Sök

Polisutbildningen blir betald. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska göra att fler söker sig till polisutbildningen och dessutom stannar kvar i yrket.

Reformen innebär att polisutbildningen ska bli betald genom att Centrala studiestödsnämnden, CSN, successivt skriver av låntagarens studieskuld. Förmånen ska, enligt beslutet, vara skattefri.

Den organiserade och grova brottsligheten är ett allvarligt hot mot både enskilda och samhället i stort. Riksdagen delar regeringens uppfattning om att en betald polisutbildning är en nödvändig samhällsprioritering för att trycka tillbaka den allvarliga brottsutvecklingen i Sverige.

Beslutet handlar också om ett utökat sekretesskydd för uppgifter om polisstudenter och polisanställda. Riksdagen instämmer i regeringens uppfattning om att det är viktigt att försvåra möjligheterna till systematisk kartläggning av polisstudenter och polisanställda.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2026-06-11

Datum

2026-06-12

Bordläggning

2026-06-16

Debatt

2026-06-17

Beslut

2026-06-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Polisreformen 2015.

Polisreformen 2015 syftade till att ge ökad flexibilitet, förbättrade resultat, högre kvalitet och ökad kostnadseffektivitet inom polisen.

Riksrevisionen har granskat Polismyndighetens arbete och den övergripande slutsatsen är att Polismyndigheten inte har arbetat tillräckligt effektivt för att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen ser positivt på att regeringen har påbörjat ett arbete där styrningen av Polismyndigheten i större utsträckning har fokus på effekter, och konstaterar att det även pågår arbete från såväl regeringen som polisen som syftar till att nå intentionerna med reformen.

Riksdagen sa också nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 62 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-05-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny vapenlag. De nya reglerna innebär bland annat förbud mot vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt.

Den nya vapenlagen innebär bland annat att

• kraven för innehav av skjutvapen förtydligas
• regellättnader införs, som till exempel flexiblare förvaringsregler och EU:s förenk­lade regler för att föra in vapen för sportskyttar och jägare
• femårstillstånden för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott slopas och ersätts med ett tillsynsförfarande
• ett förbud införs mot att ge nya tillstånd för vissa typer av halv­automatiska gevär för jakt och avlivning av fällfångade djur
• det görs en tydligare uppdelning av de straffrättsliga bestämmelserna i vapenlagen mellan brott som typiskt sett begås av illegala vapen­innehavare och andra kriminaliserade överträdelser mot vapenlagen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

38, 130 minuter

Justering

2026-04-23

Datum

2026-04-24

Bordläggning

2026-04-28

Debatt

2026-04-29

Beslut

2026-04-29

Riksdagen sa nej till 215 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om polisfrågor.

Förslagen handlar bland annat om polisens uppdrag och mål, hur polisen är organiserad, prioritering av olika typer av brott och polisens befogenheter och arbetsmetoder.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

132

Förslagspunkter

29

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

17, 91 minuter

Justering

2026-03-26

Datum

2026-03-27

Bordläggning

2026-04-13

Debatt

2026-04-14

Beslut

2026-04-15

Personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög återfallsrisk ska kunna dömas till säkerhetsförvaring på obestämd tid. Riksdagen röstade ja till regeringens förslag.

Säkerhetsförvaring innebär att domstolen först bestämmer en minimitid som ska avtjänas i fängelse och som motsvarar det fängelsestraff som annars skulle ha dömts ut. Förutom detta ska en ramtid bestämmas på ytterligare fyra till sex år. Ramtiden får förlängas med högst tre år åt gången om det är absolut nödvändigt för att avhålla den dömde från att återfalla i allvarlig brottslighet.

Vid minimitidens utgång kan domstolen besluta om så kallad villkorad utslussning. Det innebär att Kriminalvården får besluta att den dömde ska avtjäna påföljden utanför anstalten med särskilt stöd och under kontroll. Om personen missköter sig eller begår nya brott kan utslussningen avbrytas.

Syftet med regeringens förslag är att stärka samhällets skydd mot personer som har begått allvarliga brott mot andra personer och som även har en hög risk för återfall i sådan brottslighet, men som inte är aktuella för rättspsykiatrisk vård eller livstids fängelse.

De nya reglerna börjar gälla den 15 april 2026.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2026-03-17

Datum

2026-03-17

Bordläggning

2026-03-17

Debatt

2026-03-18

Beslut

2026-03-18

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Riksdagen har behandlat skrivelsen om användningen under 2024. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till reell nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner vad gäller utformningen av den årliga redovisningen och om en förstärkning av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2026-03-03

Datum

2026-03-04

Bordläggning

2026-03-09

Debatt

2026-03-10

Beslut

2026-03-11

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som bygger på Riksrevisionens granskningsrapport om antagningen till polisutbildningen.

Riksrevisionen konstaterar i sin granskning att antagningen till polisutbildningen inte är effektiv. Antagningen är inte anpassad för att välja ut de bäst lämpade kandidaterna till polisyrket. Dessutom bedöms att förändringar behöver göras så att det ska bli enklare att upptäcka olämpliga kandidater.

Riksrevisionen anser också att antagningsprocessen är utformad på ett sätt som inte främjar god hushållning av myndigheternas resurser.

I skrivelsen redogör regeringen för hur man ser på Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer. Riksdagen ser positivt på att regeringen kommer att göra en översyn av finansieringsmodellen för polisprövningar och att Polismyndigheten har beslutat om en ordentlig översyn av hela antagningsprocessen.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2026-02-05

Datum

2026-02-06

Bordläggning

2026-02-16

Debatt

2026-02-17

Beslut

2026-02-25

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag om vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025.

Förslagen handlar bland annat om lämplighet att inneha skjutvapen, handläggning av vapenlicensärenden och vapenamnesti.

Riksdagen hänvisar bland annat till det arbete som pågår med anledning av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

31, 90 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

De brottsbekämpande myndigheterna ska få möjlighet att använda hemliga och preventiva tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen ska ge myndigheterna bättre verktyg för att bekämpa allvarlig brottslighet som begås av barn och minska risken för att barn involveras i brottslig verksamhet.

Förslagen handlar bland annat om följande:

• Hemliga tvångsmedel ska få användas för att utreda vissa allvarliga brott där den skäligen misstänkte är under 15 år.
• Preventiva tvångsmedel ska i vissa fall få användas mot barn under 15 år för att förebygga, förhindra och upptäcka särskilt allvarlig brottslighet.
• Barn ska kunna hållas kvar i fler fall och under något längre tid än i dag för förhör eller i syfte att överlämnas till exempelvis föräldrar eller socialtjänst.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2025. Flera av lagändringarna ska tidsbegränsas till den 30 september 2028 eller den 30 september 2030.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2025-09-16

Datum

2025-09-16

Bordläggning

2025-09-16

Debatt

2025-09-17

Beslut

2025-09-17

Offentligt anställdas skydd mot bland annat hot och våld ska stärkas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Förslaget omfattar bland annat åtgärder som att straffskalorna ska skärpas och att det nya brottet förolämpning mot tjänsteman ska införas. Det ska också införas ett uttryckligt stöd för att i vissa fall utelämna beslutsfattares namn i skriftliga underrättelser om beslut.

Lagändringarna börjar gälla den 2 juli 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 81 minuter

Justering

2025-05-13

Datum

2025-05-14

Bordläggning

2025-05-16

Debatt

2025-05-19

Beslut

2025-05-20

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag som rör vapenfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om skjutvapens lämplighet för jakt, krav på skjutbanor och rätt för jägare att medföra kniv i bilen.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom Regeringskansliet med anledning av förslag som lämnats av 2022 års vapenutredning.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 113 minuter

Justering

2025-05-08

Datum

2025-05-08

Bordläggning

2025-05-12

Debatt

2025-05-13

Beslut

2025-05-14

Riksdagen sa nej till cirka 220 förslag i motioner om polisfrågor. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om polisens trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete, prioritering av olika typer av brott och åtgärder mot organiserad brottslighet. Riksdagen hänvisar främst till att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

26

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

19, 85 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-14

Bordläggning

2025-04-23

Debatt

2025-04-24

Beslut

2025-04-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att hemlig dataavläsning mot allvarliga brott ska vara fortsatt tillåtet. Förslaget innebär att vissa regler förtydligas och i vissa fall utvidgas möjligheten att använda hemlig dataavläsning.

Förslaget innebär bland annat:

• Lagen ska gälla utan tidsbegränsning.
• Hemlig dataavläsning ska få användas i fler fall i syfte att utreda vem som skäligen kan misstänkas för ett brott.
• Reglerna för vilka typer av uppgifter som får hämtas in ska förtydligas.
• Reglerna för utformningen av ett tillstånd till hemlig dataavläsning ska förtydligas.
• Överskottsinformation som har kommit fram vid hemlig dataavläsning ska få användas för andra ändamål.
• Rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas. Bland annat genom förbättrade möjligheter till insyn och tillsyn.

Nuvarande lagstiftning slutar gälla den 31 mars 2025. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 april 2025.

Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner, varav ett förslag i en motion som inkom under den allmänna motionstiden 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-21

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till ändringar i bland annat rättegångsbalken och polisens brottsdatalag som ska ge brottsbekämpande myndigheter utökade möjligheter att använda biometri. Syftet med ändringarna är att fler brott ska klaras upp och att fler gärningsmän ska ställas inför rätta.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Biometriska underlag ska få tas upp, registreras och användas vid utredning av brott i större utsträckning.
• Polisens nuvarande register över dna-profiler, fingeravtryck och signalement ska ersättas av nya biometriregister.
• Vid förundersökning om viss allvarlig brottslighet ska biometriska jämförelser av ansiktsbilder och fingeravtryck av misstänkta gärningsmän få göras mot Migrationsverkets register över fingeravtryck och fotografier.
• Dna-baserad släktforskning ska under vissa förutsättningar tillåtas vid mord och grova våldtäktsbrott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 57 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-01-31

Bordläggning

2025-02-19

Debatt

2025-02-20

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till ett avtal mellan Sverige och Finland som innebär ett fördjupat polissamarbete i gränsområdet och samtidigt antogs de lagändringar som krävs för att genomföra avtalet.

Lagförslagen innebär att finska polismän ska få utföra brådskande polisiära uppgifter på svenskt territorium i gränsområdet. Det föreslås också bestämmelser som gör det möjligt att föra in finska tjänstevapen in i landet. Bestämmelserna ska även reglera de finska polismännens befogenheter.

Lagändringarna ska börja gälla dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Brottsbekämpande myndigheter får utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som syftar till att stärka förutsättningarna att förebygga och förhindra allvarlig brottslighet.

Lagändringarna handlar bland annat om att

• vissa uppgifter om elektronisk kommunikation får inhämtas vid fler typer av brott
• fler tvångsmedel och verkställighetsåtgärder, exempelvis hemlig rumsavlyssning och husrannsakan, ska få användas
• genomsökning på distans, exempelvis genomsökning av externa servrar, ska få användas i utlänningsärenden med kvalificerade säkerhetsaspekter
• rättssäkerheten för den enskilde ska stärkas, bland annat genom utökade förbud mot avlyssning och övervakning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2024. Flera av lagändringarna tidsbegränsas till utgången av september 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

11, 66 minuter

Justering

2024-06-11

Datum

2024-06-11

Bordläggning

2024-06-14

Debatt

2024-06-15

Beslut

2024-06-18

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre verktyg för att snabbt och effektivt kunna hitta eftersökta personer samt lokalisera utlänningar som utgör en allvarlig säkerhetsrisk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslagen innebär bland annat att det ska bli möjligt att använda hemliga tvångsmedel, såsom till exempel hemlig dataavlyssning, i syfte att lokalisera personer som håller sig undan eller har avvikit från ett beslut om anhållande eller häktning eller från verkställighet av ett straff. Lagförslagen börjar gälla den 1 juli 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2024-05-23

Datum

2024-05-23

Bordläggning

2024-05-28

Debatt

2024-05-29

Beslut

2024-05-29

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att

• stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
• upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
• öka de förebyggande insatserna
• stärka samarbetet internationellt.

Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.

Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2024-05-07

Datum

2024-05-07

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-15

Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen.

Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella.

De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 61 minuter

Justering

2024-04-23

Datum

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2024-04-09

Datum

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18