Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Public service, film och dataspel

Betänkande 2024/25:KrU4

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
26 februari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Public service, film och dataspel(pdf, 463 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:4 Public service, film och dataspel

Beslut

Nej till motioner om public service, film och dataspel (KrU4)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om public service, film och dataspel. Motionerna handlar bland annat om public services uppdrag och förutsättningar, framtidens filmpolitik och konsumentskyddet vid lotteri-och kasinoliknande inslag i dataspel som riktar sig till barn och ungdomar. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Exempelvis avser regeringen att under våren 2025 lämna en proposition till riksdagen med förslag om public service-verksamheten.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 18

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-01-28
Justering: 2025-02-11
Trycklov: 2025-02-17
Reservationer: 23
Betänkande 2024/25:KrU4

Alla beredningar i utskottet

2024-12-17, 2025-01-28

Nej till motioner om public service, film och dataspel (KrU4)

Kulturutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag om public service, film och dataspel. Motionerna handlar bland annat om public services uppdrag och förutsättningar, framtidens filmpolitik och konsumentskyddet vid lotteri-och kasinoliknande inslag i dataspel som riktar sig till barn och ungdomar. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024.

Kulturutskottet hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp. Exempelvis avser regeringen att under våren 2025 lämna en proposition till riksdagen med förslag om public service-verksamheten.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-02-19
Debatt i kammaren: 2025-02-20
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:KrU4, Public service, film och dataspel

Debatt om förslag 2024/25:KrU4

Webb-tv: Public service, film och dataspel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Kristina Axén Olin (M)
Anf. 109 Kristina Axén Olin (M)

Herr talman! I förra veckan ägde den prestigefyllda internationella galan DICE Awards rum i Las Vegas, USA. Den galan är för dataspelsbranschen att jämföra med Oscarsgalan i filmvärlden. I 7 av 23 kategorier gick priset till svensktillverkade spel.

Herr talman! Det finns just nu otroligt mycket elände runt om i vår värld att oroa sig över. Då är det viktigt att också se det som är positivt i livet och det som går bra. En bransch som verkligen både förtjänar och sprider goda nyheter är dataspelsbranschen – för vilken utveckling det har varit de senaste åren! Trots tuffa tider och kärv ekonomi ökade omsättningen för dataspelsbranschen förra året med 6,4 procent. Den omsätter nu 34,6 miljarder kronor. Det är mer än exempelvis exporten av kläder och järnmalm i Sverige. Inklusive dotterbolagen i utlandet omsatte den svenska dataspelsbranschen i fjol över 90 miljarder. Vi moderater tycker visserligen inte om att tala om skatter, men det bidrog till att Sverige fick in över 5 miljarder i extra skattepengar. Det behövs i dessa tuffa tider då vi behöver använda våra pengar för att öka tryggheten och säkerheten i världen.

Det startade också hundra nya svenska dataspelsbolag förra året. Nu arbetar nästan tiotusen i Sverige i dataspelsbranschen, och vi ser hur det ökar hela tiden.

Public service, film och dataspel

I världen är det ungefär 3 miljarder människor som spelar dataspel – i Sverige över hälften av befolkningen. Det sägs att av dessa 3 miljarder som spelar dataspel i världen har var fjärde spelat ett spel som är skapat och tillverkat av svenskar.

Vi ska vara stolta över branschen. Jag är glad att vi har med dataspelsbranschen i den strategi vi har fattat beslut om, som handlar om att vi vill uppmärksamma den kulturella och kreativa näringen i Sverige. Vi har fattat beslut om en strategi där vi kommer att kunna följa branschen noga och se vad vi kan göra för att hjälpa den ytterligare. Till exempel kan redan nu nämnas att yrkeshögskolan i Sverige i år har fördubblat antalet yrkesutbildningar inom den kulturella och kreativa näringen jämfört med förra året.

Dagens betänkande, herr talman, behandlar även public service och filmbranschen. Det är också viktiga frågor, men där finns just nu statliga utredningar som är under diskussion. När det gäller filmbranschen kommer en statlig utredning som haft i uppdrag att se över hela branschens behov och utveckling att lämna sitt förslag i nästa vecka eller veckan efter. När det gäller public service finns det en gedigen statlig utredning som departementet nu arbetar med. Jag känner därför, herr talman, att de diskussionerna antingen har förts eller får vänta tills vi har underlag att diskutera.

Med det hänvisar jag till utskottets förslag till beslut.

Mats Berglund (MP)
Anf. 110 Mats Berglund (MP)

Herr talman! Vi debatterar alltså motioner från den allmänna motionstiden i höstas och de yrkanden som handlar om public service, filmpolitik och dataspel.

Miljöpartiet har tio reservationer i betänkandet. Jag står bakom alla men begränsar mig nu, för att spara lite tid senare, till att yrka bifall till reservation 3, som handlar om att vi i Miljöpartiet vill ha ett brett och oberoende public service därför att det är så betydelsefullt för demokratin.

Demokratin kan aldrig tas för given. Det har vi vetat länge. Det räcker inte med allmänna och fria val. Demokratin måste vinnas varje dag i människors vardag. Det här låter som gamla sanningar. Ändå vet vi att demokratin utmanas och tappar mark. Globalt är en tydlig trend i exempelvis VDem-institutets rapporter från Göteborg att antalet demokratier minskar medan autokratierna ökar.

Räknar vi länder är fördelningen mellan demokratier och icke-demokratier fortfarande relativt jämn. Men sett till antalet människor är trenden väldigt stark. För ett drygt decennium sedan levde knappt hälften av världens befolkning i icke-demokratier – eller autokratier, som institutet benämner de icke-demokratiska staterna. När den senaste rapporten kom för ett knappt år sedan hade siffran ökat från 48 procent till 71 procent av världens befolkning. Så många är det alltså som inte lever i demokratier i dag. Och utvecklingen, inte minst i USA de här dagarna, är ju minst sagt oroande.

I Sverige behåller vi vår plats i det demokratiska toppskiktet men tappar ändå i poängräkningen på flera av de mätpunkter som institutet använder sig av. Jag säger det här därför att vi står inför väldigt stora förändringar både globalt och i Sverige. Men det finns ingen lagbundenhet i den här utvecklingen. Sverige behöver inte alls följa utvecklingen. Det är upp till oss här att välja väg.

Åter till mitt yrkande! Public service är en viktig institution. Den är inte en garant för den starka svenska demokratin men en nödvändig komponent, skulle jag säga. Därför är det så oroande att public service-kommittén inte kunde komma överens. Fyra partier, dagens oppositionspartier, skrev både egna och gemensamma reservationer som var relativt likalydande. Man var överens om behovet av att bibehålla en stark public service med ett brett utbud för hela befolkningen, hög tillgänglighet och ett fortsatt högt förtroende.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Medelstilldelningen är naturligtvis helt central. Om inte regeringen ändrar linje och faktiskt landar i en högre tilldelning än vad betänkandet föreslår kommer public service-företagen att tvingas till väldigt stora besparingar, vilket går ut över programutbudet, kvaliteten, kärnuppdragen och förmodligen förtroendet.

Det är också viktigt att public service-företagen finns där publiken är. Inte minst alla unga, men egentligen människor i alla åldrar, finns i den digitala tid vi lever i på en mängd plattformar eller appar. Därför är kravet att public service-företagen ska prioritera sina egna plattformar väldigt olyckligt formulerat.

Utöver demokratiaspekten ger också det väldigt allvarliga säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i ytterligare anledningar för regeringen att faktiskt gå tillbaka till våra reservationer och fundera ett varv till innan lagrådsremissen och propositionen kommer under våren. Det är nämligen så, herr talman, att MIK, medie- och informationskunnighet, är ett område som blir alltmer betydelsefullt i det digitala brus som omger oss. Här spelar public service en central roll. Vi behöver trygga källor till nyheter, omvärldsbevakning och tillförlitlig information. Det behövs en nationell strategi för att motverka desinformation och propaganda och för att säkra och stärka källkritiken och medie- och informationskunnigheten hos allmänheten.

Public service har en central roll i den här delen och har en särställning i det svenska totalförsvaret. Vi i Miljöpartiet har yrkanden om det i betänkandet. Vi har också yrkanden om tillgängligheten, inte minst för urfolket och de nationella minoriteterna. Minoritetsspråken behöver komma fram, användas och ha en naturlig och självklar plats.

Herr talman! Jag ska också säga något om film och dataspel.

Sverige är traditionellt en stark filmnation. Vi har en lång tradition, och vi har framstående svenska regissörer, manusförfattare, skådespelare och filmare. Vi kan stoltsera med en rad banbrytande filmer.

Det här arvet tog Miljöpartiet på stort allvar i regeringsställning under två mandatperioder. Med oss har viktiga steg tagits i utvecklingen för att stärka svensk film. Övergången till en ny statlig filmpolitik när filmavtalet mer eller mindre havererade, införandet av de omfattande kris- och återstartsstöden under och efter pandemin samt inte minst införandet av produktionsincitament för film och tv-produktioner skedde under åren med miljöpartistiska kulturministrar.

Men omvärlden och de yttre och inre förutsättningarna förändras snabbt. I dag har svensk film hamnat på efterkälken i en internationell jämförelse. Vi ligger i Europas botten när det gäller offentlig finansiering, men det finns problem och hinder även vad gäller produktion, distribution och visning av svensk film.

Nästa vecka ska förhoppningsvis Filmutredningen presenteras. Då hoppas jag att det också finns svar på de här utmaningarna i dess betänkande. Miljöpartiet skulle gärna se en betydligt högre ambition för den offentliga finansieringen även här när det gäller både de direkta anslagen och en höjning av produktionsincitamenten. Senast tog de pengarna slut på en dryg minut. Så kan vi ju inte ha det. Därefter har regeringen både minskat anslagen och dragit tillbaka utlysningarna. Så löser man inte ett problem. Tvärtom tvingas nu svenska produktioner att söka såväl finansiering som produktion och produktionsteam utomlands.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Jag besökte själv häromdagen en typisk sådan filmproduktion, faktiskt på dess sista inspelningsdag, utanför Rosenbad bara ett stenkast härifrån. Det var en av få inspelningsdagar i Sverige. I övrigt hade den här filmen, en storsatsning, spelats in i Litauen, och det litauiska teamet – det är rätt många människor i ett filmteam – hade följt med till Stockholm. Anledningen är att Litauen har bättre villkor, liksom så många andra europeiska länder. Här måste regeringen vakna om vi inte ska fortsätta att tappa arbetstillfällen, skatteintäkter, kompetens och hög kvalitet i svensk filmproduktion.

Miljöpartiet vill också se någon form av streamingavgift på strömningstjänster, så att de stora internationella bolagen kommer med i finansieringen av svensk film. Kan man utöver det möjligen hitta en ny modell med exempelvis ett nytt filmavtal som fördelar kostnaderna finns det absolut inte heller någon låsning hos oss i att vi ska stå kvar i den helstatliga filmpolitiken.

Vi behöver vidare värna våra biografer. Film bör även i framtiden kunna ses i gemenskap på stora dukar över hela landet. Våra biografer är en viktig pusselbit i det kulturella ekosystemet.

Herr talman! Slutligen vill jag säga något om dataspel. Även här har Sverige varit tidigt ute och är än i dag en ledande nation. Svenska dataspel, spelstudier och innovativa lösningar står sig i den internationella konkurrensen.

Det finns flera anledningar till att vi har hamnat här, såsom ett gynnsamt näringslivsklimat med – vad folk än säger – lågt skattetryck för snabbt växande företag samt en tidigt utbyggd digital infrastruktur. När jag pratat med folk i branschen har jag också hört att avsaknaden av arkadhallar i den urbana svenska miljön har bidragit på det sättet att utvecklare i stället suttit hemma och kodat. Vad vet jag – det kanske är en framgångsfaktor. Den kreativa utbildningskedjan med kulturskolor, folkhögskolor, studieförbund och den högre konstnärliga utbildningen har naturligtvis också varit bidragande.

Miljöpartiet var tidigt ute med att inkludera dataspel i kulturpolitiken. Vi har länge menat att Sverige behöver anta en nationell strategi för dataspel som växande kreativ bransch och för ett levande kulturliv kring gejming och dataspel. Kulturutskottet är nu mitt uppe i ett stort arbete, och vi kan konstatera att det finns en stor samsyn kring att erkänna dataspelsbranschen som en basnäring och dataspel som en kulturyttring. Som föregående talare nämnde finns alla skäl för oss att vara stolta över den svenska dataspelsbranschen. Där är vi också överens.

Det finns en del utmaningar på vägen. Kompetensförsörjningen är en sådan; utbildningsvägarna behöver säkras. Men det strama regelverket kring migration är förmodligen just nu det allra största hindret för branschens tillväxt. I den delen är vi nog inte riktigt överens, men det tillhör ett annat utskott.

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 111 Vasiliki Tsouplaki (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Herr talman! Tv, film, radio och spel av olika slag förekommer i nästan varje svensk invånares liv varje dag. Det är kultur- och medieformer som berör, skapar engagemang och gemensamma referensramar. De väcker debatt, bildar oss och informerar oss om världen. Att det är företeelser som är viktiga i vår vardag och för vårt samhälle kan vi nog enas om över partigränserna, men frågan är vilka slutsatser vi drar utifrån det.

De senaste åren har debatten varit intensiv om vilket ansvar vi ska ta politiskt för att landets invånare ska garanteras ett medieutbud som ger oss allt det jag räknade upp. Vad ska vi överlåta till marknaden att sköta helt utan politisk inblandning eller ekonomiskt stöd?

Under den här mandatperiodens gång har jag uppfattat att Tidöpartiernas retorik har förflyttats från att man pratat om att det är önskvärt att privata finansiärer kan stötta kulturen i högre utsträckning till ett öppet missnöje med att kultursektorn förväntar sig högre offentligt stöd. Det finns däremot en positiv ton när man pratar om kreativa och kulturella branscher som basnäring och som exportframgångar och en stolthet när musiker, regissörer och spelproducenter bidrar till en positiv Sverigebild i omvärlden.

Jag är lite osäker på om Tidöpartierna har tagit sig tid att förstå hur det kulturella ekosystemet ser ut, och jag är väldigt fundersam över vilken ambitionsnivå man har. Vill man ha mer eller mindre kultur i vårt land? Har man ambitionen att arbeta för att nå de kulturpolitiska målen?

Det som hänt de senaste åren är att kultursektorn precis som andra delar av samhället har drabbats hårt av inflationen, men innan dess hade man det extra tufft utifrån hur pandemin slog mot biografer, teatrar, konsertarrangörer och alla dem som livnär sig på publika arrangemang. Till det kommer att väldigt många av kulturstöden legat stilla under många år före pandemin.

Det jag vill säga med det här är att det inte bara är regeringens fel att det sker stora neddragningar inom olika delar av kulturområdet, men det är regeringens ansvar att lyssna på de signaler som först framförts i lugn ton men som på senaste tiden ropats ut. Att påtala för beslutsfattarna vilka konsekvenser deras beslut får är väl att ta sitt ansvar för den nationella kulturpolitiken? Om man tycker att det är relevant eller inte är upp till varje politiker att avgöra, men det är en väldigt olycklig väg att avfärda information och opinionsbildning som utslag av verklighetsfrämmande elitism.

Herr talman! Låt mig nu närma mig debattens huvudområden. Det som är gemensamt för film, tv, spel och till viss del även radio är att man ligger i gränslandet mellan kulturpolitik och näringslivspolitik. Många film- och tv-producenter och distributörer, skådespelare och spelbolag finns på en internationell marknad.

Vi i Vänsterpartiet vill betona att en stark kulturpolitisk grund måste finnas för att vi sedan ska kunna prata om exportstöd, det svenska musikundret eller spelinkubatorer som lockar folk från hela världen. Det är denna grund som nu eroderar.

Innan svenska filmer eller svenska filmarbetare i olika kategorier kan nomineras till en Oscar är vägen lång. Det börjar med kulturskolan, studieförbunden, fritidsgården, de estetiska ämnena i skolan, folkhögskolekursen, YH-utbildningen eller högskoleutbildningen. Det behövs också en stark kommunal och regional ekonomi som kan rymma kulturstöd för att man sedan ska kunna gå vidare och söka de statliga stöden från Filminstitutet, Kulturrådet och Konstnärsnämnden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Mitt budskap är inte att alla kulturverksamheter ska syfta till att vi ska få högre exportintäkter eller vinna prestigefyllda priser, utan det är att man inte kan leva i villfarelsen att konstnärlig kvalitet föds över en natt och att det ska finnas privata mecenater eller kommersiella intressen som bär hela det svenska kulturlivet.

Herr talman! Nog om bristerna i regeringens och SD:s politiska vägval och ideologiska retorik – vad vill Vänsterpartiet? Jag börjar i frågan om filmpolitiken och tar avslutningsvis en sväng till public service. Spelfrågorna ses nu över av kulturutskottet, så vi avvaktar med att lägga förslag på det området.

Vi i Vänsterpartiet har de senaste åren sett ett behov av att ta ett nytt helhetsgrepp kring hela det audiovisuella området. Det är ett besvärligt begrepp, men det är en viktig politik. Det är inte så länge sedan man gjorde ett stort skifte så att man gick från ett filmavtal där många olika intressenter gemensamt finansierade svensk film till att införa en statlig filmpolitik. Men sedan dess har utvecklingen av streamningsmarknaden, pandemin och de senaste årens inflation utmanat ekonomin i systemet. Det har förändrat konsumtionsmönster och utmanat filmproduktion, distribution och biografer.

I snart ett år har det pågått en översyn av filmpolitiken, vilket Kristina Axén Olin nämnde tidigare. Men vi menar att man inte bara kan rulla tummarna tills den är klar och landar i en proposition. Redan i somras kom en lägesbeskrivning från utredaren, och i den synliggjordes den urholkning som skett av de anslag som Filminstitutet förfogar över. Det saknas medel för den breda filmverksamheten, med bland annat arkiv, bibliotek och kulturarvsfrågor, och för det filmpedagogiska arbetet och stöden som riktas till olika delar av branschen.

Filminstitutet är ingen myndighet och får ingen uppräkning på någon procent som kompensation för pris- och löneökningar som andra myndigheter får. Det här har år efter år urholkat deras ekonomi, och de har därför fått säga upp mycket personal. Jag är djupt oroad över effekterna av detta och av att till exempel digitaliseringsarbetet och bevarandet av det svenska filmarvet får stå tillbaka. Det är ett arbete som inte får gå förlorat.

I vår budget fanns 70 miljoner extra till Filminstitutet för 2025. Jag beklagar också att man skär ned på produktionsincitamentet med 13 miljoner i år. Vi var ju brett överens om att det skulle införas för att stötta filmbranschen. Nedskärningen görs innan man ens har utvärderat hur det har gått. Den utredning som låg till grund för incitamentet visade att stödet skulle vara självfinansierande, vilket även Tidöpartierna borde uppskatta. Det är beklagligt att man genom denna nedskärning går miste om både arbetstillfällen och skatteintäkter.

Herr talman! En annan mycket viktig pusselbit i ekosystemet för att ta fram film och dramaserier som skildrar svenska förhållanden och våra drömmar och berättelser på de språk som talas i Sverige är SVT. Varje år lägger de, Utbildningsradion och Sveriges Radio beställningar till svenska producenter för många hundra miljoner. Det oroar mig därför mycket att man från Tidöpartierna parallellt med det svaga intresset för Filminstitutet också visar upp en ovilja att ge public service-bolagen SVT, SR och UR mer resurser.

Under ett år satt jag med i den parlamentariska kommitté som skulle ta fram förslag till ett nytt uppdrag för public service från 2026, och det ska gälla i åtta år. Det är en längsta period som vi har haft. Vi kunde enas om ganska mycket, men mot slutet av utredningsperioden visade det sig att Tidöpartierna inte ville att bolagen skulle få de resurser som bolagen räknat fram att uppdraget skulle kosta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Förslaget från kommittén har varit ute på remiss, och tunga instanser som Ekonomistyrningsverket, Regelrådet och Statskontoret tycker att det saknas konsekvensbeskrivningar för bland annat den budget som föreslås. Många remissinstanser, ungefär 30, lyfter vikten av att medelstilldelningen till programföretagen anpassas till de utökade krav och uppgifter som är kopplade till säkerhet och beredskap, vilket är väldigt allvarligt. Två av dessa är Försvarsmakten och Totalförsvarets forskningsinstitut.

Regeringen har nu några veckor på sig att förflytta sig från den position man tog i kommittén, med en låg uppräkning, till ett mer realistiskt budgetförslag.

Herr talman! Det är viktigt att påminna alla åhörare om att den avgift som alla skattebetalare bidrar med till SVT, SR och UR har sänkts varje år sedan den infördes. Ändå finns det i dag ett mycket stort överskott på det konto som vi i riksdagen inte får använda till andra budgetposter. Det här är alltså inte pengar som konkurrerar med andra satsningar i budgeten; det här är en särskild skatt som bara är avsedd för public service.

Vad jag förstår är anledningen till förslaget om den låga uppräkning som Tidöpartierna föreslog i kommittén varken baserad på hushållens ekonomiska möjligheter att betala eller vad deras förslag till uppdrag i praktiken skulle kosta. Det här är en ideologisk uppfattning om att starka public service-bolag skulle riskera att konkurrera ut privata alternativ.

Jag vill därför bara skicka med Tidöpartierna, nu när de är i full gång med att slutföra sin proposition, att de ska lyssna på remissinstanserna, de egna kollegorna i Försvarsberedningen och de statliga expertmyndigheterna och sedan komma till riksdagen med ett förslag som vi kan enas om brett, över blockgränserna. Jag vill gärna se ett förslag som ger SVT, SR och UR goda förutsättningar att fortsätta spela en viktig roll i alla invånares dagliga liv men också i händelse av kris eller krig.

Jag vill avslutningsvis, herr talman, be om ursäkt för att jag kanske dragit över tiden lite grann och utlovar ett kortare inlägg i nästa debatt.

(Applåder)

Lars Mejern Larsson (S)
Anf. 112 Lars Mejern Larsson (S)

Herr talman! Eftersom min kollega Lawen Redar har varit sjuk och inte kan delta i debatten vill jag meddela att vi socialdemokrater ställer oss bakom vårt särskilda yttrande tillsammans med Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänstern och yrka bifall till reservation 1 angående public service.

Fru talman! Alla vet inte att Sverige är en av världens ledande nationer inom dataspelsutveckling. Spelbranschen skapar inte bara underhållning utan också innovation, jobb och nya sätt att berätta historier. Därför har kulturutskottets uppföljningsgrupp påbörjat en kunskapsresa för att lära oss mer om spelindustrins möjligheter och utmaningar.

Vårt första stopp var Skövde i måndags. Det är en stad som på bara några decennier blivit ett av Sveriges viktigaste centrum för spelutveckling. Här har ett starkt samarbete mellan utbildning, näringsliv och politik skapat en grogrund för spelbolag att växa och blomstra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Men vår resa handlar inte bara om att förstå branschen utan också om att hitta sätt att stärka den. Hur skapar vi bättre förutsättningar för innovation? Hur ser vi till att svensk spelutveckling fortsätter att ligga i världstoppen? Spelindustrin växer snabbt, men vi måste också ha koll på viktiga frågor som arbetsvillkor, jämställdhet och utbildning. Spel är en kulturell kraft men också, som vi har hört, en ekonomisk motor.

Denna kunskapsresa har bara börjat, men en sak står redan klar: En nationell dataspelsstrategi är ett måste. Spelbranschen förtjänar en större plats i den politiska debatten. Sverige ska inte bara behålla sin position som spelnation i världsklass – vi ska också skapa de bästa möjligheterna och förutsättningarna för framtidens kreatörer och entreprenörer.

Spelbranschens utveckling påminner om en annan central del av vår kultur: filmindustrin. Svensk film har en lång och rik historia men står i dag inför betydande utmaningar.

Film är mycket mer än underhållning. Det är en konstform, en historiebärare och en demokratisk röst. Genom filmen berättar vi våra historier, bevarar vårt språk och för vår kultur vidare till kommande generationer.

Fru talman! Jag ville jag vore i Indialand – och då tänker jag inte på Ekshärad utan på Indien, precis som Fröding. Här, i världens mest produktiva filmnation, skapas fler filmer än någon annanstans, med en energi och ett engagemang som vittnar om filmens betydelse som konstart och kulturbärare. När vi nyligen besökte Bollywood, denna färgsprakande värld av berättelser och visioner, kom jag att tänka på vår egen värmländske poet Gustaf Fröding. I sin dikt En spelekarls visa uttrycker han en längtan att kunna spela musik som berör och förenar människor: ”Jag ville jag vore en speleman, som kunde fiola och spela.”

Denna önskan att genom konsten dela glädje och sorg speglar filmens kraft att påverka oss på djupet. Precis som Fröding drömde om att vara en speleman, som kunde ”riva de strängar” för att väcka människors känslor, har filmen förmågan att förena oss genom berättelser och upplevelser. För är det inte just det filmen gör? Den låter oss fly, reflektera, skratta och gråta tillsammans.

I Bollywood såg jag denna passion och ambition, men jag ser den också hemma i Värmland. Där finns berättelserna, människorna och miljöerna – allt det som kan forma stark filmkonst, om vi bara ger den rätt förutsättningar. Men detta kräver en filmpolitik som förstår att film är mer än en industri; det är kultur, historia och framtid.

Om vi vill att svensk film ska blomstra så att Värmlands och Sveriges berättelser når ut i världen måste vi investera i den. Det är därför avgörande att vi värnar om vår filmpolitik och säkerställer att svensk filmproduktion får de resurser som krävs för att fortsätta beröra och ena oss, både nationellt och internationellt.

Fru talman! Tiden är knapp, kameran rullar och Filmsverige står inför sin största utmaning på länge. Det känns nästan som en thriller där spänningen byggs upp men ingen vet om det blir en lycklig upplösning eller en tragisk cliffhanger.

Vi har ett manus fullt av potential: begåvade regissörer, fantastiska skådespelare och berättelser som förtjänar att bli hörda. Men utan rätt finansiering och utan politisk vilja riskerar vi att filmen abrupt klipps av innan slutscenen ens hunnit spelas in. Vi hörde tidigare att regeringen trots detta väljer att sänka produktionsincitamentet från 100 miljoner till 87 miljoner i år. Det handlar om ett stöd som redan var kritiserat både för ansökningsprocessen och för att vara otillräckligt och som nu sänks ytterligare, mitt i en tid då branschen behöver mer, inte mindre, resurser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Fru talman! Vad behöver man då göra? Vi socialdemokrater menar att det måste tas ett omtag om svensk filmpolitik och att riksdagens partier måste involveras i detta. Vi måste se över nivån på produktionsincitamenten, den statliga samverkan med de regionala filmfonderna samt nivån och förordningens struktur när det gäller hur filmstödet fördelas. För, fru talman, ingen vill vara med i en film där budgeten stryps, produktionen läggs ned och eftertexterna börjar rulla innan berättelsen ens fått en chans att beröra publiken.

Det handlar inte bara om siffror på ett papper; det handlar om vilket land vi vill vara. Vill vi vara ett land där berättelser får utrymme att skapas och där vi investerar i vår kultur och våra kreativa näringar? Eller vill vi se en utveckling där svensk film marginaliseras och andra språk och kulturer tar över medan vi tystnar? Nej, det är dags att skriva om det här manuset och ge svensk film den framtid den förtjänar.

Låt oss titta på våra grannländer. Danmark har valt en annan väg. Där får det danska filminstitutet årligen ett tillskott genom ett så kallat kulturbidrag från streamingtjänster enligt EU:s AVMS-direktiv. I Danmark bidrar streamingbolagen med minst 2 procent av sina nettointäkter till inhemsk filmproduktion. Om de inte själva producerar danska filmer ökar bidraget till 5 procent.

Varför har vi inte gjort samma sak i Sverige? Varför låter vi globala streamingjättar dra in stora vinster på den svenska marknaden utan att bidra tillbaka?

Fru talman! Jag har tidigare här i kammaren berättat om min upplevelse när Quisling spelades in – en film där jag medverkar i en scen som spelades in i Trollhättan. Nu har filmen haft premiär och går att se både på tv och på bio. Låt mig bara säga en sak: Om du vill vara säker på att faktiskt se mig, välj bioduken! Den är större, detaljerna är skarpare och chanserna att få se min skägglösa profil i rättssalen är betydligt bättre.

Men skämt åsido – det är just detta som gör bioupplevelsen så speciell. Det handlar om ljudet, ljuset och den stora duken, som omsluter oss, fördjupar upplevelsen och låter oss gå in i berättelsen på ett sätt som ingen tv-skärm kan. Det är därför filmpolitiken är så viktig. Vi måste värna om biograferna, se till att svensk filmproduktion får rätt förutsättningar och säkerställa att vi även i framtiden får ta del av storslagna historier på en lika storslagen duk.

Så ta chansen – gå på bio! Och om du mot förmodan inte ser mig i filmen får du väl se den en gång till.

Att se en film på en biograf är en annan upplevelse än att se den på en liten skärm. Det är en gemensam kulturupplevelse, en del av vårt samhälleliga liv.

Men när biopubliken avtar och stödet uteblir hotas biografer i hela landet av nedläggning. Biografernas förutsättningar måste ses över och stärkas. Det är en viktig aspekt av filmpolitiken som regeringen måste ta hänsyn till i samband med den pågående filmutredningen. Ska svensk film få en andra akt, eller ska den reduceras till nostalgiska reprisrundor?

Sverige står inför ett avgörande vägval: Ska vi stärka svensk film och de kreativa näringarna för att värna vår kultur, vår nationella identitet och vår konkurrenskraft i en globaliserad värld? Eller ska vi låta underfinansiering och brist på politiskt ansvar fortsätta att urholka branschen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Vi socialdemokrater välkomnade tillsättandet av en utredning, men det räcker inte. Vi måste stärka stödet till filmproduktion, förenkla ansökningsprocesserna och säkerställa att svenska berättelser får utrymme att berättas och spridas. Svensk film förtjänar en andra akt, men det kräver politiskt mod och vilja att agera.

Jag vill avsluta med att citera Hans Kungliga Höghet Prins Daniel: ”Vad är det som ger filmen dess märkliga förmåga att förvandla oss? Jag gissar, för att i filmen, när den är som bäst, så möts alla konstarterna: teatern, litteraturen, måleriet och musiken och tillsammans gör de filmen oemotståndlig!”

Låt oss se till att svensk film fortsätter att vara just detta: oemotståndlig. Låt oss ge den de förutsättningar som krävs för att blomstra.

Jag står bakom Socialdemokraternas samtliga reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservation 13.

(Applåder)

Roland Utbult (KD)
Anf. 113 Roland Utbult (KD)

Fru talman! Jag vill yrka bifall till utskottets förslag.

Det nuvarande sändningstillståndet för public service löper 2020−2025. Det löper alltså ut i år, och nästa tillstånd ska gälla i åtta år från 2026 till och med 2033. Den public service-kommitté som tillsattes av regeringen 2023 lade fram sitt betänkande, Ansvar och oberoende – public service i oroliga tider, i maj 2024. Där föreslås hur public service-uppdraget ska regleras och vad som ska ingå i uppdraget. Syftet är att ”skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende”. Förslagen har gått på remiss och bereds inom Regeringskansliet; en proposition väntas under senvåren.

Kristdemokraterna har sedan länge beslutat att verka för att värna public service, som ska finnas tillgängligt brett i de kanaler som människor använder. För att stärka legitimiteten hos public service över tid menar vi att uppdraget behöver smalnas av och ges ett huvudsakligt fokus på samhällsinformation, oberoende och saklig nyhetsförmedling nationellt och regionalt samt därutöver ett högkvalitativt kulturutbud. En viktig del av uppdraget är att göra utbudet tillgängligt för personer med funktionsnedsättning och möta minoriteters behov och önskemål. Detta är alltså vår politik kring public service, lite sammanfattat.

Fru talman! För mig är film ett viktigt kulturarv. Filmen verkar både som konstart och som kreativ näring och skapar många arbetstillfällen. Svenska skådespelare och regissörer tjänar som varumärken för Sverige och bidrar till en positiv bild. Svensk film har ett gott rykte i världen med många prisade regissörer, skådespelare, sminkörer, ljudmixare, fotografer och producenter. Detta är inte minst viktigt för ett litet och exportberoende land som vårt.

Den 25 januari 2024 beslutade regeringen att tillsätta en särskild utredare som ska göra en översyn av den nationella filmpolitiken. Syftet med översynen är att filmpolitiken bättre ska möta utmaningar och behov. Uppdraget skulle redovisas den 28 februari 2025, var det tänkt, men nu vet vi att det kommer att redovisas den 4 mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Kristdemokraterna ser det som viktigt att svensk film främjas. Vi ser också att det finns behov av att ta fram förslag kring framtidens filmpolitik för att framtidens barn och unga ska få goda erfarenheter av film, gärna på biografer.

Vi menar att den tillsatta utredningen är viktig, inte minst för att förbättra förutsättningarna för svensk film. Det är breda direktiv, och utredningen syftar till att göra en bred översyn av hela den nationella filmpolitiken för att den bättre ska kunna möta morgondagens utmaningar. Vad kan vara viktigare än detta när det gäller framtidens filmpolitik?

Här kommer alltså viktiga förändringar framöver. Det har gjorts försök tidigare. Jag minns att en tidigare regering skulle göra om hela filmpolitiken, och det kraschade, kan man säga, med ett antal tillkännagivanden. Men nu gör vi ett nytt försök.

Fru talman! Flera tidigare talare har nämnt vårt besök i Skövde den här veckan. Det pågår ett fascinerande arbete på högskolan, där spelutveckling har blivit en viktig del av högskolans utbud. Jag slogs av hur många spelutvecklare som gjorde sin resa genom studierna stärkta av kunniga lärare som gett dem verktygen. Så lyckades eleverna etablera sig som entreprenörer, bilda egna bolag och sedan stanna kvar i Skövde, där de blev viktiga skattebetalare, bland annat när det gäller bolagsskatt, och arbetsgivare och bidrog till att sätta Skövde på kartan över hela världen. Det fanns dock ett problem med de internationella kontakterna, nämligen att det var svårt för utlänningar att uttala just namnet Skövde. Det blev många olika varianter där. Det var tydligen ett återkommande problem för dem som verkade där.

Ett kluster av utvecklare finns i hela Sverige. Man önskar att detta ska bli en basnäring. Det är väl något som man får jobba på på olika fronter. En basnäring blir det när det etableras som en sådan, när vi börjar kalla det för en basnäring och så vidare.

Givetvis finns det ett ansvar gentemot barn i relation till skärmtid och spelande. Det ansvaret delas av spelbolagen och föräldrar, lärare och andra. Även politiskt har Kristdemokraterna med Jakob Forssmed i spetsen och Folkhälsomyndigheten tagit fram riktlinjer för barns skärmtid kopplat till psykisk ohälsa, sjunkande skolresultat och brist på sömn.

Allt är lovligt, men allt är inte nyttigt, som det heter.

(Applåder)

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 114 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Jag känner ledamoten Utbult som en politiker som är öppen för att lyssna på andras åsikter och är villig att kompromissa – en pragmatisk politiker. Därför tänkte jag nu passa på när det pågår ett beredningsarbete på Kulturdepartementet för att ta fram en proposition om villkoren för public service för den kommande perioden.

Som ledamoten sa handlar det om en period på åtta år. Det kommer alltså att löpa över flera mandatperioder. Jag tänker att det finns ett särskilt stort värde i att det finns bred politisk enighet om public services uppdrag men också medelstilldelningen.

Som jag nämnde i mitt anförande tidigare är det väldigt många som nu är oroade över att de nivåer som Tidöpartierna lade sig på i utredningen är för låga för att man ska klara det breda uppdrag som vi har enats om. Ledamoten nämnde att KD vill se ett lite smalare uppdrag, men det är inte detta vi har kommit överens om i kommittén.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Jag är alltså lite oroad nu, dels för att Kristdemokraternas inställning när det gäller ett smalare uppdrag ska få genomslag i propositionen, dels för att man kanske inte kommer att lyssna in remissinstanserna.

Det jag nu vill fråga ledamoten Utbult är om ledamoten ser värdet av en bred politisk enighet kring villkoren och om ledamoten är beredd att prata med sina kollegor på departementet för att vi ska kunna ha en förhandling, ett samtal, om de nivåer på medelstilldelningen som ska gälla de kommande åtta åren.

Roland Utbult (KD)
Anf. 115 Roland Utbult (KD)

Fru talman! När det gäller påverkan på public services utveckling, så att säga, och vad det ska bli av alltihop har det funnits kritik för att man liksom inte har fått vara med och bestämma direktiven. Då tänker jag: Mellan februari 2023 och maj 2024, tror jag att det var, satt alla riksdagspartier i den här kommittén. Då måste man ha haft alla tänkbara möjligheter att uttala sig och försöka påverka det hela. Därför är jag förvånad över att man i dag inte är riktigt nöjd.

Det är detta med att man inte var med och bestämde direktiven. Men någon måste väl ändå regera i det här landet. Det är naturligt att det är regeringen som bestämmer direktiven. Men det fanns alla möjligheter att påverka.

Sedan gäller det den extra tilldelningen på 3 procent för 2026, alltså nästa år. Den sänks till 2 procent 2027–2030. Sedan går den ned till 1 procent 2031–2033. Regeringen bedömer att public service-företagen kan effektivisera. De får ekonomiska förutsättningar ändå. Det är enormt stora summor som regeringen tilldelar public service. Jag tror att det senast var ungefär 200 miljoner extra på grund av den uppräkning som görs. Jag tror att regeringen helt enkelt förväntar sig att man effektiviserar och prioriterar på ett bättre sätt än tidigare.

Vasiliki Tsouplaki (V)
Anf. 116 Vasiliki Tsouplaki (V)

Fru talman! Min kritik rör över huvud taget inte direktiven till utredningen, och jag uppfattar att jag har haft väldigt stora möjligheter att diskutera med alla andra sju partier under ett års tid.

Jag kan lova ledamoten att jag har jobbat hårt för att påverka, argumentera, lägga fram saklig information, visa på konsekvenser och peka på det underlag som har kommit från public service-bolagen som visar hur ekonomin ser ut och hur man har använt sina pengar. Man har effektiviserat varje år.

När vi tog upp de förra villkoren var Vänsterpartiet det enda parti som reserverade sig mot medelstilldelningen. Vi ville se en högre medelstilldelning. Det vi nu har sett är att de 2 procent som övriga partier enades om var för lite för att klara digitaliseringen, säkerhetsutvecklingen och de investeringar som man har behövt göra i bolagen.

Under kommande år kommer SVT, med nuvarande nivåer, att behöva skära ned 400 miljoner. Sveriges Radio har skurit ned över 200 miljoner – jag minns inte den exakta summan. Man avslutade älskade radioprogram. Man sa upp personal och stängde ned hela redaktioner. Innevarande period, då man har fått 2 procents uppräkning, har alltså inneburit hårda nedskärningar.

Frågan är vad mer ledamoten ser att man ska kunna göra. Jag tycker att detta är någonting man behöver ta på allvar. Menar man att public service fortsättningsvis ska kunna nå ut till hela befolkningen, ha ett brett utbud av program, göra egna uppskattade produktioner och också vara en garant för information, sakliga nyheter och ett system som fungerar även under kris och i värsta fall krig? Det kräver stora infrastruktursatsningar. Det krävs mycket resurser just för säkerhetsarbetet. Detta tycker jag inte att Tidöpartierna har tagit med i sina beräkningar.

Roland Utbult (KD)
Anf. 117 Roland Utbult (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Fru talman! Nu har det avsatts 3 procent extra. Det handlar bland annat om beredskap och sådana frågor. Det är extra pengar nu – första året är 2026. Det är mer än tidigare. Det är riktigt att det sedan kommer att trappas ned.

Jag vet ärligt talat inte vad ledamoten är orolig för. Kristdemokraterna och regeringen värnar ju public service. Så är det. Jag tror inte att ledamoten behöver känna så stor oro för utvecklingen för public service.

Det här extra stödet, som man kan kalla det, kommer alltså så småningom att trappas ned. Regeringen bedömer att företagen klarar det. Man ger ändå företagen goda förutsättningar. Och man förväntar sig från regeringens sida att public service-företagen kommer att prioritera, öka sin samverkan, se över det hela och effektivisera.

Min bedömning är att ledamoten inte behöver vara särskilt orolig för framtiden för public service i Sverige.

Jonas Andersson (SD)
Anf. 118 Jonas Andersson (SD)

Fru talman! I dag debatterar vi kulturskottets betänkande om public service, film och dataspel. Därför står jag här i talarstolen för att framföra Sverigedemokraternas hållning när det gäller hur kulturutskottet har behandlat de motionsförslag som tas upp i betänkandet.

Jag vill så här i början av anförandet yrka bifall till reservation 19, från Sverigedemokraterna, i betänkandet.

Jag är av åsikten att det egentligen är svårt att summera och göra stora frågor på kulturområdet, som public service, film och dataspel, rättvisa i ett och samma anförande i en sådan här debatt. Områdena är skilda från varandra i en rad avseenden. Public service, film och dataspel förtjänar egentligen att debatteras var för sig, kan jag tycka. Men nu är det upplagt som det är, och jag tar mig såklart an betänkandet i enlighet med det, fru talman.

Public service och film har länge varit självklara och stora beståndsdelar av den statliga kulturpolitiken. De frågorna är såklart väldebatterade både här i kammaren av oss riksdagsledamöter och utanför på olika sätt. Debatten kring de båda frågorna har förstås en ideologisk laddning. Men det är också så att det går in stora summor av skattebetalarnas pengar i dessa områden. Det är två exempel på, tycker jag, varför det inte är konstigt att de får ett sådant fokus.

Dataspel är en kulturform som väldigt många svenskar har en relation till och håller på med på olika sätt. Politiskt, inklusive här i riksdagen, har området dock till stor del hamnat i skuggan. Men på senare tid har välbehövliga kliv tagits för att få ut frågan om dataspel på banan.

Fru talman! Den filmpolitiska utredning som Sverigedemokraterna och regeringspartierna tillsatte för drygt ett år sedan närmar sig sin deadline. Jag vet förstår inte exakt vad utredningen kommer att föreslå. Men jag vet, med tanke på de direktiv som Tidöpartierna tillsammans givit utredningen, att avgörande frågor för Filmsveriges framtid adresseras. Utredningen kommer att ge oss substans och underlag som tar oss framåt så att förslag kan hamna på riksdagens bord. Att vi inväntar utredningen är ett viktigt skäl till att vi ska avslå de olika motionsyrkanden som har inkommit från oppositionen, anser jag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Utredningen adresserar, genom direktiven, frågor om de nationella målen i filmpolitiken, formerna för parts- och branschsamverkan, produktionsincitamentens utformning och ett levande filmarv – för att nämna några saker.

Just en översyn av de nationella målen i filmpolitiken är något som Sverigedemokraterna länge har ansett behöver göras och tryckt på om. Vi är förstås glada över att ha bidragit till att det kom med som en del av utredningsdirektiven.

För att rycka bort den våta filt av vänsterinriktad identitetspolitik som har kvävt den konstnärliga friheten i svensk filmpolitik är detta avgörande. Det nuvarande jämställdhets- och mångfaldsmålet i svensk filmpolitik har varit en typ av politiskt korrekt fiasko, som inte har bidragit till svensk films framgång utan skadat möjligheterna till ett fritt filmskapande utan politiska pekpinnar. Att ett sådant mål finns i dag är ett viktigt skäl till att denna översyn behöver göras.

Fru talman! I slutet av januari, samma dag som invigningen av Göteborgs filmfestival, ägde Filmpolitiskt toppmöte rum. Toppmötet är ett årligen återkommande filmevenemang som samlar politiska företrädare från både nationell och lokal nivå men såklart även en lång rad företrädare från branschen. För egen del deltog jag i evenemanget för tredje året i rad för att debattera filmpolitik.

Medialt fick invigningen av filmfestivalen samma dag mycket fokus efter att kulturminister Parisa Liljestrand höll ett uppmärksammat invigningstal. Det buades och hånskrattades från branschföreträdare i publiken när ministern meddelade att det faktiskt finns begränsningar för hur mycket av skattebetalarnas pengar som kan pumpas ut till kulturaktörer.

Under filmtoppmötet tidigare under dagen betedde man sig flera gånger på samma sätt. Man gapade från golvet när man inte gillade vad politiker och andra debattörer sa från scenen. Jag var själv där och debatterade under dagen och kunde se personer som betedde sig på ett sätt som mer påminde om något slags ungdomsförbundsdebatt på en stökig gymnasieskola.

Den statliga filmpolitiken ska naturligtvis stödja och skapa så goda förutsättningar som möjligt för svensk film. Men det är dags att polletten trillar ned hos fler branschföreträdare i Sverige. Pengar växer faktiskt inte på träd. Det är inte en mänsklig rättighet att få skapa film på skattebetalarnas bekostnad, utan det är en förmån förunnad vissa om vissa förutsättningar är uppfyllda.

Som folkvalda har vi riksdagsledamöter ett stort ansvar för att stötta en lång rad olika verksamheter i vårt samhälle, och film finns där som en av många saker. När det gäller kulturpolitiken i stort, där filmpolitiken ingår, är det viktigt att man förstår att man också måste kunna bredda sina finansieringskällor och inte bara skrika efter mer bidrag. Publikens burop och hånskratt i samband med filmfestivalen är för mig en stark påminnelse om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Fru talman! Public service-frågorna, som rör de tre public service-bolagen SVT, SR och UR, har under mandatperioden i hög grad varit politiskt uppbundna till arbetet i den parlamentariska kommitté som har arbetat med frågorna. Kommitténs slutbetänkande finns sedan häromåret på regeringens bord.

Den nya tillståndsperioden ska börja 2026 vad gäller public service, så likt filmpolitiken är status nu att politikområdet är i ett slags mellanläge mellan utredning och färdigt förslag som ska läggas fram för riksdagen. Saker kommer dock att hända snart, och just det mellanläge vi befinner oss i är, likt på filmområdet, ett viktigt skäl till att motionsyrkandena från oppositionen bör avslås av riksdagen.

Vad gäller public service-frågorna har vi sverigedemokrater gjort skillnad den här mandatperioden. Genom den parlamentariska kommitté som vi har varit en del av har vi tillsammans med övriga Tidöpartier varit med och lämnat förslag som går i linje med vad vi under många år har drivit och motionerat om i riksdagen.

Att avskaffa det nuvarande speglingsuppdraget är, som Sverigedemokraterna ser det, en avgörande vinst i vad som har kommit ut ur kommitténs arbete. För oss sverigedemokrater har det varit viktigt för att få bort klåfingrig, vänsterinriktad identitetspolitik som inte har där att göra. Att i sändningstillståndet ha med kravlistor om att attribut som etnicitet, könsidentitet och liknande ska speglas i public service-bolagens verksamhet leder ofrånkomligen till kvotering och så kallad positiv särbehandling. Att public service-kommittén för framtiden föreslår ett helt nytt speglingsuppdrag som synliggör hela Sverige från norr till söder, utan politiskt korrekta kravlistor från den politiska vänsterkanten, är därför mycket glädjande.

Det finns även andra intressanta förslag som har kommit ur public service-kommitténs arbete som berör hur det kommande sändningstillståndet kan komma att se ut, men den kanske enskilt viktigaste vinsten, om jag ska nämna en, är just förändringen av speglingsuppdraget.

Fru talman! Dataspel som kulturform och näring har alltför länge fått alldeles för lite uppmärksamhet i riksdagen och i den bredare svenska politiska debatten. Det är orimligt. Det handlar ju om en näring i tillväxt med svenska dataspelsföretag som omsätter många tiotals miljarder kronor, och därför blir det bristande politiska fokuset när det kommer till området både märkligt och problematiskt.

Det är därför befriande att vi på senare tid har kunnat se att den politiska debatten mer och mer verkar omfamna dataspelsfrågor. Här i riksdagen fick frågorna mycket uppmärksamhet i höstas i samband med att kulturutskottet anordnade ett seminarium om just dataspel och gaming. Känslan jag fick var att initiativet var mycket uppskattat såväl av oss politiska företrädare som av de företrädare från branschen som fanns på plats.

Ett seminarium i sig är dock inte värt så mycket om det inte leder oss vidare på något sätt, men det tror jag att detta seminarium kan bidra till. Vi sverigedemokrater ska se till att vässa våra förslag på området ytterligare framöver, och säkert finns det andra partier som tänker samma sak utifrån sin politiska kant. Till skillnad från andra partier har Sverigedemokraterna dock sedan flera år tillbaka en omfattande motion med förslag som berör dataspel och gaming. Flera av dessa förslag återfinns också i det betänkande som vi debatterar här i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Fru talman! I inledningen av mitt anförande påpekade jag att det inte är lätt att under ett och samma anförande på ett meningsfullt sätt fånga upp så pass skilda och tunga områden som public service, film och dataspel. Jag har i varje fall gjort ett försök, som förhoppningsvis ger en bild av hur Sverigedemokraterna ser på förslagen som återfinns i betänkandet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper och Daniel Lönn (båda SD).

Mats Berglund (MP)
Anf. 119 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för ditt anförande! Jag tryckte in mig för replik när ledamoten började prata om det som hände i Göteborg och kulturministerns anförande där.

Vi behöver kanske inte fastna så mycket vid just kulturministern utan snarare det som kulturministern sa och innebörden i det. Jag håller helt med ledamoten om att hela situationen var ovärdig på många sätt, men jag måste också säga att jag i den delen tycker att kulturministern delvis betedde sig ganska oförskämt mot den betalande publiken. Man hade kommit dit för att se en film och fick det där.

Bortsett från det tror jag, till skillnad från ledamoten, att många som buade och reagerade inte gjorde det för att man själv som filmskapare ser det som ett privilegium att få pengar. Det var faktiskt för filmens och konstens skull som det buades och inte av egenintresse.

Att filmen framställdes som en kommersiell konstart tror jag också att det var väldigt många som reagerade mot. Det är en konstart som kan vara kommersiell, men det är väldigt få svenska och även internationella filmer som klarar sig utan statligt och offentligt stöd.

Ska jag förstå ledamotens anförande här som att vi inte kan förvänta oss mer statligt stöd till produktionsincitamentet? Jag tog upp många fördelar med produktionsincitamentet i mitt tidigare inlägg, till exempel att vi annars förlorar skatteintäkter och arbetstillfällen.

Jag vill också ställa frågan kring hur filmen ska klara sig kommersiellt. Vad gör regeringen och Sverigedemokraterna för att stärka möjligheterna för kulturen i allmänhet att klara sig kommersiellt?

Jonas Andersson (SD)
Anf. 120 Jonas Andersson (SD)

Fru talman! Jag tycker att det är bra att Mats Berglund och jag är överens om att man betedde sig ohyfsat i det där sammanhanget. Som jag ser det finns det inte så många förmildrande omständigheter, utan det var ett extremt ovärdigt beteende. Jag kan även säga att liknande har förekommit tidigare under det här evenemanget, men det slog alla rekord i år när det gäller just de delarna.

Som Mats Berglund egentligen mycket väl vet ses många av de filmpolitiska frågorna liksom frågan om produktionsincitament över i den utredning som snart kommer att läggas fram för regeringen. Det vore därför märkligt om jag skulle föregripa den utredningen och uttala mig om hur det borde vara på olika sätt.

Dock ser även jag produktionsincitament som en viktig del av den statliga filmpolitiken, och från Sverigedemokraternas sida lyfte vi upp det som en viktig del även förra mandatperioden. Sedan kan man alltid diskutera exakt vilken nivå produktionsincitamentet ska ligga på. Den utredning som kom från Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet ville egentligen att man skulle tillföra 300 miljoner kronor om året, men när den rödgröna regeringen såg till att produktionsincitament kom in som en del av den statliga politiken tillförde den själv inte de resurser som önskades i utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Om man vill rikta in sig mot oss och diskutera produktionsincitament tror jag alltså att jag kan ställa en motfråga till Mats Berglund. Varför tillförde inte den tidigare regeringen, som Miljöpartiet ingick i, de pengar som utredningen önskade? I stället kommer ni nu när ni sitter i opposition och går på oss om det här, Mats Berglund.

När det sedan gäller breddade finansieringsformer för kulturen finns det naturligtvis mycket att säga, men jag ser att min talartid rinner ut. Jag kanske kan återkomma till det i min nästa replik.

Mats Berglund (MP)
Anf. 121 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret!

Jag tycker att det här är en intressant diskussion, för den blottlägger mycket av den väldigt stora ideologiska skillnad som just nu föreligger inom kulturpolitiken. Det är alltså en viktig diskussion även ur ett större perspektiv, tycker jag.

Jag ska först svara på frågan jag fick om varför den tidigare regeringen inte budgeterade mer pengar. Det här förslaget kom i återstartsutredningen, även om det naturligtvis har funnits tidigare eftersom motsvarande stöd finns i nästan alla europeiska länder medan Sverige har legat efter. Jag har inte den totala summan i huvudet, men återstartsstöden innebar väldigt stora summor som gick till kulturen. Man kunde kanske ha ökat det mer, men det var ett försök.

Miljöpartiet har sett att det behövs mer pengar, och därför har vi också avsatt betydligt mer pengar i vår skuggbudget. När jag frågar runt är 300 miljoner det som de flesta i branschen tror är den nivå man behöver landa på, och därför anser Miljöpartiet att vi behöver landa där.

Ledamoten säger att man inte ska föregripa utredningen, men jag tycker att det är det som både kulturministern och ledamoten Jonas Andersson, i sitt anförande, gör. Det går inte att tolka på annat sätt än att kulturen inte ska få mer pengar och resurser. Kulturen ska i stället vara glad och nöjd med de smulor, om jag får uttrycka mig på det sättet, som den får. Man riktar sig också på något sätt mot något slags försörjning av kulturarbetare, vilket jag tycker landar väldigt fel. Det handlar om kulturen, som de här kulturarbetarna verkligen står bakom.

Återigen: Hur ska filmen klara sig utan mer statligt stöd? Hur ska kulturen få mer pengar?

Jonas Andersson (SD)
Anf. 122 Jonas Andersson (SD)

Fru talman! Tack, Mats Berglund, för din replik!

Jag ska återkomma lite till det här med breddade finansieringskällor, det vill säga hur man ska få in pengar på andra sätt – exempelvis till civilsamhället, om vi tar det som en del av den bredare kulturpolitiken. Ett exempel som vi från Sverigedemokraternas sida har drivit länge är möjligheten att på olika sätt bredda och utveckla gåvoskatteavdraget. Det är ett exempel på hur man skulle kunna få in mer pengar här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Det är såklart inte så att en sådan sak, exempelvis gåvoskatteavdraget, skulle vara en universallösning på något sätt. Vi ser i stället de olika delarna som komplement. Vi har aldrig sagt att vi ska avveckla filmstödet helt eller något liknande. Ser man tillbaka på hur finansieringen av filmstödet och den statliga kulturpolitiken i stort såg ut under de rödgröna regeringarna inser man att det faktiskt inte är så stor skillnad rent ekonomiskt. Jag tycker att det målas upp en bild här av att det är enorma skillnader mellan Miljöpartiets politik och vår i de här delarna, och det stämmer inte över huvud taget.

Sedan tyckte jag att jag hörde Mats Berglund säga att man har mer pengar i sin skuggbudget. Det förvånar mig inte, för jag känner igen det när det kommer till de rödgrönas sätt att tala om det här. Man säger: Vi har mer pengar i vår budget. Ja, men ni genomför också diverse olika skattehöjningar och annat, Mats Berglund. Med er politik gör ni ju människor i Sverige fattigare. De kommer alltså inte att ha råd att konsumera kultur på samma sätt med tanke på alla de sätt som ni vill göra det dyrare att vara svensk. Det tycker jag är en väldigt dålig kulturpolitik.

Catarina Deremar (C)
Anf. 123 Catarina Deremar (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation 2 i detta ärende.

Mer filmincitament, fixa ansökningsförfarandet till filmincitamenten och skydda public service! Det var svaret jag fick av det filmbolag som några av oss i kulturutskottet träffade när vi besökte en inspelningsplats. Min fråga var öppen: Vad vill ni skicka med oss riksdagspolitiker? Man kan säkert dra olika slutsatser av det där svaret, fru talman, men det är ingen tvekan om att public service spelar en stor roll för film- och dramaproduktionen i Sverige.

Vi är överens om att filmen är viktig och att den är viktig för den kreativa sektorn. Det är många yrkeskategorier som behövs för att en film ska bli till, inte bara de som är direkt knutna till själva filmproduktionen – alltifrån skådespelare till manusförfattare, kostym och allt vad det är – utan också andra. När ett filmteam kommer till en plats någonstans i vårt avlånga land behövs även andra tjänster. Det behövs cateringfirmor och elektriker, och taxirörelsen märker av när filmteamet kommer. Filminspelningar görs i hela landet och blir därför också en viktig spegling av hela vårt avlånga land.

Public service är det många som har varit inne på, och det är ingen tvekan om att vi i en orolig tid – som den vi befinner oss i nu – behöver nyheter som vi kan känna källtillit till. Därför uppskattar jag bland annat SVT:s verifieringsarbete väldigt mycket. Nyheter kommer från hela världen, och för att vi ska kunna ta del av dem på vårt språk och i vår kontext behöver det kontrolleras att källan är riktig. Ser det verkligen ut i verkligheten som det gör på den bild man just har fått? Det är ett stort arbete som görs, och naturligtvis drar det resurser.

Vi måste skydda public services oberoende, infrastruktur och spegling av hela landet. Vi måste ha en trygg nyhetstjänst – eller flera – i oroliga tider. Det är tråkigt på riktigt att vi i public service-kommittén inte var överens ända till slutet. Det var många bra diskussioner i vårt kommittéarbete, men på sluttampen hände det saker som gjorde att det blev ett antal reservationer från oss i oppositionen.

Medan vi satt där och var oense om public services vikt fanns det dock en försvarsberedning som var oerhört överens om public services särställning i totalförsvaret. Det tycker jag att man ska notera: I Försvarsberedningen fanns det inga reservationer när det gäller public service.

Varför är det då så viktigt med en public service som människor är vana att titta på? Jag är en varm anhängare av att public service fortsatt ska ha ett brett uppdrag, just för att den ska nå publiken under de dagar, stunder och tider då den faktiskt behöver finnas där. Då ska människor också ha en vana av att ta del av det som kommer från public service och känna den där tilliten. Det är självklart att public service ska verka för att det de säger är sant och riktigt, och det kravet måste vi alltid ha även från politikens håll.

Filmer har diskuterats här tidigare, liksom dataspel. Det finns några delar där vi i Sverige ofta sträcker på oss och väldigt stolta, exempelvis musikbranschen. Flera av mina kollegor här har nu vittnat om att det även gäller dataspel, och jag lämnar det därför därhän.

Public service,film och dataspel

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-02-26
Förslagspunkter: 14, Acklamationer: 11, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2024/25:KrU4, Beslut: Public service, film och dataspel

Beslut 2024/25:KrU4

Webb-tv: Beslut: Public service, film och dataspel

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. En oberoende public service

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:442 av Serkan Köse (S),

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 44,

    2024/25:2958 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 17 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 60.
    • Reservation 1 (S)
    • Reservation 2 (C)
    • Reservation 3 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD63009
    M60008
    C00213
    V19005
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -1100
    Totalt171943648
    Ledamöternas röster
  2. Public services påverkan på mediemarknaden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1336 av Alexander Christiansson m.fl. (SD) yrkande 5.
    • Reservation 4 (SD)
  3. Tillgänglighetsfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:339 av Jessica Rodén (S) yrkandena 1-3,

    2024/25:1421 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 4 och 5,

    2024/25:1745 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5 och

    2024/25:1747 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkande 5.
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (MP)
  4. Public services beredskapsuppdrag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 14 och 15.
    • Reservation 7 (MP)
  5. Förstärkt medie- och informationskunnighet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 42 och

    2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 8.
    • Reservation 8 (MP)
  6. Framtidens filmpolitik

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1344 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 1, 8 och 11-13,

    2024/25:2958 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 54.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (C)
  7. Avgift för strömningstjänster

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 33 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 55.
    • Reservation 11 (S)
    • Reservation 12 (MP)
  8. Produktionsincitament

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1068 av Magnus Berntsson (KD),

    2024/25:1344 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3,

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 34 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 57.
    • Reservation 13 (S)
    • Reservation 14 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V19005
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -1100
    Totalt192941548
    Ledamöternas röster
  9. Biografernas förutsättningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:1344 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7 samt

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 35.
    • Reservation 15 (S, MP)
  10. Ett breddat kulturbegrepp

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:582 av Rickard Nordin (C) yrkandena 2 och 3,

    2024/25:1342 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 3 och

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 36.
    • Reservation 16 (SD)
    • Reservation 17 (MP)
  11. Dialog med spelbranschen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 73.
    • Reservation 18 (S)
  12. Ett nationellt spelinstitut och en nationell strategi för dataspel

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:582 av Rickard Nordin (C) yrkande 9,

    2024/25:1342 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 2, 8, 12 och 13,

    2024/25:1774 av Mats Berglund m.fl. (MP) yrkande 37 och

    2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkandena 12 och 14.
    • Reservation 19 (SD)
    • Reservation 20 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 19 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD06309
    M60008
    C21003
    V18006
    KD16003
    MP00153
    L12004
    -1010
    Totalt221631649
    Ledamöternas röster
  13. Konsumentskydd vid lotteri- eller kasinoliknande inslag i dataspel riktade mot barn och unga

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2024/25:76 av Fredrik Lindahl (SD),

    2024/25:1419 av Jonas Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

    2024/25:2617 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 13 och

    2024/25:3110 av Lawen Redar m.fl. (S) yrkande 81.
    • Reservation 21 (S)
    • Reservation 22 (SD)
    • Reservation 23 (MP)
  14. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.