Skatteförfarande och folkbokföring

Herr talman! Skatteförfarande omfattar ett brett område. Här finns lagstiftning som rör hela processen av betalning av skatter, inklusive deklarationer, kontrolluppgifter med mera.

Betänkandet är ett så kallat motionsbetänkande. Det betyder att alla de motioner som skrivits av enskilda riksdagsledamöter hanteras men även motioner som är skrivna av partier eller kommittéer. Det finns många bra idéer och förslag här. Även om de sannolikt inte bifalls finns möjligheten att de ändå blir genomförda så småningom. Idéer väcks, och om de är bra fångas de upp av partierna och omvandlas i bästa fall till propositioner.

Av de 68 motionerna i betänkandet handlar 22 om att man vill öka transparensen i skattesystemet på olika sätt. Ledamöterna är oroliga över att vi svenskar inte vet hur mycket skatt vi faktiskt betalar. Flera förslag tar upp att arbetsgivaravgifterna borde synliggöras på lönebeskedet.

Transparensen i skattesystemet är viktig. I ett land som Sverige, där vi betalar höga skatter och därför förväntar oss ett relativt omfattande välfärdssystem, är det avgörande att skattesystemet har hög legitimitet. Om vi har förtroende för skattesystemet, för att alla som kan bidrar och att pengarna går till det vi bestämmer, är svenskarna generellt sett villiga att betala skatt.

Förtroendet för det svenska skattesystemet ökade under Alliansens regeringstid. Enligt Skatteverkets mätningar ökade acceptansen för skattesystemet i Sverige rejält mellan åren 2006 och 2012. År 2012 var det bara 25 procent av medborgarna som tyckte illa om det svenska skattesystemet jämfört med 47 procent 2006. 25 procent är en historiskt låg siffra. Andra mätningar visar att acceptansen för skattefusk har minskat. Något hände alltså under åren med Alliansen som ökade förtroendet för skattesystemet och som vi alla borde vilja vara rädda om.

Skatteverket arbetar enligt devisen att det ska vara lätt att göra rätt. Det är en inställning som jag upplever omfattar även politiken på skatteområdet. Även om vi inte är överens om hur mycket skatt vi ska betala eller vad skatten ska användas till alla gånger är ambitionen med nya förslag eller förbättringar av befintliga lagar ofta att göra det lättare, minska administrationen och skapa förutsättningar för att det ska råda konkurrens på lika villkor mellan företag.

Skatteförfarandet omfattar även vad som händer när man inte sköter sig. Här ligger hela det arbete som pågår mot skattefusk och skatteundandragande på nationell och internationell nivå. Under Alliansens tid togs ett brett nät av avtal om informationsutbyte fram. Som en direkt följd av dem och bilaterala skatteavtal har Sverige fått in drygt 3 miljarder i ytterligare skatteintäkter.

På den globala arenan har OECD på uppdrag av G20-länderna tagit fram ett handlingspaket med olika konkreta åtgärder för att motverka skattebaserodering och skatteflykt i det som kallas BEPS, Base Erosion and Profit Shifting.

Alla är emot skattefusk. Men när OECD drog igång projektet började man inte med att kartlägga hur stort problemet är. Hur stort är egentligen skattefusket bland de större multinationella företagen? Den kartläggningen har man gjort först i efterhand. Det visar sig att problemet kanske inte är så stort som man trodde. Det beräknas röra ca 5 procent av skatteintäkterna.

Nu kommer dock relativt långtgående åtgärder att påverka alla multinationella företag. Inte minst för Sverige, som är ett litet och exportberoende land, finns det en uttalad risk för att beskattningen som sker hos oss kommer att minska.

EU-kommissionen arbetar med förslag på hur man ska försöka se till att åtgärderna ska införas på samma sätt inom hela EU. Det händer därför mycket på området. Det går snabbt, och det finns tyvärr starka skäl att vara vaksam när det gäller konsekvenserna för svenska skattebaser och skatteintäkter.

Det som regeringen annonserar för 2016 angående nya reformer för att motverka skatteflykt, skattefusk och aggressiv skatteplanering rör alltså i stort det arbete som pågått under flera år men där det även fortsättningsvis behövs svensk uppmärksamhet. Det handlar inte minst om att påminna EU om att skatter ligger inom nationalstaternas kompetens; de är inte frågor som EU fattar beslut om.

Alliansen har tre gemensamma motioner. Den första handlar om att kontrolluppgifter om anställdas löner och skatter ska lämnas månadsvis av arbetsgivarna till både Skatteverket och arbetstagaren. Arbetsmarknaden är mer rörlig i dag. Därför bedömer vi att årsvisa kontrolluppgifter inte längre är tillräckliga.

Den andra motionen handlar om att vi anser att Skatteverket ska få i uppdrag att mäta och kartlägga den tid företag ägnar åt skatteadministration för att sedan föreslå konkreta åtgärder med målsättning att minska skatteadministrationen. Vi tror att alla blir vinnare om administrationen minskar. Skatteverket har stor kunskap och erfarenhet på detta område och därmed goda förutsättningar för att kunna komma fram med lämpliga förslag.

Den tredje motionen handlar om att skyddet för hotade och förföljda personers personuppgifter behöver stärkas genom förändrad lagstiftning och utvecklade myndighetsrutiner. Även om alliansregeringen tog flera initiativ på detta område behöver mer göras.

Vi står bakom de tre alliansreservationerna men yrkar härmed bifall endast till reservation 11 om minskad skatteadministration.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 12 i betänkandet.

I betänkandet behandlas motioner som riksdagsledamöter lämnat in till riksdagen under den allmänna motionstiden. Det är vårt sätt att lämna förslag till lagstiftningen i riksdagen. Det betänkande som vi nu debatterar handlar om sådana förslag, inom området skatteförfaranden och folkbokföring.

Sverigedemokraterna har lämnat in sju olika motioner med förslag till förbättrad lagstiftning i flera olika sakfrågor inom dessa områden. Vi har valt att i detta ärende lägga fram endast en reservation, även om vi anser att flera av våra övriga förslag också är värda ett bättre öde än att avslås.

Innan jag går in på innehållet i reservationen ska jag nämna ett par av våra andra förslag som påtagligt skulle bidra till ett bättre Sverige.

I fyra olika motioner pekar vi på olika sätt bland annat på vikten av att alla löntagare borde upplysas om hur stor andel av löneutrymmet som egentligen går till skatter. Det borde vara självklart att lagstadgade sociala avgifter redovisas på alla lönebesked, så att löntagarna får reda på hur stor summa man faktiskt bidrar med till det allmänna varje månad. Det är i grunden en fråga om demokrati och öppenhet.

Problemet borde enkelt kunna lösas av arbetsmarknadens parter, men tyvärr har de socialdemokratiskt styrda fackförbunden under väldigt lång tid kämpat emot detta. Vi menar att staten borde gå före och införa en sådan redovisning på alla lönebesked till statligt anställda. Det är inte svårt. Som företagare vet jag att det är mycket enkelt. Jag har använt den metoden ända sedan början av 1980-talet. Det kostar ingenting.

Syftet är att visa vägen mot en mer transparent skatteinformation, och där har staten verkligen en viktig uppgift. Som vi hörde Moderaternas representant här säga är detta en väldigt viktig fråga. Vi kommer definitivt att återkomma till den i riksdagen i andra sammanhang.

I motion 3081 pekar vi på problemen med en okänslig hantering av skattetillägg, som straffar många som i rättslig mening inte har begått något brott, utan kanske bara har varit mindre noggrann eller misstagit sig på någon uppgift i sina kontakter med Skatteverket. Det ska man naturligtvis inte göra, men ibland kan det ske misstag. Då är det inte meningen att man ska bli fälld och straffad för en handling på ett sådant sätt som egentligen bara en domstol borde kunna utdöma straff för.

Problemen med skattetillägg och även tulltillägg är omtalade och föremål för hantering i flera andra sammanhang, och vi kommer att fortsätta att arbeta för en ökad rättssäkerhet på detta område. Det är också en väldigt viktig fråga. Det handlar ytterst om tillit till hela skattesystemet, och det är avgörande för att människor ska acceptera de skatteregler som vi har.

Genom vår reservation följer vi upp vår motion nr 1624 om hanteringen av bilaterala skatteavtal och sätter fingret på ett förhållande som har mycket stor betydelse för Sverige. Helt kort kan man säga att skatteavtalens huvuduppgift är att skapa bra villkor för handelsutbyte och ekonomisk aktivitet i övrigt mellan två stater. De är nödvändiga för att undanröja dubbelbeskattning och ickebeskattning. Skatteavtal reglerar förutsättningarna för arbetskraftsutbyte och för ekonomisk utveckling mellan länder i övrigt. Skatteavtal reglerar även samverkan mellan skattemyndigheterna, vilket är en förutsättning för arbetet mot skatteflykt.

Dessa faktorer, liksom de rapporter som Riksrevisionen och Svenskt Näringsliv lämnat om situationen med skatteavtalsstocken 2010 och 2014, är grunden för att vi bedömer att frågan är så viktig. Situationen är allvarlig, eftersom Sverige har, i stort sett, avstått från att arbeta tillräckligt aktivt med att teckna nya och att uppdatera gamla skatteavtal. Dåliga skatteavtal gör att andra länders industrier får fördelar i förhållande till de svenska. Vi har därigenom tappat i konkurrenskraft gentemot många länder som vår industri har konkurrenter i på flera av de viktigaste marknaderna. På sikt är detta ett hot mot den svenska välfärden.

Herr talman! Vi har påtalat dessa brister vid flera tillfällen under det senaste året, dels genom följdmotioner, dels genom en interpellation till finansministern. I de debatter som vi har haft kring skatteavtalen sedan mandatperiodens start har regeringspartiernas företrädare visat att de inte har förstått vitsen med att Sverige ligger väl framme när det gäller att hålla sin skatteavtalsstock i gott skick med avtalsinnehåll som gynnar vår industri och svenska privatpersoner som agerar ekonomiskt i olika länder.

Dessvärre har också allianspartierna lämnat walkover i denna viktiga fråga. Det är tråkigt, därför att det gör att Sverige förlorar miljarder varje år i förlorade skatteintäkter, enligt en bedömning av Svenskt Näringsliv. Den försämrade konkurrenskraften försämrar då våra skatteintäkter ytterligare under lång tid framöver.

Herr talman! Arbetstakten inom Regeringskansliet när det gäller skatteavtal är fortfarande skamligt låg. Så när som på två uppdaterade och tre nya skatteavtal är vi i stora drag kvar i den situation som gällde avseende skatteavtalssituationen när Svenskt Näringsliv lade fram sin uppföljningsrapport 2014. Rapporten visar att vi 2014 hade skatteavtal med 82 länder. Några av dessa länder hade tillsammans 151 gällande skatteavtal med andra länder som i ett eller flera avseenden hade mer fördelaktiga villkor än vad man hade i sina avtal med Sverige. Detta är inte hållbart för en exportberoende nation som Sverige. Det duger inte att komma dragande med att ni under tiden har ägnat er åt att öka antalet informationsutbytesavtal. Det är förvisso också viktigt, men i den här branschen måste man kunna hålla mer än en boll i luften samtidigt.

Betydelsen av den långsamma takten, herr talman, är att vi har haft ca 2,5 nya eller omförhandlade avtal om året under de senaste två åren. Det är en takt som för oss ännu längre ned i statistiken över försämrad konkurrenskraft i förhållande till våra konkurrentländer, även om det ser ut som att takten kanske ökat något lite under det senaste året. Effekten är att Socialdemokraterna fortsätter att, mot bättre vetande, försämra svensk konkurrenskraft.

Jag skulle därför vilja ha ett klart och tydligt besked från regeringspartiernas företrädare om när det kommer att hända något rejält med skatteavtalen. När kommer regeringen att börja lämna över nya och omförhandlade skatteavtal till riksdagen i en takt som gör att Sveriges konkurrenssituation gentemot andra länder börjar förbättras påtagligt? Hur många skatteavtal kommer att landa på riksdagens bord under detta riksmöte?

Herr talman! Dagens betänkande rymmer många varierande frågor som en stor del av befolkningen möter i sin vardag. Hur vi som beslutsfattare hanterar skatteförfarande påverkar i stort sett alla, både privatpersoner och företag.

Låt mig ta ett exempel. Det har skett fantastiska framsteg när det gäller hur vi deklarerar. Förra året deklarerade mer än 5 miljoner personer elektroniskt. Hela 12 procent deklarerade genom ett enkelt sms.

Steg för steg har det blivit färre blanketter och mindre tid som går åt till administration. Vi måste värna och utveckla denna positiva trend.

Herr talman! Vi behandlar i dagens betänkande även frågor om kassaregister, anstånd, ung företagsamhet och flera andra viktiga frågor. Jag vill stanna vid punkten om att motverka skattefusk och svartjobb.

Alliansregeringen var aktiv och mycket framgångsrik på detta område och genomförde ett flertal reformer som har gett resultat i form av minskat skattefusk. Detta leder till ökad legitimitet för skattesystemet och höjda skatteintäkter. Det var ingen tillfällighet utan en uttalad strategi.

En av flera reformer som varit särskilt gynnsam i att minska skattefusk var det så kallade HUS-avdraget, eller RUT- och ROT-avdragen.

Trots att regeringens budget, som innebär försämringar i dessa avdrag, styrt landet i enbart drygt två månader har vi redan sett hur antalet företag som utför ROT-arbeten minskat kraftigt. Det är inte bra för jobben och det är inte bra för vår möjlighet att få in de resurser som vi behöver för välfärden.

Lika illa är det att vi redan kan skönja en attitydförändring bland befolkningen till att anlita svart arbetskraft. Skatteverkets tidigare utredningar visar att HUS-avdragen bidragit till att inte bara ändra människors attityd till svartjobb utan även i praktisk handling minskat hur mycket människor är beredda att betala för svartjobb. Nu kan vi redan se tecken på att det åter finns en mer positiv attityd till svartjobb. Detta är bekymmersamt. Här måste regeringen visa handlingskraft.

Herr talman! Det är glädjande att se att förtroendet för Skatteverket från Företagarsverige är högt och har ökat under de senaste åren. Det är som bekant inte oss politiker företagaren möter i sitt dagliga värv när momsen ska betalas och deklarationen ska lämnas in. Det är blanketter och databaser och ibland långa samtal med ambitiösa och duktiga medarbetare på våra skattemyndigheter. Hos dem finns mycket av förklaringen till den positiva bilden.

Jag delar den oro som Sveriges företagare känner med den sittande regeringen. Det är företagen som ska skapa jobben som ger oss morgondagens välfärdsresurser. Då måste vi gå från ord till konkret handling, från ord till verkstad.

Företagaren har ingen större glädje av ett regeringskansli fyllt av samordnare som presenterar promemorior. Företagaren har heller ingen större glädje av välformulerade debattsidor och välvilliga kommentarer.

Företagarna vill ha regelverk som underlättar verksamheten. De vill ha regler och skatter som innebär ett bra klimat att växa i. Företagen vill ha ett näringspolitiskt och skattepolitiskt klimat som gör det lockande att anställa. Då är det handling och inte ord som behövs.

Reformer för ett ökat skatteunderlag var en självklar inriktning för Centerpartiet och Alliansen i regeringsställning. Då är en förutsättning att företagen ses som självklara skapare av jobb och tillväxt och därmed skattemedel till det offentliga - skapare vars verksamhet vi måste underlätta för, inte försvåra. Skatteförfarandet, i alla dess olika beståndsdelar, är centralt för företagaren. Har den samlade riksdagen i dag förmågan att genomföra de reformer som genererar de nya resurser som behövs? Jag är tyvärr tveksam.

Herr talman! Vi har en stor utmaning i att få fler att starta företag och att vilja driva sina företag vidare. En av statens huvuduppgifter är att underlätta och göra det så enkelt som möjligt. Alla som drivit ett företag vet att administration åtminstone periodvis stjäl alltför mycket värdefull tid från kärnverksamheten. Därför är det angeläget att trösklarna inte är för höga och att byråkratiska hinder för att starta och driva företag ständigt bekämpas.

Inom Alliansen är vi förvånade över att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte vill kartlägga företagens administrativa börda på skatteområdet. Det är inte något som kan göras lite då och då eller skjutas framåt i tiden. Det är en återkommande verksamhet som är helt nödvändig, inte minst för att vi via EU-lagstiftningen återkommande får nya regelverk som adderas till den redan befintliga regelbördan.

Herr talman! För Centerpartiet och Alliansen var det en central utgångspunkt under regeringstiden att våra skatteregler inte ska motverka företagande och att trösklarna för att starta företag inte ska vara för höga. Det är en inriktning vi målmedvetet och konsekvent fortsätter med.

Vi i Centerpartiet står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande väljer jag att yrka bifall till endast reservation nr 11.

(Applåder)

Herr talman! Som jag sa i den förra debatten är det viktigt med ett fungerande skattesystem där alla gör rätt för sig. För att vi ska kunna finansiera förskolläraren, undersköterskan och renhållningsarbetaren men också för att vi ska kunna ge bistånd, ha ett värdigt asylmottagande och satsa på forskning och utveckling krävs det att skattesystemet är enkelt och lättbegripligt men också att vi sätter stopp för fusk och undandragande av skatt.

Vänsterpartiet har i detta betänkande fem olika reservationer, men för att spara tid yrkar jag enbart bifall till reservation 4 om F-skatt och näringsverksamhet samt reservation 5 om en handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet välkomnar det arbete som OECD har gjort för att hitta gemensamma former för att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Vänsterpartiet välkomnar även EU:s arbete. Det är bra att frågan har hög prioritet just nu.

Skatteflykten kostar hundratals miljarder varje år. Såväl länder i det rika nord som länder i det globala syd drabbas, och de enda vinnarna är multinationella storföretag som gör allt de kan för att undkomma sitt ansvar gentemot de stater de verkar i.

Enligt Internationella valutafonden, IMF, överfördes genom kapitalflykten från utvecklingsvärlden till den industrialiserade världen ca 6 000 miljarder dollar åren 2001-2010. Under samma period uppgick det internationella biståndet till samma länder till 677 miljarder dollar. För varje biståndskrona gick alltså 10 kronor tillbaka till väst genom olagliga och oredovisade kapitalflöden.

Vänsterpartiet kämpar för en rättvis värld, där makt och resurser är rättvist fördelade utan fattigdom och ojämställdhet. Det går inte att bygga en sådan värld utan att de inkomster och vinster som görs i syd också får beskattas där. En svensk utvecklingspolitik av hög kvalitet som ger resultat kan därför inte ignorera frågan om kapitalflykt.

Vi har länge haft ett utbyte med länderna i syd där vi har vunnit på affären mångfalt. Det har gjort att vi har kunnat bygga upp en stor och stark välfärd. Men det är inte rimligt att vi ska bygga upp vår välfärd på deras bekostnad. Det är dags att de också får chansen att bygga upp sin välfärd.

De skatter som undandras den svenska staten genom skatteflykt och aggressiv skatteplanering uppgår också till många miljarder. Det leder till att vi inte har råd med det starka välfärdssamhälle som vi borde ha. Det drabbar dem som bor i Sverige, det drabbar dem som arbetar i Sverige och det drabbar det svenska skattebetalarkollektivet. Pengar som borde gå till sjuksköterskans lön och barnskötarens arbetskamrater hamnar i de rikaste procentens fickor och försvinner från vårt land.

Det automatiska informationsutbyte som införs är avgörande, liksom de förslag som finns kring land-för-land-rapporteringen och många andra förslag som presenteras. En mycket stor brist gäller dock transparensen. Utbytet och land-för-land-rapporteringarna ska enbart ske mellan de olika skattemyndigheterna och kommer att omfatta för få av de företag som borde omfattas. Här måste det ske en förändring, så att informationen tillgängliggörs för forskare, aktivister, journalister - ja, hela civilsamhället borde få ta del av den. Det har visat sig att fusk och undandragande ofta kan uppdagas just genom ett aktivt civilsamhälle. Icke minst viktigt är detta i länder i det globala syd.

Varför regeringen i våra olika diskussioner inte driver på för denna transparens, trots att man före valet var för just sådan transparens och offentlig land-för-land-rapportering, är för mig en gåta. Jag hoppas att regeringen kommer att byta position när frågan kommer längre fram och se till att driva på för offentliga land-för-land-rapporteringar.

Herr talman! Förra veckan presenterade Skatteverket en rapport om åkeriverksamheten i Sverige 2015. Det var en viktig rapport, men också en rapport som innebär sorglig läsning om tillståndet och hur mycket fiffel och båg som förekommer i just den branschen. Det är resultatet av avregleringar, EU-medlemskap och social dumpning. Det är ett race to the bottom som vi i riksdagen borde göra allt vi kan för att sätta stopp för.

En av de metoder som används är att försöka kringgå regelverket med hjälp av F-skatt. Det är något som underlättats i och med den uppluckring av lagstiftningen som pågått i flera år. Detta gäller inte bara åkeribranschen, utan många olika yrkesgrupper - byggarbetare, journalister, piloter med flera. Det hela handlar om jakten på lägre kostnader och om att minska sitt ansvar i relation till dessa nämnda yrkesgrupper.

Vårt förslag är att ett krav för att kunna godkännas för F-skattsedel ska vara att man har flera uppdragsgivare. Det är ett sätt att komma åt den sociala dumpning som har skett inom exempelvis lastbilsbranschen, där det har gått så långt att man har slavliknande arbetsförhållanden. Det är faktiskt rena maffiabranschen i dag. Det är just F-skattsedlar som används för att undvika kollektivavtal och bra villkor. Det är inte alls orimligt att vi styr upp detta, för vi vill att de ska kunna konkurrera på sunda och lika villkor. Vi vill inte att arbetare ska behöva ha en sådan situation som de har i dag.

Helt avgörande är också att vi lagstiftar om att alla företag verksamma i Sverige registreras, både för att de som köper företagens tjänster ska ha en möjlighet att bedöma företagen och för att Skatteverket ska kunna göra sitt arbete och utföra sina granskningar. Detta är ett av de tre krav som den stora branschgruppen lyft fram inför utskottet och i många andra sammanhang vad gäller att skapa konkurrens på lika villkor. I alla mina kontakter med Skatteverket lyfter man ständigt fram detta krav på registrering, inte minst efter förra veckans rapport som visar på det akuta i situationen.

Utskottets svar i betänkandet förvånar mig därför. Man ger sken av att frågan bereds i Regeringskansliet. Men i svaret från den 16 december på en skriftlig fråga från mig skriver Magdalena Andersson att något sådant arbete inte pågår.

Vänsterpartiet uppmanar regeringen att agera tuffare, mer beslutsamt och snabbare. Snart har halva mandatperioden gått, och det bör inte vara så svårt att gå från ord till handling i dessa frågor.

Herr talman! Den nuvarande regeringen är mångfalt bättre i frågan om bekämpandet av skattefusk och social dumpning än vad alliansregeringen var. Medan den förra regeringen bara såg marginella problem och i stället förvärrade problemen genom förändringarna av F-skattsedlarna, avregleringen av arbetskraftsinvandringen och sänkta krav på företag som tar emot lönesubventioner från Arbetsförmedlingen vill denna regering agera i rätt riktning. Det är välkommet.

Det saknas dock en samlad handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning, en handlingsplan som systematiskt och strukturerat angriper de problem som finns över hela linjen, som sträcker sig över en längre tidsperiod och som effektivt involverar fler myndigheter och arbetsmarknadens parter för kraftfulla samordnade insatser.

Det är positivt att vi nu får se att månadsuppgifter redovisade på individnivå kommer. Vänsterpartiet har drivit det kravet i många år. Vi hoppas att regeringen inte drar denna fråga i långbänk utan att vi kan få ett system på plats, precis som vi hoppades för ett år sedan, inte minst med tanke på Skatteverkets skrivelse från den 1 februari som föreslår just detta.

Herr talman! Visst är vi alla glada när vi får vårt första jobb. Vi kan börja betala saker själva, göra egna val och ta ansvar för de beslut vi fattar utifrån den ekonomiska kraft vi har.

Det är tyvärr så att det man får in på sitt konto inte är hela kostnaden för företagaren eller kommunen utan en del av kostnaden. Studier visar att svenskarna i gemen inte vet hur högt skattetrycket är. En viktig orsak till detta är att stora delar av skattetrycket kan betecknas som dolda.

Detta är problematiskt av flera anledningar, inte minst för att det försvårar för medborgarna att bedöma huruvida de får ut det som utlovas av de inbetalade skattepengarna. Om stora delar av skatterna är dolda för medborgarna är det också svårare att bilda opinion för lägre skatter, men samtidigt enklare att höja desamma.

Vad kan man då göra åt detta? Offentliga arbetsgivare måste visa vägen genom att tydligare redovisa samtliga skatter och avgifter på lönebeskedet. Uppgifterna bör omfatta såväl de lagstadgade avgifterna som de avgifter som avtalats med de fackliga organisationerna, så kallade avtalsförsäkringar och avtalspensioner.

Vissa arbetsgivare inom både privat och offentlig sektor redovisar detta redan i dag, men de flesta löntagare får inte den informationen. Även i detta sammanhang borde den offentliga sektorn föregå med gott exempel och snarast synliggöra skatter och avgifter på lönebeskedet.

Vi måste se till att människor har kunskap om den totala skattebördan, samtidigt som människors möjligheter till egna val måste öka genom att det totala skattetrycket minskar. De egna valen och möjlighet att forma sina liv är framtiden, och vägvalen för den enskilda familjen ska avgöras på hemmaplan bland familjens medlemmar och inte av ledamöter i Sveriges riksdag.

Det är inte nog med att en hel del skatter är dolda för medborgaren. Vi skapar även problem för en företagare som till exempel ska inställa sig till skattemål, då man är tvungen att i förväg betala en utdömd skuld i väntan på avgörande i domstol. Det kan få orimliga konsekvenser för en småföretagare och orsaka svårigheter med likviditeten och i värsta fall skapa ännu större problem.

Det vore rimligt att se över de anståndsregler som finns så att fler omfattas av dem när konsekvenserna kan få förödande effekter. Vi måste inse att småföretagare är de som kan skapa nya jobb, samtidigt som de ganska ofta sätter både pengar och tillgångar på spel för att förverkliga sin dröm om ett eget företag och förhoppningsvis lyckas.

En försvårande del är när du sitter i en aktiebolagsstyrelse och följer de mått och steg du ska göra i styrelsen enligt lag. Om det uppstår kapitalbrist finns ändå en möjlighet att du kan hållas ansvarig för skatteskulder. Man kan fundera på att de mått och steg man ska ta som bolagsstyrelse enligt lag inte räcker för skatteskulder men för andra borgenärer. För mig skulle det givetvis vara rimligt att ha liknande regler oavsett till vem skulden uppstår.

Man kan också lägga till den administrativa bördan på småföretagen som alliansmotionerna handlar om. Även jag anser att det borde utredas och åtgärdas så att administrationen för den enskilde småföretagaren minskar så mycket som möjligt. Det borde vara en hög prioritet att mer tid kan ägnas till företagarens kärnverksamhet och mindre till administrationen.

Herr talman! Det går inte att vara folkbokförd på två adresser, vilket gör att ett växelvis boende inte avspeglas i folkbokföringsregistret. Av alla särlevande föräldrar har cirka en tredjedel barn som bor växelvis, det vill säga att barnet bor lika mycket tid hos vardera föräldern. Andelen barn som bor växelvis har ökat kraftigt sedan 90-talet, men det framgår inte i folkbokföringen.

En enkätundersökning som Försäkringskassan genomfört visar att för endast 60 procent av barnen med särlevande föräldrar stämmer folkbokföringen överens med var barnet mestadels faktiskt bor. Detta är anmärkningsvärt, eftersom de flesta analyser om hushållens sammansättning och situation vad gäller ekonomisk standard baseras på barnets folkbokföring.

Exempelvis överskattas antalet barn som bor med ensamstående mammor. I de allra flesta fall där folkbokföringen inte överensstämmer med var barnen mest bor, bor barnen växelvis. I dessa fall underskattas sannolikt barnens ekonomiska situation då den andre förälderns ekonomi inte räknas med i statistiken.

Det finns en stark upplevelse av orättvisa i gruppen vars barn bor växelvis då de familjeekonomiska stöden betalas ut till den förälder som barnet är folkbokfört hos. Att barnen bara är folkbokförda på en adress innebär också att brev från myndigheter, sjukvård, skola med mera normalt bara skickas hem till en. Det är till den där barnet är folkbokförd. Den andra föräldern riskerar att missa viktig information, och i värsta fall undanhåller en förälder informationen från den andra.

Vi Kristdemokrater anser därför att reglerna för folkbokföringen och för bidrag där folkbokföringen spelar roll ska ses över med inriktningen att minska riskerna för konflikter mellan föräldrarna, vilka jag anser har ökat över tiden.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Alliansens reservation nr 11 och Kristdemokraternas reservation nr 19.

Herr talman! Det är en väldigt viktig fråga att stoppa det fusk och den dumpning som finns på vår arbetsmarknad i Sverige i dag. Jag utgår från att KD i grund och botten tycker detsamma. Därför har jag två frågor som jag skulle vilja ställa till Larry.

Jag talade om fusket i åkeribranschen och den rapport som Skatteverket släppte förra veckan. Den visar att det finns ett stort problem med hur företag använder F-skatt för att kringgå sitt ansvar men också bristen på register över samtliga i Sverige verkande företag.

Mina två frågor är följande: Är Kristdemokraterna för ett förslag som registrerar samtliga företag verksamma i Sverige så att Skatteverket kan utföra sin granskning och sina kontroller? Vad vill Kristdemokraterna göra för förhindra fusket med F-skatt?

Herr talman! Man ska veta att den människa som startar ett företag eller skaffar en F-skattsedel gör det för att den har en idé som den tror på och vill förverkliga på ett eller annat sätt.

Statens uppgift är inte att lägga så mycket pålagor som möjligt på denna människa utan försöka underlätta att den ska kunna förverkliga sina drömmar och förhoppningsvis kunna anställa människor som ger skatteintäkter till oss i samhället så att vi i riksdagen kan fördela dem så rättvist som möjligt.

Jag ska ärligt säga att jag inte har sett rapporten. Jag får ta den med mig och titta på den. Vi vet att alla som har en F-skattsedel inte gör enligt de böcker som finns. Det ska givetvis hanteras på ett bra och varsamt sätt. Men man kan inte göra på det sättet att de som gör rätt läggs på mer administration och mer pålagor som gör att administrationen ökar.

Jag tog i mitt anförande upp situationen för småföretagare. Man kan alltid diskutera var gränsen går för småföretagare. Man jag är lite allergisk mot att man hittar på nya idéer, nya regler och nya dokument som ska fyllas i för att företagaren ska kontrolleras hela tiden.

Jag tror att man på något sätt måste se till att den kraft som finns hos den enskilda företagaren ska släppas fram och kunna skapa nya jobb i Sverige. Inledningsvis, utan att ha läst rapporten, är min ryggmärgskänsla att Kristdemokraterna inte skulle stå bakom ett sådant förslag.

Herr talman! Nu talar vi inte om de entreprenörer som vill starta små företag eller som vill driva sina drömmar vidare, och så vidare. Vi talar om alla dem som tvingas in i en relation som de inte vill ha där de tvingas på en F-skattsedel och det kravet för att kunna få arbeta för till exempel ett företag.

Vi talar också om en situation där man använder sig av F-skattsedel fastän man vet att personen är i en total beroendeställning och att man har ett anställningslikt förhållande. Det drabbar svenska arbetare och utländska arbetare. Vi talar alltså om en helt annan kategori. Det borde inte vara obekant för Kristdemokraterna att det förekommer. Rapporten konstaterar att det är svenska företag som använder sig av bland annat den här metoden. Vänsterpartiet tycker att om man ska ha en F-skattsedel så borde man ha fler än en uppdragsgivare, för annars har man ju ett anställningsliknande förhållande till just den uppdragsgivaren. Det förvånar mig därför att Kristdemokraterna inte vill göra någonting åt detta utan pratar bort det som administration etcetera.

Skatteverket konstaterar i sin rapport att det är oerhört svårt att göra den här typen av trafikutredningar som måste göras för att stävja fusket i åkeribranschen. Skatteverket konstaterar också att i 80 procent av de kontrollerade trafikutredningarna förekommer olika typer av fusk.

Ett av de tre viktigaste kraven från Stora branschgruppen och ett av de viktigaste kraven från Skatteverket är att upprätta ett offentligt register över alla verksamma företag i Sverige. Det borde väl inte vara så svårt att stödja ett sådant krav.

Herr talman! Det är viktigt att på ett eller annat sätt försöka stävja fusk. Jag tror i och för sig att man ska försöka göra det på enklast möjliga sätt. Ibland kan man främja saker för att minska fusket i stället för att sätta upp regler och förordningar. Att få en F-skattsedel i dag är ganska enkelt, precis som Daniel Sestrajcic säger, och det kräver inte så mycket av den som ansöker om den. Men jag hävdar nog att det måste vara på det sättet, för annars kan vi få en situation som vi inte vill ha.

Det finns andra delar av Företagarsverige där man kan stävja och minska fusket, men där har Vänsterpartiet varit med, menar jag, och bidragit till att fusket ökar. Det handlar till exempel om RUT-sektorn. Det finns signaler i dag som visar att den svarta delen kanske ökar igen, efter att uppkomsten av RUT-företagen gjorde den svarta marknaden vit.

Här har alltså Vänsterpartiet gjort tvärtom och helt plötsligt gjort en vit marknad svart igen, och jag vill därför ställa samma fråga till Vänsterpartiet: Hur har ni tänkt agera? Har ni tänkt gå med oss och försöka se till att RUT-företagen får de möjligheter och stöd som behövs för att kunna öka den vita marknaden igen? Detta handlar ju också om människor som behöver lagar och förordningar och en trygg anställning, vilket ni bidrar till att ta bort för dem.

Herr talman! I skatteutskottet arbetar vi mycket med frågor som rör vilka skatter vi ska ta ut och på vilken nivå de ska ligga. Vi är, föga överraskande, inte alltid överens om detta, vilket också tydligt har framgått av debatten här i dag, inte minst vad gäller punktskatterna. Men det är ett intressant och väldigt viktigt arbete, eftersom det är via skatteuttag vi finansierar vår gemensamma välfärd. Det är också viktigt att det fungerar på ett bra sätt som gör att vi får in de skatteintäkter vi behöver på ett sätt som ger legitimitet åt skattesystemet. Betänkandet handlar bland annat om detta.

Hur skattesystemet är utformat och hur skattekontrollen fungerar har också stor betydelse för möjligheten att skapa och upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. Därför har skatteutskottet föreslagit och kammaren fattat beslut till exempel om att inrätta och utöka användningen av personalliggare för att underlätta skattekontroll och stävja svartarbete.

Ett annat exempel på en fråga som vi har arbetat med är redovisning av månadsuppgifter i samma syfte. Frågan har utretts under den borgerliga regeringsperioden, och 2013 riktades ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att återkomma med förslag på lagstiftning. Det är en fråga som det arbetas med, och därför finns det i dag ingen anledning för riksdagen att ta nya initiativ. Jag vill dock framhålla att det är en angelägen fråga att komma till rätta med och att vi ser fram emot förslag från regeringen på området, och jag vet alltså att regeringen såväl som Skatteverket jobbar med detta.

Vi ser att det finns en press på arbetsmarknaden som urholkar löntagarnas rättigheter. Det är viktigt att vi på olika sätt arbetar med att försvara och stärka tryggheten på arbetsmarknaden. Alla verktyg finns naturligtvis inte i skatteförfarandet, men de verktyg som finns bör såklart användas. Oseriösa aktörer på arbetsmarknaden ska inte kunna vinna fördelar genom att begå oegentligheter och utnyttja personer med svag ställning på arbetsmarknaden.

Herr talman! Betänkandet berör också frågor om hur internationell skatteflykt ska kunna bekämpas, efter det stora arbete som OECD gjort med BEPS - base erosion and profit shifting. Vi har diskuterat och behandlat frågor som ligger i detta flera gånger här i kammaren, till exempel vad gäller avtal om automatiskt informationsutbyte, och vi kommer att återkomma till kammaren i fler frågor. Just nu pågår ett stort arbete inom EU såväl som nationellt med att implementera många av de förslag som OECD lade fram i sin BEPS action plan, som blev färdig i september förra året.

Vi diskuterar dessa frågor väldigt aktivt i skatteutskottet, något som är väldigt viktigt eftersom det handlar om att värna svenska skattebaser samtidigt som vi också ser till att stärka utvecklingsländers möjligheter till skatteuppbörd.

Herr talman! Betänkandet handlar också om folkbokföring. Även om alla människor bosatta i Sverige är berörda av folkbokföringen är det sällan något vi behöver tänka så värst mycket på. Men det finns situationer där folkbokföringsfrågor blir ordentligt kännbara. Jag tänker till exempel på det som berörs i betänkandet om våldsutsatta personer, vanligtvis kvinnor, som är utsatta för våld i nära relationer. Det är oerhört viktigt att samhället fortsätter arbetet med att skydda dessa personer, och där behövs förändringar vad gäller folkbokföringen. Det handlar till exempel om kvarskrivning vid flytt samt möjligheten att få fingerade personuppgifter.

Detta har vi i utskottet varit överens om i flera år, och en utredning presenterades förra året med förslag på förändringar. Utredningen bereds för närvarande i Regeringskansliet, och jag ser fram emot att vi skyndsamt ska få förslag till riksdagen att behandla.

Jag vill också uppmärksamma frågan om folkbokföring av transpersoner. Där finns problem som har aktualiserats de senaste åren och som har varit föremål för rättstvister, till exempel när det gäller män som har genomgått juridiskt könsbyte efter att de blivit föräldrar och där registreringen av deras föräldraskap inte följer med förändringarna i övrigt. Detta innebär i sin tur en kränkning men försätter också såväl fäder som barn i oönskade situationer där de outas och ifrågasätts.

Så ska vi inte ha det, och jag är därför väldigt glad att regeringen i regleringsbrevet till Skatteverket för detta år har gett myndigheten i uppdrag att redovisa hur ändringar av könstillhörighet hanteras i myndigheten samt vilka åtgärder som har vidtagits och som man avser att vidta. Detta är mycket bra.

Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Sara, för anförandet! Den nuvarande regeringen är ju på alla sätt mycket, mycket bättre än den borgerliga regeringen i många av de här frågorna, och det är väl ingen hemlighet att jag tycker det.

Däremot vill jag, på samma sätt som jag tog upp med Kristdemokraterna, ta upp frågan om registrering av alla i Sverige verksamma företag. Det är ju en helt avgörande punkt som Skatteverket har lyft fram vid ett flertal tillfällen, som Stora branschgruppen har lyft fram i skatteutskottet och som också påvisas till exempel via den här rapporten som jag tidigare nämnde om åkeribranschen och åkerinäringen i Sverige. Det är helt enkelt mycket svårare att göra trafikutredningarna. Det är svårare att få tag på företagen om det inte finns någon registrering. Det är också någonting som både arbetsgivarsidan och fackföreningssidan är för.

Jag undrar var Socialdemokraterna står i den här frågan, för jag har inte sett något sådant tydligt ställningstagande. Det enda jag ser är Magdalena Anderssons svar på min skriftliga fråga den 16 december som i princip säger att något sådant arbete inte pågår i Regeringskansliet, samtidigt som betänkandet hänvisar till någonting annat. Vad tycker Socialdemokraterna i denna fråga?

Den andra frågan som jag vill passa på att ställa är en undran om inte Socialdemokraterna ändå ser behovet av en nationell handlingsplan mot skattefusk, social dumpning etcetera.

Det görs många bra insatser, men jag ser att det går lite för långsamt, att det inte vidtas tillräckligt kraftfulla åtgärder och att det inte sker på det systematiska sätt som det skulle behöva göra för att åstadkomma reella skillnader.

Halva mandatperioden har snart gått. Nu måste orden omsättas i handling. En nationell handlingsplan skulle kunna hjälpa till för att nå dit.

Herr talman! Det är bra att Vänsterpartiet uppmärksammar att det här är frågor som är viktiga för regeringen, alltså att skapa och upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. Flera av de frågor som Daniel Sestrajcic har uppmärksammat i sitt anförande och också här ingår i det tiopunktsprogram för ordning och reda på arbetsmarknaden som vi gick till val på och som man arbetar aktivt med på Regeringskansliet.

Vi gör också ett stort arbete på EU-nivå som har gett resultat och även tillsammans med kollegor i till exempel Österrike och Tyskland.

När det gäller frågan om registrering av utländska företag specifikt kan jag tyvärr inte så här på rak arm svara på exakt var den ligger på Regeringskansliet. Men det är en fråga som ingår i det stora paketet och det tiopunktsprogram som vi har tagit beslut om, gått till val på och också arbetar med steg för steg.

När det gäller en handlingsplan för att komma åt fusk och oegentligheter jobbar vi aktivt med det här i olika delar. Jag är lite tveksam till om det verkligen skulle påskynda arbetet om vi nu skulle fatta beslut om att ta fram en handlingsplan. Jag tror snarare att det finns en risk att det skulle kunna fördröja det viktiga arbete som vi gör på olika områden för att ta tag i problemen konkret.

Herr talman! Jag tackar Sara för svaret. Jag är också glad över att regeringen agerar, även om det är för långsamt, för svagt och otillräckligt. Jag är stolt över att Vänsterpartiet har drivit på i de här frågorna och drivit socialdemokratin och regeringen framför sig.

Jag vill nu skifta fokus och gå över till frågan om skatteflykt, land-för-land-rapportering och automatiskt informationsutbyte, som du, Sara Karlsson, talade bra om och som jag vet att våra två partier är aktiva och engagerade i. Vi ser det stora problemet med skatteflykten som drabbar både våra länder och de fattiga länderna i tredje världen.

Vid ett flertal tillfällen har jag i skatteutskottet och i andra sammanhang lyft upp frågan om transparens, behovet av det här utbytet och att land-för-land-rapporteringarna inte bara görs tillgängliga för respektive lands skattemyndigheter utan att civilsamhället - forskare, aktivister, journalister och andra - faktiskt också får ta del av det här.

Det har visat sig att det ofta är via civilsamhället som fusket kan avslöjas och dras fram i ljuset. Luxleaksaffären är ett exempel. Framför allt i relation till det globala syd och fattiga länder är det helt avgörande, ofta när det gäller korrupta regimer, att det finns en tydlig och transparent hantering av det här.

Just nu verkar Sveriges regering inte för den transparensen. Magdalena Andersson säger ju tvärtom att hon inte vill ha den, trots att socialdemokratin, Miljöpartiet och alla andra partier utom Liberalerna i Diakonias enkät inför valet sa att man var för offentliga land-för-land-rapporteringar.

Varför agerar regeringen inte för offentliga land-för-land-rapporteringar?

Herr talman! Frågan om land-för-land-rapporteringar och huruvida de ska vara offentliga eller bara till för skattemyndigheterna i de olika länderna diskuterades mycket i OECD-arbetet. Förslaget som man sedan landade i och som vi fattade beslut om innebär att land-för-land-rapporteringen inte ska vara helt offentlig för de olika parter som Vänsterpartiet här radar upp.

Vad gäller arbetet just nu är det en fråga som inte är på bordet. Daniel nämnde själv att det har tagits upp under sammanträden på skatteutskottet. Där har vi också fått redovisat att man gör en översyn och tittar på vad det skulle få för konsekvenser. Därmed kommer den frågan att bli aktuell senare. Vi kommer att följa den framöver.

Jag tycker att det är bra och kul att det finns mycket engagemang i de här frågorna om hur man kan motverka internationell skatteflykt. Det kommer vi att behöva. Vi kommer att jobba mycket med de här frågorna framöver, så vi återkommer till det här.

Herr talman! Att arbeta för minskat skattefel samt mot skattefusk och skatteundandragande är politiskt en fråga där vi inte skiljer oss åt i svensk politik. Vi är även överens om vikten av att skattesystemet har en stark legitimitet för att säkerställa att människor betalar skatt, därför att skatten behövs till den välfärd vi också är hyfsat överens om behöver finansieras.

Många har lyft fram RUT- och ROT-avdragen som avgörande framgångsfaktorer till den positiva utvecklingen av hur skattesystemets legitimitet har stärkts de senaste åren. Här har svarta jobb blivit vita. Samtidigt har människor långt ifrån arbetsmarknaden kunnat få jobb, och många kvinnor har startat företag.

Detta är reformer som den nuvarande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen sedan årsskiftet dramatiskt har försämrat villkoren för. Vi ser redan efter två månader de negativa konsekvenser det får. Enligt Företagarna minskade antalet utförare, köpare respektive belopp i ROT-branschen med mellan 17 och 38 procent mellan februari 2015 och februari 2016. Gällande RUT-branschen minskade antalet utförare med 14 procent under samma period.

Företag i dessa branscher har redan börjat få förfrågningar om att jobba svart. Min fråga är därför: Varför säger sig Socialdemokraterna prioritera att bekämpa skattefusk när man samtidigt genomför försämringar av RUT- och ROT-avdragen som tydligt bidrar till ökat svartarbete?

Herr talman! Vad gäller åtgärder för att bekämpa svartarbete och olika typer av fusk kan arbetet med dem göras på flera olika sätt. Några saker har vi diskuterat under den här debatten. Det finns flera exempel i det här betänkandet på hur man kan göra arbetet mer kraftfullt och effektivt. Det är någonting som den här regeringen arbetar aktivt med och som vi också behandlar i utskott och här i kammaren.

Vad gäller effekterna av ROT- och RUT-avdragen skulle den frågan behöva utvärderas bättre. Vi har ju diskuterat i skatteutskottets utvärderingsgrupp om ett intresse för att se på vilka effekter ROT- och RUT-avdragen har haft på bland annat svartarbetet.

Det pågår en stor studie i vårt grannland Finland om RUT-avdraget och vad det har haft för sysselsättningseffekter och också om frågan om vita kontra svarta jobb.

Jag reagerar lite på att man uttrycker att det är en så dramatisk förändring som är genomförd. Jag vill påminna om att det som vi har gjort är att vi har sänkt subventionsgraden i ROT-avdraget från 50 till 30 procent. Resurserna använder vi inom samma sektor. Vi tycker att det är mer lämpligt att styra om resurser till att stimulera nybyggnation snarare än renovering av befintligt bestånd. Det är fortfarande en generös subvention som ligger i ROT-avdraget.

När det gäller RUT-avdraget är det en sänkning av taket som är genomförd, och RUT-avdraget ska enligt det som är ute på remiss också utökas som en följd av migrationsöverenskommelsen.

Jag tänker att om man vill värna stabiliteten och inte skapa en massa oro har vi ett gemensamt ansvar mellan partierna att inte utmåla det som något mer dramatiskt än vad det är och därmed sätta skräck i människor.

Herr talman! Vi har försökt att få svar från finansministern i olika interpellationsdebatter när det gäller den här frågan. Förändringarna må verka små, men små förändringar kan få stora effekter. Det har vi redan sett i vårt andra grannland Danmark. Det är otydligt nu, och när det gäller de förändringar som du nämnde, Sara Karlsson, glömde du att det har införts en åldersgräns. Man har alltså gjort det otydligt för köparen vad det är som verkligen gäller. Det är det som har gjort, till exempel i Danmark, att marknaden minskats dramatiskt.

Det är inte själva köpbeteendet som är intressant här, utan det intressanta är effekterna på jobben som RUT- och ROT-avdragen har skapat och som har varit framgångsrika.

Jag vet att det pågår ett arbete och att man i utvärderingsgruppen har en fundering om att titta på de här frågorna. Det skulle vara fantastiskt. Det välkomnar vi verkligen.

Men när man redan vet vissa saker och ser konsekvenserna av dem på kort sikt är det lite tråkigt att man avvaktar effekterna tills det har gått ned rejält. I Danmark gjorde man försämringar vid olika tidpunkter. Efter den första försämringen återhämtade sig marknaden, men när det senare kom ytterligare försämringar blev det för svårt för konsumenterna att förstå vad som gällde. Då missades alltihop.

Även sådant som man tror är mindre försämringar får alltså dramatiska konsekvenser sammantaget. Det drabbar dem som har fått jobb, och det handlar om sådana som har stått längst bort från arbetsmarknaden, alltså precis sådana jobb som vi behöver i Sverige. De har redan börjat påverkas av de försämringar som Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet genomförde.

Jag hade gärna ställt denna fråga till Sara Karlssons miljöpartistiska kollega i dag, men eftersom han tyvärr inte är närvarande är det bara Sara Karlsson som kan företräda regeringspartierna i dag. Men jag vill tacka Sara Karlsson.

Herr talman! Vår miljöpartistiska kollega är tyvärr sjuk. Men det kommer att finnas fler tillfällen för Anette Åkesson att ställa frågor till Rasmus Ling.

Det vore ju bra om det fanns mer underlag och utvärderingar när det gäller vad RUT- och ROT-avdragen har haft för effekter. Det kommer ofta påståenden på ganska vaga grunder om vad det har haft för effekter på sysselsättningen och övergången från vita till svarta arbeten. Det är en fråga som vi följer. Vi sätter in åtgärder för att stävja svartarbete och minska fusk på olika sätt.

Här finns trådar för en mycket större arbetsmarknadspolitisk debatt, och det är inte rätt forum här. Men när det gäller förändringen av ROT- och RUT-avdragen vill jag påminna om vad vi gör med resurserna. Det handlar ju om en kostnad som varje år har ökat dramatiskt, och ROT står för den absoluta merparten. Det är resurser som vi omfördelar från att subventionera renoveringar till att i stället stimulera nybyggnation.

Det råder enorm bostadsbrist i Sverige, och det finns stora behov av att bygga nytt som människor har råd att bo i. Därför är det en rimlig fördelning av samhällets resurser, som ju är begränsade, att också använda en del av resurserna till att stimulera fram nya bostäder.

Herr talman! Jag tror att vi kan vara överens om att mycket av det vi talar om i dag handlar om viktig signalpolitik om skatteförfaranden och deras effekter på olika aktiviteter i vårt samhälle. Som Anette Åkesson nämnde är vi på många områden ganska överens inom alla partier.

Men när man nu är så medveten om att detta är viktig signalpolitik förvånar det mig att man inte svarar på våra frågor om skatteavtalen. När kommer det att hända något med skatteavtalen i den här riksdagen?

Jag skulle vilja att Sara Karlsson, för oss här i riksdagen och för alla väljare som lyssnar, berättar när man har tänkt få fart på arbetet med att omförhandla gamla inaktuella skatteavtal och när de kommer till riksdagen.

Vi vet i dag att det kommer ett skatteavtal med Saudiarabien, som kommer att behandlas under mars. Men när kommer resten? Det finns ett stort antal länder som vi borde ha betydligt bättre avtal med. Jag antar att man jobbar med detta inom Regeringskansliet. Det har faktiskt Socialdemokraterna sagt att man gör, men vi ser inte särskilt mycket resultat. Jag skulle vilja ha en redovisning här nu: Vad kommer att hända? Hur många skatteavtal får vi på riksdagens bord under detta riksmöte?

Herr talman! Den här frågeställningen har varit uppe tidigare, och jag vet att Olle Felten också har ställt frågor om detta till finansministern. Det finns också beskrivet i betänkandet bland annat att resurser i Finansdepartementet de senaste åren också har lagts på att jobba med de informationsutbytesavtal som har slutits bilateralt med många länder men också med det arbete som är föranlett av OECD:s arbete med att motverka internationell skatteflykt. Nu finns det återigen större möjligheter att lägga krutet på skatteavtalen, som Olle Felten här tar upp.

Som Olle Felten nämnde i sin replik finns det ett informationsutbytesavtal som är förhandlat och som vi ska behandla här i riksdagen. Det finns alltså skatteavtal som är på gång.

Att ge ett exakt svar på hur många skatteavtal vi kommer att behandla under detta riksmöte är lite svårt eftersom Sverige inte ensamt har rådighet över dem. Det är bilaterala avtal där det också finns en annan part. Det vi kan svara är att man för tillbaka resurser till att jobba med just skatteavtalen som tidigare har varit uppbundna vid arbetet med informationsutbytesavtalen.

Herr talman! Ville man skämta kunde man säga att den historielösa iskalla vinden blåser genom denna parlamentssal. År 2011 hölls här en debatt om Riksrevisionens första rapport från 2010. Då hade Sara Karlssons partikamrat Christina Oskarsson en debatt med moderaten Ulf Berg om den dåliga aktiviteten rörande skatteavtal i den dåvarande alliansregeringen. Jag lyssnade på den debatten häromdagen och blev faktiskt lite förvånad. Christina Oskarsson och jag skulle ha kunnat stå parallellt här. Vi sa nästan samma saker, fastän jag inte visste om att hon förde den debatten.

Här har man vänt på frågeställningen. År 2011 var Socialdemokraterna arga på alliansregeringen för att den inte skötte skatteavtalsarbetet. I själva verket monterade Socialdemokraterna ned arbetet med skatteavtalen under Göran Perssons regeringstid i slutet av 1990-talet. Nu sitter Socialdemokraterna i regeringsställning och hanterar skatteavtalen enormt långsamt. Så kommer vi och talar om för dem att de måste skärpa sig.

Detta har vi gjort sedan det här riksmötets början. Fortfarande får vi inga svar om när det kommer att hända något. Beskeden blir ungefär: Ja, vi kommer att börja arbeta med detta snart. Men detta räcker inte. Socialdemokraterna måste komma tillbaka med en aktiv plan för hur skatteavtalen ska byggas på.

Herr talman! Jag har tyvärr inte sett den debatt som Olle Felten här redogör för, mellan min partikamrat och en moderat ledamot under förra mandatperioden. Därför är det svårt att kommentera den debatten. Det jag kan göra är att svara på Olle Feltens fråga.

Svaret på frågan är att arbetet kommer att intensifieras när man inte längre behöver lägga lika mycket resurser på informationsutbytesavtalen. Men också Olle Felten måste inse att det är svårt att redogöra för exakt hur många skatteavtal som ska skrivas under en viss tidsperiod eftersom Sverige inte är den enda parten i dessa avtal.

I Olle Feltens anförande, liksom även tidigare i Sverigedemokraternas debattinlägg, uppvisades en nonchalans inför arbetet med informationsutbytesavtalen, som om det skulle vara ett oviktigt arbete.

Vi tycker att det är viktigt att man prioriterar det arbetet och har lagt mycket möda på det. Vi tycker också att det är viktigt att prioritera arbetet med att teckna skatteavtal. Det är någonting som vi jobbar med och kommer att fortsätta jobba med intensivt.

(Applåder)

Skatteförfarande och folkbokföring

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)