Mats Berglund (MP)

Det ska vara möjligt för regeringen att tillfälligt kunna ändra urvalsreglerna till högskola och universitet vid extraordinära händelser i fredstid, till exempel under coronapandemin. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag.

Huvudregeln i dag är att minst en tredjedel av utbildningsplatserna ska fördelas baserat på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på urvalsgrunder som är beslutade av högskolan själv.

Risken under coronapandemin är bland annat att högskoleprov under våren 2021 måste ställas in på grund av smittskyddsskäl. Det kan i förlängningen påverka möjligheten att enligt nuvarande regler bli antagen till en högskoleutbildning hösten 2021. Regeringen ska därför ha möjlighet att ändra reglerna så att andelen som antas baserat på högskoleprovsresultat tillfälligt minskas.

Möjligheten till tillfälliga urvalsregler kan börja användas på antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 augusti 2021. Om ytterligare en fredstida kris inträffar i framtiden kan möjligheten komma att utnyttjas igen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om folkbildningsfrågor. Detta framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen tar upp.

Motionerna handlar bland annat om fördelningen av bidrag och uppföljningen av medel till folkbildningen, demokrativillkor, inga statliga medel till studieförbund eller folkhögskolor, att stärka demokratin samt mobilitetsstöd och finansieringsansvar för folkhögskolorna.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 63 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-26

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag om kulturarvsfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat insatser som redan är gjorda samt pågående arbete.

Förslagen handlar exempelvis om förutsättningar för museernas verksamhet, de nationella minoriteternas kulturarv och skydd för Unescos världsarv.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-26

Bordläggning

2021-04-28

Debatt

2021-04-29

Beslut

2021-05-05

Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.

Behandlade dokument

103

Förslagspunkter

13

Reservationer

34 

Anföranden och repliker

25, 111 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-19

Bordläggning

2021-04-21

Debatt

2021-04-22

Beslut

2021-04-28

Kunskapssökning och kunskapsspridning ska kunna ske fritt vid universitet och högskolor. Det är en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Det anser riksdagen som sa ja till regeringens förslag om att en allmän princip om akademisk frihet införs i högskolelagen.

Riksdagen sa även ja till lagändringar om högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering.

Samtliga lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

I propositionen presenterar regeringen dess forskningspolitik för åren 2021-2024. Riksdagen välkomnar regeringens satsningar på forskning och innovation, till exempel om ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om forskning och högskola.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

50

Reservationer

66 

Anföranden och repliker

27, 131 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-21

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Riksdagen sa nej till drygt 90 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.

Motionerna handlar bland annat om föräldraförsäkring, barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

9

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

12, 70 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om pensionssystemet som helhet, överföring av premiepensionsrätt mellan makar samt garantipension och bostadstillägg.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

3

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 85 minuter

Justering

2021-03-11

Datum

2021-03-12

Bordläggning

2021-03-16

Debatt

2021-03-17

Beslut

2021-03-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ytterligare en extra ändringsbudget för att lindra konsekvenserna av coronavirusets spridning. Beslutet innebär att sjukförsäkringen blir mer flexibel jämfört med i dag för vissa långtidssjukskrivna personer.

I dag bedöms en sjukskriven persons arbetsförmåga mot sin arbetsgivare innan dag 180, och mot hela arbetsmarknaden efter dag 180. Enligt de nya reglerna ska prövningen mot hela marknaden skjutas upp till dag 365. Det gäller dem där mer talar för än emot att de kan återgå till sitt arbete inom 365 dagar. Syftet är att förhindra att de personerna förlorar sin sjukpenning.

Ändringarna innebär att utgifterna för sjukpenning och rehabilitering i statens budget ökar med 250 miljoner kronor 2021, och med 300 miljoner kronor 2022.

Riksdagen uppmanar också i två tillkännagivanden regeringen att skyndsamt se över förutsättningarna för enskilda företagares a-kassa med anledning av den pågående pandemin.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

36, 127 minuter

Justering

2021-02-25

Datum

2021-02-26

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om villkoren för studiemedel, studiemedelsberättigade utbildningar, studiemedel till studerande med funktionsnedsättning samt för omställning och livslångt lärande. Riksdagen hänvisade till nuvarande regler, redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 45 minuter

Justering

2021-02-11

Datum

2021-02-12

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa nej till 10 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om lägre arbetsgivaravgift i delar av Sverige, lägre socialavgifter för små företag och undantag från socialavgifter för ideella föreningar. Riksdagen hänvisade bland annat till de stöd som redan finns och arbete som pågår i den så kallade Pensionsgruppen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 42 minuter

Justering

2021-02-11

Datum

2021-02-17

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen: återkom med förslag på hur bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter och utred ett hyrköpsystem av bostäder.

Fler bör kunna få möjlighet att äga sin bostad, tycker riksdagen. Det bör finnas möjlighet att successivt omvandla ett hyreskontrakt till ett ägande. Riksdagen uppmanade regeringen att utreda ett sådant hyrköpsystem för över fem år sedan. Regeringen uppmanades då även att återkomma med förslag på hur fler så kallade ägarlägenheter skulle kunna bildas. Detta har inte gjorts. Riksdagen vill därför att regeringen nu prioriterar detta arbete. Regeringen uppmanas att snarast möjligt dels återkomma med förslag på hur befintliga bostäder kan omvandlas till ägarlägenheter, dels tillsätta en utredning för att införa ett hyrköpsystem.

Förslagen om tillkännagivanden kommer från förslag i motioner från den allmänna motionstiden år 2020. Riksdagen sa nej till övriga cirka 80 förslag i motioner inom området.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

23

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2021-02-04

Datum

2021-02-05

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att drygt 98 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 40,5 miljarder kronor. 37,8 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 9,2 miljarder kronor. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden och till ändringar i socialförsäkringsbalken. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 25 alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

60, 155 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-11

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Cirka 28,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,3 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till en ändring i studiestödslagen som innebär att regeringen vid extraordinära händelser i fredstid kan besluta om att ett högre belopp än normalt i extra lån för den som arbetat tidigare får lämnas, så kallat tilläggslån.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Cirka 92 miljarder ur statens budget för år 2021 går till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Pengarna går bland annat till maxtaxa i förskolan, utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet, bidrag till lärarlöner, förstärkning av forskning och utbildning på forskarnivå och till universitet, högskolor och myndigheter inom utbildningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden, och samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen tar beslut om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet om fördelning avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

82, 234 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Knappt 104 miljarder kronor ur statens budget 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Mest pengar går till föräldraförsäkring, 47,6 miljarder kronor. Cirka 33,7 miljarder kronor går till barnbidrag och 8 miljarder kronor går till pensionsrätt för barnår. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om att beloppen som betalas ut i underhållsstöd ska höjas. Beloppen höjs för underhållsstöd från och med juli 2021.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Cirka 37,7 miljarder kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom.

14,1 miljarder ska användas till garantipension till ålderspension, 9,3 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10,3 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Knappt 2 miljarder går till den nya förmånen inkomstpensionstillägg. Pensionsmyndigheten får 778 miljoner kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa förmånen inkomstpensionstillägg, från och med den 1 februari 2021. Riksdagen sa också ja till förslag som regeringen lämnat om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

18, 70 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även riksdagen. Dock anser riksdagen även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen lade också Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i barnbidragets flerbarnstillägg. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över flerbarnstillägget för att bland annat förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen anser att rapporten ger viktig kunskap om flerbarnstilläggets effekter men håller med regeringen om att behovet av en översyn tillgodoses av den pågående utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som även omfattar en översyn av flerbarnstillägget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod.

De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Riksdagen anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt riksdagen är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslaget till riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat holdingbolag vid Sveriges universitet och högskolor. De tycker att regeringen inte gett lärosätena tillräckliga förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av bolagen. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen ska göra det mer tydligt vilka verksamheter som kan ägas av holdingbolagen och hur deras rapporter ska utvecklas. De granskade lärosätena föreslås också utveckla sina bolags arbete, uppföljningar och styrning.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Regeringen håller i stort med om granskningens iakttagelser och analys, och tänker bland annat förbättra redovisningen till riksdagen om holdingbolagens verksamhet. Riksdagen välkomnar regeringens initiativ. Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Holdingbolagen är aktiebolag som verkar genom att äga, förvalta och sälja andelar i andra bolag. Lärosätenas holdingbolag ska bidra till att forskningsresultat och innovationer kommersialiseras så att de kommer till nytta i samhället. I dag finns 18 holdingbolag som förvaltas av olika lärosäten i Sverige.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 23 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-13

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09