Herr talman! Som jag sa i den förra debatten är det viktigt med ett fungerande skattesystem där alla gör rätt för sig. För att vi ska kunna finansiera förskolläraren, undersköterskan och renhållningsarbetaren men också för att vi ska kunna ge bistånd, ha ett värdigt asylmottagande och satsa på forskning och utveckling krävs det att skattesystemet är enkelt och lättbegripligt men också att vi sätter stopp för fusk och undandragande av skatt.
Vänsterpartiet har i detta betänkande fem olika reservationer, men för att spara tid yrkar jag enbart bifall till reservation 4 om F-skatt och näringsverksamhet samt reservation 5 om en handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning.
Herr talman! Vi i Vänsterpartiet välkomnar det arbete som OECD har gjort för att hitta gemensamma former för att motverka skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Vänsterpartiet välkomnar även EU:s arbete. Det är bra att frågan har hög prioritet just nu.
Skatteflykten kostar hundratals miljarder varje år. Såväl länder i det rika nord som länder i det globala syd drabbas, och de enda vinnarna är multinationella storföretag som gör allt de kan för att undkomma sitt ansvar gentemot de stater de verkar i.
Enligt Internationella valutafonden, IMF, överfördes genom kapitalflykten från utvecklingsvärlden till den industrialiserade världen ca 6 000 miljarder dollar åren 2001-2010. Under samma period uppgick det internationella biståndet till samma länder till 677 miljarder dollar. För varje biståndskrona gick alltså 10 kronor tillbaka till väst genom olagliga och oredovisade kapitalflöden.
Vänsterpartiet kämpar för en rättvis värld, där makt och resurser är rättvist fördelade utan fattigdom och ojämställdhet. Det går inte att bygga en sådan värld utan att de inkomster och vinster som görs i syd också får beskattas där. En svensk utvecklingspolitik av hög kvalitet som ger resultat kan därför inte ignorera frågan om kapitalflykt.
Vi har länge haft ett utbyte med länderna i syd där vi har vunnit på affären mångfalt. Det har gjort att vi har kunnat bygga upp en stor och stark välfärd. Men det är inte rimligt att vi ska bygga upp vår välfärd på deras bekostnad. Det är dags att de också får chansen att bygga upp sin välfärd.
De skatter som undandras den svenska staten genom skatteflykt och aggressiv skatteplanering uppgår också till många miljarder. Det leder till att vi inte har råd med det starka välfärdssamhälle som vi borde ha. Det drabbar dem som bor i Sverige, det drabbar dem som arbetar i Sverige och det drabbar det svenska skattebetalarkollektivet. Pengar som borde gå till sjuksköterskans lön och barnskötarens arbetskamrater hamnar i de rikaste procentens fickor och försvinner från vårt land.
Det automatiska informationsutbyte som införs är avgörande, liksom de förslag som finns kring land-för-land-rapporteringen och många andra förslag som presenteras. En mycket stor brist gäller dock transparensen. Utbytet och land-för-land-rapporteringarna ska enbart ske mellan de olika skattemyndigheterna och kommer att omfatta för få av de företag som borde omfattas. Här måste det ske en förändring, så att informationen tillgängliggörs för forskare, aktivister, journalister - ja, hela civilsamhället borde få ta del av den. Det har visat sig att fusk och undandragande ofta kan uppdagas just genom ett aktivt civilsamhälle. Icke minst viktigt är detta i länder i det globala syd.
Varför regeringen i våra olika diskussioner inte driver på för denna transparens, trots att man före valet var för just sådan transparens och offentlig land-för-land-rapportering, är för mig en gåta. Jag hoppas att regeringen kommer att byta position när frågan kommer längre fram och se till att driva på för offentliga land-för-land-rapporteringar.
Herr talman! Förra veckan presenterade Skatteverket en rapport om åkeriverksamheten i Sverige 2015. Det var en viktig rapport, men också en rapport som innebär sorglig läsning om tillståndet och hur mycket fiffel och båg som förekommer i just den branschen. Det är resultatet av avregleringar, EU-medlemskap och social dumpning. Det är ett race to the bottom som vi i riksdagen borde göra allt vi kan för att sätta stopp för.
En av de metoder som används är att försöka kringgå regelverket med hjälp av F-skatt. Det är något som underlättats i och med den uppluckring av lagstiftningen som pågått i flera år. Detta gäller inte bara åkeribranschen, utan många olika yrkesgrupper - byggarbetare, journalister, piloter med flera. Det hela handlar om jakten på lägre kostnader och om att minska sitt ansvar i relation till dessa nämnda yrkesgrupper.
Vårt förslag är att ett krav för att kunna godkännas för F-skattsedel ska vara att man har flera uppdragsgivare. Det är ett sätt att komma åt den sociala dumpning som har skett inom exempelvis lastbilsbranschen, där det har gått så långt att man har slavliknande arbetsförhållanden. Det är faktiskt rena maffiabranschen i dag. Det är just F-skattsedlar som används för att undvika kollektivavtal och bra villkor. Det är inte alls orimligt att vi styr upp detta, för vi vill att de ska kunna konkurrera på sunda och lika villkor. Vi vill inte att arbetare ska behöva ha en sådan situation som de har i dag.
Helt avgörande är också att vi lagstiftar om att alla företag verksamma i Sverige registreras, både för att de som köper företagens tjänster ska ha en möjlighet att bedöma företagen och för att Skatteverket ska kunna göra sitt arbete och utföra sina granskningar. Detta är ett av de tre krav som den stora branschgruppen lyft fram inför utskottet och i många andra sammanhang vad gäller att skapa konkurrens på lika villkor. I alla mina kontakter med Skatteverket lyfter man ständigt fram detta krav på registrering, inte minst efter förra veckans rapport som visar på det akuta i situationen.
Utskottets svar i betänkandet förvånar mig därför. Man ger sken av att frågan bereds i Regeringskansliet. Men i svaret från den 16 december på en skriftlig fråga från mig skriver Magdalena Andersson att något sådant arbete inte pågår.
Vänsterpartiet uppmanar regeringen att agera tuffare, mer beslutsamt och snabbare. Snart har halva mandatperioden gått, och det bör inte vara så svårt att gå från ord till handling i dessa frågor.
Herr talman! Den nuvarande regeringen är mångfalt bättre i frågan om bekämpandet av skattefusk och social dumpning än vad alliansregeringen var. Medan den förra regeringen bara såg marginella problem och i stället förvärrade problemen genom förändringarna av F-skattsedlarna, avregleringen av arbetskraftsinvandringen och sänkta krav på företag som tar emot lönesubventioner från Arbetsförmedlingen vill denna regering agera i rätt riktning. Det är välkommet.
Det saknas dock en samlad handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och social dumpning, en handlingsplan som systematiskt och strukturerat angriper de problem som finns över hela linjen, som sträcker sig över en längre tidsperiod och som effektivt involverar fler myndigheter och arbetsmarknadens parter för kraftfulla samordnade insatser.
Det är positivt att vi nu får se att månadsuppgifter redovisade på individnivå kommer. Vänsterpartiet har drivit det kravet i många år. Vi hoppas att regeringen inte drar denna fråga i långbänk utan att vi kan få ett system på plats, precis som vi hoppades för ett år sedan, inte minst med tanke på Skatteverkets skrivelse från den 1 februari som föreslår just detta.
