Integration
Betänkande 2024/25:AU5
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 februari 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nej till motioner om integration (AU5)
Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, målgruppen för etableringsprogrammet, etableringsinsatserna och utanförskap. Riksdagen hänvisar till pågående arbete.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:1152 av Charlotte Nordström (M) Införande av ett integrationskontrakt för personer som beviljas uppehållstillstånd
- Motion 2024/25:140 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Kommunernas ansvar för integrationen
- Motion 2024/25:158 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Nationell integrationsplikt för invandrare
- Motion 2024/25:1653 av Lawen Redar (S) Anhöriginvandrares isolering
- Motion 2024/25:1713 av Jamal El-Haj (-) Humanitet
- Motion 2024/25:1714 av Jamal El-Haj (-) Sverige är ett mångkulturellt land
- Motion 2024/25:1719 av Jamal El-Haj (-) En nyanserad bild av invandring
- Motion 2024/25:1720 av Jamal El-Haj (-) Utpekande av vissa grupper av människor
- Motion 2024/25:1799 av Eva Lindh m.fl. (S) Kontaktpersoner för nyanlända
- Motion 2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) Förstärkta insatser för kompetensutveckling
- Motion 2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) Migration och integration
- Motion 2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 8 Migration
- Motion 2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) Jämställdhet och mäns våld mot kvinnor
- Motion 2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
- Motion 2024/25:3140 av Josefin Malmqvist (M) Reformering av samhällsorienteringen
- Motion 2024/25:3150 av Josefin Malmqvist (M) Lika för alla på bostadsmarknaden
- Motion 2024/25:508 av Nima Gholam Ali Pour (SD) Åtgärder mot institutioner som stärker eller främjar parallella samhällen
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-02-13
Trycklov: 2025-02-13
Betänkande 2024/25:AU5
Alla beredningar i utskottet
Nej till motioner om integration (AU5)
Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag om integration i motioner från den allmänna motionstiden 2024.
Förslagen handlar bland annat om bosättningslagen, målgruppen för etableringsprogrammet, etableringsinsatserna och utanförskap. Arbetsmarknadsutskottet hänvisar till pågående arbete.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-02-19

Debatt om förslag 2024/25:AU5
Webb-tv: Integration
Dokument från debatten
- Onsdag den 19 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:73
- Protokoll 2024/25:73 Onsdagen den 19 februariProtokoll 2024/25:73 Integration
- Onsdag den 19 februari 2025Talarlista 2024/25:20250219
Protokoll från debatten
Anf. 17 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Vi ska nu debattera betänkandet AU5, som handlar om integration. Jag vill börja med att anmäla Sverigedemokraternas särskilda yttrande, som berör hur vi ser på frågan om anpassning till det svenska samhället. Även om vi är ett stödparti till regeringen är vi det största partiet i Tidösamarbetet. Och även om vi hittills har fått igenom mycket av vår politik är vi inte på något sätt nöjda än. Vi lutar oss inte tillbaka utan vill mer. Med vårt inflytande är vi nu på rätt väg mot ett förändrat, förenat och förbättrat Sverige.
Fru talman! Efter att den här regeringen med vårt stöd kommit på plats har Sverige lagt om kursen för integrationspolitiken. Den politik som Socialdemokraterna med sin rödgröna röra till regering genomförde under sina åtta år vid makten har lett till det integrationshaveri som nuvarande regering har att hantera. Ansvaret för att allt gick fel ligger med all sin tyngd på Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets axlar. Cynisk massinvandring sågs, helt utan eftertanke, som något som skulle berika oss alla och ge vinster längre fram. Inget kunde ha varit mer fel. Skattemiljarder efter skattemiljarder östes över vissa utpekade områden utan att någon egentligen klarlagt nyttan med det. Subventioner efter subventioner skapade gräddfiler in på arbetsmarknaden utan att någon reflekterat över det långsiktiga utfallet.
Resultatet av sosseregeringarnas oansvariga och huvudlösa integrationspolitik var inte bara oerhört kostsamt sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Det var även direkt skadligt för människor som verkligen försökte och ville anpassa sig. Misstänksamheten ökade, splittringen blev tydligare och sammanhållningen slogs helt sönder. Konsekvenserna av massinvandringen är redan utvärderade och klara. Facit är att det blev en fullständig katastrof.
Fru talman! Med detta som utgångspunkt har svenska folket givit oss mandat att förändra, eftersom de liksom vi tror på ett bättre Sverige och att vi kan skapa något som är gårdagens motsats. Genom Tidöavtalet bytte vi helt inriktning. Det så kallade paradigmskiftet ser vi redan bära frukt, och detta bara lite mer än två år efter valet. Jag är stolt över det.
Målet är inte bara en rent sakpolitisk förändring utan även att långsiktigt förändra attityder.
Vi uppgraderar värdet av det svenska medborgarskapet. Att bli svensk medborgare ska ses som ett privilegium och inte som något du bara tilldelas slentrianmässigt.
Vi stärker betydelsen av din egen insats när det gäller att kvalificera dig för att ta del av vår gemensamma välfärd.
Tillräckliga språkkunskaper, som tidigare sågs som sekundärt, spelar numera tack vare oss en betydligt mer central roll. Språket är den viktigaste sociala koden, som är direkt avgörande för framgång i studier och arbete och såklart för att bli en del av Sverige.
Det är inte acceptabelt att en individ som bott i Sverige i mer än 15 år varken kan förstå eller göra sig förstådd på svenska. Det är ett extremt misslyckande. Vill du anpassa dig lär du dig språket. Det ligger i ditt eget intresse. Inga men, inga kanske och inga vi får se. Det är detta som gäller. Punkt slut.
Vi driver dessutom på hårt när det gäller frågan att kunna klippa medborgarskap. Det finns en gräns för allt. Har du dubbla medborgarskap och genom aktiva handlingar visar att du hatar vårt land och utgör en fara för oskyldiga människor, och kanske också begår grova brott mot helt oskyldiga och deltar i gängbrottslighet, då ser i varje fall inte jag något som helst skäl till att du som person ska stanna i Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Den kanske allra viktigaste integrationspolitiska åtgärden bygger på minskad asylrelaterad invandring, ökad återvandring och en tydlig kravbild på vad som förväntas av dem som kommer hit. Även mer frekventa utvisningar ska givetvis ingå i den ekvationen. Varför det är ett måste torde vara uppenbart. Det handlar om att förstå att många av dem som kommit till vårt land faktiskt vill ha tydliga riktlinjer om vad som gäller. De vill ha ordning och reda.
Det handlar om att förstå att inte alla vill eller kan integreras. Det enda de vill är att leva som de alltid har gjort, även om det är efter uråldriga värderingar som absolut inte har någon plats i vårt älskade Sverige.
Det finns alltså en dörr in i Sverige, och det finns en dörr ut. För dem som väljer anpassning till vårt svenska samhälle, och har laglig rätt att vara här, är dörren öppen. Vi har mängder av möjligheter för dem som vill anpassa sig. För dem som inte vill anpassa sig är det den andra dörren som gäller. Det är dörren ut.
Det är inte alls särskilt svårt. Det är så det fungerar i andra länder i vårt närområde. Det är så det ska fungera även i Sverige. Det borde ha varit en ledstjärna sedan flera decennier tillbaka.
Fru talman! Det krävs ingen större förmåga till logiskt tänkande för att förstå att anpassningsgrad är kopplad till volym. Vi ser nu hur Sverigedemokraternas politik långsamt får effekt. Under fjolåret beviljades 6 250 asylrelaterade uppehållstillstånd, vilket alltså är det lägsta antalet på 40 år. Sverigedemokraterna gör skillnad. Hur man röstar gör skillnad.
Tänk om vi hade kunnat genomföra det vi gör nu för 10–20 år sedan! Hade då Sverige varit ett land som dagligen vaknar upp till nya sprängningar? Hade vi då i internationell press utmålats som ett skräckexempel på en oansvarig migrationspolitik? Hade vi varit ett land där nyheterna om skjutningar, mord och våldtäkter inte längre chockar oss?
Fru talman! Vi har lagt om färdriktningen för Sverige. Vill vi ha effektiva resultat framöver är det den riktningen som gäller. Det finns inga genvägar. Att gå tillbaka till den politik som partierna på vänsterkanten i denna kammare höll så högt, men som föll ihop som ett korthus, vore förödande.
Garanten för att vi fortsatt kommer att ha en politik som faktiskt gör det möjligt för människor att anpassa sig är inte de partier som gång på gång misslyckats. Den garanten stavas SD. Vi ser problemen, och vi gör något åt dem.
Det är vi som kommer att fortsätta säga sanningar i denna sal oavsett hur obekväma de är för vissa. Vi kommer förhoppningsvis att göra det som en del av regeringen efter nästa val. För efter nästa val är det att sitta i regering eller att gå i opposition som gäller.
Vägen till en framgångsrik politik för anpassning förutsätter att Sverigedemokraterna finns med och tar ansvar, även om det inte är vi som har ställt till med oredan. Ansvar har vi tagit hittills, och det kommer vi att fortsätta göra.
Anf. 18 Tony Haddou (V)
Fru talman! När Vänsterpartiet förhandlar med en regering ser vi till att satsa på välfärden, hushållen och vanligt folk. Vi ökar jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Vi driver igenom höjd garantipension, förbättringar i sjukförsäkringen, avdrag för a-kasseavgiften och många andra bra saker.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
När Sverigedemokraterna förhandlar ska arbetare och välfärd stå tillbaka. Det rullas ut nedskärningar över hela landet. Hushållen och barnfamiljerna ska stå tillbaka och leva i ekonomisk otrygghet samtidigt som levnadskostnaderna bara ökar.
Ledamoten sa: Vi tar ansvar. Med Sverigedemokraterna når vi en massarbetslöshet på rekordhöga 10 procent. Den är en rekordhög arbetslöshet som lämnas helt utan åtgärder. Närmare 600 000 människor i Sverige är arbetslösa. Det är ett helt Göteborg. Det är en ökning med 114 000 arbetslösa bara under det senaste året.
Arbetslösheten stiger i alla åldrar, bland män och kvinnor, inrikes och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten stiger, och långtidsarbetslösheten stiger. Hela branscher kraschar. Sverigedemokraterna har tvärnitat ekonomin. Människor lämnas vind för våg.
Jag debatterade arbetslösheten med företrädaren för Sverigedemokraterna senast i december. Jag fick svaret från ledamoten: ”Vi kommer såklart att göra allt för att försöka stoppa den utvecklingen.”
Nu kan vi väl konstatera att Sverigedemokraterna har gjort exakt allt annat än att stoppa utvecklingen. Tvärtom har de gett oss en rekordhög massarbetslöshet som de låter skena iväg och lämnar helt utan åtgärder.
Då väcks frågan: Var det så klokt att lägga alla pengar på skattesänkningar för de rikaste? Det har inte skapat jobb direkt, tvärtom. Var det så klokt att lägga alla pengar på Moderaternas kärnväljare, de allra rikaste, och lämna människor därhän?
Anf. 19 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Tack, Tony Haddou, för dina frågor!
Tony Haddou står i talarstolen och säger att Vänsterpartiet har lösningarna på alla problem. Det är givetvis inte sant. Det fanns inte ett ord med i ledamotens inlägg om att Vänsterpartiet över huvud taget gör några åtgärder mot massinvandringen.
Däremot är Vänsterpartiet för att fortsätta att fylla på vårt land utan att lösa något som helst av de problem som finns här och som Vänsterpartiet i allra högsta grad har varit med och skapat. Det är inte jag och mitt parti som har sett till att vi är i den situation vi är i dag.
Arbetslösheten är ett stort problem. Jag håller fast vid det som jag sa i vår förra debatt. Som ledamoten just sa i sitt anförande diskuterade vi det även då. Den är ett stort problem. Vi gör allt vi kan för att försöka göra någonting åt den. Nu får man inte glömma att Sverigedemokraterna inte sitter i regering fullt ut. Sverigedemokraterna är ett stödparti till regeringen. Ledamoten kanske hellre borde ställa de här frågorna till regeringsföreträdarna.
Det vi kan säga från Sverigedemokraternas sida är detta: Det faktum att arbetslösheten är så här hög är även det i hög grad ett importerat problem. Det vet ledamoten precis lika väl som alla andra i den här församlingen.
Nu ska jag minnas siffran rätt: Ungefär 5,7 procent av de svenskfödda är arbetslösa i dag. Bland utrikes, utomeuropeiskt, födda är siffran tre gånger så hög.
Anf. 20 Tony Haddou (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Jag sa att arbetslösheten ökar i alla åldrar, bland män och kvinnor och bland inrikes och utrikes födda. Jag förstår att Sverigedemokraterna måste peka på invandringen, men arbetslösheten handlar inte bara om den. Arbetslösheten ökar bland både inrikes och utrikes födda. Jag tycker att Sverigedemokraterna någon gång under mandatperioden ska börja ta ansvar för situationen.
I och med att jag inte får svar på den fråga jag ställde tror jag att jag får förklara detta pedagogiskt. Vi har en massarbetslöshet, och den är rekordhög. Den massinvandring som ledamoten talar om är rekordlåg. Det är det vi har att arbeta med här. Invandringen är rekordlåg. Massarbetslösheten är rekordhög. Detta är ett faktum.
Vad tänker ledamoten över huvud taget göra åt massarbetslösheten, som är ett allvarligt problem? Den gör att människor där ute har svårt att betala hyran och andra levnadsomkostnader och lämnas vind för våg. Ingenting, inte en enda arbetsmarknadsåtgärd, kliver Sverigedemokraterna fram med!
Det här är konsekvenserna av Sverigedemokraternas politik: arbetare som varje dag får besked om att de inte får vara kvar, ungdomar som möter allt högre trösklar för att komma in på arbetsmarknaden och långtidsarbetslösa som inte ges någon chans över huvud taget. Det är helt och hållet Sverigedemokraternas ansvar.
När det kommer till åtgärder kanske Sverigedemokraterna försämrar akassan; så långt kan de gå. Men det är ett faktum att vi har en arbetslöshet, och det är Sverigedemokraternas ansvar. När ska Sverigedemokraterna ta ansvaret och se till att arbetare i det här landet inte lämnas därhän?
Anf. 21 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman och Tony Haddou! Jag gillar när man är pedagogisk. Jag har läst pedagogik på universitetsnivå i Uppsala.
(TONY HADDOU (V): Det gick inte så bra.)
Det gick väldigt bra.
(TREDJE VICE TALMANNEN: Här är det en som talar.)
Tack så mycket, fru talman! När det gäller respekt för demokratiska parlament kanske inte Vänsterpartiet är de som ska uttala sig om hur andra partier beter sig och om de är pedagogiska eller inte.
Man får inte glömma att det först och främst är företag som skapar arbete i Sverige. Vi som sitter som förtroendevalda här kan inte trolla fram 10 000 arbeten som människor direkt kan gå till – om det inte handlar om arbetsmarknadsåtgärder, som Vänsterpartiet vill ha. Sådana måste man också vidta ibland, men jag tror inte på det. Jag tror på riktiga arbeten. En individ ska kunna gå till ett riktigt arbete och inte till något hittepåarbete.
Vänsterpartiet vet lika väl som jag att regeringen med hjälp av Sverigedemokraterna har vidtagit olika åtgärder för att det ska bli lättare för exempelvis långtidsarbetslösa att komma i arbete. Det gäller till exempel de som är 55-plus, som har svårare att få ett nytt arbete. Det har blivit lättare att studera längre upp i åldrarna. Vi har gjort det lättare att få medel från CSN för att underlätta detta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Jag tänker faktiskt inte stå här och försvara mig, ledamoten Haddou, mot de partier som har skapat de problem som vi står inför i dag men som inte tänker göra någonting åt dem om de skulle komma till makten.
Anf. 22 Serkan Köse (S)
Fru talman! Sverigedemokraterna har som regeringens största stödparti haft ett betydande inflytande över Sveriges integrationspolitik under de senaste dryga två åren. Med detta inflytande följer också ett ansvar för att leverera konkreta resultat för att bryta segregationen och främja integrationen.
Fru talman! I det senaste numret av Ekonomisk Debatt presenterar tre forskare en studie som visar att tidiga och intensiva arbetsmarknadspolitiska insatser har långsiktiga effekter på nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Studien visar att nyanlända som deltagit i sådana insatser har haft 10–20 procentenheter högre sysselsättningsgrad under flera år efter att insatsen avslutats. Det innebär, fru talman, att investeringar i språk, jobb och utbildning ger tydliga resultat i integrationen.
Trots denna evidens och trots bred forskning har Sverigedemokraterna varit med och genomfört betydande nedskärningar i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Anslagen för arbetsmarknadspolitiska program och insatser har minskat, och halverats, under Sverigedemokraternas tid.
Vi vet att dessa nedskärningar försvårar för nyanlända och andra arbetslösa att få det stöd de behöver för att komma in på arbetsmarknaden och etablera sig. Sverigedemokraterna talar om vikten av att människor ska anpassa sig, men samtidigt har partiet röstat emot satsningar på språkutbildning och arbetsmarknadsinsatser – åtgärder som vi anser är avgörande för att människor ska lyckas integrera sig. Sverigedemokraternas agerande står som sagt i direkt kontrast till den forskning som tydligt visar att den här typen av insatser fungerar.
Min fråga till ledamoten är därför väldigt konkret och enkel: Hur kan Sverigedemokraterna försvara en politik som går emot evidensbaserade metoder för att förbättra integrationen? Ledamoten var tidigare inne på att man har presenterat en massa åtgärder. Jag skulle gärna vilja höra vilka de konkreta åtgärderna för att förbättra integrationen är.
Anf. 23 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Tack, Serkan Köse, för dina frågor!
Jag börjar med frågan om arbeten och arbetsmarknadsåtgärder. Vi kan vara tydliga med att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna inte tycker likadant i de här frågorna. Det vet både ledamoten och jag. Som jag sa tidigare är jag för riktiga arbeten. Det ska vara ett riktigt arbete, där man kan få en riktig lön och där man kan känna trygghet varje dag. Det ska inte vara något hittepåjobb som har kommit här uppifrån oss för att människor ska komma inte i arbete utan i sysselsättning. Det är sådant man ofta sysslar med här uppe.
Det ser också bättre ut i statistiken. Där pratar man inte om att individer är arbetslösa eftersom de då är sysselsatta. Men det kan vara en fullkomlig hittepåsysselsättning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
I Västmanlands län, som jag själv kommer ifrån, har till exempel länsstyrelsen haft ett projekt som hette Kvinna in i Sverige. Där deltog kvinnor som hade varit i Sverige i över 15 års tid, och det man övade på i projektet var att passa en tid, att ta sig till en plats, att åka och fiska och så vidare. Det är inte ett arbete! Och de här individerna kommer aldrig att integreras i vårt samhälle. De kommer aldrig att ha ett arbete. De kommer aldrig att bidra till vår gemensamma skattekaka och vår gemensamma välfärd. Däremot kommer de fortsatt att göra uttag från den i 15 år till. Det här kostar pengar.
Fru talman! Jag skulle vilja be ledamoten Köse att själv nämna tre punkter som visar att massinvandringen har underlättat integrationen.
Anf. 24 Serkan Köse (S)
Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!
Återigen: Forskningen är tydlig. Den visar att tidiga och intensiva arbetsmarknadsinsatser är avgörande för att bryta utanförskap och förbättra sysselsättning bland nyanlända.
Som jag nämnde visar forskarna i den senaste upplagan av Ekonomisk Debatt att just dessa insatser leder till långsiktigt högre sysselsättning och bättre etablering på arbetsmarknaden. Det betyder att investeringar i jobb, språk och utbildning är nyckeln till en fungerande integration. Det handlar inte om nedskärningar i språkutbildning och arbetsmarknadsstöd, som Sverigedemokraterna står bakom.
Sverigedemokraterna pratar om att integrationen har misslyckats och att återvandring är lösningen. Men låt oss vara tydliga: Det är Sverigedemokraternas egen politik som underminerar integrationen. Det är SD som i den här kammaren gång på gång röstar för nedskärningar i vuxenutbildningen, i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och i insatserna för etableringsprogram. Det är SD som gång på gång motsätter sig reformer som forskningen visar fungerar. Frågan tillbaka till ledamoten blir: Hur motiverar ledamoten och Sverigedemokraterna att partiet aktivt röstar emot de insatser som forskningen gång på gång pekar ut som avgörande för en lyckad integration?
Om lösningen inte är jobb, utbildning och investering i människor, vad är då Sverigedemokraternas långsiktiga plan för integration? Eller är partiets enda svar att vissa människor helt enkelt ska lämna landet?
(Applåder)
Anf. 25 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Ja, lösningen är att de individer som inte vill bidra till Sverige ska lämna vårt land. Lösningen är också att de individer som har laglig rätt att vara här har ett eget intresse av att lära sig språket, bli en del av det svenska samhället, studera, göra sig anställbara och arbeta.
Serkan Köse pratar om forskning och forskare. Det är ett intressant ämne. Forskning kan visa på olika saker. Riksdagens ledamöter, Sveriges befolkning och hela världens befolkning kan luta sig mot olika sorters forskning. Det är inte sällan de säger emot varandra. Sedan är det upp till oss att värdera vilken forskning vi tror på.
Vad gäller integration är lösningen enkel för oss: Det handlar om återvandring, och det handlar om att du lär dig språket och gör din plikt – sedan får du din rätt. Dessa saker håller vi på och åtgärdar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Jag skulle vilja uppmana ledamoten att som socialdemokratisk ledamot ta ett steg tillbaka och försöka minnas vad som hänt längs vägen till att vi står här i dag. Socialdemokraterna har tillsatt grupper som har skrivit rapporter. Dessa rapporter är lösningen för Socialdemokraterna när det gäller att göra någonting åt de problem som Socialdemokraterna i allra högsta grad skapat själva. Det är faktiskt ganska pinsamt. Det är genuint pinsamt gentemot Sveriges befolkning.
Om nu Socialdemokraterna har och har haft alla lösningar, Serkan Köse, varför gjorde Socialdemokraterna ingenting åt den här politiken under de åtta år då ni satt vid makten?
Anf. 26 Leila Ali Elmi (MP)
Fru talman! Sverigedemokraterna och de övriga partierna i Tidögänget använder begreppet utanförskap i stället för segregation. Utanförskap antyder något individuellt, som om människor själva väljer att stå utanför samhället snarare än att samhället skapar klyftor. Genom att ersätta segregation med utanförskap suddar man ut de strukturella orsakerna bakom problemen.
Därför är min fråga till ledamoten: Anser Sverigedemokraterna att återvandring är lösningen på segregationen?
Anf. 27 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Tack, ledamoten Elmi, för din fråga!
Det är sant att Sverigedemokraterna pratar om utanförskap. Det beror bland annat på att politikområdet i utskottet heter utanförskap. Då tycker vi att det är ganska praktiskt att prata om det. Det här politikområdet är ju också ett integrationsområde, eller hur?
Vi kan också diskutera segregation. Det är också högst viktigt. En lösning på segregationen är naturligtvis återvandring, precis som ledamoten själv var inne på. En lösning på segregationen är också att människor som kommer till vårt land utnyttjar alla möjligheter som finns för dem att ta ett eget ansvar, som jag sa tidigare – att de utbildar sig och blir en del av Sverige och det svenska samhället.
Det är ju inte så att när man kommer och knackar på Sveriges dörr vid gränsen ska man ha ett helt smörgåsbord serverat som man bara kan ta del av. Lite grann måste man göra och bidra med som egen individ. En sådan sak är att vilja vara i Sverige, till att börja med. Om individer inte vill vara här utan faktiskt avskyr vårt land, varför ska Sveriges befolkning ta emot dem? Varför ska Sveriges befolkning inte säga: Ni är inte välkomna här om inte ni tar del av vårt Sverige och lär er språket?
Om de ägnar sig åt brottslighet, vad är Elmis svar till Sveriges befolkning som utsätts för brottsligheten på varför de människorna inte ska utvisas härifrån? Det vore intressant om Miljöpartiet kunde klargöra för Sveriges befolkning varför de som har begått brott inte ska utvisas.
Anf. 28 Leila Ali Elmi (MP)
Fru talman! Först vill jag säga att politikområdet tidigare hette åtgärder mot segregation. Det är Tidöregeringen som har bytt till utanförskap – detta sagt för tydlighets skull.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Sverigedemokraterna har lämnat in ett särskilt yttrande där de kopplar återvandringen till segregationen. Det säger allt om deras människosyn att lösningen på segregationen inte är ökad jämlikhet, bättre möjligheter eller samhällsgemenskap utan helt enkelt att få bort invandrare från Sverige. Jag är dock genuint nyfiken, fru talman, på om Sverigedemokraterna har andra lösningar, utöver det kända att invandrare ska ut från Sverige. Har man andra lösningar på segregationen?
Jag tycker att ledamoten är väldigt motsägelsefull. I ett tidigare replikskifte sa hon att dessa människor aldrig kommer att komma i arbete och att de aldrig kommer att integreras. Samtidigt säger ledamoten att de ska lära sig språket.
Segregation och integration hänger ihop. Utöver att ni vill slänga ut invandrare från Sverige, Ann-Christine Frohm, har ni andra lösningar på hur man bryter segregationen?
Anf. 29 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Det ledamoten Elmi presenterar i sin senaste replik är rena lögner. Ledamoten visar också att hon inte har lyssnat på mig över huvud taget. Det jag pratade om var vilka som aldrig kommer att bidra till vårt samhälle och komma i arbete. Det handlade om de människor som redan har varit här i 15 år, som kanske redan är gamla och som aldrig har bidragit. De kan inte svenska och kan inte göra sig förstådda. Det var dem jag pratade om. Ledamoten Elmi hoppar dock helt över den informationen och skapar sig en egen sanning.
Varken jag eller vi har någon gång sagt att alla invandrare ska ut. Det är en lögn. Det är helt förfärligt att säga så. Det är inte så sanningen ser ut. Sanningen är – jag har sagt det flera gånger i talarstolen, och jag säger det gärna igen – att de som inte vill vara här, de som inte vill bidra till vårt samhälle, de som inte heller kämpar för det utan har något eget driv, de ska inte vara här.
De som begår brott mot oskyldiga svenskar och andra som har flyttat till vårt land, där vi ska vara ett förenat land tillsammans, väljer Miljöpartiet att inte vilja utvisa – människor som ägnar sig åt gängbrottslighet, skjuter ihjäl oskyldiga tolvåringar eller mejar ned människor på Drottninggatan. De här människorna ska få vara kvar och utföra nya brott. Vad är det för ansvar mot Sveriges befolkning? Det finns inget ansvar alls, anser jag, när man som politiker gör så.
Vi kan prata om segregation eller integration, men Sverigedemokraternas mål är att förena Sverige. Sverige är inte förenat i dag. Miljöpartiets politik kommer att göra att segregationen bara ökar i vårt land. Det är inte lösningen.
Anf. 30 Serkan Köse (S)
Fru talman! Den 4 februari skedde ett av de värsta våldsbrotten i Sveriges moderna historia. Tio oskyldiga människor mördades kallblodigt på Campus Risbergska i Örebro – en plats för lärande, drömmar och framtidstro. Jag och mina kollegor åkte dit i fredags för att visa vårt deltagande i sorgen.
Fru talman! Vi stod vid minnesplatsen. Vi såg ljusen, blommorna och barnens teckningar. Men framför allt såg vi människor som höll ihop i en svår tid. Vi såg också människor tända ljus för hoppet om något bättre, trots hatet, våldet och den fruktansvärda sorgen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Efter besöket vid minnesplatsen träffade vi den mördade Azizas familj. Aziza var 68 år gammal – älskad syster, förebild och mentor. Hon hade överlevt Saddam Husseins förtryck och flytt till Sverige i början av 90talet med sin familj för att söka frihet. Till sommaren skulle hon ha gått i pension. Hon undervisade i matematik och drev en Youtubekanal med 120 000 prenumeranter där hon hjälpte kurdiska barn världen över att lära sig matte. Hon var en brobyggare, en lärare och en kvinna som ville bidra till samhället.
Fru talman! Än så länge vet vi inte vilka motiv som låg bakom det fruktansvärda dådet på Campus Risbergska, och i detta ska vi inte heller spekulera. Men jag vill ändå återge vad Azizas familj sa till oss, för deras ord vittnar om hur sargat vårt samhälle har blivit. De sa: ”Det räcker nu. Hatet får inte vinna. Polariseringen måste stoppas. Vi vill inte kallas invandrare längre. Sverige är vårt hem.” Och de har rätt; det räcker nu.
Fru talman! Familjens ord ekar i mitt hjärta, för det här är inte bara en berättelse om Örebro. Det är en berättelse om Sverige, om vad vi är och om vad vi håller på att bli.
Fru talman! Dagens debatt om integration är viktig, för integration är en av de mest avgörande samhällsfrågorna för Sveriges framtid. Integration handlar om möjligheten att få ett jobb, att lära sig svenska språket och att bli en del av samhällsgemenskapen. För oss socialdemokrater handlar integration om rättigheter och skyldigheter men framför allt om att bygga ett starkt och sammanhållet Sverige där ingen lämnas utanför. Det ska finnas jobb, utbildning och möjligheter – inte murar. I dag debatterar vi utifrån utskottets betänkande bosättningslagen, etableringsinsatser och hur vi skapar bättre förutsättningar för människor att komma i arbete, bidra till vårt samhälle och bli en del av Sverige.
Fru talman! När samhället sviker växer polariseringen. När välfärden krackelerar och tryggheten urholkas växer rädslan och polariseringen. Då splittras Sverige. Vi ser det överallt. Vi ser det i skolan, där segregationen ökar och resurserna minskar. Vi ser det i sjukvården, där vårdköerna skenar och akutmottagningarna är överbelastade. Vi ser det på bostadsmarknaden, där unga inte har råd att flytta hemifrån och bostadsbristen driver upp priserna. Vi ser det på arbetsmarknaden, där regeringen skär ned på arbetsmarknadsutbildningar i stället för att hjälpa människor till jobb.
Fru talman! Vi har sett detta hända, men inte på en dag eller ett år. Det handlar om 20 år av högermajoritet i den här kammaren präglade av nedskärningar, skattesänkningar för de rikaste och en politik som splittrar i stället för att samla. Det framgick även av tidigare anföranden.
Fru talman! Låt oss titta på hur verkligheten ser ut i dag. Sverige är på väg att få ett av EU:s högsta arbetslöshetstal. Siffror från SCB visar att över en halv miljon människor står utan arbete. Långtidsarbetslösheten biter sig fast. Nästan en tredjedel har varit utan jobb i över sex månader. Bland utrikes födda är arbetslösheten tre gånger högre än bland inrikes födda, och ännu värre är det för utrikes födda kvinnor. Det är inte för att de saknar vilja att arbeta utan för att de många gånger möter hinder.
Fru talman! Diskrimineringsombudsmannens senaste rapport visar tydligt att utrikes födda har svårare att få jobb och sämre tillgång till bostadsmarknaden och att de möts av fördomar i arbetslivet. Den som heter Ahmed eller Fatima blir bortsållad redan innan intervjun trots samma meriter som Anders eller Lisa. Unga i förorten tar studenten utan att se en framtid. Kvinnor som vill arbeta fastnar i ett system där man inte har tillgång till barnomsorg om man inte har ett jobb och där utbildningsplatser och praktikplatser saknas. Så cementeras segregationen, och så skapas utanförskapet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Vad gör regeringen och Sverigedemokraterna i ett läge när klyftorna och polariseringen i samhället växer? Jo, de sänker skatten för de rikaste i stället för att investera i jobb och utbildning. De skär ned på etableringsinsatser. De drar in språkutbildningar. De försvagar de områden där människor kämpar som mest för att bli en del av samhället. Och nu vill de också riva upp bosättningslagen.
Fru talman! Bosättningslagen infördes för att säkerställa att kommuner i Sverige tar sitt ansvar för att nyanlända ska komma till alla kommuner. Ingen kommun ska kunna smita undan sitt ansvar. Integrationen ska ske rättvist så att inte vissa kommuner, till exempel Botkyrka och Södertälje, får bära hela ansvaret medan andra, som Danderyd och Täby, stänger dörren för människor. Och vet ni vad? Bosättningslagen har fungerat. Riksrevisionens granskning visar att mottagandet har blivit snabbare och mer jämlikt och att etableringen har förbättrats.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill urholka systemet. Man har tillsatt en utredning och vill låta vissa kommuner välja bort sitt ansvar. Vad skulle det innebära, fru talman? Jo, det skulle innebära att ännu fler tvingas bosätta sig i de redan utsatta områden där segregationen är som störst. Vi socialdemokrater menar att man inte bygger sammanhållning i samhället genom att skapa getton. Man skapar inte integration genom att placera människor där de saknar förutsättningar att lyckas. Därför står vi socialdemokrater upp för den nuvarande bosättningslagen och yrkar bifall till reservation 1.
Fru talman! Sverige har alltid varit som starkast när alla människor får chansen att bidra. Jag har sett vad som händer när människor får den möjligheten. Jag har sett unga i våra förorter kämpa sig genom utbildningar trots att alla odds varit emot dem. Jag har sett ensamstående mammor lära sig svenska och få sina första jobb. Jag har sett nyanlända starta företag, anställa andra och skapa jobb och välfärd i vårt land. Därför är jag oerhört trött på den retorik som målar upp integration som något omöjligt. Det är en retorik som gång på gång i den här talarstolen pekar ut människor som problem i stället för att lyfta fram konkreta lösningar.
Fru talman! Det är intressant att läsa Sverigedemokraternas särskilda yttrande i betänkandet. Det är tydligt att Sverigedemokraterna inte vill ha integration. De vill inte att människor ska få en chans att bidra. De vill att vissa människor ska lämna Sverige. Det framkom väldigt tydligt i tidigare replikskifte.
Sverigedemokraterna talar ofta om återvandring, som om människor som levt här i decennier, byggt sina liv här, jobbat, betalat skatt och fostrat barn plötsligt skulle packa sina väskor och lämna landet. Sverigedemokraterna talar om bristande anpassning. Vad de egentligen menar är att de inte vill ha människor här som inte ser ut som de. Men vet ni vad? Sverige är större än så.
Fru talman! Sverige har alltid byggts av människor som kommit hit från andra länder. De har arbetat i industrin, sjukvården och skolan. De har byggt våra vägar och järnvägar, startat företag, utvecklat kultur och vetenskap. Och de fortsätter att varje dag bidra till svensk välfärd och svenskt välstånd. Ändå står högern och Sverigedemokraterna här gång på gång och talar om invandrare som ett kollektivt problem och antyder att alla Sveriges utmaningar skulle lösas om vi bara hade färre människor med utländska namn. Det är inte bara osant; det är farligt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Högerns och Sverigedemokraternas retorik skapar ett samhällsklimat där vissa människor aldrig känner sig välkomna. Barn födda i Sverige får höra att de inte hör hemma här. Det är ett vi-och-dom-samhälle i stället för ett samhälle där vi står sida vid sida.
Fru talman! Låt mig vara tydlig: Integration handlar om rättigheter och skyldigheter. Den som kommer till Sverige ska lära sig svenska språket, arbeta och bidra. Men vi som samhälle har också skyldighet att ge människor förutsättningar att lyckas, att inte diskriminera och att inte stänga dörrar – utan öppna dem.
Det är här, fru talman, som SD:s politik faller samman. SD säger att invandrare måste lära sig svenska men skär ned på sfi. Man säger att invandrare måste jobba, men man skär ned inom arbetsmarknadspolitiken. Och man säger att invandrare måste integreras, men man gör det allt svårare för människor att göra just det.
SD:s politik är full av motsägelser, för SD vill egentligen inte ha integration. De vill ha splittring. I Sverigedemokraternas principprogram står det till och med att assimilation är nödvändig för social sammanhållning. Det måste man vara ärlig med att säga.
Vi socialdemokrater säger nej till Sverigedemokraternas politik. Vi kommer aldrig att acceptera en politik som bygger på rädsla, hat och polarisering eller att man ställer människor mot varandra.
Fru talman! Vi socialdemokrater har en annan vision för Sverige. Vi vill ha ett land där vi håller ihop och där alla, oavsett bakgrund, ges möjlighet att arbeta, bidra och känna sig hemma. Vi vet nämligen, fru talman, att integration kräver politiska beslut som fungerar i praktiken.
Vi socialdemokrater står upp för en aktiv arbetsmarknadspolitik som ger människor stöd att komma i arbete. Vi står upp för en bosättningslag som säkerställer att alla kommuner tar sitt ansvar. Vi står upp för investeringar i utbildning och språk, för utan svenska och utan kunskap kommer man inte vidare i samhället. Och vi står upp för fler insatser för att fler utrikes födda kvinnor ska få jobb, för integration är också en jämställdhetsfråga. Vi anser dessutom att regeringen bör vidta åtgärder för att individualisera etableringstillägget. Därför yrkar jag bifall till reservation 8.
Fru talman! Avslutningsvis: Sverige är ett fantastiskt land, byggt av människor som kommit hit med drömmar om en bättre framtid och om att arbeta, studera, bygga ett hem och ge sina barn en trygg uppväxt. Oavsett om du heter Anna eller Ahmed, om dina föräldrar kommer från Småland eller Kurdistan och om du lärde dig svenska från födseln eller senare i livet ska du ha samma möjligheter, samma rättigheter och samma skyldigheter. Därför vill vi socialdemokrater bygga ett Sverige där alla får chansen att bidra, där ingen hålls tillbaka av sin bakgrund, sitt namn eller sin hudfärg. Sverige ska inte vara ett land där barn sorteras efter bakgrund, där postnumret avgör framtiden eller där några få blir rika på andras bekostnad.
Sverige ska vara ett land där vi håller ihop, där vi bygger framtiden tillsammans och där vi ser varandra som jämlikar, som medmänniskor och som en del av samma gemenskap. Därför väljer vi socialdemokrater sammanhållning framför splittring, hopp framför rädsla och ett Sverige där alla, inte bara vissa, har en plats.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Sverige är inte bara ett land för några. Sverige är vårt land, allas vårt land.
(Applåder)
Anf. 31 Camilla Mårtensen (L)
Fru talman! Tack så mycket, Serkan Köse, för ett i vissa delar bra anförande! Men jag studsade till lite när ledamoten pratade om bosättningslagen. Vet ledamoten något som jag inte vet? Vad jag vet finns det en utredning som vi ännu inte riktigt har sett.
Du talar också om att du tycker att bosättningslagen har fungerat bra, Serkan Köse. Men vad jag som kommunpolitiker vet har den nuvarande formen varit en enorm utmaning, inte bara för Danderyd och Tyresö utan också för lilla Burlöv och Åkarp i Skåne, som ligger nära Malmö.
Det har också visat sig att de parametrar som har avgjort huruvida kommunen har haft möjlighet att ta emot och integrera nya medborgare har varit felstrukturerade. Jag ser mycket fram emot vad utredningen om den nya bosättningslagen förhoppningsvis kommer att leda till. Det är väl känt att platser som Östersund och Åre har aviserat att de hade kunnat ta en större andel av de nyanlända men inte fått det, eftersom man har utgått från de parametrar som finns.
Min fråga till ledamoten Köse är: Menar du att bosättningslagen fungerar så som den ser ut i sin nuvarande form?
Anf. 32 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga.
Så som bosättningslagen är konstruerad och utifrån den granskning som har gjorts av hur väl lagen fungerar i dag känner jag mig trygg med den. Men som med all lagstiftning och alla reformer behöver den utvärderas. Man behöver se över om det finns delar som kan bli bättre.
Men utifrån det jag läser om vad regeringen vill är intentionerna inte att förbättra nuvarande bosättningslag och se till att alla kommuner tar ansvar. Vad jag läser är att man ska riva upp lagen och ge kommunerna större möjligheter att kunna säga nej till människor. Det är detta vi är emot.
Vi tycker att alla 290 kommuner i Sverige ska ta ett gemensamt solidariskt ansvar för att se till att människor kan etablera sig, få en bostad och lära sig språket. Det är viktigt vilket sammanhang man befinner sig i och var man bor. Många människor flyttar ju till områden där det är svårt att få en bostad eller ett jobb.
Visst kan man se över nuvarande bosättningslag så som den är konstruerad. Den har sina brister och kan behöva förstärkas. Men jag är ute efter intentionen med förändringen. Vad vill man förändra? Vill man att alla Sveriges kommuner ska ta ett gemensamt solidariskt ansvar för människor som är här? Eller vill man att vissa kommuner ska undantas så att de ska kunna tacka nej till att ta emot människor? Det var det här jag kritiserade i mitt anförande.
Anf. 33 Camilla Mårtensen (L)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Varken du eller jag vet ju riktigt vad intentionen är, Serkan Köse.
Som jag upplever det är intentionen att kommunerna måste ha mer att säga till om, både om de har mer kapacitet eller om de har mindre kapacitet i förhållande till vad de får. Det krävs en kommun som är på tårna för att människor ska integreras.
En annan sak är att lagstiftningen fungerar väldigt bra i dag när vi har låga ansökningstal. Få kommer till landet. Men historiskt sett är det nu vi ska ändra lagstiftningen, så att kommunerna på ett vettigt och rimligt sätt kan ta emot stora mängder människor som behöver hjälp och trygghet i vårt land om vi i framtiden hamnar i en ny situation.
Anf. 34 Andre vice talman Julia Kronlid
Jag vill påminna ledamöterna om att vi säger ”ledamoten” eller namnet och inte ”du”.
Anf. 35 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar ledamoten för engagemanget i dessa frågor.
Återigen: Bosättningslagen kom till när vi hade en stor flyktingvåg. Väldigt många människor sökte sig till Sverige. Men den kom också till för att vi såg att väldigt få kommuner tog ett större ansvar i relation till vilket ansvar de tagit historiskt sett. Bosättningslagens syfte och andemening var att se till att fler kommuner – alla kommuner – i Sverige tar ett större gemensamt ansvar, och vi tycker att det har funkat. Det visar både Riksrevisionens rapport och mycket annat.
Alla reformer kan ifrågasättas, omprövas och utvecklas. Men när jag läser om regeringens intentioner ser jag inte riktigt det som ledamoten försöker framställa här. Det är möjligt att Liberalerna och ledamoten har dessa intentioner, men när jag läser syftet i direktiven till utredningen ser jag att man inte vill att alla kommuner i Sverige ska ta ansvar. Man ska ge kommuner större möjligheter men också mer makt att kunna säga nej. Vi får dock se vad utredningen kommer fram till.
Jag tycker att alla kommuner i Sverige behöver ta ett större ansvar och se till att människor integreras på arbetsmarknaden och kan flytta dit där jobben och bostäderna finns. Det får inte bli så att väldigt få kommuner i Sverige som historiskt sett har tagit ett större ansvar ska fortsätta ta ansvar när det finns kommuner som hittills inte har gjort så mycket. De borde kanske vara med och solidariskt se till att alla människor integreras i vårt land.
Tack än en gång för frågan!
Anf. 36 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Ledamoten Serkan Köse är den andra i kammaren i dag som rakt upp och ned ljuger i talarstolen om Sverigedemokraternas politik och våra åsikter. Jag tycker att det är olyckligt. Det är heller inte likt ledamoten Köse att göra det, så som jag känner honom från utskottet.
Jag skulle för min del kunna sjunka lika lågt och börja ljuga om Socialdemokraternas politik här i talarstolen. Men jag kommer inte att göra det. Jag behöver nämligen inte ljuga för att övertyga medborgare och visa att Socialdemokraternas sätt att styra Sverige har varit uselt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Jag skulle vilja be ledamoten nämna tre punkter som visar att massinvandring underlättat för integrationen. Fråga två: På vilket sätt blir det lättare att anpassa människor som kommer hit om vi inte ställer några krav? Fråga tre: På vilket sätt skulle Sverige bli ett bättre land genom att människor som begår våldsamma brott behåller det privilegium som det faktiskt är att vara medborgare?
Anf. 37 Serkan Köse (S)
Fru talman! Jag tackar ledamoten från Sverigedemokraterna för frågan.
Jag vet inte riktigt vad i mitt anförande som var fel – det vore intressant att höra. Handlar det om Sverigedemokraternas nedskärningar av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vuxenutbildningen, försämringarna i bostadspolitiken, satsningarna på välfärden eller skattesänkningar för de rikaste? Det vore intressant att få höra vad i vår kritik som Sverigedemokraterna inte känner igen sig i. Menar man att Sverigedemokraterna inte bidrar till hat och polarisering? Eller är det att Sverigedemokraterna hittills inte har presenterat några konkreta förslag för att människor ska integreras bättre och vi ska bekämpa segregationen? Listan kan göras lång. Det vore intressant att höra vad i det vi säger som sverigedemokrater inte känner igen sig i.
Ledamoten har möjlighet att reflektera och säga: ”Det här är inte vår politik, utan det är det här vi står för. Vi tycker absolut inte som Socialdemokraterna, men för att integrationen ska funka i Sverige och vi ska kunna bekämpa segregationen har vi dessa konkreta förslag till reformer. Vi har inte dragit ned på, eller halverat, anslagen till arbetsmarknadsåtgärderna. Vi har inte någon politik alls när det gäller integration och segregation, utan vårt syfte är att alla ska assimileras.”
Då vet vi det. Ledamoten får gå upp och tala om vad man har för politik.
När det gäller krav finns det inte någon här som inte vill att det ska ställas krav på människor. Som socialdemokrat har jag den bestämda uppfattningen att man ska göra sin plikt och kräva sin rätt och att alla som kan arbeta ska arbeta. För detta krävs utbildning, och då ska man gå en utbildning. Krävs det att man ställer om ska man ställa om. Jag har inte hört någon här inne som inte vill att det ska ställas krav på människor.
Människor har det heller inte kravlöst. Det finns någonstans en bild av att människor går runt utan att det ställs några krav på dem. Det är en nidbild. Sverigedemokraterna försöker sätta etiketter på människor och säga: Ni gör ingenting, ni går bara runt, det ställs inga krav på er.
Så funkar inte våra system. Det ställs krav på människor att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna skaffa dig en bostad ska du ha en inkomst. Det finns alltså väldigt många parametrar i våra system i dag som innebär att det ställs krav på människor.
(Applåder)
Anf. 38 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! Jag noterar att jag inte fick svar på till exempel frågan varför brottslingar som har begått grova våldtäkter eller mord eller varit inblandade i gängkriminalitet ska ha privilegiet att fortfarande ha kvar sitt medborgarskap och kunna leva kvar i vårt land och fortsatt utgöra ett hot mot Sveriges befolkning. Det skulle jag vilja ha ett svar på.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Det var många saker som ledamoten Köse sa i sitt anförande som jag reagerade på och som inte stämmer när det gäller Sverigedemokraternas politik. Ledamoten Köse talade bland annat om hudfärg i talarstolen, i Sveriges riksdag 2025. Det gör mig faktiskt riktigt rädd att en socialdemokratisk företrädare pratar hudfärg. Det gör aldrig jag eller mitt parti. Det handlar om epitet – smutskastning, brunsmetning eller vad ni kallar det för – som Socialdemokraterna försöker kleta på mig och mitt parti. Det stämmer inte; det är lögn. Det vet Serkan Köse. Men det är retorik. Vi är redan inne i valrörelsen, och det kan märkas på anförandena.
Jag är en människa och jag tillhör ett parti som tror gott och positivt om människor, fram till den dag då de visar motsatsen: att man inte är god utan är en mördare eller en våldtäktsman. Fram till den dagen tror jag gott om människor. Den uppdelning som ledamoten Köse pratar om känner jag inte alls igen. Det är inget som mitt parti står för, tvärtom. Sverigedemokraterna vill ha ett förenat Sverige.
Anf. 39 Serkan Köse (S)
Fru talman! Ibland tappar man bort sig när man lyssnar på ledamoten Frohm. Jag får inte ihop det att jag skulle ha pekat på hudfärg. Det jag har försökt problematisera eller väldigt tydligt lyfta i mitt anförande är att man inte ska göra skillnad mellan människor på grund av bakgrund eller hudfärg. Det handlar inte om att peka ut utan snarare tvärtom.
Är det något parti som ofta bidrar till denna diskussion är det Sverigedemokraterna. Ledamoten ägnade sitt anförande på åtta minuter åt att misstänkliggöra och peka ut människor och grupper och att väldigt tydligt peka på att nästan alla eller de flesta människor i en viss grupp är ett problem för Sverige. Är man inte anpassbar ska man lämna landet.
Ledamoten säger att hon tror gott om människor. Det tror jag absolut att ledamoten gör, men det blir något annat som förmedlas när man i retoriken pekar ut grupper av människor som ett kollektivt problem och som kollektiva brottslingar i vårt samhälle.
Det är denna retorik jag försökte problematisera, kritisera och ifrågasätta. Vi socialdemokrater kommer aldrig att vara med och bidra till den retoriken. Vi kommer också, återigen, att vara en mur framför en retorik som innebär att man gör skillnad på folk och folk beroende på var de kommer ifrån, vad de heter och vad de har för hudfärg.
Sverige är en rättsstat. Är man kriminell och begår brott ska man straffas. Det finns ingen här som kommer att acceptera eller ställa sig bakom några brottslingar, tvärtom. Begår man brott ska man in i finkan. Då ska man ställas inför rätta.
Vår ingång i diskussionen om integration handlar väldigt mycket om att skapa förutsättningar för människor att bli en del av Sverige. Vi socialdemokrater tror att det behövs aktiva åtgärder och insatser för att se till att människor kommer in i vårt samhälle. Men med Sverigedemokraternas retorik och politik handlar det bara om att putta bort människor, och sedan klagar man över segregation och över att integrationen inte funkar. Det finns ett motsatsförhållande här, och det är det jag har försökt problematisera.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Jag hoppas verkligen att Sverigedemokraterna tar till sig den här diskussionen och kritiken, och jag ser fram emot en fortsatt diskussion om integrationsproblemen.
(Applåder)
Anf. 40 Arin Karapet (M)
Fru talman och ärade kollegor! Varmt välkomna till Sveriges riksdag, åhörare!
Nu har vi fått höra de fina orden från Socialdemokraterna: jämställdhet, jämlikhet, solidaritet. Här i kammaren pratar man om de stora värdena.
En gång i tiden stod Socialdemokraterna upp för en restriktiv invandring. Sverige ska ta emot människor som är på flykt, av humanitära skäl. Men Sverige kan inte välkomna hela världen hit.
Man får alltid höra de känslosamma argumenten. Men fråga de elever som har växt upp i våra förorter och gått i skolorna där hur ofta det kommer en ny klasskamrat. Varje gång det kommer någon som inte kan språket halkar alla efter. Eller så kan ens föräldrar inte språket, och man får själv sitta och vara tolk. Man kanske bor i en trerumslägenhet, en hyresrätt som man blivit tilldelad av kommunen. Man har fyra syskon och får aldrig vara ensam i sitt rum och läsa läxor.
I debatten målas regeringens hela politik upp som rasistisk – det är helt fel. Det vi har gjort i Sverige är att vi har svikit de svagaste. Vi har svikit den svenska arbetarklassen och den svenska medelklassen.
Hela vår svenska välfärd bygger på att människor gör sin plikt och sedan kräver sin rätt. Jag kan inte kräva min rätt och sedan göra min plikt. Hela Sverige bygger på att jag går till jobbet och mina barn går i skolan och har rätt till en trygg uppväxt, men också på att jag betalar min skatt. När jag betalar min skatt har vi nämligen råd att finansiera vår skola, polisen, Försvarsmakten, sjukvården och dem som inte kan ta hand om sig själva. Det är detta som är själva kärnan i det svenska välfärdssamhället.
Men den invandring vi har haft i Sverige i 40 år har varit förödande. De som har fått betala priset är svenska folket och de barn och ungdomar som växer upp i familjer som inte har kommit in i samhället.
Därför går nu regeringen fram och säger: När du kommer till Sverige ska du lära dig svenska från dag ett och inte efter år fem, sex eller sju. Du har en skyldighet att göra dig anställbar på arbetsmarknaden genom att lära dig språket. Lär man sig inte språket kommer man inte långt i Sverige.
Under en lång tid sa man att språkkrav var rasism och att de som kommer till Sverige borde få permanent uppehållstillstånd direkt, för det skulle förbättra integrationen. Ja, titta hur det ser ut! Det är därför regeringen nu går fram med språkkrav, försörjningskrav och tillfälliga uppehållstillstånd. När du gör rätt för dig premieras du.
Och låt mig vara helt uppriktig: Sverige tvingar inga människor att komma hit. Vi har byggt upp ett samhälle och ett regelverk som säger att den som är i behov av att komma hit får sina skyddsbehov prövade. Men bara för att personen får stanna i Sverige betyder inte det att Sverige ska öppna alla dörrar och att personen inte ska ha några förpliktelser.
Skälet till att det är så många som vill komma till Sverige är ju att vi gör någonting rätt här i Sverige. Men det betyder inte att Sverige ska försämras.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Nu rättar vi till Sverige, och det tar tid. Vi hörde en kollega från Vänsterpartiet som sa att vi har löst alla problem bara för att vi på två år har fått ned invandringen. Nej, det har vi inte. Det kommer att ta 20–30 år.
Varje gång man har ökat invandringen under de gångna 30 åren, har man frågat lärarna där ute hur de får ihop sina klasser? Har man frågat undersköterskor och sjuksköterskor hur det ser ut på vårdmottagningen? Gå ned till närmaste akutmottagning! Ibland känns det som om vi riksdagsledamöter aldrig besöker sjukvården. Gå ned till S:t Görans sjukhus eller Södersjukhuset och titta hur det ser ut!
Det är lätt att säga att man ska ta in invandrare. Men hur lång tid tar det att utbilda en sjuksköterska, en undersköterska eller en polis? Det handlar om tre, fyra, fem eller sex år. Vill ens alla utbilda sig till undersköterskor, sjuksköterskor eller poliser? Vill Vänsterpartiet kanske tvinga in människor i vissa yrkesroller? Det är någon form av kommunistisk-socialistisk idé där man har big management här uppifrån, från kammaren, och sedan ska samhället där ute bara fixa det hela.
Jag är född 1988. Jag kommer ihåg ett Sverige där min pappa i Rinkeby brukade parkera och ibland lämna nyckeln i bilen. Försök lämna nyckeln i bilen i Stockholms innerstad i dag, eller i Djursholm! Då försvinner den. Men detta var det Sverige jag växte upp i.
Idén att svenskar skulle vara rasister är en helt galen idé. Om svenskarna var rasister skulle vi aldrig ha haft en invandring som varit bland Europas högsta under de senaste 40 åren.
Fru talman! Den här regeringen – Moderaterna tillsammans med Liberalerna och KD, med Sverigedemokraternas stöd i riksdagen – ser till att Sverige ska må bra igen. Vi ställer krav om svenska språket, egenförsörjning och att man ska leva ett hederligt liv. Och vi ska stå på de hederliga invandrarnas sida – de som gör rätt för sig och sliter 12, 14 eller 16 timmar under sex eller sju dagar i veckan som egenföretagare eller kör budbil eller taxi. Då måste det bli konsekvenser för dem som inte sköter sig. Det är detta vi inte har gjort i Sverige, och det är detta som regeringen nu gör.
Begår du brott är du inte välkommen. Vi verkställer utvisningar. Vi hamnar inte i något moment 22, där någon byråkrat ska sitta och vända papper, och sedan ska vi oja oss och säga: Nja, så här blev det.
Vi politiker ska kanske inte recensera det som sker i samhället, men jag måste ändå göra det. Vi kunde se en ung flicka från Ukraina som talar flytande svenska. Hon måste nu återvända. Sedan ser vi gängkriminella 18–19-åringar som begår grova brott. De har kanske skjutit skallen av någon, begått ett mord och släckt ett liv. Men dem kan vi inte utvisa, för där finns det verkställighetshinder.
Sedan frågar man sig varför svenska folket är frustrerat. Man talar om polarisering. Polariseringen i det svenska samhället har skapats genom felaktiga politiska beslut i den här kammaren. Detta tar regeringen nu tag i.
(Applåder)
Anf. 41 Tony Haddou (V)
Fru talman! Tack, Arin Karapet, för ett mycket inspirerande tal! Det blev ju näst intill en marxistisk analys, där ledamoten talade i flera minuter om hur arbetarklassen svikits.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Det blev mycket om att den här regeringen ska rätta till Sverige. Ledamoten tog upp några centrala punkter som jag tycker är viktiga. Han tog upp trångboddheten. Det tar oss in i bostadspolitiken. Det är en bransch där den här regeringen har tvärnitat. Det löser ju inte trångboddheten att det byggs mindre, att byggarbetare går arbetslösa eller att man drar in investeringsstöden.
Ledamoten talade om jobb. Vi befinner oss i en massarbetslöshet. Det är 10 procents arbetslöshet i Sverige. Det är hög ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Detta lämnar regeringen därhän.
Skolan togs också upp i anförandet, att man ska lära sig svenska och så vidare. Det pågår brutala nedskärningar runt om i kommunerna i Sverige.
Det var ett ganska långt anförande, men det sas inte särskilt mycket gott om invandringen. Det var mycket kollektivt skuldbeläggande. Man undrar faktiskt när ledamoten ska tala gott om invandringen. Människor har under decennier kommit till Sverige och varit med och byggt upp och rustat upp det här landet. Antingen det har varit under pandemin eller andra kriser – i Sverige ställer man upp, och det spelar ingen roll var man är ifrån. Människor ställer upp och rustar upp landet. Människor bygger Sverige. Det gör invandrare också.
Men det vi fick höra från ledamoten var sju till åtta minuter av kollektiv skuldbeläggning av invandrare.
Anf. 42 Arin Karapet (M)
Fru talman! När jag nämner trångboddheten belyser jag problemet att Sverige inte har kapaciteten att ta emot hur mycket människor som helst. Man kan inte trolla fram bostäder.
Jag undrar också hur rättvist det är när någon kommer hit och får ett förstahandskontrakt. Låt mig ta ett exempel. Det behöver inte handla om svenska barn; vi kan ta barn med utländskt påbrå. Alla deras föräldrar har inte vetat om att man direkt från 18 års ålder kan skrivas in i bostadsförmedlingens bostadskö. De som betalar priset är de som också har utländsk bakgrund.
Ta alla gängskjutningar. I nästan alla fall har gärningsmännen utländskt påbrå. Offren har också nästan alltid utländskt påbrå. Funkar svensk integration?
Klarar vi av Vänsterpartiets invandringspolitik, att ta hit hur många som helst? Finns det plats i våra skolor? Finns det lokaler? Har vi tillräckligt många vårdcentraler? Hur funkar svensk mödravård? Det blir ett tryck på hela samhället. Och så fort man talar om problemen får man höra att det är rasism, att man drar alla invandrare över en kam och så vidare.
Jag har själv utländskt påbrå. Jag kan ta min mor som exempel. Hon hade fått 200 kronor mindre i pension om hon inte hade jobbat en enda dag i Sverige och inte hade slitit ut ryggen.
Det här är det riktiga Sverige. Fakta ljuger inte. Många invandrare bidrar till det svenska samhället. Men många invandrare får också betala priset för den misslyckade invandrings- och integrationspolitiken.
Anf. 43 Tony Haddou (V)
Fru talman! Man kommer då lite till kärnan när det gäller vad ledamoten vill föra fram för budskap.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
När vi kom in på exempelvis bostadspolitiken och trångboddheten, som togs upp i ledamotens anförande men också nu i talarstolen, blev det direkt så att ledamoten ställde grupper mot varandra: Är det rätt att en person kommer hit och får lägenhet och så vidare? Det är det som är det allvarliga problemet här: att man ställer människor mot varandra.
Det handlar inte om att Sverige ska ta emot hela världen. Vi har långt över 1 miljon flyktingar i världen. Inte ens en liten, liten, promille kommer till Sverige. Det kommer knappt 0,002 procent till Sverige. Det är så få som kommer. Rekordfå kommer till Sverige.
Om vi har bostadsbrist i Sverige måste kärnan vara att politiker måste ta ansvar och tänka: Hur bygger vi bostäder som människor har råd med? Det är det politiska ansvaret jag är ute efter. Problemet med ledamoten och den här regeringen är att de i första andetaget ställer grupper mot varandra. Det är det jag har ett stort problem med.
Jag tror inte att det gör Sverige bättre. Det är ingenting som rustar Sverige till det bättre. Det är ingenting som bygger bättre gemenskap i det här landet, och det är ingenting som kommer att bidra till att vi exempelvis får fler bostäder.
Ponera att vi skulle ha exakt noll procents invandring, att ingen skulle komma hit. Skulle det då byggas bostäder? Nej, det skulle det inte, för den här regeringen har dragit in investeringsstöden och kraschat bostadsbranschen. Det är ingenting man kan skylla på invandrare, och det är ingenting man behöver ställa grupper mot varandra för.
Jag undrar: När ska ledamoten – i regeringsställning, när man passerat halvtid – ta ansvar för det här?
Anf. 44 Arin Karapet (M)
Fru talman! Det är intressant när man pratar bostadspolitik med en vänsterpartist. Jag har själv östeuropeiskt påbrå. Jag har fått se de stalinska, chrusjtjovska och brezjnevska husen, som man bara smällt upp. Det ser ut ungefär som det ser ut i Blåkulla ute i Solna. Man bara sätter upp panelhus. Vad händer sedan – om 20, 30 år? Det blir utanförskap och dåligt underhåll. Människor flyttar inte på sig. Det blir deras permanenta bostad under hela deras livstid. Det är då det blir sociala problem. Det är ungefär som det svenska miljonprogrammet, när man bara smäller upp bostäder.
Ja, det är bostadsbrist. Men det finns en större idé. Hur får man in kommersiella aktörer och butiker? Hur får man en levande stad, där människor bygger en social kontroll och en gemensam trygghet?
Vänsterpartiet nämner inte allt detta. Vänsterpartiet har glömt bort att de var med och bidrog till en tioprocentig inflation. Vi hade en covidpandemi. Byggföretagen säger: Vi behöver inte investeringsstöd. Det är andra regelverk vi måste ändra på. Är ni beredda att ändra hyresregleringen, Tony Haddou? Nej.
Vem ska då betala allt det här? Den högst beskattade arbetarklassen kommer att få betala detta. Jag har aldrig hört Vänsterpartiet säga: Men låt åtminstone undersköterskor få 10 procents sänkt skatt! Varje gång man pratar om att de rika ska få höjd skatt är det de som har minst marginaler som får betala högre skatt. Vi har testat er politik i 100 år. Det är bara att titta på Östeuropa. Det funkar inte.
Anf. 45 Leila Ali Elmi (MP)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Problemet med Tidögänget är att de använder lögnen som politisk metod. Påståendet att något parti i den här kammaren driver på för att världens alla människor ska komma till Sverige är helt enkelt inte sant. Först och främst vill inte ens världens alla människor komma till Sverige. Men den största lögnen är ändå att invandrare inte vill integreras.
Ledamoten pekade på flera samhällsproblem. Jag delar problembeskrivningen. Vi har ett jätteproblem med kriminalitet. Vi har problem med trångboddhet. Men vi har också problem med kompetensglappet i Sverige.
Samtidigt drar SD-regeringen ned på resurserna till segregationsarbetet. De drar ned resurserna till arbetsmarknadspolitiken. Man tog bort investeringsstödet.
Min fråga till ledamoten är: På vilket sätt löser återvandringsbidrag och anmälningsplikt – de förslag som ni har lagt fram – de problem som du själv pekar ut?
Anf. 46 Arin Karapet (M)
Fru talman! Det är väldigt enkelt. Anmälningsplikt behövs. Det är en informationsplikt; ni kan kalla det för anmälningsplikt, Leila Ali Elmi.
Den som kommer till Sverige får sina skyddsbehov prövade. Den som får ett ja ska få stanna. Men det är alltför många som inte har rätt att stanna här som stannar här illegalt, och då urholkas hela asylrätten. Då betyder det per definition att den som vill kan komma hit oavsett om man har skyddsbehov eller inte, och man har rätt till all välfärd som gemene svensk medborgare har varit med och betalat.
Återvandringsbidrag är helt rätt. Det kanske finns människor här som är asylsökande eller som har kommit hit som alternativt skyddsbehövande eller som har flyktingskäl men som har insett: Nej, Sverige är inte rätt land för mig. Då hjälper vi de personerna att återvandra, och de får ett startkapital. Det är ingenting hemskt med det.
Anf. 47 Leila Ali Elmi (MP)
Fru talman! Jag upplever att ledamoten inte riktigt svarade på min fråga. Min fråga var kopplad till hur återvandringsbidrag och anmälningsplikt skulle lösa de problem som ledamoten lyfter vad gäller trångboddhet, segregation och kriminalitet. Det är stora samhällsproblem som vi behöver lösa, så jag vill gärna att ledamoten svarar på frågan, fru talman.
Det är ingen här som påstår att hela världen ska komma hit. Det är inga partier i Sveriges riksdag som säger att samhället är kravlöst. Vi är överens om de sakerna. Däremot är vi inte överens om att det här är lösningen på samhällsproblemen. Därför vill jag gärna veta hur era förslag löser problemen med segregationen, kriminaliteten, trångboddheten och kompetensbristen samtidigt som ni drar ned på resurserna på alla dessa områden, Arin Karapet.
Anf. 48 Arin Karapet (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Ledamoten Leila Ali Elmi frågar mig hur vi ska lösa segregationsproblemen. Sedan är det en fråga om informationsplikten. De som berörs av informationsplikten är människor som inte ska integreras i Sverige. Det är människor som befinner sig här illegalt. Det vore helt galet om vår regering eller om man generellt skulle vilja integrera några som inte har rätt att stanna här. De ska återvända.
Återvandringsbidraget är bra. Människor som känner att de inte har funnit sig till rätta i Sverige och som vill återvandra ska vi ge ett stöd, och de ska få återvandra. Detta kolliderar inte med någon som har rätten att stanna i Sverige. Det ni håller på med är bara skrämselpropaganda, Leila Ali Elmi. Ni skrämmer invandrare och målar upp en bild av Sverige som ett rasistiskt land.
Återigen: Sverige är bland de länder som har tagit emot flest invandrare i Europa. Sverige är ett av de få länder i världen där invandrare får en bostad och har rätt till sjukvård, tandvård, skola och universitetsutbildning. Är detta er rasism?
Det enda ni gör är att säga till de invandrare som står längst bort från samhället och som ska bli en del av det svenska samhället att Sverige inte är deras land, att det inte är någon poäng att de anstränger sig eller att deras barn går i skolan och lär sig svenska. Det ni gör är att cementera problemen och skapa ett vi och ett dom.
När det gäller integration, Leila Ali Elmi, har mina barn en armenisk pappa. Men de kommer att vara mer svenska än jag, och det kommer mina barnbarn också att vara. De kommer att bo här i generationer, och därför måste vi göra rätt från dag ett så att de får möjlighet att leva sina drömmar.
Anf. 49 Jonny Cato (C)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 5.
Sverige står inför många och stora utmaningar. Med anledning av det tidigare replikskiftet vill jag konstatera att rasismen är en av våra många utmaningar. Integrationen och arbetslösheten är två andra. Fler människor måste gå från utanförskap till innanförskap. Fler människor måste bli en del av det gemensamma Sverige. Fler människor måste göra en livsresa som innebär att de har ett arbete att gå till. Fler unga pojkar och flickor måste se sina föräldrar gå upp på morgonen, arbeta, bidra och betala skatt.
I går kom ny arbetslöshetsstatistik, den värsta på 25 år. Det är ingen annans ansvar än regeringens och Mats Perssons. Det är bra att arbetslösheten nu på riktigt börjar bli en diskussion. Oppositionen i utskottet har varnat för det länge, och nu börjar vi se att andra också varnar för det.
En av tio svenskar är arbetslös. En av tio! Det är nästan svårt att ta in. I alla grupper ökar arbetslösheten, men den är som värst bland utrikes födda kvinnor och unga män. Man kan inte säga något annat än att integration och arbetslöshet hänger ihop.
Jag ska ge Tidöpartierna en sak: Ni gör en massa saker. Ni gör en massa för att människor ska återvända. Ni gör en massa inom migrationspolitiken, och ni gör en hel del – inte minst i den här kammaren, i den här talarstolen och i det här utskottet – för att spä på polariseringen.
Vad man inte gör är att vända arbetslösheten och lösa integrationen. Det är inte att ljuga, utan det är sanningen. Kolla på propositionslistan, brukar jag säga. Statsrådsberedningen levererar fler propositioner än Mats Persson och Arbetsmarknadsdepartementet. Kolla på propositionslistan för det här året – ledamöter som är lata kommer snart att börja slåss om att få sitta i arbetsmarknadsutskottet, för här händer ju ingenting!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Det händer en massa annat, men det händer inget inom det här utskottets ansvarsområde. Ärligt talat, vad gör regeringen för att fler utrikes födda ska lära sig svenska språket? Vad gör regeringen för att fler människor ska gå upp på morgonen, gå till arbetet, bidra och betala skatt? Där händer det väldigt lite. Det är ingen lögn. Det är sanningen. Det är fakta.
Alla behöver rannsaka sig själva. Jag har sagt det flera gånger, och jag säger det igen: Centerpartiet borde också ha gjort mer för integrationen, och vi gör nu vad vi kan för att leverera ny politik när regeringen inte gör det.
Vi har haft fem reformgrupper som har presenterat nya, skarpa förslag för att leverera ett bättre Sverige så att fler människor kan göra en livsresa. Jag har haft äran att leda en av dessa reformgrupper, och det har varit väldigt spännande. Det har varit bra diskussioner där vi har valt att vända och vrida på nya stenar för att hitta nya förslag. Det går ju att göra saker även inom utskottets ansvarsområden och på andra områden som har med integration att göra.
Ett förslag som vi presenterar är att begränsa och villkora föräldraledigheten för nyanlända som inte pratar svenska. När barnet har fyllt ett år ska man studera svenska två dagar i veckan. Det är inte elakt att ställa krav. Det är snällt att ställa krav. Men vi måste också ställa krav på oss i politiken att leverera. Det är därför vi exempelvis vill göra om sfi till jobbsvenska, vilket innebär att den som läser sfi ska ha fokus på att komma ut på arbetsmarknaden. Det ska vara ett mycket tätare samband mellan näringsliv och utbildning. Den som har förutsättningar att studera ska lära sig akademisk svenska med fokus på att studera vidare.
Man behöver inte tycka att det här är bra förslag, men det är i alla fall fler förslag än vad regeringen har levererat för sfi.
För mig handlar integration mycket om jobb. Det är inte vi politiker här i kammaren som skapar nya arbetstillfällen, utan det är små och växande företag, men även här görs det för lite.
Ett förslag som jag skulle säga är klassisk borgerlig allianspolitik är att göra det billigare för företag att anställa så att fler unga flickor och pojkar runt om i landet kan se sina föräldrar gå upp på morgonen, arbeta, bidra och betala skatt. Ett sådant förslag som vi presenterar är att företag som går från noll till tio anställda ska undantas arbetsgivaravgiften så att fler inte bara vågar starta företag utan också vågar anställa, för det är i dag det stora problemet.
En annan sådan sak är att det alltid måste löna sig att gå från bidrag till arbete. I det delar jag regeringens politik, och regeringen pratar gott om detta. Men det har hänt rätt lite i kammaren för att vi ska gå den vägen.
Det pratas mycket om vad som är svenskt. Jag har tidigare sagt att för mig spelar det ingen roll om man gillar baklava eller sockerkaka och om man firar jul eller någonting annat. Det spelar heller ingen roll vilken gud man tillber. För mig är det viktigaste att man arbetar, bidrar och betalar skatt, för ärligt talat: Vad är mer svenskt än att gå upp på morgonen, arbeta, betala skatt och se till att svensk välfärd fungerar? Det finns nog ingenting mer svenskt än det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Vad är det då som är det stora problemet? Jag måste säga att jag tror att det stora problemet är att Tidöpartierna inte tror på människor. Man ser människor som ett problem som ska ut ur det här landet. Men ärligt talat, oavsett hur mycket man försöker kommer man inte att lyckas. Det man gör är att man utvisar en liten del och får en liten del att återvända, men den stora massan som är kvar i landet bryr man sig inte om. Men det är ju dem vi måste ta hand om. Det är dem vi måste investera i.
Centerpartiet tror på människor, och därför retade det mig lite när ledamoten från SD stod och sa att de inte tror ont om människor. Det är ju bara att titta på hur sverigedemokratiska företrädare uttrycker sig, som att Sverige skulle importera våldtäktsmän. Sverigedemokraternas retorik spär på polariseringen här i landet och gör det svårare för människor att integreras, komma in i och bli en del av den gemensamma välfärden.
Avslutningsvis, fru talman, är oppositionen redo att kavla upp ärmarna och börja arbeta i utskottet. Jag hoppas verkligen att Mats Persson nu tar arbetslöshetssiffrorna och signalerna om integrationsproblem på allvar och börjar leverera propositioner så att vi kan stå här i kammaren och debattera och diskutera skarpa förslag som gör Sverige bättre och starkare.
Anf. 50 Tony Haddou (V)
Fru talman! Det har varit en lång debatt hittills. Inledningsvis pratades det lite om hittepåjobb och så vidare från partierna på den andra sidan, framför allt från Sverigedemokraterna. När det kommer till arbetsmarknadspolitiken tänker jag att vissa partier någonstans låtsas att man inte har någon makt över arbetsmarknadspolitiken. Man låtsas att politiker inte skulle ha någon makt över vilka jobb som skapas eller över arbetstillfällen över huvud taget.
Vi ska inte ha hittepåsysselsättningar, tror jag att Sverigedemokraterna sa. Det sades också i ett replikskifte att vi inte ska hitta på jobb härifrån. Jag tycker att det är så kränkande som det kan bli, för många av de yrken man investerar i är välfärdsyrken. Det handlar om de välfärdsarbetare där ute som håller hela det här samhället uppe, och när man skär ned i välfärden – som den här regeringen gör – är det de som får gå. Det är inga hittepåjobb, utan det är de mest samhällsviktiga arbeten vi har. Det är de som bär upp hela det här samhället.
Jag tycker att man i den här debatten ska se frågan utifrån detta, det vill säga att politiker faktiskt har makt över arbetsmarknadspolitiken. Marknadsexperimenten och så vidare har haft sin tid. Man ska inte luta sig tillbaka och låtsas som att man inte har ansvar för den arbetslöshet vi har i Sverige.
Fru talman! Jag tycker att regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar är väldigt tydliga: I stället för att underlätta för hushållen, vården, välfärden eller skolan har man i stort sett satsat på skattesänkningar för de allra rikaste. Det är bara att konstatera att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera allvarliga samhällsproblem. Stora grupper tycks osynliga när partierna i regeringsunderlaget helt bortser från problemen som drabbar de människor som har det svårt att få vardagsekonomin att gå ihop.
Ojämlikheten ökar. Klimatomställningen får vänta. Det rullas ut stora nedskärningar inom välfärden över hela landet, och den växande arbetslösheten lämnas helt utan åtgärder. Med den här regeringen och Sverigedemokraterna når vi en massarbetslöshet på över 10 procent. Närmare 600 000 människor är arbetslösa i Sverige, vilket är en ökning med 114 000 människor. Arbetslösheten stiger också i alla åldrar, bland såväl män och kvinnor som inrikes och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten stiger, och långtidsarbetslösheten stiger. Det är det vi får med den här regeringen och Sverigedemokraterna: massarbetslöshet och fler som lever i ekonomisk otrygghet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Det är inte heller så att regeringen bara sviker de arbetslösa; man bryr sig helt enkelt inte om dem. Man bryr sig inte om deras ekonomiska trygghet. Hade man gjort det hade man väl börjat prioriterat dem. Man hade tagit kontroll över arbetsmarknadspolitiken, och man hade investerat och satsat. Men det gör inte den här regeringen, och det gör inte Sverigedemokraterna.
I stället har de satsat allt de har på skattesänkningar för de allra rikaste, och det är därför de återkommande behöver förslag i syndabockspolitikens riktning – en politik som de också genomför med brutal hatretorik. Att man skyller på invandrare för att själv fly undan ansvar har vi hört i varje debatt här genom åren. Det är en ogenomtänkt signalpolitik som endast skadar sammanhållningen i Sverige. Man förvärrar och fördjupar de sociala och ekonomiska klyftorna mellan människor.
Samtidigt lämnar regeringen stora grupper utanför. Det som händer där ute är nämligen att hushållen och barnfamiljerna får stå tillbaka trots att levnadskostnaderna bara ökar. Investeringar står också tillbaka i en tid då arbetslösheten är rekordhög, och byggbranschen tillåts krascha. Stora skattesänkningar för de allra rikaste betalas med stora nedskärningar runt om i landet och med att människor får det sämre.
Detta är inte bara ineffektivt och orättvist utan direkt skadligt. Det regeringen och Sverigedemokraterna gör är att förstärka och fördjupa de samhällsproblem Sverige står inför. Hur ska vi kunna kalla oss ett välfärdsland om människor inte har råd med mat och hyra eller ens medicin? Man blundar ju för de ökade levnadskostnaderna och den ekonomiska ojämlikheten.
Fru talman! Vänsterpartiet kommer aldrig att acceptera den högerpolitik som ökar klyftorna mellan människor. Vi vet att de bästa samhällena byggs jämlika och med minskade ekonomiska klyftor. Nyckeln till framgång för Sverige har aldrig varit nedskärningar, lägre löner, sämre villkor, massarbetslöshet eller privatiseringar.
Vår styrka har historiskt varit att investera i samhället och i varandra – i välfärd, jobb och utbildning, bostäder, hälsa och jämlikhet. Det är så Sverige utvecklas och växer. Det har hela vår moderna historia bevisat. Tidigare generationer fick bättre utbildning och bättre jobb samtidigt som vi blev fler i Sverige. Det var möjligt tack vare långsiktiga, lönsamma investeringar, vilket också är den mest effektiva integrationsmotor vi kan ha i Sverige.
Regeringen gör dock inget av detta, och Sverigedemokraterna gör inget av detta. Man har inga som helst ambitioner om att rusta upp Sverige och se till att människor får det bättre. Jag övertygad om att vi måste bygga ett rymligare och bättre Sverige genom att investera i samhället och i människorna i det. Vi har historiskt bevisat att det är fullt möjligt att investera i den generella välfärden, minska de ekonomiska klyftorna och erbjuda trygga jobb.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Jag är också övertygad om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället och i människorna i det som avgör hur väl vi lyckas.
Innan jag avslutar, fru talman, vill jag säga några ord om Örebro. Jag vet att många känner oro och rädsla över att deras frihet och trygghet hotas och angrips av krafter som ser dem som mindre värda. Oavsett vad motivet var har vi hört politiker peka ut människor med anledning av deras bakgrund. Man kan isolera mördaren till en ensam galning, och man behöver inte spekulera. Men vi vet att han levde i ett sammanhang där alla problem metodiskt skylls på invandrare; jag hör det i varje debatt som det här utskottet har i kammaren. Det sker i ett land som slits isär.
Så behöver det inte vara. Det måste finnas en vändpunkt, och det måste finnas en vilja att förstå människors livsvillkor, liksom en vilja att ta ansvar för att hålla ihop samhället. Vi kan välja en annan väg än den som slår sönder vår gemenskap. Ingen ska lämnas utanför när vi läker splittringen, och därför måste också syndabockspolitiken och hatretoriken få ett slut. Människor behöver veta att deras liv betyder någonting – att deras barn betyder någonting och att deras liv, drömmar och framtid också spelar roll.
(Applåder)
Anf. 51 Ann-Christine Frohm (SD)
Fru talman! När det gäller Tony Haddous anförande vill jag börja med att också beklaga det fruktansvärda massmord som ägde rum i Örebro. Den utvecklingen vill ingen av oss se i Sverige. Inget parti i den här kammaren vill se den. Jag delar sorgen med alla som har drabbats av detta. Det är tyvärr inte första gången det händer i Sverige, men det är den värsta skolskjutningen hittills. Jag hoppas och tror – eller hoppas åtminstone – att det aldrig kommer att ske igen, men tyvärr kommer det kanske att göra det.
Med det sagt går jag över till anledningen till min replik på ledamotens anförande.
Vänsterpartiet är Sverigedemokraternas direkta motpol, skulle jag säga. Ju mer Sverigedemokraterna växer, desto större blir Vänsterpartiet. En skillnad är dock att Sverigedemokraterna är tre gånger så stora som Vänsterpartiet. Vänsterpartiet är också känt för att ställa sig på förövarens sida i stället för på brottsoffrens. Dömda gärningsmän, mördare och våldtäktsmän ska enligt Vänsterpartiet självklart behålla sitt medborgarskap. De ska vara kvar här i vårt land och fortsätta utgöra en fara för Sveriges befolkning. Det är inte att skydda Sveriges befolkning, utan det är att äventyra medborgarnas säkerhet.
Jag har en enkel fråga till ledamoten. Vänsterpartiet har just nu ett arbete att göra för att bli regeringsdugliga och kunna ingå i ett regeringsunderlag tillsammans med Socialdemokraterna – som nu plötsligt vill stoppa upp och strama åt massinvandringen. Frågan är därför: Vilka krav vad gäller invandringen kommer Vänsterpartiet att ställa på Socialdemokraterna för att man ska kunna gå ingå i en regering?
Anf. 52 Tony Haddou (V)
Fru talman! Vi kommer att förhandla, men inte i denna kammare.
Anf. 53 Ann-Christine Frohm (SD)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Det var ett kort och kanske inte helt uttömmande svar.
Jag tolkar det som att Vänsterpartiet kommer att arbeta och förhandla för fortsatt massinvandring till vårt land. Vänsterpartiet kommer inte att ha några lösningar för att hantera integrationen i vårt land. Vänsterpartiet kommer inte att förhandla om några lösningar för att förhindra att segregationen och splittringen ökar i vårt land. Vänsterpartiet kommer inte att kräva att mördare, våldtäktsmän och andra kriminella och gängkriminella utvisas ur vårt land. Är det rätt tolkat, Tony Haddou?
Anf. 54 Tony Haddou (V)
Fru talman! Ledamoten inledde med att säga att Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna är de partier som står längst ifrån varandra. En sverigedemokrat får tolka saker precis som den vill. Jag utgår också från att sverigedemokraten tolkar det svar jag ger precis som den vill.
Jag tror att ledamoten är mycket väl medveten om att förhandlingar inte sker i denna kammare; det har de aldrig gjort. Jag tycker ändå att ledamoten, när hon går och sätter sig efter det här replikskiftet, ska fundera över vilket ansvar Sverigedemokraterna tar för den massarbetslöshet vi har i Sverige. Vi har nämligen inte massinvandring, utan vi har massarbetslöshet. Det är Sverigedemokraterna fullständigt ansvariga för. Jag tycker att Sverigedemokraterna borde göra något åt saken. De borde kanske se till att människor får ett jobb att gå till, att det byggs bostäder i Sverige och att vi får en bättre skola. Det finns tio andra punkter som jag skulle kunna ta upp.
Det som är akut just nu är att vi har en arbetslöshet på rekordhöga 10 procent, men Sverigedemokraterna vill prata om en massinvandring som inte finns. När vi har den ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet som vi har i Sverige, när hela branscher i Sverige kraschar totalt och när ekonomin har tvärnitat tycker jag att man ska ta ansvar för detta om man förhandlar med en regering. Ledamoten skjuter ifrån sig ansvaret och pratar i stället om någon annans ansvar och om en förhandling som sker om ett och ett halvt år. Det är kanske det mest oansvariga jag har hört i den här debatten hittills.
Anf. 55 Leila Ali Elmi (MP)
Fru talman! Integration är ett av de mest debatterade ämnena i svensk politik. Det är ett ämne där åsikter ofta tar större plats än fakta, där generaliseringar ersätter nyanser och där hela grupper av människor reduceras till en samhällsbörda. Men vad betyder integration i praktiken, och vad säger verkligheten om hur det fungerar i Sverige i dag?
Låt oss börja med några grundläggande fakta. I dag är fler utrikes födda i arbete än någonsin tidigare. Antalet hushåll som är beroende av bidrag har minskat tio år i rad. Många av de människor som kom till Sverige under flyktingvågen 2015 har nu utbildat sig, skaffat jobb och blivit en del av arbetsmarknaden. Integration sker varje dag på arbetsplatser, i skolor och i föreningslivet.
Samtidigt ser vi dock en växande segregation, en bostadsmarknad där många inte ens får en chans och skolor där elevernas möjligheter beror på var de bor. Vi ser en arbetsmarknad där ditt namn fortfarande kan avgöra om du ens får en intervju. Det är inte integrationen som har misslyckats, utan det är samhället som inte har gett alla samma förutsättningar att lyckas.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Trots detta är det integrationen som får bära skulden för alla samhällsproblem. När gängvåldet diskuteras talas det om misslyckad integration. Det sägs mindre om de ojämlika skolorna, om den högre andelen obehöriga lärare i utsatta områden och om den ekonomiska segregation som cementerar skillnader redan från barndomen. Den offentliga debatten har alltmer präglats av en kollektiv skuldbeläggning av invandrare. Invandrare beskrivs av många politiker antingen som kriminella eller som en belastning. De beskrivs inte som individer eller som en naturlig del av Sverige. Det är därför vi i dag måste tala om det som hände i Örebro.
Fru talman! För oss som är invandrare i Sverige är sambandet mellan att det sköts och var det sköts smärtsamt tydligt. Vi har levt i en politisk och medial debatt där invandringen har gjorts synonym med problem och där vi ständigt fått höra att vi är en belastning och ett hot.
Men i döden förändras plötsligt bilden. När offren beskrivs i medierna får vi läsa om deras arbete, deras studier och deras strävan efter en bättre framtid. Plötsligt blir de individer, människor med egna livshistorier. Det är som om vi måste dö för att slippa den kollektiva etiketten och bli beskrivna som de människor vi är.
Fru talman! När regeringen pratar om integration pekar man ensidigt på individens ansvar. Invandrare ska anpassa sig, integreras och göra mer. På ytan kan det låta rimligt, och låt mig vara tydlig med att varje individ självklart har ett ansvar att bli en del av samhället. Att lära sig språket, att söka jobb och att ta del av samhällets normer och regler är avgörande för integration. Problemet med regeringens politik är att den bygger på två falska premisser.
Den första premissen är att vi som kritiserar regeringens politik skulle friskriva människor från ansvar. Det är inte sant. Det vi säger är att ansvarstagande måste mötas med möjligheter och att den som kämpar också ska ha en reell chans att lyckas.
Den andra premissen är att invandrare generellt sett skulle sakna viljan att bli en del av samhället. Även detta är fel. Verkligheten visar något annat. Vi ser människor som lär sig språket, studerar, tar jobb, driver företag och engagerar sig i föreningslivet. Dessa människor gör allt som sägs vara viktigt för integration men möter ändå stängda dörrar.
Det är här regeringens politik fallerar. För att någon ska kunna bli en del av samhället krävs att dörren är öppen. Just nu ser vi en politik som snarare stänger dörrar än öppnar dem. Det talas om anmälningsplikt. Det finns förslag om att registrera människors åsikter, om indragen rösträtt och om återvandringsbidrag. Inget av detta handlar om att skapa integration, utan det handlar om att signalera att vissa människor inte hör hemma här.
Fru talman! Miljöpartiet ser en annan väg. Till skillnad från SD-regeringen, som väljer att skuldbelägga, splittra och skapa misstro, ser vi att det finns lösningar som faktiskt fungerar. SD-regeringens väg är den enkla och fega vägen – den som pekar finger i stället för att ta ansvar.
Miljöpartiet vet att det finns en annan möjlighet. Det finns en väg där vi ser människor i stället för problem och där vi erkänner att segregationen och ojämlikheten – inte invandringen i sig – är det som har skapat utanförskap. Därför vill Miljöpartiet inrätta en ny och förstärkt myndighet för att bekämpa segregation. Miljöpartiet vill se en myndighet med tillräckliga resurser, som kan genomföra djupgående analyser, stödja lokala initiativ och utveckla långsiktiga handlingsplaner tillsammans med kommuner, näringsliv och civilsamhälle. Med ekonomisk och politisk uppbackning säkerställs att arbetet mot segregation blir målmedvetet, effektivt och långsiktigt och inte bara tomma ord i en debatt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Men det räcker inte att förstå problemen, utan vi måste också ha lösningar.
Miljöpartiet vill att alla människor i vårt samhälle ska känna sig värdiga och få möjlighet att komma till sin rätt. Därför föreslår vi konkreta åtgärder för att förstärka integrationen. Vi vill individanpassa etableringsprogrammet så att det möter varje människas behov och förutsättningar. Vi vill inrätta ett nationellt center för samhällsorientering så att alla nyanlända får en verklig chans att förstå och navigera i det svenska samhället. Vi vill ge medborgarkontoren en central roll i integrationsarbetet för att skapa tillgängliga och effektiva stödstrukturer.
För Miljöpartiet är integration inte en fråga om retorik och signalpolitik utan en fråga om verkliga möjligheter för att bygga ett samhälle där alla som vill bidra också får en chans att göra det. Integration är ingen engångsinsats och inget test man ska klara av för att bli accepterad. Det är en pågående process där samhället och individen möts, där ansvar tas från båda håll och där politikens uppgift är att skapa förutsättningarna.
Fru talman! SD-regeringen vill få oss att tro att det inte finns något annat val än att skuldbelägga, exkludera och dra undan stödet för de människor som vill vara en del av Sverige. Det är inte sant. Vi har ett val och en annan väg.
Jag yrkar bifall till reservation 6.
(Applåder)
Anf. 56 Camilla Rinaldo Miller (KD)
Fru talman! Den 4 februari skakades Sverige av ett fruktansvärt massmord på Risbergska skolan i Örebro. En vuxenutbildning, en plats som ska symbolisera möjligheter och drömmar, förvandlades till en mordplats. Tio oskyldiga medmänniskor kom inte hem från skolan eller jobbet efter att ha mördats kallblodigt, och hela landet drabbades av sorg och chock. Efteråt gav drottning Silvia uttryck för vad många av oss känner: ”Vart tog det fina Sverige vägen?”
Fru talman! Frågan förpliktar. Sverige var en gång ett land präglat av en stark samhällsgemenskap byggd på skyldigheter och rättigheter, trygghet och gemensamma värderingar som markerar rätt och fel. Men under det senaste decenniet har detta eroderat. Samhällsgemenskapen har fallit sönder och ersatts av växande parallellsamhällen, passivitet och otrygghet.
Kristdemokraterna har länge varnat för denna utveckling. Vi är det värderingsdrivna partiet av en anledning. Vi sätter familj, trygghet, vård och samhällsgemenskap först, för vi vet att ett otryggt samhälle utan gemensamma värderingar och tydliga förväntningar riskerar att falla sönder och splittras.
Vi måste återupprätta samhällsgemenskapen i Sverige, och i detta arbete ingår integrationspolitiken. Integrationen har misslyckats i decennier. Det gäller både för nyanlända och för dem som har bott här länge och som lever i ensamhet och isolering och står långt från arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
Fru talman! Kunskaper i svenska språket är en avgörande faktor för att människor ska kunna försörja sig själva och vara delaktiga i samhället. Regeringen lägger nu om integrationspolitiken och har satt som delmål att språkkunskaperna ska öka hos utrikes födda kvinnor och män. Nu ger regeringen SCB i uppdrag att följa upp kunskaperna i svenska hos utrikes födda. Det är alldeles för många utrikes födda kvinnor som inte har ett jobb. Ett av de viktigaste verktygen för att vända detta är att kunna prata svenska. SCB:s uppföljning kommer att ge regeringen ett bra underlag i det fortsatta integrationsarbetet.
Fru talman! Gemensamma värderingar skapar sammanhållning. Integration handlar inte bara om språk och jobb utan också om vilka värderingar vi delar. Sverige är byggt på en kristen värdegrund där varje människa har ett unikt och okränkbart värde. Här respekterar vi varandra, här är män och kvinnor jämlika och här gäller religionsfrihet och demokrati. Men i dag utmanas dessa värderingar. Hedersförtryck, religiös extremism och kriminella parallellsamhällen har fått fäste i delar av vårt land. Det är oacceptabelt. Kristdemokraterna har därför varit drivande i arbetet med att bekämpa hedersförtryck och stärka skyddet för dem som utsätts.
Fru talman! Regeringsskiftet 2022 markerade en vändpunkt, och vi är nu ungefär halvvägs in i mandatperioden. Genom vår och regeringens politik går vi nu från att låta människor bara förvaras i Sverige till att de ska bli en del av Sverige. Integration handlar ju inte bara om socioekonomiska faktorer, arbete och bostäder, utan det handlar om vilket samhälle vi ska leva i. Det handlar om värderingar och goda normer, om rätt och fel och om att stå upp för den svenska rättsstaten. Det handlar också om civilsamhället och om att bekämpa ensamhet.
Kristdemokraterna har en tydlig uppfattning: Att ställa krav är att bry sig. Det måste finnas tydliga förväntningar i det svenska samhället, inte undanflykter. Vi vet att arbete, språk och en tydlig värdegrund är avgörande för lyckad integration, och det är därför vi står bakom detta betänkande.
Sverige behöver en integrationspolitik som är tydlig och konsekvent och som ställer krav. Integration är ingen quickfix, utan det krävs tydliga åtgärder och modiga beslut. Sverige har tidigare lyckats med integrationen, och det kan vi göra igen. Men det kräver att vi har modet att ta tag i problemen, även när det innebär svåra beslut. Det kräver att vi står upp för att Sverige är ett land med rättigheter och skyldigheter där vi välkomnar dem som vill vara en del av vår gemenskap men också förväntar oss att de anpassar sig till våra lagar, vårt språk och våra värderingar.
Fru talman! Vi kristdemokrater tror på ett samhälle där varje människa har en plats, där frihet och ansvar går hand i hand och där vi håller ihop i stället för att splittras. Genom att ställa krav och erbjuda möjligheter kan vi bryta utanförskapet, stärka integrationen och åter bygga ett Sverige där alla kan bli en del av gemenskapen.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
Anf. 57 Camilla Mårtensen (L)
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
I dag diskuterar vi integrationspolitik. Det är utan tvekan en av Sveriges allra viktigaste frågor, både på individnivå och för Sverige som helhet. Integrationen står på tre ben: språk, jobb och värderingar. Integrationen har under flera mandatperioder varit en prioriterad fråga för Liberalerna. Det krävs att man vågar både lyfta upp de problem man ser och komma med lösningar. Mina liberala föregångare har i talarstolen lyft upp hedersproblematiken och att svenska språket är nyckeln till all integration samt att där trångboddheten är som störst är också otryggheten och ofriheten som störst. Här krävs också de största reformerna och förmågan att tänka nytt.
I kammaren har det funnits och finns partier som säger att problemen inte är tillräckligt stora för att adresseras. De tycker att vi liberaler överdramatiserar och överdriver och att vi stigmatiserar och pekar ut områden eller invandrargrupper genom att lyfta upp problemen. Något parti säger att Sverige kan ta emot fler migranter bara dessa tar ett större ansvar för sin integration och betalar skatt.
Vi liberaler gjorde analysen och formade en helt ny integrationspolitik i Förortslyftet för några år sedan. Det gläder mig att i princip alla som talat i dagens debatt inte bara verkar ha läst utan även anammat en del av de viktiga slutsatserna i denna analys. Det är ju i Sveriges utsatta områden som människor är som mest ofria, och därför behöver dessa områden lyftas upp.
Utanförskapsområdena måste bli tryggare. På kartan över utanförskapsområden som har tagits fram kan man identifiera 180 områden, och där får vi nu fasta parametrar som visar självförsörjning, skolresultat och värderingar. På så sätt kan vi jobba strategiskt mot målen. Integration måste givetvis kunna mätas och utvärderas, precis som alla andra politikområden. På så sätt kan både kommunerna och regeringen arbeta strategiskt för att minska antalet utanförskapsområden.
Att vara trygg i sitt hem är en förutsättning för att kunna leva ett rikt liv. Den kriminalitet och otrygghet som många invånare i våra förorter vittnar om och som man nu har börjat känna av i områden som Hammarby sjöstad och Vasastan kryper allt närmare i form av sprängda trappuppgångar och skjutningar. Det är först nu det blir rubriker i tidningarna. Resultatet av senfärdigheten, på grund av att vi politiker inte mäktade att göra något när problemen inte fanns precis utanför vår egen husknut, får vi leva med nu.
Det behövs tidigare sociala insatser och starkare brottsbekämpning. Repressiva insatser i form av fler poliser och nya verktyg för poliser och åklagare ska och måste hänga ihop, vilket innebär en historisk satsning på förebyggande och sociala insatser. Sekretesshinder ska rivas, och det måste finnas fler verktyg i verktygslådan. Vidare måste det stiftas en ny socialtjänstlag som ger möjlighet att sätta in hjälp tidigt. Utvecklingen vänds inte av en enskild aktör – vare sig polis, skola, civilsamhälle eller föräldrar – utan det krävs en gemensam kraftsamling.
Fru talman! Klassresan börjar i klassrummet. Det är en paroll vi liberaler gillar. Ett välfungerande och kompensatoriskt skolväsen är extra viktigt i våra utsatta områden. Att skolor inte lyckas med sitt kunskapsuppdrag i de områden där behoven är som störst är förödande. Att ge alla barn och unga tillgång till en trygg miljö som stimulerar deras intellekt, nyfikenhet och vetgirighet är vår skyldighet. Skolan ska ge alla elever tillgång till ny kunskap och nya perspektiv. Kunskap är egenmakt, och egenmakt inger hopp. Alla ska känna att de kan ta sig någonstans med hjälp av skolan. Att regeringen tydliggör sfi:s roll i integrationen och skärper krav och förväntningar på både anordnare och individer är ett steg på vägen. Sfi har det talats om tidigare i dag i talarstolen, och jag kan informera om att en proposition är på väg. Men enligt gällande regelverk kommer den att hanteras i utbildningsutskottet, inte i arbetsmarknadsutskottet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration
När människor inte försörjer sig själva och inte får uppleva friheten att tjäna in en lön för utfört arbete skapas spänningar i samhället. När den liberala arbetslinjen rullades ut under 00-talet innebar den ett stort skifte. Sjukskrivningstalen sjönk, och sysselsättningen tog fart. De jobbskatteavdrag och bidragsreformer som då var kontroversiella har i efterhand kommit att få en bred politisk acceptans. Men arbetslinjen kom inte att gälla alla. För den som aldrig arbetat eller för den som tjänar lite lönar det sig många gånger inte att över huvud taget arbeta i stället för att leva på bidrag. Det är förödande. Alltför många går hemma med en liten möjlighet till den egenmakt som försörjning ger. Alltför få får uppleva arbetsplatsgemenskap och yrkesstolthet. Det behövs fler vuxna förebilder som går till jobbet. Samtidigt som vi diskuterar dessa problem får vi aldrig glömma att det i förorten lever och verkar tusentals och åter tusentals arbetare och egenföretagare som går till jobbet varje dag. Också dessa personer måste få politikens uppmärksamhet. Genom en minskad regelbörda kan fler av förortens entreprenörer lägga mer kraft på jobbskapande och affärsnytta.
Fru talman! Liberal integrationspolitik handlar också om att befästa de demokratiska, jämställda och sekulära värderingar som präglar vårt land. Det handlar om att motverka parallellsamhällen som tar sig uttryck i till exempel hederskultur med våld och förtryck. Den som med hot och hat hindrar andra från att leva i frihet ska aldrig mötas med tolerans. Regeringen sjösätter en ny samhällsorientering där man lär sig om det svenska samhället. Vidare tydliggör vi ansvar och förväntningar på anordnare. Det är ett steg på vägen.
Sverige ska vara ett öppet land som välkomnar nya invånare, ett land där vi oavsett ursprung skapar en gemensam framtid men där regelverket är tydligt. Sverige som land accepterar aldrig parallellsamhällen där kvinnors och barns rättigheter inte tillvaratas. I hela Sverige ska man som individ kunna leva sitt bästa liv och älska vem man vill. Det är enbart genom handlingskraft vi skapar trygghet, kunskap och ett Sverige som är möjligheternas land för alla.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 15.)
Beslut, Genomförd

Beslut 2024/25:AU5
Webb-tv: Beslut: Integration
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:73 Onsdagen den 19 februariProtokoll 2024/25:73
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Bosättningslagen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 28 och 29,
2024/25:3025 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 7 och
2024/25:3150 av Josefin Malmqvist (M).- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 90 0 16 SD 63 0 0 9 M 57 0 0 11 C 0 0 21 3 V 19 0 0 5 KD 14 0 0 5 MP 13 0 0 5 L 12 0 0 4 - 1 1 0 0 Totalt 179 91 21 58 Ansvaret för integrationen av nyanlända
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:140 av Nima Gholam Ali Pour (SD) yrkandena 1 och 2.Målgruppen för etableringsprogrammet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1653 av Lawen Redar (S) och
2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 5.- Reservation 3 (S)
Etableringsinsatserna
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1719 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1-3, 5 och 6,
2024/25:1799 av Eva Lindh m.fl. (S),
2024/25:2628 av Leila Ali Elmi m.fl. (MP) yrkande 10,
2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 27 och
2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 7.- Reservation 4 (S)
- Reservation 5 (C)
- Reservation 6 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 0 90 16 SD 63 0 0 9 M 57 0 0 11 C 0 21 0 3 V 19 0 0 5 KD 14 0 0 5 MP 0 0 13 5 L 12 0 0 4 - 1 0 1 0 Totalt 166 21 104 58 Etableringslån
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 25.- Reservation 7 (C)
Samhällsorientering
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3140 av Josefin Malmqvist (M).Nyanlända kvinnors etablering
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 32,
2024/25:3069 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 5 och
2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkandena 4 och 6.- Reservation 8 (S)
- Reservation 9 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 90 0 16 SD 63 0 0 9 M 57 0 0 11 C 0 0 21 3 V 19 0 0 5 KD 14 0 0 5 MP 13 0 0 5 L 12 0 0 4 - 1 1 0 0 Totalt 179 91 21 58 Civilsamhällets betydelse för integrationen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:2949 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 34.- Reservation 10 (C)
Utanförskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:508 av Nima Gholam Ali Pour (SD) och
2024/25:3072 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 10.- Reservation 11 (S)
Samhällsgemenskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:158 av Nima Gholam Ali Pour (SD),
2024/25:1152 av Charlotte Nordström (M),
2024/25:1713 av Jamal El-Haj (-),
2024/25:1714 av Jamal El-Haj (-) yrkandena 1 och 2 samt
2024/25:1720 av Jamal El-Haj (-).
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.