Livsmedelspolitik

Betänkande 2024/25:MJU8

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 26 februari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Livsmedelspolitik(pdf, 589 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:8 Livsmedelspolitik

Beslut

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU8)

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Förslagen handlar exempelvis om information om och märkning av livsmedel, livsmedelskontroll, självförsörjning, krisberedskap, livsmedelspriser, konkurrens samt otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelskedjan.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 38

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-01-30
Justering: 2025-02-11
Trycklov: 2025-02-11

Reservationer: 28
Betänkande 2024/25:MJU8

Alla beredningar i utskottet

2024-12-10, 2025-01-30

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU8)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera frågor.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-02-18
Debatt i kammaren: 2025-02-19

Debatt om förslag 2024/25:MJU8

Webb-tv: Livsmedelspolitik

Dokument från debatten

Onsdag den 19 februari 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:73
Protokoll 2024/25:73 Onsdagen den 19 februariProtokoll 2024/25:73 Livsmedelspolitik
Onsdag den 19 februari 2025Talarlista 2024/25:20250219

Protokoll från debatten

Joanna Lewerentz (M)

Anf. 113 Joanna Lewerentz (M)

Fru talman! Svenskproducerade livsmedel har många fördelar. De kännetecknas av god djurhälsa, lågt antibiotikaanvändande, restriktivt nyttjande av växtskyddsmedel för att skydda natur och människors hälsa och hållbar produktion av mat med låga utsläpp sett till världssnittet. Svensk livsmedelsindustri skapar också arbetstillfällen i hela landet och bidrar till en levande landsbygd.

I dessa oroliga tider med väpnade konflikter i vårt direkta närområde, oförutsägbara världsledare och handelskrig fyller den svenska livsmedelsindustrin en annan viktig uppgift: att i krig eller kris förse befolkningen med mat för dagen.

I dag har Sverige en självförsörjningsgrad på cirka 50 procent. Vi har under lång tid blivit alltmer beroende av import för att säkra vår försörjning – import av livsmedel men också av insatsvaror som drivmedel och mineralgödsel.

I en osäker värld där klimatförändringar, pandemier och geopolitiska konflikter kan störa handeln och tillgången på mat måste vi ta ett större ansvar för vår egen självförsörjning. Vikten av en robust och långsiktig livsmedelsförsörjning som stärker svensk produktion och gör oss mindre sårbara i kristider är mer kännbar nu än på mycket länge.

Ökad inhemsk livsmedelsförsörjning kräver lönsamma och konkurrenskraftiga jordbruk och livsmedelsföretag. I dag har svenska lantbrukare betydligt högre produktionskostnader än sina europeiska konkurrenter, bland annat på grund av höga diesel- och elpriser och krångliga regelverk. Det gör att lönsamheten försämras och att färre vill investera i svensk matproduktion. Så kan vi inte ha det.

Vi måste underlätta för lantbruket genom att minska byråkratin och skapa bättre förutsättningar för svenska bönder att konkurrera på lika villkor. Våra lantbrukare tar ett enormt ansvar för att producera och leverera mat, naturvärden, biologisk mångfald och beredskap till Sverige. Vi måste från politikens håll se till att underlätta för dem som dag och natt jobbar för att sätta mat på våra bord.

Med ett ökat fokus på beredskap och med möjligheter och incitament för lantbrukare och företagare att växa kan vi dessutom slå två flugor i en smäll. Vi kan få en tryggare och robustare livsmedelsförsörjning och lukrativa växande företag som skapar jobb i hela Sverige.

Om vi dessutom skulle öka produktionen till den grad att vi både kan sätta svenska produkter på svenska matbord och samtidigt exportera mer skulle Sverige också kunna bidra till att mer hållbart producerad mat konsumeras i världen.

Fru talman! När vi talar om livsmedelsberedskap fokuserar vi ofta på jordbruket, men vi får inte glömma de resurser vi har i våra hav, sjöar och vattendrag. Sverige har en lång kustlinje och stora fiskevatten, men i dag importerar vi mer fisk och skaldjur för konsumtion än vi producerar själva. Så lite som 5 procent av den svenskfångade Östersjöfisken blir till mat. Ur ett beredskapsperspektiv, där det krävs en produktionskedja som håller ihop hela vägen, är detta alldeles för lite.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

För att vi ska behålla en fiskeflotta som fiskar för att mat ska hamna på tallriken, beredningshamnar som tar emot råvaran och fabriker som producerar och levererar färdiga produkter behöver fisket för humankonsumtion öka. Förutsatt att hela kedjan hänger ihop är fisket den näring som kan växla upp allra snabbast i en kris.

Den svenska fiskeindustrin har dock minskat kraftigt de senaste decennierna. Antalet svenska yrkesfiskare har halverats sedan 90talet, och uttaget av fisk har stadigt minskat sedan 80talet. Den kanske viktigaste förutsättningen för att den blå näringen ska kunna stå för en del av beredskapen är att det finns fisk i havet. Där har vi gemensamt ett jobb att göra, både på hemmaplan och i EU.

Ytterligare en förutsättning för att mer fisk ska bli mat är att någon ska vilja äta fisken och att efterfrågan på blå livsmedel ökar. Fisk från Östersjön har med årtionden av föroreningar i ryggen minst sagt dåligt rykte. Vi har i dag ganska stränga rekommendationer för hur mycket fisk från Östersjön som är lämpligt att äta. Det kan kanske finnas en poäng med att titta på dessa och till exempel börja väga hälsofördelarna med att äta fisk mot de nackdelar som halter av oönskade ämnen innebär.

Fru talman! Omvärlden ser i nuläget inte ut att bli en tryggare plats, och Sverige kan inte fortsätta att vara så sårbart som det är i dag. Vi måste stärka vår livsmedelsberedskap genom att öka produktionen och bättre ta till vara de resurser vi har, både på land och i havet.

Det är därför glädjande att regeringen initierat arbetet med livsmedelsstrategin 2.0, som jag vet att många väntar på. Den syftar till att stärka konkurrenskraften och robustheten i livsmedelskedjan. Det är också positivt att regeringen tillfört medel just för att stärka livsmedelsberedskapen.

Det är också viktigt att nämna det arbete med regelförenklingar som regeringen påbörjat. Det syftar bland annat till att göra svensk livsmedelsproduktion mer konkurrenskraftig. Ett implementeringsråd ska också inrättas, som ska se till att direktiv från EU tillämpas på ett sätt som inte missgynnar svenska företag och intressen – något som alltför länge belastat det svenska jordbruket.

Vi i Moderaterna vill fortsatt se en politik som gynnar svenska lantbrukare och svensk livsmedelsproduktion, som minskar vårt importberoende och som ser till att vi har en trygg och stabil livsmedelsförsörjning i både freds- och kristider.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

(forts. § 16)

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 114 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Tack, Joanna Lewerentz, för ditt anförande!

De senaste årens kraftiga prisökningar på livsmedel har slagit väldigt hårt mot hushållens ekonomi. Småbarnsfamiljer, ensamhushåll och pensionärer kämpar för att sätta näringsriktig mat på bordet. Köerna till matutdelningar och soppkök växer samtidigt som butiksjättarna tar ut rekordhöga vinster.

Vi socialdemokrater har föreslagit att det ska inrättas en matpriskommission för att få större insyn i butikernas prissättning men också för att identifiera eventuella oskäliga höjningar och diskutera hur konkurrenssituationen i dagligvaruhandeln kan förbättras.

Fru talman! Det behövs åtgärder som skyddar konsumenterna från de eventuellt oskäliga prishöjningarna. Vi socialdemokrater tycker inte att någon ska behöva välja mellan att betala hyra eller att köpa mat. Men tyvärr har regeringen inte nappat på förslaget om att införa matpriskommissionen.

Min fråga till ledamoten blir därför om hon tycker att det är rimligt att svenska butiker gör stora vinster på bekostnad av människor som redan kämpar väldigt hårt för att få vardagsekonomin att gå ihop.

Joanna Lewerentz (M)

Anf. 115 Joanna Lewerentz (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

De senaste årens matprisökningar är en direkt följd av globala kriser såsom pandemin, kriget i Ukraina och extrema väderförhållanden. Råvarubrist och ökade kostnader för insatsvaror har drivit priserna uppåt.

Fokus från regeringens sida har varit att först och främst bekämpa inflationen så att familjer och hushåll kommer att få det lättare med sin ekonomi. Det har man också lyckats med.

Gällande konkurrens och matprisjättarna som ledamoten nämner har man också tillfört medel till Konkurrensverket just för att granska de branscher som inte är så hårt konkurrensutsatta lite extra.

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 116 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Ledamoten nämner Konkurrensverkets uppdrag att titta på de stigande matpriserna. Det har ganska nyligen lanserat sin rapport som heter Stigande matpriser – vart tar pengarna vägen? Där kan man tvärtemot vad ledamoten säger läsa att butikerna har höjt priserna mer än vad som kan motiveras av ökade kostnader.

Ledamoten nämner ökat pris på insatsvaror, men de har börjat sjunka. Trots det fortsätter butikspriser att ligga kvar på väldigt höga nivåer. Ett tydligt exempel är priset på smör. När leverantörernas pris i butik ökar med 28 kronor valde dagligvaruhandeln att höja sitt pris med hela 36 kronor. Det är ett tydligt exempel på hur butikerna ökar kostnaden mot kund för att kunna öka sina egna marginaler. Det är just det som vi socialdemokrater tycker är fel.

Fru talman! Jag frågar återigen ledamoten om hon tycker att detta är rimligt eller om vi kan förvänta oss att Moderaterna kommer att driva på för att regeringen ska inrätta en matpriskommission som kan motverka de oskäliga prisökningarna mot kund.

Joanna Lewerentz (M)

Anf. 117 Joanna Lewerentz (M)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

När livsmedelspriser höjs mer än vad som är proportionerligt är det såklart ett problem. Men det är fler saker som spelar in när det kommer till de höjda matpriserna som vi också måste ta i beaktande.

Vid till exempel en torka förlorar lantbrukaren höga inkomster. Det blir dyrare när man får högre kostnader och sämre skördar. Den som transporterar råvaran betalar mer för drivmedel. Den som förädlar råvaran har haft högre energipriser, och butiken som ska sälja den färdiga produkten har också haft skenande kostnader.

Allt detta kokar ned till högre priser. Jag tror inte att någon matpriskommission i världen kan påverka väderförhållandena, bränslepriserna eller för den delen den svenska kronans kurs som också har varit svag.

Emma Nohrén (MP)

Anf. 118 Emma Nohrén (MP)

Fru talman! Vi är här i dag för att debattera livsmedel. Det är ett årligt återkommande betänkande. Just den här gången får man faktiskt säga att det har hänt någonting positivt.

Från och med den 1 mars kommer det att vara ursprungsmärkning av kött i restauranger och storkök. Det är någonting som Miljöpartiet har drivit på för länge och något som vi fick igenom i januariavtalet. Det har sedan fått brett genomslag. Utskottet har också haft flera tillkännagivanden om det genom åren, och nu är det här. Det tycker jag är glädjande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Samtidigt hade vi gärna sett att det skulle ha varit bredare. Det som nu innefattas, fru talman, är kött och chark i alla dess former, fryst och färskt, men däremot inget annat animaliskt. Det skulle vi gärna se.

Tidigare talare Joanna Lewerentz från Moderaterna nämnde att Sverige har en fantastisk livsmedelsproduktion. Vi är nästan bäst i världen på att ha så lite bekämpningsmedel som möjligt. Vi har rent vatten. Vi har god djurhållning, och vi har ett högt djurskydd som vi skattar väl.

Men vi ser också att det finns skillnader från andra länder. Ta en sådan sak som mjölkproduktion. Den skiljer sig åt ganska radikalt mellan olika länder.

Vi har haft en debatt och kommer att fortsätta att ha en debatt här i Sverige om förslaget om att ta bort beteskravet för kor. Det finns ett starkt stöd för att våra kor ska vara ute. Det är någonting som de får nu och som gör att vi faktiskt har ett gott djurskydd för kor. Men detta finns inte med. Många mejeriprodukter kommer också från mjölkråvara från andra delar av världen. Ägg är en annan sådan sak, där det fortfarande finns mycket att göra även inom svensk hållbarhet. Men vi har till exempel ingen salmonella i Sverige. Vi är jätteglada för att ursprungsmärkningen äntligen är här, men vi hade gärna sett att den gällde fler produkter.

Fru talman! En annan sak som jag skulle vilja ta upp är de nordiska näringsrekommendationerna, som kom 2023. Detta var ett brett arbete under Nordiska rådets ledning med forskare och en massa människor som kan de här sakerna. De tog fram nya kostråd, och de tittade då på både klimat och hälsa. Livsmedelsverket fick i uppdrag att införliva rekommendationerna och ta fram nya kostråd i Sverige.

Men när Livsmedelsverket kom med sitt förslag blev Tidöregeringen fundersam, för helt plötsligt skulle vi äta lite mindre kött. Det är någonting som vi vet skulle vara bra för hälsan och klimatet. Men regeringen slog bakut och gav Livsmedelsverket ett nytt uppdrag med hänvisning till att detta helt enkelt inte var berett.

Regeringen överprövar alltså forskningen och vad den har kommit fram till. Dessutom är detta rekommendationer om vad den enskilde ska äta för att det ska bli bra; det är ju ingen lagstiftning! Jag tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen lägger sig i och ger detta nya uppdrag till Livsmedelsverket. Myndigheten själv bedömer att skillnaden mellan de nordiska näringsrekommendationerna ur hälso- och miljösynpunkt var väldigt liten. Den livsmedelsgrupp där det fanns en tydlig skillnad mellan rekommendationerna var just rött kött. Trots detta väljer alltså regeringen att göra så här.

Argumenten, som man kan se i underlaget, är att vi ska ha en livsmedelsstrategi 2.0 där produktionen ska öka. Jag har ställt frågan tidigare, och jag gör det igen för det kanske blir ett replikskifte nu. Ska all produktion verkligen öka? Är all livsmedelsproduktion bra? Ska vi rikta detta till det som funkar i Sverige, som är bra och som vi vet är hållbart över tid? Eller ska allt bara öka för ökandets skull? Dessutom är vi ändå inte självförsörjande i de här delarna, så det borde inte vara något att ta upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Miljöpartiet har en reservation som gäller detta som handlar om att vi tycker att man ska implementera de nordiska näringslivsrekommendationerna. Jag tycker att regeringen bortser från fakta.

Fru talman! Jag skulle vilja ägna de sista minuterna av min talartid åt att prata om ett annat livsmedel, som vi kanske inte tänker på som livsmedel. Det är vatten. Vatten är det livsmedel som vi använder mest av, och nästan allt vatten som vi använder är livsmedelsklassat trots att vi använder det i andra delar. Även det som används i processvatten kommer ofta från reningsverken och är ett fullgott tjänligt livsmedel. Vi måste vara aktsamma om detta.

Förutom att vi behöver säkra dricksvattenförsörjningen och se till att vi alltid har tillgång till dricksvatten måste vi undvika att få in kemikalier i det. En kemikalie som vi ofta återkommer till i utskottet är PFAS. Det är en evighetskemikalie, eller egentligen många. Den används i jättemycket. I veckan kunde vi läsa en artikel om att vissa sorters ögondroppar till nästan hundra procent består av PFAS, som man alltså häller rakt i ögat. Samtidigt vet vi att PFAS är cancerframkallande. Vi vet också att det finns i medicin, till exempel i cancermedicin, som alltså används för att bekämpa cancer.

PFAS finns i en massa olika former, och det sprids med vatten. Vi vet också att det ackumuleras inom näringskedjan. Det finns studier från Frösön utanför Östersund som visar att sorkarna som bor på ett gammalt flygfält där har höga halter av PFAS men att rävarna i området har ännu högre. Det betyder att när vi äter någonting som innehåller PFAS ackumuleras det även i våra kroppar.

I dag finns det ingen bra provtagningsmetod för detta. Miljöpartiet har skrivit en reservation om detta, nummer 14, som jag yrkar bifall till.

Vi tycker att det borde finnas ett övergripande ansvar för provtagning av PFAS även i områden där det inte finns någon verksamhet men där man till exempel plockar svamp, jagar eller på annat sätt helt enkelt tar livsmedel från marken. Vi får in PFAS på det viset, och i dag finns inte denna övervakning. Vi vet att det varje gång man har undersökt och hittat PFAS har varit enormt mycket högre halter än man har trott. Det gäller dricksvattnet i Kallinge, och på till exempel Frösön är det alltså höga halter. Det gäller också flera ställen utanför Uppsala.

Miljöpartiet tycker att det borde finnas ett övervakningsprogram för detta och att man skulle ha riktlinjer och ett kontrollprogram. Jag vet tyvärr att miljöövervakning inte är prioriterat av regeringen, som har dragit ned på den väldigt mycket.

Men vi måste veta att den fisk vi fiskar, de kräftor vi äter samt den svamp och frukt och de bär som vi plockar är säkra att äta. Där har vi som samhälle ett ansvar, och jag hoppas att man kan gå vidare med det.

Magnus Oscarsson (KD)

Anf. 119 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet.

Fru talman! I dag har vi en debatt om livsmedelspolitiken. Det är väldigt spännande att få vara med och diskutera denna fråga, och man måste då nästan börja med att prata om livsmedelsstrategin. Vi antog den 2017, och det är så att säga full fart med den sedan dess. Ledorden i strategin var tydliga: Vi skulle öka livsmedelsproduktionen, ha mer lönsamhet i jordbruket, stärka konkurrenskraften och öka Sveriges livsmedelsförsörjning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Däremot vet vi att det inte blev så mycket av det där. Så säger i alla fall många av dem som jag har frågat. Men den förra regeringen tyckte naturligtvis att det var full fart. Men hur blev det, fru talman? Det blev ingen ökad livsmedelsproduktion. Det blev inte mer lönsamhet i jordbruket. Det stärkte inte konkurrenskraften. Inte heller ökade vi Sveriges livsmedelsförsörjning.

Det här är bekymmersamt. När man träffar lantbrukarna och talar med dem hör man att de inte ser några synliga effekter av strategin. Livsmedelsindustrin är också tveksam till nyttan. Det är det här, fru talman, som är så allvarligt.

Sveriges livsmedelsförsörjning är nämligen fortsatt under 50 procent. Varannan tugga av det vi äter i vårt land kommer inte från Sverige. Vi har ett handelsunderskott på över 70 miljarder kronor. Det är oändligt mycket pengar, som vi skulle kunna odla mer för i vårt land. Tänk om vi kunde bestämma oss för att öka med bara 10 procent! Det skulle bli 7 miljarder som oavkortat skulle gå till våra svenska bönder.

Vi vet också, fru talman, att Sverige i dag är självförsörjande på tre livsmedel: vetemjöl, morötter och socker. Det är inte bra. Vårt lands skafferi är halvtomt, och det duger inte. Så här kan vi inte fortsätta! Vi har ett land där vi kan producera mycket mer. Vi har så mycket som talar för oss; vi har klimatet, och vi har våra duktiga bönder. Vi har resurser i vårt land som gör att vi skulle kunna öka väldigt mycket mer och även hjälpa andra länder mycket mer än vad vi gör i dag.

Fru talman! Hur är det då i vår omvärld? Ser det ut så här också runt omkring oss? Det är ganska intressant att se. Norge har det inte heller så bra, om jag ska vara ärlig, och de har ju inte heller samma åkermark som Sverige har.

Men om vi tittar österut, mot vårt fantastiska grannland Finland, ser vi att de har en helt annan politik. Trots att vi i den här kammaren beslutade att det inte skulle vara fler krig eller krigstider har man i Finland sagt att man inte kan tänka så. I Finland måste man vara beredd! Finland har därför haft en politik där man klarar beredskapen i sex månader utan att behöva ta in ett enda vetekorn. Och nu säger man att det är för lite och att man måste upp till nio månader. Detta klarar man nu i Finland.

I Sverige har vi tio till tolv dygn. Sedan är det slut. Det är mycket allvarligt att det är på det här sättet, och jag tror att våra medborgare skulle vara mycket bekymrade om de fick reda på hur illa det ser ut. Jag tror att många tänker att det är något basalt att man har sett över att det finns mat om det skulle bli kristider. Men tyvärr har vi inte haft det så i vårt land.

Jag är väldigt glad att den förra regeringen lade ett utredningsuppdrag på Ingrid Petersson. Utredningen kom förra året, och hon sa där att det är bekymmersamt i vårt land. Det är mycket som måste göras. Hon sa också så här: Det är avgörande att Sveriges livsmedelsberedskap byggs upp från grunden och att företagen i livsmedelskedjan är konkurrenskraftiga för att kunna möta framtidens kriser.

Detta är någonting som är väldigt viktigt för den här regeringen. Därför är jag också glad att vi har fått en ny regering som tar de här frågorna på högsta allvar. Därför känner jag också hopp om framtiden. Något vi verkligen jobbar för är ju att vi vill stärka livsmedelsproduktionen i hela landet. Grunden är, som min duktiga moderata kollega här sa, att lönsamheten ska öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

En annan utredare, Elisabeth Nilsson, har tagit fram förslag på några saker, bland annat hur konkurrenskraften ska bli starkare och hur vi ska få fler bönder att vilja satsa och få mer pengar över. Hon har tittat på förändrade beteskrav, något som varit väldigt debatterat, och säger att vi måste lita på bönderna. De vet bäst när korna ska vara inne och ute. Det handlar också om minskade viltskador från bland annat dovhjort och vildsvin, minskad vargstam, som vi pratade om innan voteringen, villkorad läkemedelsanvändning med mera. Hon har massor av olika förslag.

Jag tänkte gå ned för landning här och prata om hur fantastiska våra svenska bönder är på att använda lite antibiotika. Jämfört med andra EU-länder är Sverige det land som använder absolut minst antibiotika. Här är det inte politiken som ska ha äran utan våra bönder, som tog ett beslut om att faktiskt göra någonting åt detta och visa andra länder att vi kan förändra och minska antibiotikaanvändningen. Det tycker jag är något vi verkligen ska lyfta fram.

Vår regering har tänkt göra skillnad på gårdsnivå. Det kan låta som en klyscha, men vi menar det verkligen. Faktum är att när jag nu är ute bland bönder, som jag varit sedan jag kom in i riksdagen 2014, märker jag en väldig skillnad. Jag måste ändå säga det. De säger: Magnus, du fattar inte! Ta bara det här med dieselskatten! Vilken skillnad det är för mig! Kom ihåg det! Det var en som sprang i fatt mig på ett möte: Du måste komma ihåg, sa han, att det är en jätteskillnad nu. Vi får mycket mer pengar över.

I kristider, som vi verkligen har haft, är det en otroligt viktig signal att vi har det på detta sätt.

Jag ska avsluta med något jag tog en bild på. Jag var på något ställe där det stod: Om vi inte äter svenskproducerad mat när det inte är kris finns det heller ingen mat när det är kris.

(Applåder)

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 120 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Ledamoten säger att det är viktigt att stärka den svenska livsmedelsproduktionen. Där är vi helt eniga. Saken är dock att våra åsikter går isär vad gäller betesrätten. Vi menar att betesrätten gör just det, alltså stärker den svenska livsmedelsproduktionen.

Varje år köper svenska kommuner, regioner och statliga myndigheter in livsmedel för ungefär 10 miljarder kronor. Ett viktigt verktyg för att kunna upphandla svenskt och stötta svensk livsmedelsproduktion är att de kan ställa krav genom hållbarhetskriterier som gör att man kan gynna svenska produkter. Därför är det väldigt oroande att se att förslaget om att slopa betesrätten för svenska mjölkkor kvarstår, eftersom det skulle kunna försvåra möjligheten att upphandla svenskt väldigt mycket.

Ledamoten sa själv i en intervju med Dagens Vimmerby: Tycker man att det är viktigt med svensk mat ska man köpa svensk mat, och det gäller såklart även kommuner och regioner, att man är noga med sina upphandlingar.

Mina frågor till ledamoten blir därför: Hur ska kommuner och regioner kunna vara noga med sina upphandlingar om ett av de viktigaste verktygen för att upphandla svenskt tas bort? Och har ledamoten tänkt på vilka konsekvenser det kan få för svensk livsmedelsförsörjning om betesrätten för svenska mjölkkor tas bort och möjligheten att köpa in svenska produkter vid offentlig upphandling då minskar?

Magnus Oscarsson (KD)

Anf. 121 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Tack för din fråga, ledamoten Sofia Skönnbrink!

Jag tror verkligen inte att detta är något bekymmer över huvud taget. När utredaren besökte vårt utskott berättade hon hur de hade tänkt, och som de ser det kommer de flesta mjölkbönder att släppa ut sina kor. Det blir väldigt märkligt om man ska förstå det som att vi i politiken vet bättre exakt när kossan ska vara inne och när den ska vara ute. Vi måste kunna lita på att våra svenska bönder vet bäst.

Ledamoten säger att detta att kan vara ett kriterium för att kunna köpa in svensk mjölk, men det är som sagt bara ett av kriterierna. Det kan också vara att man vill köpa från Sverige. Det är ett väldigt bra kriterium. Att säga att det bara handlar om ifall korna står inne eller går ute är att förminska det. Dock kan kommunerna fortsätta att ha det kriteriet. De flesta – man pratar om 80–85 procent – kommer ändå att släppa ut korna och ha den friheten. Det är viktigt.

Frågan har blivit otroligt polariserad. Det är svart eller vitt. Det tycker jag är tråkigt. Om man är ute bland våra svenska bönder märker man vilken skillnad det är nu. Ni andra är säkert också ute bland bönder. Ledamoten nämnde Vimmerby, och jag har besökt en jättestor, fin gård där. Det är klart att det inte ser ut som när min pappa var mjölkbonde. Det var mörkt i ladugården och helt annorlunda.

Jag tar resten sedan.

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 122 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Betesrätten kommer säkert att diskuteras mer i djurskyddsbetänkandedebatten. Jag vill återgå till temat för min fråga, som var offentlig upphandling. Kommunerna säger att ett av de viktigaste verktygen för att kunna upphandla svenska mejeri- och nötköttsprodukter är just att bönderna kan hänvisa till att korna får gå ute på bete under sommarhalvåret. Det är ett väldigt viktigt kriterium. Annars vet de inte hur de ska kunna köpa in just det svenska.

Jag hör vad ledamoten säger. Men om kravet på bete tas bort, vad blir då skillnaden mellan en svensk och en finsk mjölkliter eller ett nötfärspaket – jag tänkte först säga en oxfilé, men det kanske man inte köper in till skolköken – från Finland respektive Sverige? Det är det jag är ute efter.

Här är den offentliga upphandlingen ett väldigt kraftigt verktyg för att stärka produktionen i Sverige, som jag precis sa. 90 procent av det nötkött som köps in till offentliga kök är svenskt och upphandlas just med stöd av beteskravet. Konsekvensen av att slopa detta krav kan därför bli att väldigt stora volymer svenskt nötkött konkurreras ut av billigare alternativ eftersom man inte längre kan hänvisa till det. Det är det som oroar oss, och det är det jag vill att ledamoten svarar på.

Den handlar inte bara om att djurvälfärden blir påverkad. Det kan också ha stor negativ påverkan på målsättningarna i den kommande livsmedelsstrategin, som vi ännu inte har sett men som ledamoten återigen nämner, vad gäller att öka försörjningsgraden och förbättra vår krisberedskap.

Återigen frågar jag om ledamoten är beredd att riskera detta genom att inskränka betesrätten för våra svenska mjölkkor. Och när vi ändå pratar om livsmedelsstrategin skulle jag väldigt gärna vilja veta när vi kommer att få se den. Landsbygdsminister Peter Kullgren sa innan jul att vi skulle få se den innan det nya året, men ännu syns den inte till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

(Applåder)

Magnus Oscarsson (KD)

Anf. 123 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Sofia Skönnbrink, för frågorna! Jag ska ta dem i tur och ordning.

Vad gäller det ledamoten sa om att man vid köp av kött ska ha kriteriet att det är svenskt och att det innebär att djuret har fått gå ute menar jag på att det viktiga snarare är att köttet är från Sverige. Ledamoten sa att kriteriet för till exempel nötkött är att korna ska ha fått gå ute. Mig veterligen går visserligen kvigor ute – men tjurar gör inte det på det sätt man kanske tror. De är faktiskt inomhus. Det blir alltså lite skevt när ledamoten säger att det är enda kriteriet.

Jag tror att det viktiga är att man visar på att svensk djurhållning innebär att vi litar på våra bönder. Det var jag också inne på förut vad gäller antibiotikaanvändning med mera. Det är en viktig signal att vi inte har någon överförmyndare. Våra bönder vet ju vad som är bäst för deras egna kor.

Livsmedelsstrategin väntar även jag på, men det viktiga är väl att den kommer. Det senaste jag hörde var att den kommer väldigt snart, alltså inom en snar framtid.

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 124 Sofia Skönnbrink (S)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 15.

Priset på mat har skjutit i höjden de senaste åren, och det slår hårt mot vanligt folk. Förra månaden ökade matpriserna med 0,8 procent, vilket är den största ökningen för en enskild månad sedan mars 2023. Samtidigt varnar experter för att priserna på mat kommer att fortsätta stiga ännu mer under februari och mars.

En oroande trend är också att de billigaste produkterna har ökat mest i pris, procentuellt sett. Det innebär att de som har minst marginaler och redan köper lågprislivsmedel, såsom pensionärer, ensamhushåll och småbarnsfamiljer, drabbas allra hårdast av de ökande priserna. Situationen för vanliga hushåll hade kunnat lindras genom att man höjde barnbidraget, studiebidraget och underhållsbidraget, som vi socialdemokrater föreslog. Men i stället valde regeringen och Sverigedemokraterna att sänka skatten för dem som tjänar allra mest.

Prioriteringen är tydlig: Mer pengar till champagne, och mindre pengar till välling. Det är inte hållbart. Regeringen måste vakna och inse hur mycket vanligt folk sliter för att kunna sätta näringsriktig mat på bordet åt sig själva och sina familjer.

Fru ålderspresident! Många kommer säkert ihåg tiden innan valet när Ebba Busch stod på gator och torg och viftade med falukorvar, upprörd över hur dyr maten hade blivit. Då var det minsann väldigt viktigt att ingen unge skulle behöva lämna matbordet med kurrande mage. Frågan är vad som hände med Ebbas falukorvslöfte.

Vi socialdemokrater har länge föreslagit att regeringen ska tillsätta en matpriskommission för att få ökad insyn i butikernas prissättning, identifiera oskäliga påslag och diskutera åtgärder för att förbättra konkurrenssituationen i dagligvaruhandeln.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Vi har också velat ställa krav på att butiker tydligt ska märka ut om en vara förändras, antingen innehållsmässigt till det sämre eller storleksmässigt till det mindre, samtidigt som priset behålls på samma nivå. Att helt plötsligt börja sälja kaffepaket som innehåller 50 gram mindre kaffe till samma pris som innan är inte okej – inte heller att byta ut dyrare ingredienser mot billigare alternativ, eftersom det kan innebära en försämring av kvaliteten som konsumenten kanske inte uppfattar om priset ligger kvar på samma nivå. Den här typen av krympflation och snålflation måste motverkas.

Fru ålderspresident! Det är inte bara konsumenterna som har fått en dyrare matkasse – även svenska livsmedelsproducenter pressas av stigande kostnader och en orolig omvärld. Klimatförändringar, pandemier och krig påverkar förmågan att producera livsmedel och gör det dyrare att föda upp djur, odla grödor och tillverka ost.

Fru ålderspresident! Låt oss prata lite mer om klimatförändringarnas effekter på livsmedelsproduktionen! År 2024 var det varmaste år som någonsin har uppmätts, och förra månaden blev den varmaste januarimånaden i historien. Temperaturökningarna leder till mer extremväder såsom längre torrperioder och fler översvämningar, vilket påverkar jordbruket i både Sverige och resten av världen. Redan i dag ser vi tydliga effekter på den globala livsmedelsproduktionen.

I flera delar av världen, särskilt i Afrika, Asien och Sydeuropa, minskar skördarna av viktiga basgrödor såsom vete, majs och ris till följd av torka och oförutsägbara väderförhållanden. Likaså har priset på globala livsmedelsprodukter som kakao, kaffe och apelsinjuice slagit i taket och toppar just nu listan över de livsmedel som har ökat mest i pris den senaste tiden.

Fru ålderspresident! Att stoppa klimatförändringarna och trygga vår livsmedelsproduktion är ett ansvar vi alla delar. Därför är det skrämmande att se att regeringen bedriver en politik som ökar utsläppen i stället för att minska dem. Vi socialdemokrater vill att Sverige ligger i framkant och tar klimatkrisen på allvar för våra bönders, våra konsumenters och kommande generationers skull men också för att kaffe inte ska bli en lyxvara som bara de mest välbärgade får fortsätta njuta av.

Fru ålderspresident! Det oroliga omvärldsläget har minst sagt tydliggjort hur sårbara vi är när det kommer till vår livsmedelsförsörjning. Endast varannan tugga som vi äter är producerad på hemmaplan. Det är en trend som måste vändas. Sverige ska i alla lägen kunna förse sina invånare med mat och rent vatten. Därför behöver vi se mer svenskt på tallriken och i glasen – inte mindre. För att öka vår självförsörjningsgrad, minska vår sårbarhet och göra oss bättre rustade för kristider behöver vi se till att det finns livsmedelsproducerande företag i hela landet.

Fru ålderspresident! I dag är livsmedelsförsörjningen i norra Sverige otillräcklig. Livsmedelsverket har till och med varnat för att de boende kan tvingas evakuera vid en större kris. Vi socialdemokrater tycker inte att det är rimligt att flytta norrlänningarna söderut utan vill i stället stärka deras eget lantbruk genom att höja stödet till mjölkbönder i norra Sverige med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens budget.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru ålderspresident! Man måste också ta hänsyn till att små och stora företag har olika förutsättningar och att småföretagare i många fall har svårare att leva upp till livsmedelslagstiftningens krav och bära de kostnader som livsmedelstillsynen medför. Det gäller särskilt i ett tidigt skede när verksamheten precis har startat. För att få fler att vilja driva livsmedelsföretag i Sverige vill vi socialdemokrater därför utöka kontrollmyndighetens rådgivning till små företag i syfte att öka uppfyllelsen av livsmedelslagstiftningen.

Fru ålderspresident! Ett annat viktigt verktyg för att stärka och främja den svenska livsmedelsproduktionen är offentliga upphandlingar. Det redogjorde jag även för i debatten med den kristdemokratiska ledamoten. Vi socialdemokrater vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg antibiotikaanvändning – precis som i Sverige.

Det är också viktigt att de offentliga köken agerar förebilder och väljer svenska och lokalproducerade produkter när det är möjligt. På så sätt kan vi stärka matkvaliteten i förskolor och skolor, på äldreboenden och sjukvårdsinrättningar, samtidigt som vi värnar och stärker vår inhemska livsmedelsproduktion.

Fru ålderspresident! Ingen i Sverige ska behöva välja mellan att köpa mat och att betala sina räkningar. Vi socialdemokrater vill se konkreta åtgärder som minskar prispressen, stärker svensk livsmedelsproduktion och säkerställer att högkvalitativ mat är tillgänglig för alla, oavsett inkomst.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring, Malin Larsson och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Camilla Mårtensen (L)

Anf. 125 Camilla Mårtensen (L)

Fru ålderspresident! Tack för tillfället att prata om det roligaste och viktigaste jag vet, nämligen livsmedel! Det händer otroligt mycket på det området i Sverige, och vi har hög kompetens på marknaden.

Framtidens mat är här. Jag pratar inte om mjölbaggar och mott, även om dessa proteinkällor kan vara ett komplement i framtiden. Nej, jag talar om de vilda djur som vi historiskt har kunnat tillaga men som har valts bort. De flesta av oss har glömt hur man tillreder dem. Vildsvin är många bekanta med. I min hemkommun har till exempel traktens jägare levererat vildsvinskött till skolornas matsalar de senaste åren, vilket var otänkbart för några år sedan. Men det finns mer att göra. Har någon här i kammaren smakat vildgås, säl, mördarsniglar eller kanske skarv?

När länsstyrelserna betalar bönderna för förstörd gröda och för att bli av med skadedjur som invaderar borde pengarna användas till att stödja innovationer som skapar efterfrågan på köttet och proteinet. Produktutvecklarna är redo, och det sker fantastiskt mycket ute i köken. Regelverk måste dock anpassas så att man som innovatör i livsmedelskedjan kan och vågar.

Som skåning i ett parti med historiskt sett stark nykterhetsfalang blev det tidigt i min politiska karriär en krock när det gällde frågan om gårdsförsäljning. Men politik är ett maratonlopp, och 25 år efter att liberalerna i Skåne strategiskt försökte vända partiets inställning till gårdsförsäljning, som nu blir verklighet om än i något mindre omfattning än önskat, stannar inte Liberalerna där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Inte nog med att Liberalerna är överens om att det är rimligt att man som vinbonde eller lokal bryggare får sälja sina produkter där de tillverkas, vi har också landsmötesbeslut på att ta bort matkravet för restauranger med sprittillstånd. Vidare tycker vi att krögare ska få krydda sin kron med egenodlad malört, att det ska bli bättre öppettider på Systembolaget och att man ska få sälja vin och öl i licensbutiker. Vi fortsätter arbetet med att tänka mat och dryck i kombination. Det gynnar landsbygden och näringslivet, men det är också en rimlig åtgärd när vi svenskar konsumerar allt mindre alkohol.

Fru ålderspresident! Efter att ha varit egen företagare inom livsmedelsbranschen sedan tonåren ser jag att många av våra regelverk drabbar de seriösa krögarna och butiksägarna. De tolkas dessutom helt olika beroende på vilken kommun och handläggare som gör tillsynen.

I den gårdsbutik som vi drev ägnades förmiddagen åt att ta emot grödor från granngårdarna, och vi skördade även det vi själva hade odlat. Råvarorna blev sedan förädlade och såldes över disk, ofta redan på lunchen. Det hade varit helt orimligt för oss att ägna tid åt att skapa en innehållsförteckning över dagens vegetariska lasagne, särskilt med tanke på att det var kocken själv som expedierade kunden över disk. Systemet med att livsmedel som säljs över disk endast behöver en så kallad muntlig förteckning är rimligt och bra.

Jag kan ge kammaren ett tips på hur ni enkelt kan kontrollera ursprunget när ni går på krogen. När ni går ut i kväll och läser på menyskylten vid en restaurang att man kan köpa entrecote med bea och pommes för 105 spänn ska ni alla vara vaksamma. Antingen har man fått råvarorna från ett mindre nogräknat land, eller så har man helt gratis arbetskraft.

Det är vi konsumenter som kan påverka och påskynda utvecklingen av den frivilliga märkningen av fler råvaror genom att fråga när vi handlar och välja det med högst kvalitet, inte bara det som är billigast. Det är på sätt man får en robust och hållbar livsmedelskedja.

Där det borde finnas en märkning är i de offentliga köken. Där har vi kunder som inte kan välja. Det är barn, sjuka och äldre, som är helt beroende av det som serveras. Det finns märkning på helt kött, men om ni inte visste det kan jag berätta att det är försvinnande lite färskt kött som serveras i skolornas matsalar. Och så fort man köper en färdig biff eller korv från grossisten kommer köttet sällan från svenska gårdar.

I upphandlingens priskrig ställs sällan frågan om antibiotikaresistens. I den offentliga sektorns budget och upphandlingsmål borde man ta höjd för råvaror av hög kvalitet. Det finns kommuner som genom fiffiga upphandlingsrutiner och utbildad personal kan göra fantastisk offentlig kost som gör skillnad för barns inlärning, för att de sjuka ska tillfriskna och för att ge de äldre livskvalitet. Jag vill tacka alla gamla kollegor och bambatanter som gör skillnad varje dag.

Fru ålderspresident! Flera motioner berör självförsörjningsförmågan. Inte sällan är önskemålet att vi ska sätta mål för hur mycket vegetabiliska proteiner vi ska odla alternativt animaliska proteiner vi ska föda upp beroende på vilken ideologi och vilket parti man tillhör. Att göra partipolitik av detta eller tillfredsställa olika särintressen beroende på tillhörighet är inte liberalt.

Om vi breddar perspektivet och pratar om Sveriges försörjningsförmåga handlar det om att säkerställa att hela befolkningen har tillgång till säkra livsmedel, inklusive dricksvatten, som behövs för att uppehålla sin hälsa under minst en tremånadersperiod. Då talar analyserna mindre om hur många kor som slaktas i Sverige respektive Sydamerika. Då visar analysen att de viktigaste frågorna att få ordning på är rent vatten, transporter och säker el. För en liberal kan svaret aldrig vara protektionism.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Att vi svenskar ska äta mer svenskt är bra. Framför allt måste vi göra det för att produkterna, djurhållningen och arbetsmiljön är bättre, men inte för att vi begränsar produkter från andra länder. Som liberal vet jag att svaret är frihandel, som på sikt skapar välstånd och kvalitet.

Sverige står sig väl i konkurrensen även om system och strategier behöver slipas. Det sker väldigt mycket livsmedelsinnovation ute i landet, och det finns fungerande stödsystem för att skapa det nästa Oatly, för att fler ska äta hela djuret eller för att vi ska ta vara på den så kallade blå maten.

Under stora delar av mitt yrkesliv har jag jobbat med matsvinn, och jag vet att det finns mängder av regler som alla syftar till att stärka livsmedelssäkerheten för den som äter.

Den största delen av min ledamotstid ägnas åt arbetsmarknadsfrågor, men som i alla frågor hänger det ihop. Vi måste få in fler ungdomar och vuxna i utbildningar inom livsmedelssektorn så att vi får fler slaktare, livsmedelstekniker, sommelierer, kockar och så vidare. Det är nämligen yrkesstolthet och hantverkskunnande som lyfter Sveriges livsmedelsförsörjning.

När utbildade kockar jobbar i skolköken minskar svinnet, eftersom de vet hur man kan återanvända livsmedel på ett säkert sätt. När utbildade kockar jobbar på sjukhusen vet de hur man beräknar för att det inte ska uppkomma ett tillagningssvinn på 30 procent när patienten ska få mat på tallriken. Med riktiga kockar i äldreomsorgen blir inte maten bara en friskfaktor, utan man använder ugnar och kokgrytor på ett sätt som ger minimalt med svinn.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 126 Sofia Skönnbrink (S)

Fru ålderspresident! Jag tackar Camilla Mårtensen för anförandet. Jag hälsar henne också välkommen till miljö- och jordbruksutskottet. Jag tror att det här är den första debatt som vi möts i.

Ledamoten talar om ursprungsmärkning av kött på restaurang, och det har väldigt länge varit en hjärtefråga för oss socialdemokrater. I tidigare regeringsställning skickade kollegan Anna-Caren Sätherberg, dåvarande landsbygdsminister, in en anmälan till EU-kommissionen om att få införa egna nationella regler för detta. Tyvärr drogs anmälan tillbaka av den kristdemokratiske landsbygdsministern Peter Kullgren när han tillträdde. Det gjorde att processen blev väldigt försenad, vilket är beklagligt. Men låt oss inte gråta över spilld mjölk.

Ledamoten nämner i sitt anförande att det här ska ske muntligt. Det är också det förslag som finns i föreskrifterna. Innan jag kom in i riksdagen jobbade jag med kontroller i sju år som livsmedelsinspektör i Eda kommun. Man skulle bland annat kolla på spårbarhet. För mig låter det väldigt svårt att man ska kunna följa upp om kött säljs på rätt grund. Hur kan man veta att restaurangägaren har sagt rätt till kunden om det inte står i menyn att oxfilén eller burgaren är svensk? Om det står i menyn kan man kolla i frysen eller kylen om produkten finns där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Det finns en annan viktig aspekt. När jag ska gå ut och äta vill jag först gärna kolla upp restaurangen och se om den fått bra recensioner och liknande. För mig är det också viktigt att det är svenska produkter jag får på tallriken. Men det blir svårt att välja restaurang baserat på köttets ursprung om man inte genom hemsidor och annat ser att de saluför exempelvis svensk oxfilé.

Menar ledamoten att det är tillräckligt med muntlig information? Jag delar inte den bilden.

Camilla Mårtensen (L)

Anf. 127 Camilla Mårtensen (L)

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten Sofia Skönnbrink, för frågan och för välkomnandet till utskottet!

Ja, jag menar att det vore ett alldeles för svårt och krångligt regelverk för dem som driver restaurangnäring om de behövde göra denna märkning. Jag vet dock att de allra flesta som har möjlighet gör det.

Jag vet inte om Sofia Skönnbrink har krävt märkning av något mer än kött. Men för allt annat som serveras över disk – bakelser i konditoriet, till exempel – är det precis samma regelverk. Man behöver alltså inte ha en innehållsförteckning på varje produkt man lämnar över.

I min egen verksamhet gjorde vi om menyn varje dag – det var aldrig samma meny. Det betydde att gästen aldrig i förväg kunde veta vad som fanns på menyn. Däremot fick man reda på en hel massa när man kom in. Vi visste exakt varifrån sakerna kom.

För livsmedelsinspektörer finns redan ett regelverk. Jag vet att du naturligtvis vet om detta, men jag tänkte upplysa om att man som krögare är skyldig att vara spårbar. Men det är klart att man skulle kunna ljuga för kunden; jag gissar att det är det du är ute efter. Så skulle det kunna vara, men då får man som kund ställa frågan – och kanske inte välja de ställen som säljer entrecote för 105 spänn en tisdagskväll.

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 128 Sofia Skönnbrink (S)

Fru ålderspresident! Tack, ledamoten, för svaret!

Det är exakt detta min oro grundar sig i. Jag vet att alla inte alltid är ärliga. Man önskar att det var så; i den bästa av världar skulle ingen ljuga för sina kunder. Men jag ser också problemet med att kunna följa upp, för jag vet att det för att kunna följa spårbarheten är viktigt att få reda på att uppgifter är riktiga.

Om du går på restaurang med kollegor i ett arbetslag och ska ha en kul AW, spela bowling och äta burgare, är det kanske inte jättekul att vara den person som hela tiden förstör stämningen genom att fråga varifrån köttet kommer. Det skulle vara väldigt bra om man från restaurangens sida redogjorde för detta. Precis som ledamoten säger kommer flera restauranger säkert självmant att välja att märka ut detta eftersom man känner en väldigt stor stolthet över att erbjuda lokalproducerat eller svenskt på sin restaurang. Att så mycket ska läggas på kunden vet jag inte om jag riktigt håller med om. Det skulle vara bättre om man lade ansvaret för att redogöra för vad maten innehåller på restaurangägaren.

Jag vet också att man har denna typ av informationsinhämtning vad gäller allergener. Man måste skriva ut vissa allergener som folk generellt sett reagerar mest på. Jag har flera gånger stött på fall där mjölkproteinallergiker har köpt en grekisk sallad med fetaost och blivit allvarligt sjuka eftersom det visat sig att det egentligen var salladsost. Problemet finns alltså, och jag tänker att det kan finnas en risk även när det gäller ursprung för kött.

Camilla Mårtensen (L)

Anf. 129 Camilla Mårtensen (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru ålderspresident! Jag tänker att de flesta här i salen själva någon gång har suttit på en restaurang och tittat. Innan man kommer fram till vad det är man ska äta får man veta att sparrisen kommer från Örebro och köttet från granngården och att såsen har tillverkats på det ena eller andra sättet och toppats med basilika någon annanstans ifrån. Det är detta man just nu gör på restaurang – man beskriver väldigt gärna vad det är man serverar. Det är en trend. Jag vill påstå att väldigt många gör detta redan i dag.

För övrigt är risken att om vi ger alla dessa pålagor kommer den där gårdsbutiken inte längre att ha möjlighet att gå ut och plocka eller plocka från grannarna för att servera över disk. Det kommer att hämma näringslivet och utvecklingen, vilket i sin tur kommer att skada den utveckling vi ser, där vi går mot bättre kvalitet och vi och alla andra blir mer intresserade och mer kunniga när det gäller vad vi kan och ska äta och ställer krav på våra matställen.

Så nej, jag tycker fortfarande inte att det är nödvändigt. Jag tycker att man behöver titta på andra sätt att komma åt detta. Det är sällan det bara fuskas med köttursprung, ifall det fuskas. Jag tycker att insatserna borde inriktas på att titta på andra livsmedelssäkerhetskrav på restauranger och restauratörer. Och jag tycker inte att det ska läggas fler pålagor på ett näringsliv som redan i dag dignar under krav på administration och information.

(Applåder)

Staffan Eklöf (SD)

Anf. 130 Staffan Eklöf (SD)

Fru ålderspresident! I dag har vi alltså debatten om livsmedelspolitik. Jag yrkar till att börja med bifall till reservation nummer 28, Åtgärder från statens sida för att främja livsmedel som producerats i Sverige.

Varför yrkar vi bifall bara till en reservation? Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men vi har kommit överens om att varje parti yrkar bifall till endast en reservation. Det är inte så konstigt, för en reservation har inte fått majoritet i utskottet och har därmed inte hamnat i utskottets förslag; sannolikheten för att den ska gå igenom är alltså liten. Då vet ni det!

Vi vill se förändringar – den vi yrkar bifall till och många andra. Den nya verklighet som Sverige befinner sig i gör nämligen att nästan all politik måste anpassas, och det gäller även livsmedelspolitiken. Steg för steg och på område för område uppdaterar Tidöregeringen Sverige till de nya förutsättningarna. Och vet ni vad? Genom att förnyas på detta sätt blir Sverige vad det tidigare var: ett tryggt och fungerande land.

På detta vis och genom denna process är många av de förändringar som Sverigedemokraterna har velat och vill se på livsmedelsområdet redan på gång. Det handlar till exempel om en särskild nationell enhet för bekämpning av livsmedelsbedrägerier och fusk, ursprungsmärkning av kött på restaurang, åtgärder för att stärka livsmedelsproducenternas situation på marknaden samt inte minst många åtgärder för krisberedskap och ökad självförsörjning. Vi tar inte upp dessa frågor för omröstning i kammaren eftersom åtgärderna redan är på gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Det finns dock ytterligare några saker som Sverigedemokraterna vill rätta till. Vissa frågor har hänvisats till andra utskott, såsom en utredning av skatteavdrag för den överskottsmat som butiker donerar till välgörande ändamål. Det är en viktig åtgärd för att minska matsvinnet. Det gäller även förslaget att se över lagstiftningen för upphandling så att tillämpliga undantag finns vid behov av ändrade inköpsmönster vid kris.

Det finns tre frågor kvar att arbeta på, som jag vill nämna i dagens debatt. Det handlar om dimensionen EU och livsmedel, om livsmedelsfusk och inte minst om åtgärder från statens sida för att främja svenska livsmedel.

När det gäller EU och livsmedel påverkar EU även inom det området förutsättningarna på väldigt många sätt. Det har pratats om ett svexit och om man är för eller emot det. Det beror naturligtvis för alla på vad EU är för något. Därför har vårt parti, helt logiskt, ställt krav på en utvärdering av EU.

Under tiden gör Sverigedemokraterna löpande ett mycket stort arbete för att förbättra EU. Vi vill ha ett EU som arbetar med det som är nödvändigt och ger fördelar – inget annat. I detta arbete är det helt centralt med flexibilitet, i både smått och stort. I det lilla är det viktigt att det i varje detaljregel finns möjlighet till anpassning till de förhållanden som råder i Sverige. En svensk skog ser inte ut som en tysk eller en grekisk skog. I det stora är det väldigt mycket värt om så mycket som möjligt kan bestämmas på nationell nivå. Det är vi här i Sverige som har kunskap om vad som är bäst för Sverige och så vidare.

Det finns ett antal godkännanden på EU-nivå. Ett exempel är när man godkänner livsmedel. Det kan handla om nya livsmedel enligt förordningen om novel foods, och det kan vara livsmedel som är framställda genom genmodifiering.

Vi har ett yrkande som handlar om att tillåta godkännanden på nationell nivå, fortsatt med samma höga grad av försiktighet när det gäller nya livsmedel och på ett sätt som gör att den inre marknaden inte påverkas mer än nödvändigt. Om man får nationella godkännanden kan en medlemsstat gå före och utveckla nya livsmedel, och sedan kan man fullfölja den gängse processen för livsmedlen i EU och godkänna dem för hela EU på vanligt sätt.

Nu kommer jag till livsmedelsfusket. Det är en styggelse. Det ökar, och nu utövas det ofta av kriminella nätverk. Det betyder också att nätverken kan dra nytta av det och växa.

Sverige har under de senaste årtiondena förfallit till ett helt annat land än det jag växte upp i. Vår nya Tidöregering tar tag även i denna fråga, efter att inte mycket har hänt i frågan under tidigare regeringar. Vi kommer att få en fuskenhet på Livsmedelsverket som kommer att syssla med myndighetsöverskridande arbete med underrättelser, samordning och kontroll.

Sverigedemokraterna anser dock att även nya verktyg behövs för bevissäkring. Man kan inte stävja den här brottsligheten om man inte kan få säkrare bevis mot dem som fuskar. Den delen får inte glömmas. Det räcker inte att gripa och lagföra; sannolikheten för att nå en fällande dom måste också öka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Den tredje sak jag vill lyfta fram är att vi vill främja svenska livsmedel. Det är också detta som är innehållet i den reservation jag yrkade bifall till i början. Vi ser många goda exempel på att både medborgare och upphandlare väljer att köpa svenska livsmedel.

Sedan har vi haft inflation som har drivit upp matpriserna, vilket gör att många får behov av att vända på slantarna. Då kanske de köper billigare livsmedel.

Svenska livsmedel har stora mervärden. Det är flera talare som har sagt det i talarstolen i dag. Detta borde tala för sig självt, men inte minst i svårare tider bör staten påminna både upphandlare och medborgare om vad som står på spel och vad vi kan vinna genom våra val av livsmedel.

Vi vill att länsstyrelserna ska få i uppdrag att genomföra en kampanj riktad mot offentliga och privata konsumenter för att förmå dem att köpa närproducerade livsmedel. Ökad efterfrågan kommer också att öka svensk livsmedelsproduktion och därmed stärka Sveriges beredskap. I förlängningen kommer även priserna att gå ned i och med skalfördelar i produktionen.

(Applåder)

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 131 Sofia Skönnbrink (S)

Fru ålderspresident! Det är lite intressant att man i regeringsunderlaget verkar ha väldigt olika uppfattning om hur mycket det fuskas där ute. SD säger att livsmedelsfusket ökar, och Liberalerna säger att de flesta är ärliga och vill göra rätt. Det är en intressant slutsats.

Fru ålderspresident! Allt fler svenskar efterfrågar lokalproducerad mat. Det småskaliga jordbruket med direktförsäljning till kund är en viktig del i detta. Dessutom bidrar det till en levande landsbygd.

I dag säljs ofta grönsaker och ägg genom gårdsbutiker, men det är desto svårare att slakta och sälja kött direkt till konsument eller detaljhandel. För att kött ska få säljas vidare måste djuren ha besiktigats av en veterinär både före och efter slakt, och slakten ska dessutom ha skett på ett godkänt slakteri.

Vi socialdemokrater vill se över möjligheten att underlätta regelverket för hemslakt och försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument, utan att riskera vare sig djurvälfärd eller kvaliteten på livsmedlen, liksom för att minska förekomsten av svartslakt. Det var därför glädjande att Sverigedemokraterna i betänkandet också hade ett yrkande på samma tema. Däremot var det väldigt förvånande att Sverigedemokraterna tog avstånd när det föreslogs en samskrivning som skulle ha lett till ett tillkännagivande i Sveriges riksdag.

Fru ålderspresident! Jag vill därför fråga ledamoten varför Sverigedemokraterna inte ville driva igenom ett tillkännagivande som skulle ha lett till att regeringen hade behövt se över regelverket för försäljning av gårdsslaktat kött.

Staffan Eklöf (SD)

Anf. 132 Staffan Eklöf (SD)

Fru ålderspresident! Tack, Sofia Skönnbrink, för frågan! Nog kan det samtidigt vara sant både att fusket ökar och att de flesta är ärliga. Det är först när något når över 50 procent som inte båda kan vara sanna samtidigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Precis som Sofia Skönnbrink säger finns det redan i dag möjlighet till gårdsslakt. Den möjligheten öppnades för inte särskilt länge sedan. Det var väldigt bra. Där sker slakten genom att ett slakteri åker ut under ordnade former.

Detta är en ganska ny verksamhet. Det är bra att låta det gå en viss tid. Sedan får man utvärdera vilka fördelar och nackdelar som detta har. Det finns ju uppenbara svårigheter med att liberalisera slakt, vilket också Sofia Skönnbrink pekade på, avseende hygien och djurvälfärd.

Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 133 Sofia Skönnbrink (S)

Fru ålderspresident! Jag tror att ledamoten missförstod min fråga. Det jag talade om är alltså vidareförsäljningen av gårdsslaktat kött direkt till konsument och detaljhandel.

Vad gäller gårdsslakt fick vi ju igenom ett tillkännagivande som Sverigedemokraterna valde att ställa sig bakom. Det var under fjolåret, om jag inte missminner mig. Det hade varit bra om det kött som man nu får slakta också får säljas vidare på ett enklare sätt.

Det blir lite märkligt. Nu talar vi återigen om att det innebär risker. Man säger att vi ska ha tillit till bönderna, att de vill sköta sig och att det inte finns mycket fusk. Då borde man väl inte vara så oroad för att våra lantbrukare inte skulle komma att sköta denna typ av slakt och försäljning? Jag tycker inte att bilden går ihop.

Jag skulle gärna se att Sverigedemokraterna lade ned lika mycket krut på att lösa frågan om gårdsförsäljning av kött som man lade på att driva igenom gårdsförsäljning av alkohol.

När vi talar om beredskap och om att öka vår självförsörjningsgrad är ju detta ett väldigt viktigt steg. Det är också ett viktigt steg för att hela Sverige ska kunna leva och att det inte bara ska vara stora butiker som säljer svenskt kött. Vi talar om att landsbygden ska blomstra och om att vi vill ha fler arbetstillfällen. Detta är ju ett gyllene exempel på hur man skulle kunna få till fler småföretag runt om i hela vårt land.

Jag skulle vilja höra om Sverigedemokraterna verkligen inte tycker att det är lika viktigt att sälja gårdsslaktat kött som att sälja vin som är producerat på en svensk gård?

(Applåder)

Staffan Eklöf (SD)

Anf. 134 Staffan Eklöf (SD)

Fru ålderspresident! Som stödparti till regeringen har vi diskussioner med regeringen där vi driver frågor. När regeringen arbetar åt vårt håll släpper vi frågor ibland.

Kajsa Fredholm (V)

Anf. 135 Kajsa Fredholm (V)

Fru ålderspresident! I dag debatterar vi livsmedelspolitik. Klimatkrisen, höga energipriser och höga matpriser påverkar svenska bönder och vår livsmedelsproduktion negativt. Det som nu händer ute i Europa och världen påverkar oss i Sverige, inte minst vad gäller både produktion och försörjning av livsmedel. Sverige har goda förutsättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden kan både bidra till den globala livsmedelsförsörjningen och stärka vår nationella självförsörjning av livsmedel.

Kretsloppen måste värnas, och ett småskaligt och variationsrikt jordbrukslandskap behöver i större omfattning stimuleras. En ökad självförsörjningsgrad gör oss bättre rustade vid kriser och extremväder samt kan även minska vårt importberoende. Livsmedelsberedskapen behöver stärkas, och vi behöver stärka produktionen av hållbar mat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru ålderspresident! Jag ska fortsätta med att prata om behovet av att stoppa matjättarnas missbruk av sin marknadsdominerande ställning.

På bara två år har matpriserna stigit med nästan 30 procent, men tyvärr verkar regeringen stå rätt handfallen. Samtidigt som hushållen får räkna slantarna för att ha råd med bröd, smör och grönsaker gör matjättarna rekordvinster. Detta är förstås oacceptabelt.

För att man ska komma till rätta med detta behövs lagstiftning som kan sänka matpriserna. Marknaden behöver fungera som den är tänkt och hjälpa hushåll men även svenska matproducenter i ett pressat läge. Det är inte bara konsumenterna som lider av matjättarnas metoder. Även livsmedelsproducenterna, de företag som faktiskt odlar och producerar vår mat i Sverige, pressas hårt.

De senaste åren har vi kunnat läsa om bönder och andra som ser sina varor öka i pris i butik men som själva inte får ett öre mer trots att det är de som har de stora kostnadsökningarna. Som många små och medelstora livsmedelsproducenter själva uttrycker det: Matproducentens andel av matkronan behöver öka.

Matjättarnas missbruk av sin marknadsdominerande ställning behöver stoppas. De pressar livsmedelsproducenternas marginaler och skadar Sverige, som är i stort behov av ett varierat utbud av svensk livsmedelsproduktion. Ett litet antal stora företag dominerar grossistleden. Därför hamnar många mindre livsmedelsproducenter i beroendeställning till de enskilda jätteföretagen. Dessa grossister har tyvärr inte varit sena att utnyttja detta, vilket lett till ett omfattande maktmissbruk. Nu är det dags att skydda livsmedelsproducenterna.

En undersökning från Livsmedelsföretagen från 2020 visar att över 90 procent av de stora matkedjornas leverantörer har hotats med så kallad avlistning, vilket innebär att deras produkter tas bort ur beställningssortimentet om de inte accepterar vissa villkor. I praktiken innebär det en svartlistning från matjättens sida, där inga inköp görs från det avlistade företaget.

Då matjättarna i praktiken kontrollerar hela marknaden är detta närmast att likställa med ett näringsförbud, och det är något som är svårt för den enskilda producenten att faktiskt våga göra någonting åt. EU har därför beslutat att förbjuda själva maktmissbruket med ett EU-direktiv mot otillbörliga handelsmetoder inom livsmedelsindustrin. Att komma åt maktmissbruket är en av huvudpunkterna i den här EU-lagstiftningen. Detta skulle inte vara möjligt på en marknad med många aktörer och en fungerande konkurrens. Den långsiktiga lösningen är givetvis att få till en fungerande konkurrens.

Lagen om otillbörliga handelsmetoder innehåller förbud för köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att använda vissa utpekade handelsmetoder, som svartlistning, mot sina leverantörer. Syftet med lagen är att skydda just lantbrukare och matproducenter. Men lagen är bara en minimilag. Sverige har möjlighet, och behöver nu ta sig rätten, att skärpa den här lagstiftningen för att den ska kunna få avsedd effekt.

Det står klart att det behövs en större konkurrens mellan fristående grossister så att livsmedelsproducenter inte blir så beroende av enskilda aktörer. Vi behöver titta på ny lagstiftning. Det handlar om att se över ägarkoncentrationen och strukturen på avtalen i grossistledet för att garantera en starkare ställning för livsmedelsproducenterna i matkedjan. Det skulle stärka ett bredare och varierat utbud av livsmedelsproduktionen. Det här är viktigt av flera skäl, däribland säkerhetsskäl. Det handlar också om förmåga till nationell självförsörjning och om ett klimatperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Mer måste nu göras för att skydda och stärka den svenska lantbrukaren och livsmedelsproducenten, som ger oss bra mat året runt.

Slutligen, fru ålderspresident, yrkar jag bifall till reservation 21.

Helena Lindahl (C)

Anf. 136 Helena Lindahl (C)

Fru ålderspresident! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 17 om en självförsörjningsgrad på minst 80 procent av det vi konsumerar och kan producera i Sverige. Självklart står jag bakom alla Centerpartiets yrkanden, men för tids vinning gör vi så här.

I förrgår besökte jag en bonde i Ale utanför Luleå. Han äger en av fyra mjölkgårdar i Luleå kommun. År 2010 fanns det sexton stycken. Bonden som jag besökte är på väg att lägga ned sin mjölkverksamhet. Då kommer det bara att finnas tre mjölkgårdar.

I norra Sverige har mjölkproduktionen minskat med 40 procent under samma tid. På 15 år har alltså 40 procent av mjölkgårdarna försvunnit. Man skulle kunna tro att de har ersatts av större mjölkgårdar. Det har de till viss del, men den totala andelen mjölk har minskat i norr. Betänk att det är halva Sveriges yta! Det är allvarligt. Till största delen beror det här på minskad lönsamhet.

Jag skulle vilja påpeka, fru ålderspresident, att jag är väldigt glad för Arlabönderna, för äntligen får man lite mer pengar per kilo mjölk. Det är fantastiskt. Men vi har ändå en stor sårbarhet när det gäller jordbruket generellt i Sverige.

Jag kommer då åter till bonden utanför Luleå. Jag frågade honom om det svenska jordbrukets utvecklingsmöjligheter. Han svarade krasst att han faktiskt inte tror att vi konsumenter kommer att reagera på allvar förrän det blir en allvarlig kris och hyllorna i affärerna är mer eller mindre tomma.

Vi är så vana vid att hyllorna dignar av massor med olika produkter. När man går i affären tror jag inte att det första som slår en är: Tänk om det blir kris! Då kommer det att vara tomt i hyllan. Kanske är det så att vi har haft det för bra, och vi har inte drabbats av krig i hyfsad närtid. Och därför tar vi kanske de dignande butikshyllorna, fulla med mat, för givna.

Det finns en sanning i det, tror jag. Men framför allt beror den låga självförsörjningsgraden i Sverige på att politiken har bestämt att det ska vara så. Ja, ni tycker säkert att det är lite uppstudsigt att säga så, men vad ska man annars säga?

Jag kommer ihåg hur det var när jag kom in i riksdagen. Det börjar vara några år sedan nu; tiden går ju fortare nu för tiden. Då pratade man i princip enbart om frihandel. Det fanns nästan inget fokus på att jordbruken i Sverige blev färre. Det var inget diskussionsämne. Det jag fick höra var att vi lever i en global värld och kan importera. Det sa vissa. Andra tyckte att den finska jordbrukspolitiken var mossig. Vissa sa till och med att den var nationalistisk, hur man nu kunde få den till det. Det sistnämnda tror jag faktiskt ingen skulle komma på tanken att säga i dag om Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru ålderspresident! Det geopolitiska läget har snabbt förändrats, och vi står i dag inför ett helt annat läge i Europa. Vad händer när krisen eller kriget knackar på dörren? Sverige har ju en ganska dålig beredskap för att klara livsmedelsförsörjningen i en sådan situation.

För att undvika importberoende och få en mer decentraliserad livsmedelsproduktion krävs det en reformagenda för radikalt högre lönsamhet hos svenska bönder. Det är faktiskt pudelns kärna.

Svenska jordbruk har långsamt utarmats och dött. Jag har sagt det förut och säger det igen: Bara sedan 2003 har över 9 000 jordbruksföretag lagts ned, och mängden brukad åkermark har minskat.

Svårigheterna när det gäller djurhållningen märks också tydligt i statistiken. Antalet kor för kött- eller mjölkproduktion har sedan 2010 minskat med ungefär 139 000. Det är fler än antalet människor i Jämtlands län. Antalet grisar har samtidigt minskat med fler än det bor människor i Luleå kommun. Fåren är ett helt Gotland färre. Det får givetvis konsekvenser för ett land.

Fru ålderspresident! Sverige har gått mot att det inhemska jordbruket år för år blivit alltmer otillräckligt för att försörja befolkningen med livsmedel samtidigt som vårt beroende av import och fungerande leveranskedjor har ökat. Det är egentligen inte en önskvärd situation ens i fredstid, men ser man på den oroliga omvärlden och att vi har krig i Europa skulle man kunna säga att det är rent dumdristigt. Vid en krigssituation är en god egen livsmedelsförsörjning av största strategiska vikt, och därför bör Sverige omgående inleda ett reformarbete för att, som jag sa, radikalt förändra situationen till det bättre.

Fru ålderspresident! I dagsläget är den inhemska försörjningen av mat knappt 50 procent. Det brukar vi ofta säga här i talarstolen. I norra Sverige är det ännu värre. Kan ni gissa hur låg självförsörjningsgraden är där i dag? Den varierar mellan 25 och 30 procent. Kapaciteten i det svenska jordbruket är kraftigt underdimensionerad. En viktig orsak till det är, som jag sa, att lönsamheten är alldeles för låg, vilket naturligtvis påverkar möjligheterna och viljan att bedriva jordbruk. Det påverkar även bankernas vilja till lån vid generationsskiften.

Fru ålderspresident! Hela vägen från jord till bord bidrar tyvärr staten via olika skatter och avgifter till att höja kostnaden på inhemskt producerad mat och sänka dess konkurrenskraft. Även det har jag sagt förut. Som en följd av detta har bönderna styrts mot centraliserad stordrift men har, trots detta, ändå svårt att erbjuda konkurrenskraftiga priser. Det här är inte rimligt!

Vi har med eftertankens kranka blekhet nu insett att vi behöver satsa kraftigt på försvaret. Det behövs, men en av de viktigaste delarna i försvaret är ju mat. Om inte vi kan mätta våra magar vid krig, hur ska vi då kunna försvara vårt land? Därför är det nödvändigt att riksdagen även samlas runt en offensiv agenda för ökad lönsamhet hos bönder, mer småskalig och lokal matproduktion och genom detta en bättre säkerhet vid krig eller kris.

Livsmedelspolitik

Av den anledningen har Centerpartiet föreslagit att regeringen skyndsamt ska utreda hur kostnaderna, särskilt skatter och avgifter, ser ut i livsmedelskedjans alla led, inte minst i primärproduktionen. Vi vill att det ska föreslås reformer för att, som jag sa, öka lönsamheten för svensk livsmedelsproduktion så att vår livsmedelsförsörjning kan täcka minst 80 procent av den mat som det är möjligt att producera i Sverige.

Fru ålderspresident! Tyvärr har förslaget inte fått något större gehör hos de flesta av de partierna här i salen. Ni behöver ändra åsikt! Det är aldrig för sent att ändra sig, och hoppet är väl det sista som lämnar människan. Regeringen har aviserat att man ska komma med en ny livsmedelsstrategi, och vi när en förhoppning att en utredning av lantbrukets kostnader och en efterföljande reformagenda blir en central del i denna strategi.

Avslutningsvis vill jag säga att den väg vi har slagit in på när det gäller jordbrukspolitiken är felaktig på samma sätt som de stora ambitionsminskningarna avseende Försvarsmakten var det. Båda dessa linjer grundade sig i en alltför optimistisk syn på att fredstiden efter kalla kriget skulle vara för evigt. Det har tyvärr skadat svensk krisberedskap.

Därför behöver politiken se till att radikalt minska de statliga pålagor som har begränsat konkurrenskraften för svenska jordbruk.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-02-26

Förslagspunkter: 19, Acklamationer: 14, Voteringar: 5

Beslut 2024/25:MJU8

Webb-tv: Beslut: Livsmedelspolitik

Protokoll med beslut

Protokoll 2024/25:77 Onsdagen den 26 februariProtokoll 2024/25:77 Livsmedelspolitik

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Ursprungsmärkning av animaliska produkter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 7,

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 34 i denna del och

2024/25:2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 4.
Reservation 1 (SD)
Reservation 2 (C)
Information på restauranger och i offentliga kök om livsmedels ursprung m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 2,

2024/25:2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 3,

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 80 och 86,

2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 5 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 22.
Reservation 3 (S)
Reservation 4 (MP)
Kost- och näringsrekommendationer
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 63,

2024/25:2613 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 192,

2024/25:2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 11 och

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 84 och 85.
Reservation 5 (SD)
Reservation 6 (MP)
Information om och märkning av livsmedel i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:413 av Markus Wiechel (SD),

2024/25:750 av Magnus Manhammar (S),

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9,

2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 1,

2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 70,

2024/25:2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkandena 5-10,

2024/25:3055 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 79 och

2024/25:3142 av Marie-Louise Hänel Sandström (M).
Reservation 7 (SD)
Bästföredatum och livsmedels hållbarhet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1398 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2 och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 34 i denna del.
Reservation 8 (SD)
Reservation 9 (C)
Temperaturkrav och kontaktmaterial
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 2 och

2024/25:2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkandena 12 och 13.
Reservation 10 (SD)
Kontroll och tillsyn
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1119 av Marléne Lund Kopparklint (M),

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 13 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 25 och 26.
Reservation 11 (S)
Åtgärder för att stävja livsmedelsbedrägerier
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1202 av Niels Paarup-Petersen (C),

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 10 och 11 samt

2024/25:2953 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 18 och 19.
Reservation 12 (SD)
Reservation 13 (C)
Provtagning av och gränsvärden för PFAS m.m. i livsmedel
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:415 av Markus Wiechel (SD),

2024/25:873 av Magnus Manhammar (S) och

2024/25:1314 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkandena 3-5.
Reservation 14 (MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (MP)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 93 0 0 13
SD 63 0 0 9
M 60 0 0 8
C 21 0 0 3
V 19 0 0 5
KD 16 0 0 3
MP 0 15 0 3
L 12 0 0 4
- 2 0 0 0
Totalt 286 15 0 48
Ledamöternas röster
Krisberedskap och stärkt självförsörjning av livsmedel
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:202 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 4,

2024/25:1001 av Rickard Nordin (C) yrkande 1,

2024/25:1395 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 9,

2024/25:2695 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2763 av Sten Bergheden (M),

2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 29 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 27.
Reservation 15 (S)
Reservation 16 (MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (S)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 93 0 13
SD 63 0 0 9
M 60 0 0 8
C 21 0 0 3
V 19 0 0 5
KD 16 0 0 3
MP 0 0 15 3
L 12 0 0 4
- 1 1 0 0
Totalt 192 94 15 48
Ledamöternas röster
Siffersatta mål för självförsörjning av livsmedel
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:20 av Dan Hovskär (KD),

2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 11,

2024/25:1927 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 1,

2024/25:2955 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 38 och

2024/25:3071 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 12.
Reservation 17 (V, C, MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (V, C, MP)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 93 0 0 13
SD 63 0 0 9
M 60 0 0 8
C 0 21 0 3
V 0 19 0 5
KD 16 0 0 3
MP 0 15 0 3
L 12 0 0 4
- 2 0 0 0
Totalt 246 55 0 48
Ledamöternas röster
Tillgången till säkert dricksvatten
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:2627 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 22 och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 53.
Reservation 18 (C)
Reservation 19 (MP)
Livsmedelspriser, konkurrens och otillbörliga handelsmetoder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1927 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkande 11 och

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkandena 15, 16, 18 och 21.
Reservation 20 (S)
Reservation 21 (V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (V)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 0 93 13
SD 63 0 0 9
M 60 0 0 8
C 21 0 0 3
V 0 19 0 5
KD 16 0 0 3
MP 15 0 0 3
L 12 0 0 4
- 1 0 1 0
Totalt 188 19 94 48
Ledamöternas röster
Innovation och mathantverk
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 24,

2024/25:2421 av Saila Quicklund (M) och

2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 52.
Reservation 22 (SD)
Reservation 23 (C)
Gårdsförsäljning och försäljning direkt till konsument
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:499 av Martina Johansson (C) yrkande 4,

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 21,

2024/25:1396 av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD) yrkande 29,

2024/25:1814 av Peter Ollén m.fl. (M) yrkande 2,

2024/25:2978 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 24.2 och

2024/25:3160 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 55.
Reservation 24 (S)
Reservation 25 (SD)
Reservation 26 (C)
Konsumtion och certifiering av ekologiska livsmedel
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:889 av Magnus Manhammar (S) och

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 19.
Reservation 27 (SD)
Åtgärder från statens sida för att främja livsmedel som producerats i Sverige
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1373 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 17 och

2024/25:1384 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 3.
Reservation 28 (SD)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 28 (SD)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 93 0 0 13
SD 0 63 0 9
M 60 0 0 8
C 21 0 0 3
V 19 0 0 5
KD 16 0 0 3
MP 15 0 0 3
L 12 0 0 4
- 1 1 0 0
Totalt 237 64 0 48
Ledamöternas röster
Anpassade måltider i skolan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:2990 av Markus Wiechel och Victoria Tiblom (båda SD) yrkande 2.
Reglering av kosttillskott och energidrycker
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1269 av Arber Gashi m.fl. (S) och

2024/25:2426 av Saila Quicklund (M) yrkandena 1-4.

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 14 (MP)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
S	93	0	13
SD	63	0	9
M	60	0	8
C	21	0	3
V	19	0	5
KD	16	0	3
MP	0	15	3
L	12	0	4
-	2	0	0
Totalt	286	15	48

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 15 (S)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	93	0	13
SD	63	0	0	9
M	60	0	0	8
C	21	0	0	3
V	19	0	0	5
KD	16	0	0	3
MP	0	0	15	3
L	12	0	0	4
-	1	1	0	0
Totalt	192	94	15	48

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 17 (V, C, MP)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
S	93	0	13
SD	63	0	9
M	60	0	8
C	0	21	3
V	0	19	5
KD	16	0	3
MP	0	15	3
L	12	0	4
-	2	0	0
Totalt	246	55	48

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 21 (V)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	0	93	13
SD	63	0	0	9
M	60	0	0	8
C	21	0	0	3
V	0	19	0	5
KD	16	0	0	3
MP	15	0	0	3
L	12	0	0	4
-	1	0	1	0
Totalt	188	19	94	48

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 28 (SD)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
S	93	0	13
SD	0	63	9
M	60	0	8
C	21	0	3
V	19	0	5
KD	16	0	3
MP	15	0	3
L	12	0	4
-	1	1	0
Totalt	237	64	48

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Livsmedelspolitik

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU8)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Nej till motioner om livsmedelspolitik (MJU8)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Livsmedelspolitik

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 113 Joanna Lewerentz (M)

Anf. 114 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 115 Joanna Lewerentz (M)

Anf. 116 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 117 Joanna Lewerentz (M)

Anf. 118 Emma Nohrén (MP)

Anf. 119 Magnus Oscarsson (KD)

Anf. 120 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 121 Magnus Oscarsson (KD)

Anf. 122 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 123 Magnus Oscarsson (KD)

Anf. 124 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 125 Camilla Mårtensen (L)

Anf. 126 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 127 Camilla Mårtensen (L)

Anf. 128 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 129 Camilla Mårtensen (L)

Anf. 130 Staffan Eklöf (SD)

Anf. 131 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 132 Staffan Eklöf (SD)

Anf. 133 Sofia Skönnbrink (S)

Anf. 134 Staffan Eklöf (SD)

Anf. 135 Kajsa Fredholm (V)

Anf. 136 Helena Lindahl (C)

Beslut, Genomförd

Webb-tv: Beslut: Livsmedelspolitik

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Ursprungsmärkning av animaliska produkter

Beslut:

Utskottets förslag:

Information på restauranger och i offentliga kök om livsmedels ursprung m.m.

Beslut:

Utskottets förslag:

Kost- och näringsrekommendationer

Beslut:

Utskottets förslag:

Information om och märkning av livsmedel i övrigt

Beslut:

Utskottets förslag:

Bästföredatum och livsmedels hållbarhet

Beslut:

Utskottets förslag:

Temperaturkrav och kontaktmaterial

Beslut:

Utskottets förslag:

Kontroll och tillsyn

Beslut:

Utskottets förslag:

Åtgärder för att stävja livsmedelsbedrägerier

Beslut:

Utskottets förslag:

Provtagning av och gränsvärden för PFAS m.m. i livsmedel

Beslut:

Utskottets förslag:

Krisberedskap och stärkt självförsörjning av livsmedel

Beslut:

Utskottets förslag:

Siffersatta mål för självförsörjning av livsmedel

Beslut:

Utskottets förslag:

Tillgången till säkert dricksvatten

Beslut:

Utskottets förslag: