Sök

Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning.

Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete.

Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riskdagen sa ja till en ny lag som kompletterar en EU-förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som började tillämpas i april 2024.

Lagförslaget har motsvarande innehåll som nu gällande bestämmelser. Dessa behöver dock ändras så att de kompletterar och hänvisar till EU-förordningen och inte, som i dagsläget är fallet, ett tidigare EU-direktiv på området som nu är upphävt.

Den börjar gälla den 31 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-16

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år.

De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-16

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bestämmelser för digitala tjänster som ska komplettera EU:s förordning, regler, på området. EU-förordningen syftar till att skapa en säkrare miljö online för konsumenter och företag i EU, bland annat genom regler för skydd av minderåriga online. De nationella bestämmelserna handlar exempelvis om hur myndigheter i Sverige ska hantera frågor som bestäms av EU-förordningen.

Lagändringarna börjar gälla 1 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-16

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen sa ja till förslaget om att det ska bli möjligt att göra uppehåll i påbörjad utbetalning av tjänstepension under de första fem åren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden under de första utbetalningsåren. Det medför att den så kallade femårsregeln blir mer flexibel. Femårsregeln innebär bland annat att tjänstepension från en pensionsförsäkring eller ett pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år.

Ändringarna syftar till att göra det mer flexibelt vid utbetalning av tjänstepension.

Ändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-15

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv.

Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen.

Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området.

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

39, 76 minuter

Justering

2024-09-26

Datum

2024-10-04

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny patentlag och följdändringar i andra lagar. Förslagen gäller bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras samt ensamrättens innehåll och begränsningar.

I den nya patentlagen anpassas ett antal bestämmelser dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol. Två nya undantag införs när det gäller patenthavarens ensamrätt, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram.

För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas även reglerna om handläggning av en patentansökan.

Den nya patentlagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-09-19

Datum

2024-10-04

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

61, 182 minuter

Justering

2024-09-26

Datum

2024-09-30

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Tullverket och tulltjänstemännen får fler befogenheter. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som bland annat innebär att tulltjänstemän får rätt att:

• använda våld i fler situationer
• i större utsträckning stoppa fordon
• i större utsträckning öppna försändelser
• stänga av områden vid den inre gränsen
• i fler fall biträda åklagare och andra brottsbekämpande myndigheter.
  

Bakgrunden till regeringens förslag är bland annat att dagens lagstiftning om Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter bitvis är svårtolkad och inte alltid enhetlig.

Förslagen till lagändringar innebär att Tullverkets och tulltjänstemännens befogenheter samlas in en ny lag, tullbefogenhetslagen som börjar gälla den 7 november 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

19, 57 minuter

Justering

2024-09-26

Datum

2024-09-27

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändrade regler för mervärdesskatt, moms. Ändringarna påverkar mindre företag och vissa tjänster samt försäljning av konstverk.

De nya reglerna innebär bland annat att

• omsättningsgränsen för när företag undantas från momsplikt höjs till 120 000 kronor
• företag i andra EU-länder kan använda omsättningsgränsen i Sverige och att företag etablerade i Sverige kan använda omsättningsgränser i andra EU-länder
• fler företag ska kunna utfärda förenklad faktura
• vissa virtuella evenemang och aktiviteter ska beskattas i Sverige om köparen finns här
• skattesatsen 12 procent ska gälla för all försäljning av konstverk, med undantag för försäljning där reglerna om så kallad vinstmarginalbeskattning tillämpas.

Det är med anledning av ändrade EU-regler om moms som regeringen har föreslagit ändringar i den svenska lagstiftningen. Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 12 minuter

Justering

2024-09-26

Datum

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att det ska införas en ny lag om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för socialförsäkringen (ISF). ISF är en statlig myndighet som arbetar för en effektiv och rättssäker socialförsäkring. Förslaget ska komplettera EU:s dataskyddsförordning och gälla när myndigheten behandlar personuppgifter vid systemtillsyn och effektivitetsgranskning.

Förslaget innebär bland annat att personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för undersökningar av förhållanden inom socialförsäkringsområdet och inom angränsande verksamheter. Förslaget innehåller även flera olika åtgärder som ska skydda den enskildas personliga integritet. Exempelvis ska personuppgifter endast få samlas in i projekt med ett förbestämt syfte och vissa angivna ramar. Personnummer och samordningsnummer ska som regel behandlas separat från övriga personuppgifter, tillgången till personuppgifter ska begränsas och den enskildes medgivande krävs vid viss personuppgiftsbehandling.

Lagen ska börja gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-09-26

Datum

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny förverkandelagstiftning. Bland annat ska det bli möjligt att ta tillgångar med brottsligt ursprung från kriminella, oavsett om det kan bevisas att någon har begått ett konkret brott.

Det innebär att en person som till exempel har stora mängder kontanter, stora banktillgodohavanden eller lyxartiklar ska bli av med dem om han eller hon inte har inkomster som står i proportion till egendomen och inte heller kan förklara varifrån den kommer. Även barn och unga samt personer som agerat under en allvarlig psykisk störning omfattas av förslaget.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 8 november 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 60 minuter

Justering

2024-09-26

Datum

2024-09-26

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skänka ytterligare försvarsmateriel och ge ekonomiskt stöd till Ukraina.

Försvarsmateriel ska skänkas i form av exempelvis luftvärnsrobotar, stridsbåt 90, utbildningsmateriel, stridsvagnsminor och pansarskott. Försvarsmakten bedöms kunna avvara försvarsmaterielen under en begränsad tid. Det ekonomiska stödet omfattar bland annat insatser för utbildnings- och övningsverksamhet i Ukraina samt bidrag till fonder.

Sammantaget innebär förslagen att statens utgifter för 2024 ökar med cirka 0,8 miljarder kronor och att regeringen under 2024 får vidta åtgärder som innebär utgifter om ytterligare cirka 3,8 miljarder kronor för år 2025 och senare.

Regeringen får lämna ordinarie ändringsbudgetar två gånger om året. Men den får även lämna extra ändringsbudgetar om den anser att det finns särskilda skäl för det. Situationen i Ukraina innebär enligt regeringen ett sådant skäl och riksdagen gör ingen annan bedömning.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 45 minuter

Justering

2024-09-24

Datum

2024-09-24

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om kompletterande bestämmelser till nya EU-regler på konkurrensområdet. Bakgrunden är ändringar i EU:s förordningar om digitala marknader och om utländska subventioner.

Förslaget innebär bland annat att Konkurrensverket ska kunna begära handräckning från Kronofogdemyndigheten när de hjälper EU-kommissionen att göra platsundersökningar i Sverige. Konkurrensverket ska även ges vissa befogenheter att på egen hand efter begäran av EU-kommissionen kunna genomföra dessa undersökningar och andra utredningsåtgärder för att fastställa om det förekommer en utländsk subvention som snedvrider den inre marknaden.

De nya reglerna börjar gälla den 1 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-09-19

Datum

2024-09-19

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Regeringen har föreslagit lagändringar som innebär att ett nytt system införs för handel med utsläppsrätter för fossila bränslen. Riksdagen sa ja till ändringarna, som innebär att fler sektorer än i dag omfattas av EU-gemensam prissättning av utsläpp av växthusgaser. Det gäller bland annat utsläpp av koldioxid från förbränning av bränslen från vägtransporter och förbränning av bränslen i hushåll och kommersiella byggnader.

I och med lagändringarna anpassas svensk lagstiftning till EU:s nya utsläppshandelssystem, kallat ETS 2. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 92 minuter

Justering

2024-09-19

Datum

2024-09-19

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som handlar om att allmänna förvaltningsdomstolar på olika geografiska platser ska få en utökad möjlighet att kunna lämna över mål mellan varandra. Både förvaltningsrätter och kammarrätter ska kunna lämna över mål till en motsvarande rätt som får handlägga den typen av mål.

Det är domstolens handläggningstider som styr om en överlämning ska göras eller inte. Ett mål får inte lämnas över om det kan vara till nackdel för någon part.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-09-19

Datum

2024-09-19

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Riksdagen har behandlat en skrivelse där regeringen presenterar dels den reviderade nationella strategin för klimatanpassning, dels sin handlingsplan för klimatanpassning för de kommande fem åren. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Syftet med att uppdatera strategin är att beskriva hur det nationella klimatanpassningsarbetet bör utvecklas och hur åtgärder bör prioriteras utifrån uppdaterad kunskap om ett förändrat klimat. I handlingsplanen identifierar regeringen en rad åtgärder som de under mandatperioden avser verka för att vidta.

Riksdagen sa också nej till cirka 70 förslag i motioner, varav cirka 20 är från den allmänna motionstiden 2023. Förslagen handlar om klimatanpassning på olika sätt och riksdagen hänvisar till bland annat pågående utrednings- och lagstiftningsarbete.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

25

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2024-06-11

Datum

2024-06-18

Bordläggning

2024-06-18

Debatt

2024-06-19

Beslut

2024-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om statens hantering av markintrång, det vill säga när mark tas i anspråk, ytterst med tvång.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att myndigheternas hantering i stor utsträckning är enhetlig och effektiv. Det finns dock skillnader i hur myndigheterna behandlar fastighetsägare och bestämmer ersättningen i vissa fall. Det är också svårt att få en samlad bild av om de statliga resurserna för ersättning vid markintrång används kostnadseffektivt. Riksrevisionens huvudsakliga rekommendation till regeringen är att se över hur ersättningsfrågor vid markintrång kan hanteras mer enhetligt mellan olika områden.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar och anser att det är viktigt att ersättningar vid olika markintrång bestäms på ett förutsägbart och enhetligt sätt samt att de statliga resurserna används kostnadseffektivt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-18

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkänner de ändringar i fördraget om internationell järnvägstrafik som generalförsamlingen vid OTIF, en mellanstatlig organisation för internationell järnvägstrafik, beslutade om i september 2018.

Den huvudsakliga ändringen består i nya regler om säkerhetskrav för internationell järnvägstrafik. Syftet med den nya regleringen är att underlätta en gränsöverskridande järnvägstrafik som är säker och friktionsfri. Genom regleringen införs det ett ansvar för säker drift i järnvägssystemet samt krav på säkerhetscertifiering och tillsyn.

Förslaget innebär vissa ändringar inom svensk lagstiftning gällande järnvägstrafik, samt även ett antal rättelser i järnvägstekniklagen. Eftersom förslaget innebär att även framtida, bindande ändringar i den internationella överenskommelsen ska gälla i Sverige, ska särskilda beslutsformer tillämpas enligt regeringsformen. Det innebär att beslutet ska fattas med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande, och mer än hälften av riksdagens ledamöter måste rösta för förslaget.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Rättelserna i järnvägstekniklagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-18

Bordläggning

2024-09-24

Debatt

2024-09-25

Beslut

2024-09-25

Riksdagen godkände avtalet om försvarssamarbete mellan Sverige och USA. Avtalet är ett så kallat defense cooperation agreement (DCA-avtal) och reglerar de närmare förutsättningarna för amerikansk militär närvaro i Sverige.

Det handlar bland annat om den rättsliga statusen för amerikansk militär personal, leverantörer och anhöriga. I avtalet regleras även USA:s rätt till tillträde till svenskt territorium och rätt att använda vissa anläggningar här.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om lagändringar, vilka krävs för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden enligt DCA-avtalet. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Så röstade partierna i ärendet

Ärendet beslutades genom flera omröstningar. På ärendesidan för Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater (UFöU1) finns voteringsresultaten för samtliga omröstningar i ärendet.

Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2023/24:UFöU1 Avtal om försvarssamarbete med Amerikas förenta stater

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

105, 400 minuter

Justering

2024-06-13

Datum

2024-06-13

Bordläggning

2024-06-17

Debatt

2024-06-18

Beslut

2024-06-18