Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal med konsortiet för europeisk forskningsinfrastruktur European Spallation Source Eric. Organisationen driver en forskningsanläggning som arbetar med neutroner, som bland annat används för att forska på olika material. Riksdagen anser att anläggningen kan ha stor betydelse långsiktigt när det gäller konkurrenskraften för svensk forskning och näringsliv. Avtalet innebär att organisationen inte behöver betala moms eller punktskatter. För att avtalet ska gälla behöver en ny lag antas. Regeringen bestämmer när den nya lagen ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2016-03-08

Datum

2016-03-10

Bordläggning

2016-03-16

Debatt

2016-03-17

Beslut

2016-03-17

Matematikundervisningen bör utökas med en timme i veckan i grundskolan. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Enligt riksdagen bör den utökade matematikundervisningen läggas på högstadiet då internationella undersökningar visar att matematikkunskaperna bland svenska 15-åringar sjunker.

Redan för ett år sedan tillkännagav riksdagen för regeringen att fler matematiklektioner i högstadiet bör prioriteras. Nu uppmanar riksdagen omigen regeringen att sätta igång med det här arbetet.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlats i samma ärende. Motionerna tog bland annat upp förslag om fritidshemmen och elever med särskilda behov.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

34, 128 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Det ska bli lättare för konsumenter att säga upp avtal om boenderabatter, så kallade långfristiga semesterprodukter. Långfristiga semesterprodukter innebär att konsumenten betalar en avgift för att få rabatter eller förmåner vid senare avtal om boende, ofta i samband med semesterresor.

Med de nya reglerna ska konsumenter kunna säga upp avtalet när de har tagit emot ett betalningskrav som gäller den andra årliga delbetalningen. Idag måste hela den andra årliga delbetalningen ha betalats innan avtalet går att säga upp.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016. Lagändringen ska göra att svensk rätt överensstämmer med ett EU:s regler. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-03-08

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015 om punktskatter. Riksdagen hänvisar bland annat till tidigare riksdagsbeslut, pågående och avslutade utredningar samt i vissa fall till att frågan redan är aktuell inom Regeringskansliet. Motionerna handlar bland annat om skatt på energi, drivmedel, handelsgödsel, avfall, alkohol och tobak. Motionerna tar även upp frågor som fordonsskatt, trängselskatt, flygskatt, lotteriskatt och reklamskatt.

Behandlade dokument

54

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

10, 50 minuter

Justering

2016-03-01

Datum

2016-03-07

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Lärlingsutbildningen på gymnasiet fyller en viktig funktion och borde vidareutvecklas. Det anser riksdagen som vill att regeringen undersöker hur den här utbildningsformen skulle kunna breddas.

På lärlingsutbildningen förläggs en stor del av utbildningstiden på en eller flera arbetsplatser. Riksdagen tycker dock att lärlingsplatserna mer borde likna riktiga anställningar där företagen själva får möjlighet att välja vilka lärlingar de ska ta emot.

I ett tillkännagivande gav därför riksdagen i uppdrag till regeringen att undersöka hur utbildningsformen skulle kunna utvecklas, samt vilka konsekvenser det skulle få.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera andra motionsförslag som behandlades i samma ärende. Motionerna kom från den allmänna motionstiden 2015/16 och innehöll bland annat förslag om nya inriktningar på de nationella programmen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2016-03-01

Datum

2016-03-04

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015/16 om skatteförfarande och folkbokföring.

Motionerna om skatteförfarande handlade om att göra skatter och avgifter mer synliga för medborgaren och om att arbetsgivare ska lämna kontrolluppgifter varje månad i stället för en gång om året. Andra förslag gällde F-skatt. En motion föreslog att utländska företag verksamma i Sverige ska ha anmälningsplikt hos Skatteverket, något som enbart svenska företag har i dag, en annan ville försvåra för kriminella att få F-skatt. Vidare handlade motionerna om att gymnasieelever som driver företag i utbildningssyfte, Ung Företagsamhet, ska kunna gå över till F-skattsedel, om höjda beloppsgränser vid deklarationsskyldighet, frågan om tyst godkännande av en deklaration samt att införa en möjlighet till frivillig extrainbetalning av skatt.

Motionerna om folkbokföring gällde felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och adressändring vid utlandsflytt, barn som tillbringar lika mycket tid på två adresser, könsneutrala personnummer samt skydd för våldsutsattas personnummer.

Behandlade dokument

68

Förslagspunkter

23

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

22, 69 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om unga som begår brott. Motionerna tar upp frågor om brottsförebyggande arbete, handläggningstider, påföljder och sänkt ålder för när någon kan dömas till straff.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

16

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

27, 75 minuter

Justering

2016-03-03

Datum

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-09

Debatt

2016-03-10

Beslut

2016-03-16

Riksdagen beslutade om ändringar i plan- och bygglagen. Beslut som fattats av en kommun om att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelse ska inte längre överklagas till länsstyrelsen utan direkt till mark- och miljödomstolen. Syftet är att få en effektivare plan- och byggprocess.

Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 95 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-03-03

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm.

Riksdagen har också granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen fungerar inte tillsynen för gränsöverskridande och nationella avfallstransporter tillräckligt bra. Kritiken handlar bland annat om att det saknas överblick över avfallet och den olagliga verksamheten. Riksrevisionen tycker därför att regeringen ska se till att illegala avfallstransporter kartläggs.

Regeringen håller med om att det finns brister men menar att arbetet om att förbättra förutsättningarna för säkra transporter redan påbörjats. Bland annat har tillsynsansvaret koncentrerats till de länsstyrelser i de fem län som har flest gränsöverskridande avfallstransporter. De fem länsstyrelserna ska också kartlägga omfattningen av de illegala avfallstransporterna.

Riksdagen noterade att regeringen jobbar med de brister som Riksrevisionen pekat på. Riksdagen la därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-03-02

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-03

Riksdagen sa nej till en motion som väcktes i december 2015 med anledning av en händelse av större vikt (9 kap. 15 § riksdagsordningen) samt motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2015/16. Motionerna rörde ensamkommande barn och handlar om att inrätta en nationell krissocialjour, kommunernas ansvar och hur de ska få fram fler familjehem och jourhem.

Förra året sökte drygt 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige. Tillströmningen ställer landets kommuner inför stora utmaningar för att kunna ta hand om och ordna boende för barnen. Detta samtidigt som många socialtjänster redan har en ansträngd situation med stor arbetsbelastning och hög personalomsättning.

Riksdagen ser positivt på att regeringen fortlöpande genom olika insatser och beslut stöder socialtjänsten genom exempelvis tillförda medel och kompetensutveckling samt arbetar med regelförenklingar. Vidare konstaterar riksdagen att Socialstyrelsen har fått i uppdrag att göra en fördjupad analys av hur flyktingsituationen och det ökande antalet ensamkommande barn påverkar socialtjänsterna. Migrationsverket har dessutom fått i uppdrag att ta fram en ny modell för anvisning av asylsökande ensamkommande barn.

Enligt riksdagen är läget dock fortfarande mycket ansträngt för socialtjänsterna. Riksdagen anser att det nu finns anledning att göra en principiell bedömning av vilken roll kommunen respektive staten ska ha vid mottagandet av ensamkommande barn. Det skulle exempelvis kunna handla om att staten tar över det ansvar som ankomstkommunerna har i dag. Riksdagen menar att det behövs en översyn av mottagningssystemet, vilket skulle kunna ske genom ett tilläggsdirektiv till utredningen om en översyn av mottagande och bosättning av asylsökande och nyanlända. Riksdagen utgår dock från att regeringen vidtar de åtgärder som krävs när det gäller ansvaret för att ta emot ensamkommande barn och föreslår därför inget tillkännagivande.

Riksdagen sa nej till motionerna som rör familjehem med hänvisning till det arbete som pågår från regeringens sida.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

37, 131 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-29

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-03

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om biologisk mångfald. Motionerna handlade om strategin för biologisk mångfald och ekosystemtjänster, genmanipulerade organismer och frågor som har koppling till rovdjurspolitiken. Vissa motioner tog upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden och behandlades därför förenklat.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Justering

2016-02-23

Datum

2016-02-29

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-16

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om naturvård och områdesskydd. Motionerna handlar bland annat om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom området och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 112 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-29

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-16

Det finns brister och problem inom patientsäkerhetsområdet. Utifrån det har Riksrevisionen granskat om staten har gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet, och lämnat en rapport med sina slutsatser. Rapporten menar att de statliga myndigheterna, såsom Socialstyrelsen och Ivo (Inspektionen för vård och omsorg), inte lever upp till lagen och menar även att regeringen inte har styrt myndigheterna tillräckligt. Bland annat noteras att det sker för lite tillsyn initierad av Ivo själva, och att myndighetens handläggningstider ökar. Rapporten ger några förslag på åtgärder, däribland att Socialstyrelsen ska få i uppdrag att ansvara för en långsiktig nationell samordning av patientsäkerhetsarbetet.

Regeringen har svarat på rapporten och menar att Ivo befinner sig i en utvecklingsfas och att initiativ har tagits för utveckla deras tillsyn. Regeringen framhåller att flera initiativ på patientsäkerhetsområdet har tagits, exempelvis inom e-hälsa. Under hösten 2015 fick även Socialstyrelsen ett uppdrag som rör ett samlat stöd för hälso- och sjukvården.

Riksdagen anser att det finns ett behov av att utveckla statens stöd inom patientsäkerhetsområdet, och ser därför positivt på att regeringen bland annat har gett Socialstyrelsen ett uppdrag om ett samlat stöd till vården inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2016-02-23

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2015/16 om inkomstskatt. Motionerna handlar om skatteskala och grundavdrag, skatteregler för utländska experter (expertskatt), beskattning av fritidsledare och försvarsanställda, personalvårdsförmåner, personaloptioner, avdrag för hälsofrämjande åtgärder och pensionssparande. Även frågor som rör bilförmåner, reseavdrag, bosparande, uthyrning av bostäder, HUS-avdrag och gåvor till ideella ändamål tas upp i motionerna.

Behandlade dokument

113

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen har behandlat en så kallad grönbok från EU-kommissionen om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag. EU-kommissionen vill få bort hinder på EU:s inre marknad för finansiella tjänster och göra det enklare för kunder och företag att verka över nationsgränserna. Kommissionens förhoppning är att det ska leda till ökade valmöjligheter, bättre konkurrens, fler jobb och ökad tillväxt.

Riksdagens finansutskott ser positivt på EU-kommissionens arbete med att främja gränsöverskridande handel. Framför allt är initiativ som stödjer utvecklingen av nya affärsmodeller och digital innovation bra, menar utskottet. Däremot anser utskottet att man bör vara försiktig när det gäller försäkringsavtal och ändringar i regler om bekämpning av penningtvätt.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-09

Debatt

2016-03-10

Beslut

2016-03-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som tar upp Riksrevisionens rapport om samhällets stöd till överskuldsatta. Regeringen tänker vidta åtgärder utifrån Riksrevisionens granskning. Bland annat kommer regeringen att föreslå ändrade regler så att fler skuldsatta genomgår skuldsanering, förtydliga vad budget- och skuldrådgivning innebär samt ge ett uppdrag till de ansvariga myndigheterna att ta fram rekommendationer när det gäller budget- och skuldrådgivning i kommunerna.

Riksdagen såg positivt på det arbete som regeringen har påbörjat och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-26

Bordläggning

2016-03-02

Debatt

2016-03-03

Beslut

2016-03-09

För att minska missbruket av svenska pass ska begränsningar i passlagen införas från och med april. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas och att ett pass återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa.

I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa ja till civilutskottets initiativ till en mindre ändring i utsökningsbalken. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig styckeindelning rättas till.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen sa nej till motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2015. De handlade bland annat om kärnkraftens framtid och om olika typer av förnybar energi.

Riksdagen tycker inte det finns någon anledning att ställa sig bakom förslagen då flera av dem redan diskuteras i Energikommissionen. I Energikommissionen ingår alla riksdagspartier och dess syfte är att hitta en bred politisk överenskommelse om energipolitiken.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

7

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

32, 111 minuter

Justering

2016-02-11

Datum

2016-02-22

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-02-25