Det är tragik, död, brottslighet, fattigdom och svält som det handlar om. Handen på hjärtat borde vi inte behöva det plåster som våra militära insatser faktiskt är.

I stället måste vi bekämpa fattigdomen och klimatförändringarna. Vi måste se till att det inte sker utfiske i Adenviken, så att somaliska fiskare faktiskt kan livnära sig på det som de har livnärt sig på i århundraden.

Med detta sagt är den här insatsen oerhört viktig. Den kommer att hjälpa de sändningar som ska nå ut till befolkningen som svälter i området och där man behöver assistans av militärer för att hjälpsändningarna ska nå fram.

Med stöd av 7 kap. i FN-stadgan uppmanas stater och internationella organisationer att bidra till, förebygga, avvärja och bekämpa sjöröveri och väpnade rån utanför Somalias kust. Det är mot bakgrund av det som den här insatsen ska ses.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i det sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande om svenskt deltagande i Europeiska unionens marina operation Atalanta.

(forts. § 12)

Herr talman! Kära ledamöter! Detta är ytterligare en viktig insats som Sverige kommer att delta i. Det handlar om ett internationellt åtagande för att säkra transporter i regionen runt Afrikas horn. Med tanke på det säkerhetspolitiska läget i Mellanöstern och på Afrikas horn finns det all anledning att prioritera denna insats och föra resonemang om hur viktigt det är att säkra transporterna till och från Afrika med hjälpsändningar och förnödenheter.

Just nu råder svår torka, och 20 miljoner människor är utsatta för svält eller riskerar att utsättas för kraftig svält. Egentligen ända från Jemen och hela vägen över Afrika till Nigeria påverkas länder av den omfattande torkan. Det är viktigt att bidra till att på olika sätt garantera en fungerande, trygg och säker farled med handelssjöfart och persontrafik.

Det är också viktigt att vara med och utveckla samarbetet vidare inom europeiska åtgärder och europeisk samverkan för att tillsammans främja säkerhet och stabilitet. Det visar hur vi får vara med och utveckla arbetet inom ramen för FN. Tillsammans med bland annat nederländska insatser får vi utveckla vår förmåga och också hjälpa människor i nöd.

De förebyggande insatserna kan man inte alltid mäta effekterna av. Men vi kan vara överens om att de har betydelse. Det är mycket viktigt att vi i alla partier står enade bakom den fortsatta insatsen.

Det var två år sedan vi senast gjorde insatser som denna, och även då fanns ett antal personer involverade. Nu handlar insatsen om en bordningsstyrka med stridsbåtar och stödpersonal på 35 personer som ska involveras. Det här ska minska kapningarna och förhoppningsvis garantera att det inte blir några kapningar eller attacker alls. Det är även ett förebyggande led i terrorismbekämpning.

Herr talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag ser fram emot att fortsätta detta arbete och följa upp hur insatserna kommer att genomföras och få höra om erfarenheterna från de personer som kommer att delta i den kommande insatsen, som ska ske till hösten.

Vi har all anledning att ta vara på dessa erfarenheter och även i övrigt följa förebyggande arbete i Afrika och Mellanöstern för att se vilka ytterligare insatser som krävs. Det gäller både rent militärt och biståndspolitiskt. Det gör att vi kan bidra till att skapa goda förutsättningar för stabilitet men också ekonomisk utveckling och fredligare samvaro mellan olika provinser, folkgrupper och länder i regionen.

Jag vill även rikta ett tack till dem som tar på sig uppgiften och går in i uppdraget. Jag önskar att det blir en lyckad och fortsatt bra operation.

Herr talman! Det forngrekiska Lakonien och min barndoms Norrbotten lär ha en sak gemensam: Man uttrycker sig kortfattat. Därför, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag om den marina operation som lyder under namnet Atalanta.

Atalanta är för övrigt en hjältinna i den grekiska mytologin. Kopplingen mellan insatsen och mytologin ter sig dock dunkel, även för en norrbottning – eller kanske särskilt för en sådan.

Till dem som gör detta fantastiska jobb vill jag säga: Carry on that good work!

Herr talman! Jag trodde att Stig Henriksson möjligen skulle bli något mer mångordig i talarstolen.

Jag erinrar mig nu att Stig Henriksson i en tidigare debatt i dag efterlyste exempel på fungerande internationella militära insatser. Den insats som vi nu diskuterar måste anses vara extremt framgångsrik i jämförelse med mycket annat. Men det är viktigt att erinra om att insatser i Bosnien, Kosovo, Cypern och Libanon har verkat stabiliserande. Även om man inte har löst problemen har man återskapat säkerheten. Det är viktigt att få detta sagt.

Det blir nu femte gången vi far till Adenviken och Indiska oceanen. Det är precis så här, herr talman, jag tycker att man ska bedriva internationell militär insatsverksamhet. Man ska se till att återkomma gång efter annan. Det skapar trovärdighet, ger uttryck för solidaritet och innebär effektivitet när man har upparbetat ett erfarenhetskapital, som försvarsministern uttryckte saken tidigare.

Vid två tillfällen har vi varit med HMS Carlskrona i Adenviken, och vid ett av de tillfällena ledde Sverige operation Atalanta under viss tid.

Det har, herr talman, genom åren, även i denna kammare, talats en del illa om något som kallades Genomförandegruppen – en grupp som arbetade under Alliansens tidiga år. Det känns viktigt för mig att få säga att just HMS Carlskrona aldrig hade kommit till Adenviken om inte den gruppen hade funnits. Förslaget då var nämligen att marinens största fartyg skulle bli signalspaningsfartyg, och det hade varit mycket tråkigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Låt mig börja med att yrka bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Bakgrunden är bland annat att vi har fått en uppmaning från FN:s generalsekreterare om att det internationella stödet måste öka för att förhindra en svältkatastrof i Somalia och de övriga länderna kring Afrikas horn. Detta är helt nödvändigt för att skydda hjälpsändningarna från FN:s livsmedelsprogram så att de når fram till Somalia. Det svenska bidraget kommer att bestå av 35 personer – en bordningsstyrka och två stridsbåtar – som kommer att operera från ett fartyg från den nederländska marinen.

Som har sagts här förut är detta inte första gången Sverige ställer upp. Det har skett tidigare vid fyra tillfällen: 2009, 2010, 2013 och 2015. Detta har varit en viktig del i att stoppa den omfattande piratverksamhet som under flera år har hotat väldigt många fartyg och också hindrat biståndsinsatser från att nå fram.

Kort sagt, herr talman, är detta en viktig insats som Sverige gör rätt i att fortsätta vara med i.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 juni.)