Betänkande 2020/21:SfU21
Riksdagen sa nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.
Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till drygt 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen till det är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att regelverken redan är tillräckliga.
Förslagen handlar bland annat om socialförsäkring, sjukpenning, rehabiliteringskedjan, trygghetssystem för företagare och studerande, aktivitets- och sjukersättning samt arbetsskadeersättning.
Debatt om förslag 2020/21:SfU21
Fru talman! Jag står bakom samtliga av Moderaternas reservationer i det här betänkandet, men jag yrkar bifall endast till reservation 15.
I spåren av covid-19 har sjukfrånvaron ökat markant, och sjukfrånvaron har inneburit en exceptionell situation som har ställt krav på exceptionella åtgärder. Moderaterna har varit drivande bakom viktiga åtgärder, såsom slopat karensavdrag och en utökning av den förebyggande sjukpenningen för riskgrupper. Det har varit nödvändigt för att stoppa smittspridningen och skydda särskilt utsatta personer.
När den exceptionella situationen är över måste de tillfälliga åtgärderna rullas tillbaka, och ekonomin måste tillbaka i balans. Det krävs för att samhället ska kunna stå starkt när en ny kris slår till.
Det är också viktigt att följa upp och utvärdera hur sjukförsäkringen hanterats under krisen. Försäkringskassans kapacitet och andra frågor som rör hanteringen av ersättningar under pågående pandemier, men även efter en pandemi, bör utvärderas. Ur individens perspektiv leder sjukfrånvaro till sämre privatekonomi, och en lång frånvaro från arbetslivet leder ofta till färre sociala kontakter i vardagen. Utanförskapet är både ekonomiskt och socialt. Effekterna kan också vara stora i nästa generation. Barn till föräldrar som är långtidssjukskrivna tenderar att själva bli sjukskrivna i högre grad än andra.
För oss moderater är det självklart att samhällets insatser ska inriktas på att förebygga sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbetslivet. Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska självklart ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Men den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete.
Möjligheterna och drivkrafterna att agera för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet måste stärkas för samtliga aktörer i sjukförsäkringssystemet - den försäkrade, arbetsgivaren, läkaren och den enskilda handläggaren på Försäkringskassan.
Nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom är grundkriteriet i sjukförsäkringen. Sjukdomar definieras oftast utifrån ett medicinskt perspektiv, och diagnoser ställs baserade på rådande kunskapsläge inom hälso- och sjukvården. Det saknas dock en tydlig och objektiv definition av vad hälsa egentligen är.
Sjukdom skapar ofta känsla av ohälsa. Samtidigt kan en upplevd ohälsa i sig skapa sjukdom. Arbetsförhållanden kan skapa en känsla av ohälsa, och en upplevd dålig hälsa kan påverka hur man upplever sina arbetsförhållanden.
På samma sätt är begreppet arbetsförmåga svårt att objektivt definiera. Arbetsförmågan beror på vilket arbete som avses. Och samma sjukdomsdiagnos kan innebära att arbetsförmågan antingen försvinner totalt eller inte påverkas alls.
Hur påverkas arbetsförmågan hos en tjänsteman som sitter vid ett skrivbord med ett brutet ben jämfört med arbetsförmågan hos en byggnadsarbetare? Hur påverkas arbetsförmågan hos dessa två om vi byter diagnos till en lättare depression? Det enkla men samtidigt djupt komplicerade svaret är att det alltid finns arbetsuppgifter som både är möjliga och omöjliga att genomföra för samma diagnos. Det är mot denna bakgrund man måste se frågor om reformering av sjukförsäkringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. För att motverka en utveckling mot allt fler och allt längre sjukfall i psykiatriska diagnoser bör stödet vid psykisk ohälsa förbättras, och kunskapen om sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa behöver öka.
Som jag nämnt tidigare är frågor om hälsa och arbetsförmåga komplicerade och mångfasetterade. Situationen kompliceras dessutom vid de psykiatriska diagnoserna. Det är trots allt lättare att bedöma ungefär hur lång tid det tar för ett brutet ben att läka och hur arbetsförmågan påverkas av detta. Bedömningen är betydligt svårare för psykisk ohälsa. Särskilt tydligt blir detta när man väger in den psykosociala arbetsmiljöns samverkan med psykisk ohälsa. En person som drabbats av utmattningssyndrom kanske inte alls ska sjukskrivas i hemmet under en längre period eftersom arbetsplatsen i sig kan vara en del i de bakomliggande orsakerna till sjukdomen. Många beskriver en situation där pressen från den dåliga psykosociala arbetsmiljön blir för stor och skapar en svår stressreaktion. Eftersom psykisk ohälsa till stor del är individuell finns det en rad olika parametrar och faktorer som alla bidrar till rehabiliteringen.
Vi moderater vill därför överväga behovet av ett nytt spår i rehabiliteringskedjan för psykiatriska diagnoser med tidigare insatser och multimodala team - detta då tidsgränserna i den befintliga kedjan egentligen är bättre anpassade för "traditionella" sjukdomstillstånd.
Det är dock viktigt att utgångspunkten ska vara en så kort sjukskrivning som möjligt och en återgång till arbete så fort som det bara är möjligt. Man kan ju också i detta sammanhang konstatera att tidiga rehabiliteringsinsatser, innan en sjukskrivning uppstår, har bättre förutsättningar att förhindra en framtida sjukfrånvaro och ökar återgången i arbete bland redan sjukskrivna.
Därför bör möjligheterna att genomföra tidiga rehabiliteringsinsatser stärkas. Arbetsgivare och medarbetare måste uppmuntras att använda förebyggande sjukpenning för att ge den enskilda möjlighet att delta i rehabilitering som förebygger en eventuell sjukskrivning.
Fru talman! Vi debatterar i dag motionsbetänkandet om socialförsäkringsfrågor.
Sverigedemokraterna har många förslag och många reservationer i detta betänkande för en mer human sjukförsäkring och en bättre socialförsäkring. Vi står bakom alla dessa samt flera förslag från andra partier, men för att inte orsaka alltför långa voteringstider i kammaren väljer jag att yrka bifall endast till reservation 20.
Jag kommer heller inte att hinna gå igenom alla våra förslag på dessa åtta minuter utan välkomnar den som är intresserad att gå in och läsa vår motion om ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.
Fru talman! Tyvärr har bristerna inom framför allt sjukförsäkringen länge varit alltför stora. Många svårt sjuka människor med exempelvis cancer och ME, personer med svår psykisk ohälsa och personer med långtidscovid har nekats ersättning samtidigt som utsikterna för många av dessa personer att kunna ta ett arbete har varit så gott som obefintliga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Dock inget ont som inte har något gott med sig. Coronakrisen har bidragit till att blottlägga det sönderfallande korthus som sjukförsäkringen har blivit. Debatten och uppmärksamheten kring de brister som funnits har ökat, och flera förslag om förbättringar har kommit eller är på väg.
Utöver kritik mot den bristande sjukförsäkringen från politiskt håll finns det ett antal rapporter och granskningar som visar på allvarliga brister.
I den senaste rapporten, Försäkringskassans utredningsskyldighet, framkommer att så mycket som 11 procent av besluten kan vara felaktiga på grund av bristande utredning. Det är det vi och många utförsäkrade länge misstänkt och påtalat - att svårt sjuka människor som borde ha rätt till sjukpenning felaktigt utförsäkras. Detta måste tas på största allvar, och jag anser att regeringen måste se över hur dessa personer framöver ska kunna kompenseras på något sätt i de fall det uppenbart har fattats felaktiga beslut om att utförsäkra svårt sjuka personer.
Fru talman! En hel del av de problem som funnits har med regeringens styrning att göra, framför allt ivern under Annika Strandhälls tid att få ned sjukpenningtalen. Att spara pengar på välfärden och genomföra en oansvarig politik för att kunna visa upp fina siffror på att sjukpenningtalen gått ned har blivit överordnat att ge människor med svår sjukdom ekonomisk trygghet. Det är helt oacceptabelt och något som måste förändras.
Det var därför vi i Sverigedemokraterna lade fram ett utskottsinitiativ för en kort tid sedan om att stryka formuleringen i regleringsbrevet om att sjukpenningtalen ska ligga på en låg nivå och att målen i stället borde handla om effektiva rehabiliteringsinsatser. Vänsterpartiet lade fram ett liknande förslag. Utskottet valde att inte ställa sig bakom detta, men kort därefter gick regeringen ut med just detta förslag.
Jag kan tycka att det är lite motsägelsefullt att rösta ned ett förslag i utskottet och sedan kort därefter genomföra just det som föreslagits. Samtidigt är jag naturligtvis glad över att regeringen tagit till sig av vårt förslag. Jag hoppas verkligen att dessa signaler går fram till Försäkringskassan och att det kommer att innebära en förändring i praktiken.
Samtidigt ser vi ett behov av förändringar också i lagtexter och regelverk, som har blivit för fyrkantiga och inte är anpassade till dagens verklighet, i synnerhet nu när så många är drabbade av psykisk ohälsa - den vanligaste sjukskrivningsorsaken i dag är psykisk ohälsa - och vi fortfarande är i en svår pandemi med oklara, ibland långsiktiga och svåra, konsekvenser för människor.
Fru talman! Vi gick därför tidigt när utredningen En tryggare sjukförsäkring med människan i centrum publicerade sitt slutbetänkande ut med att vi stöder många av förslagen i utredningen, och vi lade fram flera av utredningens förslag i vår kommittémotion redan i höstas.
Exempelvis framhåller vi och Vänsterpartiet i reservation 20 att regelverket efter dag 365 måste förändras för att det ska bli lättare att göra undantag från att pröva mot hela arbetsmarknaden. Det finns redan i dag möjlighet att göra vissa undantag, men regelverket är strikt och tolkas ännu striktare. Mycket få personer tränger igenom detta lilla nålsöga.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Det finns dock fall där personen i fråga är inne i rehabilitering och ser ut att kunna återgå till sin arbetsgivare, och där borde det kunna göras undantag. Dessa personer kan exempelvis vara vårdpersonal som ställt upp för oss när vi varit sjuka, som funnits där och tagit hand om personer som drabbats av covid-19 och därmed blivit smittade och sjuka. Sedan har de fått beskedet att de borde skola om sig för att kunna ta vilket normalt förekommande arbete som helst och byta bransch - trots att de fortfarande är sjuka och trots att det fortfarande kan finnas en chans att de längre fram blir friska och kan återgå i tjänst som sjuksköterska eller undersköterska.
Därför måste det till en förändring av dag 365, och jag hoppas verkligen att fler partier kan stå bakom det.
Vi föreslår även i reservation 20 att personer över 61 år enbart ska behöva prövas mot sin arbetsgivare och att det inte ska ställas krav på omställning så sent i arbetslivet. Det är ju hopplöst att först vara sjuk och sedan tvingas till omställning så nära pensionen. Det här är ett synnerligen viktigt förslag nu när regeringen också höjt pensionsåldern.
Fru talman! Det är beklagligt och ganska märkligt att företrädare från Socialdemokraterna går ut och beklagar sig i medierna över att de vill men inte kan gå vidare med exempelvis förslaget om att förändra dag 365. De skyller på att det inte finns stöd i riksdagen. Men när representanter från riksdagen lägger fram ett förslag om just detta och vill rösta om det, som vi kommer att göra i dag, då röstar Socialdemokraterna och Miljöpartiet nej till ett sådant tillkännagivande till regeringen.
Jag vet att även Centerpartiet och Liberalerna sätter käppar i hjulet och inte står bakom det här. Det är också väldigt beklagligt.
Fru talman! Däremot är det bra att regeringen nu gått vidare med att ta fram förslag om att förändra begreppet normalt förekommande arbete så att man i stället ska prövas mot konkreta angivna arbeten. Också det är ett förslag som vi haft i vår budget och även i utskottsinitiativ, för detta att bli bedömd gentemot en situation på arbetsmarknaden som bara finns i fantasin och inte i verkligheten har försatt väldigt många människor i mycket svåra och helt orimliga situationer.
Fru talman! Jag tror att många av oss har sett dokumentärserien som SVT:s Uppdrag granskning gjort om sjukförsäkringen. I den får vi följa Marie-Louise Järlesand, som har en allvarlig sjukdom i tarmarna som gör att hon nästan inte får behålla någon näring och har rasat i vikt. Hon fick beskedet från Försäkringskassan att hon kanske kan ta ett jobb där hon har ett kontor nära en toalett så att hon kan kräkas på arbetstid.
För det första är det ovärdigt och omänskligt att ge ett sådant besked. För det andra, var finns ett sådant jobb?
Jag hoppas därför innerligt att en förändrad styrning av Försäkringskassan och ett förändrat regelverk nu en gång för alla kan sätta stopp för denna omänskliga behandling av svårt sjuka människor i Sverige.
Jag känner dock en viss oro efter att ha gått igenom propositionen att förändringen vad gäller angivet arbete kommer att leda till att personer bättre ska förstå avslagen men inte till färre orimliga avslag i sig.
Vi kommer att följa upp att förändringarna de facto leder till en mer human och trygg sjukförsäkring och inte bara till ändrade formuleringar på papperet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Samtidigt, fru talman, är det otroligt viktigt att den som drabbas av sjukdom och sjukskrivning får rätt stöd och rehabilitering för att utifrån sina förutsättningar kunna återgå i arbete och inte fastna i långa sjukskrivningar.
Här tror vi på positiva incitament som underlättar återgång i arbete framför hot om utförsäkring. Därför har vi en rad förslag för att underlätta just detta. Exempelvis ska man kunna behålla sin sjukpenning eller sjukersättning medan man provar på lönearbete på låg nivå eller studier på låg nivå för att se om det funkar på ett bra sätt utan att det är för hög risk.
I dag finns också ett alltför stelbent system vad gäller på vilken nivå människor kan sjukskrivas och på vilken nivå människor kan återgå i arbete, nämligen steg om 25 procent. Det här kan ställa till det för den som vill prova att återgå i arbete i små steg, exempelvis efter en utmattningsdepression.
Det är därför positivt att Sverigedemokraterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna är överens om att dessa fasta steg måste tas bort. Jag hoppas att fler partier med tiden kan ansluta sig till ett sådant förslag så att vi får en majoritet för det.
Det finns som sagt en rad ytterligare förslag som gäller sjukförsäkringen, men jag vill slutligen säga något om att betänkandet också tar upp de allvarliga problem som i dag finns med bidragsbrottslighet och felaktiga utbetalningar, vilket har varit aktuellt den senaste tiden och där flera skandaler avlöst varandra.
Den tidigare delegationen mot felaktiga utbetalningar slutförde sin kartläggning 2019 och uppskattade felaktiga utbetalningar till 18 miljarder det året. Problemen har inte tagits på tillräckligt stort allvar, enligt oss, och de utbetalande myndigheterna har inte fått tillräckligt med resurser och rätt verktyg för att bekämpa denna brottslighet mot hela vårt välfärdssystem. Varje krona som hamnar i orätta händer hos enskilda som lyckas lura systemet eller i händerna på organiserad brottslighet är pengar som hade kunnat gå till personer som är sjuka eller funktionsnedsatta, bidra till bättre pensioner eller gå till ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Vi anser därför att regeringen skyndsamt bör ta fram tydliga nationella riktlinjer för att stoppa bidragsfusk. Dessutom behövs skärpta rutiner för att stoppa felaktiga utbetalningar till andra länder. Att till exempel regeringsföreträdare i Afghanistan kan sitta och plocka ut bidrag från Sverige är ju hårresande och en skandal. Vi anser också att påföljderna vid grova bidragsbrott måste skärpas.
I Sverige ska vi ha en stark välfärd för dem som behöver det och dem som är utsatta. Vi ska inte låta välfärden dräneras av bidragsbrottslighet.
Fru talman! Att känna sig delaktig i samhället är viktigt för alla människor. Ett sätt att få den känslan är att ha ett arbete att gå till. Detta gäller de allra flesta, oavsett om vi har en funktionsnedsättning eller inte.
På en del arbetsplatser blir man sjuk, och i andra situationer skadas vi eller blir sjuka av något vi gör utanför arbetet. Oavsett vilket är det viktigt att vi har en nära och tillgänglig vård som stöder både i det förebyggande arbetet och när sjukdomen eller skadan har inträffat.
För Centerpartiet är det viktigt att vården sker nära den enskilde, och genom fasta vårdkontakter finns möjlighet att få stöd tidigt. Dagens rehabiliteringskoordinatorer kan också ur ett vårdperspektiv bidra på ett positivt sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Det är viktigt med det förebyggande arbetet, och det är bra att det i dag finns regelverk och ansvar för arbetsgivare, även när det gäller den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön. Det finns dock behov av att följa upp hur ansvaret efterlevs och vilket stöd arbetsgivare kan behöva för att leva upp till det.
Men det är även viktigt att det finns kunskap hos både arbetsgivare och enskilda individer om den möjlighet som finns med förebyggande sjukpenning. Genom att använda sig av den skulle fler kunna söka vård och behandling innan man blir sjukskriven för att motverka att det blir så. Här behövs det dock en översyn av regelverket så att det blir mer flexibelt.
Fru talman! En annan del som behöver bli mer flexibel är sjukskrivningsnivåerna. I dag kan du bara vara sjukskriven till 25, 50, 75 eller 100 procent, och du måste arbeta motsvarande antal timmar varje dag. Det är inte möjligt att arbeta 20 eller 40 procent eller att vara på arbetsplatsen två timmar den ena dagen och åtta timmar den andra. Men beroende på arbete och den enskildes sjukdomsorsak kan detta vara skillnaden mellan att kunna arbeta lite och att inte kunna arbeta alls. Genom att göra det mer flexibelt ökar vi möjligheten för fler att återgå till arbetet.
Försäkringskassan spelar en stor roll för den sjukskrivne och dennes möjlighet att återgå till arbetet. Försäkringskassan har ett samordningsansvar för att den enskilde ska få stöd i sin arbetsrehabilitering. Vi är väl medvetna om att Försäkringskassan sedan några år får omfattande kritik för hur de sköter sitt uppdrag, och detta är en del av uppdraget som inte fungerar väl i dag. Försäkringskassan får också kritik för att människor inte förstår deras avslag och för att de inte utreder de enskilda fallen tillräckligt.
Min upplevelse är att man arbetar med att stämma av de olika delarna, och om någon del saknas avslås ansökan om sjukpenning, aktivitetsersättning eller sjukersättning. Här behöver det bli mer individuellt och tydligt vilka skälen till avslagen är. Jag tolkar ändå signalerna från myndigheten som att man är väl medveten om detta och att man har startat ett arbete för att åtgärda de brister som finns inom handläggningen. Det handlar nämligen om att förändra både regelverk gällande sjukförsäkringen och Försäkringskassans handläggning av ärendena.
Fru talman! Det finns nu en proposition om att genomföra det förslag om angivet arbete som kommer från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Detta var något som Centerpartiet drev redan före årsskiftet genom min företrädare i utskottet, och jag ser därför positivt på att det nu är på väg att bli verklighet. Jag hoppas att regeringen följer upp detta med en fortsatt översyn av sjukförsäkringen när det gäller bland annat sjukskrivningsnivåerna så att den bättre stöttar människor i att bli friska och komma tillbaka i arbete.
Fru talman! Det finns mycket att prata om inom detta område. När det gäller aktivitetsersättningen måste den ses över så att den som har en funktionsnedsättning får fler möjligheter att studera och prova på ett arbete utan att riskera att få avslag på sin ersättning i nästa omgång. Det gäller även möjligheten att starta ett företag. Hur ska människor kunna gå från ersättning till egen försörjning om det inte finns möjlighet att prova?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
De som har varit sjukskrivna länge kan behöva samordnade insatser från olika instanser för att kunna få en rehabilitering. Här spelar samordningsförbunden en viktig roll, men för att de ska fortsätta att utvecklas och bli ännu bättre behöver vi se över och tydliggöra deras uppdrag och hur staten, regionerna och kommunerna kan styra och lära av varandra. Det finns många goda exempel i landet som tyvärr inte får genomslag överallt.
Nu har jag inte med ett ord nämnt företagarnas villkor i detta anförande. Det är inte för att de är mindre viktiga utan för att jag valde att denna gång fokusera på andra delar i sjukförsäkringen.
Fru talman! Centerpartiets förslag inom området handlar alltså om att tydliggöra Försäkringskassans uppdrag, att tidigt samordna arbetsrehabiliteringen och att se över hur arbetsgivare hanterar den psykosociala arbetsmiljön och vilket stöd de kan behöva erbjudas i det arbetet. Det handlar vidare om närheten till vård och möjlighet till flexibel förebyggande vård och flexibel återgång till arbetet samt om ökade möjligheter för den med funktionsnedsättning att arbeta och studera. Vi har även förslag som berör karensdagar för företagare och på vilka underlag sjukpenninggrundande inkomst ska beräknas.
Med detta vill jag yrka bifall till reservation nummer 23 - jag står självklart bakom alla reservationer från Centerpartiet - om Försäkringskassans tidiga avstämningsmöten och tidiga bedömningar i rehabiliteringsprocessen. För den enskilde är det centralt att det finns kontakter mellan Försäkringskassan, arbetsgivaren och den sjukskrivande läkaren för att enskilda personer ska kunna behålla kontakten med och återgå till arbetsmarknaden.
Fru talman! Tack för inlägget, Martina Johansson! I mitt anförande pratade jag om förslaget från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum - jag anser att det är väldigt viktigt att det går igenom. Det handlar om att det i regelverket efter dag 365 skulle behöva göras en mjukare bedömning så att det blir lättare att göra undantag från prövningen mot hela arbetsmarknaden.
Vi har nu en situation när det gäller exempelvis personer med långtidscovid, som har ställt upp för oss när vi har varit sjuka, själva har blivit smittade och nu riskerar att nå denna gräns. Jag har frågat vårt statsråd Shekarabi om det här ett flertal gånger eftersom regeringen verkar vilja gå fram med detta. Det enda besked som hela tiden kommer är: Vi kan inte komma överens med samarbetspartierna om detta.
Nu vill jag passa på att fråga Centerpartiet: Varför händer ingenting? Varför kommer inte det här förslaget fram? Hur ser Centerpartiet på förslaget i utredningen, som borde vara nödvändigt när situationen nu börjar bli akut? Representanter för Försäkringskassan säger att många sjuka nu riskerar att utförsäkras och att vi riskerar att få se en svår situation. Det verkar som att detta förslag, även om det finns en majoritet för det i riksdagen i och med att det stöds av Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet, ändå inte kommer fram. Att detta kan bli verklighet hänger nu helt enkelt på Centerpartiet och Liberalerna. Så nu är jag väldigt nyfiken och vill ha ett besked: Varför dröjer detta, och varför händer ingenting?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Fru talman! Tack, Julia Kronlid, för frågan!
Vad som ska gå fram eller inte är någonting som diskuteras i samband med budgetförhandlingar, och jag kan inte i den här talarstolen redogöra för exakt vad de diskussioner som sker i budgetförhandlingarna rör.
Det som för mig är viktigt när det gäller sjukförsäkringen och regelverket är att det är tydligt för alla som är sjukskrivna vad som gäller, att du inte kan vara sjukskriven under många år utan tydliga avstämningspunkter för att se över att du får den hjälp du behöver.
När det sedan gäller just coronarelaterade frågor och det som vi står inför i dag vet jag att diskussionerna alltid tas upp om hur man ska göra för att möta de svårigheter som uppstår.
Fru talman! Jag blev inte så jättemycket klokare av svaret. Jag önskar att vi kunde få något mer besked om hur Centerpartiet som parti ser på att faktiskt kunna göra vissa lättnader i sjukförsäkringen vad gäller tidsgränserna. Vi föreslår inte heller att de ska tas bort helt och hållet, men bedömningarna av tidsgränserna måste ju vara rimliga.
Tycker Centerpartiet att det är rimligt att en person, till exempel en sjuksköterska som har långtidscovid men ändå kan ha utsikten att kunna återgå till sitt arbete efter 550 dagar, ska utförsäkras för att man stöter i dag 365 och för att nålsögat för att kunna göra undantag är så smalt? Tycker Centerpartiet att det är rimligt, eller tycker Centerpartiet att det behöver göras någon form av förändring av de väldigt skarpa tidsgränser som finns i dag?
Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att vi har ett regelverk som är tydligt, som jag sa tidigare.
Jag vill inte från den här talarstolen gå in på exakt var de gränserna ska gå och hur vi ska möta de olika typerna av sjukdomar, utan som jag sa tidigare hänvisar jag till de diskussioner som pågår. Jag litar på att de leder till att man kommer fram till bra förslag som också hänger ihop med den coronarelaterade situationen.
Fru talman! Det gäller att ligga på topp. Men att toppa ligan när det kommer till sjukförsäkringen har i Sverige visat sig vara något helt annat än det man först tänker på.
Alliansen har legat i sedan 2008, då dagens system infördes. De steg fram som den nya tidens helbrägdagörare som till skillnad mot Sveriges samlade läkarkår, medicinska expertis och rådande forskningsläge genom ett trollslag kunde bota hela 90 000 sjuka. Simsalabim så var de friska. Enligt den nya lagen och Försäkringskassans kriterier utförde rehabkedjan mirakel. Du kan inte sitta eller stå, men vad spelar det för roll när myndigheterna välsignat dig med 100 procents arbetsförmåga? Halleluja, upp och gå!
Tillsammans med S och MP tog Vänsterpartiet sedan bort den bortre tidsgränsen. Alliansen och Sverigedemokraterna gav dock inte upp i första taget utan röstade för att återinföra stupstocken så sent som 2017. Men SMP-regeringen ville inte vara sämre. Man började laga sin egen mirakelkur. Snart hade man själva placerat sig i topp om antal utförsäkrade vid dag 180, och allt färre beviljades sjuk- och aktivitetsersättning. Och kan ni tänka er att rekordet slogs under föregående år, mitt i en brinnande pandemi! Den som menar att undrens tid är förbi kan inte ha hört talas om sjukförsäkringen i Sverige 2021.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Fru talman! Nu till det som egentligen är det väsentliga: Blev folk friskare? Självklart blev de inte det. Folk blev i stället sjukare av den behandling som systemet utsatte dem för. Det är en stor skam för ett så kallat välfärdsland. Att inte bli trodd är höjden av förnedring. Det är så man tillintetgör en människa. Det har varit jag, och det kunde ha varit du, för saken är den att sjukdom är något som kan drabba oss alla.
Det är inte bara Vänsterpartiet som är kritiskt. Forskare kallar det här en rättsskandal. Att Sverige inte ser till att människors rätt till trygghet vid sjukdom fungerar innan man inför ännu ett rikemansbidrag är anskrämligt. Bara Vänsterpartiet prioriterar rejält höjda ersättningar. Exempelvis är vi helt ensamma om att ta bort den extra skatt som sjukskrivna betalar. Människor har inte blivit fattiga; de har gjorts fattiga genom politiska beslut i den här kammaren.
Fru talman! Det som kanske tynger mest är att ingen stiger fram och säger: Vi erkänner att det blev fel, och nu tar vi ansvar för det, för så här kan vi bara inte ha det. Det gör allra minst Moderaterna som krampaktigt, trots det fina talet här, håller fast vid den stenhårda prövningen vid dag 180, fler karensdagar och att stupstocken, som skulle innebära ytterligare massutförsäkringar, återinförs.
Tänk att det skulle behövas en pandemi för att fler politiker skulle börja förstå att sjukdom eller funktionsnedsättning inte är något man väljer utan något man drabbas av! Vi i Vänsterpartiet har baxat regeringen och många av de andra partierna framför oss länge. Våra förslag har röstats ned så många gånger, men i år har vi pressat igenom flera viktiga förändringar. Det är alldeles för sent och alldeles för lite, men några små steg i riktning mot en mänskligare sjukförsäkring har tagits.
Jag vill tacka alla er som själva har drabbats. Det borde alla politiker göra, för det är er förtjänst att förbättringarna sker. Ni som inte längre ens har något att vinna för egen del, för att ni redan har blivit fråntagna det mesta, har visat omtanke i ordets verkliga mening.
Partier och makthavare förfäras över medborgare som alltmer tappat tilliten till systemet. Men att tappa sugen och säga ifrån när man behandlas som skräp är inget som folk ska lastas för. Tvärtom ska det applåderas. Hade man i stället uppfört sig och tigit i församlingen hade vi inte kommit någonstans. Det är ställt utom allt tvivel.
Fru talman! Man får de medborgare man förtjänar. Acceptans i all ära, men vad finns det att förstå med att allvarligt sjuka som jobbat och betalat skatt eller personer som fötts med en funktionsnedsättning inte ska få det som de har rätt till och inte kunna leva och betala räkningar som alla andra? Jag begriper det då inte.
I Sverige är man rädd för att ta debatten med sin egen befolkning om socialförsäkringssystemen, för man vet att väldigt få köper att exempelvis allvarligt cancersjuka ska nekas ersättning, så i stället skramlar man om andra frågor. Man vill kollra bort folk genom att signalera högljutt om invandringen. Ingen fråga engagerar mina politiska kollegor så mycket som denna. Med mer eller mindre likartade förslag försöker man övertrumfa varandra om vem som är mest hårdför. Ramen är redan satt, och den är snäv. Och kanske är det så att om man inte längre kan tävla om vem som tar i mest mot de sjuka hittar man andra grupper. Men om ni på allvar tror att folk kommer att gå på den här blåsningen, att vi kommer att nöja oss med det här, har ni bedragit er. Folk fattar. De ser vad som händer. Lägg ned tramset och visa samma handlingskraft när det kommer till sjukförsäkringen och pensionerna i stället!
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Ge SGI tillbaka till dem som på grund av systemfel genom åren har utförsäkrats, och ge dem den ekonomiska ersättning och upprättelse som de förtjänar och har rätt till! Vänsterpartiet har föreslagit en kriskommission som skulle göra just detta. Tyvärr röstade alla andra partier nej. Var är omtanken? Var är gemenskapen? Jag finner inga ord. Jag skäms över att vara politiker. Kan vi inte bättre än så här?
Fru talman! När det kommer till Försäkringskassans förmågor ligger till och med Jesus i lä. De kan friskförklara på löpande band. Läkarintyg är ingen frisedel. Det kan inte stoppa den här utförsäkringsmaskinen, som forskaren Niklas Altermark skriver om i sin bok Avslagsmaskinen.
Vänsterpartiet har inte bara en utan två gånger lagt fram förslag om en oberoende genomlysning av Försäkringskassan. Tyvärr har vi inte fått majoritet för det.
Ju längre tiden går, desto fler hinner drabbas av systemet. Regeringen har trots detta inte lagt fram förslag om att lätta upp nästa tidsgräns, vid dag 365, och förslaget om att kassan ska behöva ange vilken typ av arbete en allvarligt sjuk förväntas kunna ta dröjer. Det är oförsvarligt. Detta måste ske nu, för medan politiker käbblar dör människor i sjukförsäkringens spår. Det kan låta hårt, men så är det faktiskt.
Fru talman! Min uppmaning är: Släpp prestigen och visa att det går att lösa det här! Hur många fler som har gjort allt rätt ska vi behandla så fel innan vi gör det som krävs?
Vänsterpartiet vill att försäkringen görs om i grunden, hela sjukförsäkringen, arbetsskadeförsäkringen och rehabkedjan. De skarpa tidsgränserna behöver tas bort, och rehabiliteringen måste bli individanpassad. Kraven på omställning för personer som närmar sig pensionen är orealistiska. Tryggheten behöver omfatta alla som jobbar, inte bara dem med fast anställning. Läkarintyg ska gälla. Den som är kronisk sjuk eller har en funktionsnedsättning måste få rätt till en varaktig och rimlig ersättning.
Fru talman! De sociala avgifterna har länge legat på ungefär samma nivå, men utbetalningarna har minskat med över 100 miljarder. Det är vi löntagare som betalar för sjukförsäkringen med vårt avstådda löneutrymme. Det här är vår rätt och ingen allmosa. Vi har förtjänat det.
Under samma period sänkte Alliansen skatten med långt över 100 miljarder. De som tjänade mest fick allra mest. Januaripartierna fortsätter nu med samma slags fördelningskurva. Bara i år sänks skatten med 30 miljarder.
Världsrekordet i snabbast ökande klyftor innehas föga förvånade av Sverige. Där är vi i alla fall nummer 1. Nyliberalismen är död, säger finansministern och fortsätter att köra in i väggen med Centern som kartläsare och Liberalerna, som nu hoppat av i farten. I bagaget ligger Miljöpartiet till synes nöjda med elbilspremier och plastpåseskatter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Pengarna går alltså inte längre till ersättningssystemen utan till dem som tjänar mest. Glöm småtjyvarna! Här har vi den stora bluffen.
Fru talman! Jag känner trots allt hopp. Det pågår inte längre en tävling om vem som är bäst på att jaga sjuka. Nu är det i stället de som försvarar en orättfärdig sjukförsäkring som är pressade. Det kan de ha.
Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation nummer 20.
Fru talman! När vi här i kammaren för nästan exakt ett år sedan debatterade sjukförsäkringen hade pandemin precis slagit sina klor i vårt land. Nu efter ett år kan vi nog ändå konstatera att vi ska vara tacksamma över att vi har en socialförsäkring och en myndighet i Försäkringskassan som på det stora hela förmått att leverera under mycket svåra tider och under hårt tryck.
Vi kristdemokrater har en rad reservationer på detta område, men för att spara tid yrkar jag bifall bara till reservation nummer 19 om en mer flexibel sjukförsäkring där den försäkrades förmåga att återgå i arbete bättre tas till vara om de fasta stegen i sjukpenningen och rehabiliteringspenningen tas bort.
Fru talman! Under denna mandatperiod har jag i samtliga debatter om sjukförsäkringen upprepat budskapet att alla inte kan arbeta 100 procent av en heltid men att alla ska ha möjlighet att arbeta 100 procent av sin förmåga. Låter vi arbetsförmågan, inte arbetsoförmågan, vara utgångspunkten blir behovet av mer flexibilitet tydligt.
Därför har vi kristdemokrater år ut och år in lagt fram förslag om att ta bort de fasta stegen i sjukpenningen, sjukersättningen och rehabiliteringspenningen. De är i dag 25, 50, 75 och 100 procent. Det ska helt enkelt vara möjligt för en person att öka sin arbetstid med 10 procent för att få till en framgångsrik rehabilitering. Det går dock inte eftersom de fasta stegen omöjliggör det.
I dag har vi en reservation tillsammans med Centerpartiet och Sverigedemokraterna, så frågan rör på sig åt rätt håll. Jag hoppas att vi inom kort har en riksdagsmajoritet för att åtgärda detta.
Det här är ingen ny fråga. Redan 2015 presenterades i utredningen Mer trygghet och bättre försäkring förslag om att vi behöver fler nivåer än de nuvarande förmånsnivåerna på 25, 50, 75 och 100 procent. Det blir då mer flexibelt och underlättar återgång i arbete.
Det är därför en gåta att vi ännu inte år 2021 har lyckats fatta detta beslut.
Jag har själv som församlings-vd i Svenska kyrkan varit med om att en medarbetare inte kunnat gå upp från 25 till 40 procent, vilket var det vi kände var möjligt där och då. Det innebar att denna medarbetare också, förutom att hon tvingades vara kvar på 25 procent innan hon förmådde gå upp till 50 procent, gick miste om 15 procent av sin arbetstid. Systemet förvägrade ju henne att gå upp de där 15 procenten.
Att låta arbetsförmågan, inte arbetsoförmågan, vara utgångspunkt rimmar väl med arbetslinjen. Det är alltid bättre att någon kan jobba lite mer än inte alls.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
De olika stegen, 25, 50, 75 och 100 procent, kan sägas vara en del av arbetslinjen, och vi kristdemokrater menar att genom att ta bort de fasta stegen skulle arbetslinjen uppmuntras ännu lite mer.
Fru talman! I mitt anförande kommer jag att fokusera på två saker, rehabilitering och förebyggande arbete.
När vi kristdemokrater diskuterar och resonerar om hur socialförsäkringssystemet kan utformas och justeras så är rättesnöret hur vi bäst tar till vara både mänskliga och samhälleliga resurser. Det handlar om den balansen.
Nu pågår diskussioner här i kammaren och på andra platser om förändringar och justeringar av tidsgränserna inom sjukförsäkringen.
Det är en nödvändig diskussion, men för oss kristdemokrater är det inte tidsgränserna vi vill ifrågasätta. De är viktiga och ska fungera som avstämningspunkter som ger en fungerande, löpande och naturlig dialog med Försäkringskassan. Det är också ett sätt att försäkra sig om att den sjukskrivne får ta del av en process som präglas av både aktivitet och tidiga rehabiliteringsinsatser.
Det här är ett individanpassat förhållningssätt som vi menar hjälper fler att återgå i arbete så att färre blir fast i långa och många gånger hopplösa sjukskrivningar.
Vi ställde oss positiva till att göra en förändring vid dag 180 då det återkommande kom rapporter om att personer som var sjukskrivna men som bedömts ha goda chanser att återgå till arbete hos sin tidigare arbetsgivare före dag 365 blev av med sjukpenningen dag 180. Det handlade många gånger om människor som redan påbörjat en återgång i arbete på deltid men som inte var färdigrehabiliterade vid dag 180.
Det här var ett gigantiskt slöseri med både enskildas och våra gemensamma resurser.
Vi lade själva fram ett liknande förslag, så det var inte konstigt att vi stöttade regeringen redan förra året i samband med att vi diskuterade Riksrevisionens rapport Vägen till arbete efter nekad sjukpenning.
Rapporten var intressant eftersom den riktade stark kritik mot hanteringen av processen. Kammaren har därför lagt fram förslag om att rehabiliteringsprocessen ska utvärderas för att säkerställa att den inte försenas. Det fick vi inte gehör för, tyvärr.
Så är det trots att flera rapporter, men också myndigheter, har varnat för att rehabiliteringsarbetet inte kommer igång i tid. Om man, som vi kristdemokrater, vill värna å ena sidan arbetslinjen och å andra sidan principen om att sjukförsäkringen ska vara utformad på ett sådant sätt att återgång till arbete ska kunna ske så snabbt som möjligt måste rehabilitering vara ett absolut centrum för den diskussion som vi har om sjukförsäkringen. Att luckra upp avstämningspunkter är inte lösningen på ett svagt och otillräckligt rehabiliteringsarbete, även om det ibland låter så i den politiska debatten.
Vi har, mina vänner, fått tillräckligt många rapporter om att rehabiliteringsarbetet inte kommer igång i tid. Då menar jag att det till och med kan kännas lite olustigt att luckra upp avstämningspunkterna. Det är inte lösningen när det gäller att vi inte tar itu med bristerna och får igång rehabiliteringsprocessen i tid. Vi har exempelvis föreslagit att Försäkringskassan i högre utsträckning ska få begära in fler upprättade planer för rehabiliteringsåtgärder från arbetsgivarna för att kunna säkerställa att rehabiliteringsarbetet är igång och att det sker snabbt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Fru talman! Den stora vinsten med att undvika en sjukskrivning som hade kunnat undvikas med ett förebyggande arbete är för den enskilde svår att kvantifiera i kronor. Försäkringsbolaget Skandia har sedan några år räknat på samhällskostnaderna, och förra året uppgick kostnaderna för sjukskrivningarna till 65 miljarder kronor. Med ett mer förebyggande arbete mot exempelvis psykisk ohälsa vilket sänker sjukskrivningarna med en tredjedel skulle vi frigöra resurser för motsvarande drygt 25 000 sjuksköterskor.
Om vi ska ha en socialförsäkring som förmår leverera även i framtiden är det förebyggande arbetet helt centralt. Det behövs därför en politik som bidrar till minskad stress och till att skapa goda förutsättningar för en bättre folkhälsa och som skapar möjlighet för var och en att få ihop sitt unika livspussel. Socialförsäkringen påverkas av rad olika områden.
Med detta vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation nummer 19.
Fru talman! Jag har en fråga till Kristdemokraterna och Hans Eklind. Förstår jag rätt: Är det de försäkrade som Hans Eklind menar ska ta risken och som ska betala för att rehabiliteringen inte fungerar? Hans Eklind sa här att det är farligt att rucka och ändra på tidsgränserna när rehabiliteringen inte fungerar.
Min pappa har sjukdomen myelom och kommer nu att utförsäkras vid dag 365, trots att han har en allvarlig, obotlig cancersjukdom. Är det min pappa och de sjuka personer som når dag 365 som ska ta smällen för att rehabiliteringen inte fungerar, eller är Kristdemokraterna beredda att gå fram med en lättnad vid dag 365 så att fler kan få det som de har rätt till?
Jag förutsätter att Kristdemokraterna lägger ned skattesänkarpolitiken och satsar på arbetsmiljöarbete, välfärd och annat som kan göra att arbetet fungerar bättre och samtidigt tillstyrker en uppstyrning av Försäkringskassans skyldighet att samordna.
Är det de försäkrade som, tills Kristdemokraterna och andra partier har lagt om sin politik, ska ta smällen genom tidsgränsen, eller hur ska vi förstå det som Hans Eklind anförde?
Fru talman! Tack, Ida Gabrielsson, för frågan!
I bästa fall hoppas jag att jag bara var otydlig och att det var därför den typ av tolkningar som riksdagsledamoten gav uttryck för som grund för sin fråga över huvud taget var möjlig. Jag uppehöll mig nämligen ganska länge vid behovet av att rehabiliteringsprocessen kommer igång i tid. Det var nästan centralt i mitt anförande.
Det var också så att jag vid upprepade tillfällen konstaterade att det slarvas med rehabiliteringen. Den försenas och sätts inte igång i tid. Jag menar att lösningen på detta problem inte är att luckra upp avstämningspunkterna i sjukförsäkringen. Det är svårt att se att rehabiliteringsprocessen av något konstigt skäl skulle bli ännu bättre av att vi luckrar upp dessa punkter. Den borde kanske rimligen vara bättre nu. Det är detta som är vår huvudkritik.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Vi har varit och vi är med på att diskutera hur avstämningspunkterna ska formuleras och vad som ska gälla. Vi har till och med varit med på dag 180. Vi har, som Ida Gabrielsson vet, också lagt fram förslag om covid-19 och så vidare, så vi ser att vi hela tiden måste ha en levande diskussion om detta.
Ida Gabrielsson måste väldigt medvetet ha missförstått mig, eller så kommunicerar jag dåligt. Min huvudpoäng var att rehabiliteringen måste bli bättre och att den måste sättas in i tid så att den kan slutföras. Det är heller inte så att antalet utförsäkrade har minskat med den politik som förs. Hur mycket Ida Gabrielsson än ordar om nyliberalism och så vidare är det under den här regeringen som utförsäkringarna har skjutit i höjden, med de avstämningspunkter som vi har i dag, på grund av att rehabiliteringen inte sätts igång i tid och inte fungerar.
Fru talman! Avstämningspunkterna infördes av Alliansen 2008, och ökningen har skett vid precis dessa avstämningspunkter. Tidigare bidrog Hans Eklind och hans allians till att ungefär 100 000 personer utförsäkrades vid en annan tidsgräns: stupstocken. Hans Eklind har rätt i att det är lika illa oavsett vem som sitter som kapten.
Men det som Hans Eklind inte svarar på är när rehabiliteringen inte fungerar. Det finns också fall där rehabiliteringen, hur bra den än fungerar, inte kommer att hinna bli klar i tid. Det finns de som blir sjuka två gånger under samma period och som hamnar vid dag 365, och det finns de som har långa behandlingar där det tar tid för sjukvården att hitta rätt metod, vilket gör att de kommer fram till dag 365.
Vänsterpartiet föreslår att man ska ha en rehabiliteringsskyldighet. Vi bidrar inte till några skattesänkningar. Tvärtom satsar vi och lägger vartenda öre på just den här typen av insatser. Vänsterpartiet föreslår också att Försäkringskassan ska åläggas en samordningsskyldighet, inte bara ett uppdrag, som det ser ut i dag. Där verkar vi, även om jag känner mig förvånad, vara eniga.
Frågan är om Hans Eklind och Kristdemokraterna är beredda att pytsa in resurser när det väl gäller. Så länge resurser inte finns och rehabiliteringen inte fungerar, är det de utförsäkrade - dessa personer, de sjuka, de försäkrade - som då ska ta risken, när de kanske inte fått rehabilitering och de utförsäkras vid dag 365? Eller ska vi ålägga myndigheter, sjukvård och andra en rehabiliteringsskyldighet samtidigt som vi ser till att de försäkrade får det som de har rätt till? Det är min fråga.
Fru talman! Jag tror faktiskt att Ida Gabrielsson, om man bortser från den politiska demagogi som ledamoten använder sig av, vet svaret på frågan. Vi har till och med lagt fram ett utskottsinitiativ där vi klart och tydligt säger att om man inte får den rehabilitering man måste ha kan vi inte ha en situation där man utförsäkras.
Så sent som i måndags hörde jag att universitetssjukhuset i mitt eget hemlän Örebro sa att de börjat komma igång med de långtidscovidsjuka. Det är väldigt olika hur man har kommit igång med detta, men i måndags kom USÖ igång. Det är bra, men det har tagit väldigt lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Det absolut enda som Ida Gabrielsson ska ta fasta på är det som jag sa i mitt anförande: För det första behöver vi bli bättre på förebyggande arbete. För det andra ska socialförsäkringen gå in och stötta med rehabiliteringsinsatser för dem som drabbas av en nedsättning av sin arbetsförmåga. Detta ska göras snabbt, och det ska vara en tydlig process.
Därför tycker jag att avstämningspunkter i socialförsäkringen är bra. Det är ett sätt för den försäkrade att vinnlägga sig om att få de insatser som krävs för att kunna återgå till arbetsmarknaden. Jag tror nämligen inte att det finns någon som vill vara långtidssjuk. Men då måste vi också sätta in dessa åtgärder.
För det tredje: Om en person inte erbjuds dessa åtgärder är Kristdemokraternas resonemang, precis som det var med långtidssjuka i covid-19, att vi då måste ha ventiler. De finns, och dessa ventiler ska man nu titta på. Om en person inte har fått den hjälp som behövs - om den processen inte har satts igång i tid - kan inte den enskilde åläggas ansvar för detta, utan vi måste ha ett fungerande samarbete mellan den enskilde, arbetsgivaren, Försäkringskassan och även naturligtvis sjuk- och hälsovården. Tillsammans tror jag att vi kan hitta en bättre fungerande rehabiliteringsprocess eftersom den inte fungerar i dag.
Fru talman! Inledningsvis vill jag understryka att Liberalerna naturligtvis står bakom samtliga sina yrkanden och reservationer i detta betänkande, men för att vinna tid yrkar vi bifall endast till reservation 26 under punkt 10.
Fru talman! Alla ska kunna känna sig trygga med att det gemensamma finns där vid långvarig eller kortvarig sjukdom. Det är en grundbult i vår välfärd. Jag tror att alla i denna kammare är överens om det. Det är kanske ett av de allra viktigaste skyddsnäten - ett av de yttersta skyddsnäten - som vi faktiskt har i vårt samhälle. Det är därför som hela sjukförsäkringssystemet egentligen i grunden finns till - för att se till att människor har en försörjning ifall de blir sjuka.
Med detta grundläggande sagt anser vi liberaler att sjukförsäkringen måste vara anpassad efter just vad den enskilda individen behöver - individanpassad vård, rehabilitering, stöd och ekonomisk ersättning. Den ska vara aktivt anpassad efter just den sjukskrivnes situation så att fler kommer tillbaka till arbetslivet så snabbt som möjligt och så att fler, fru talman, kommer tillbaka till sitt liv så snabbt som möjligt.
Nu har den pågående pandemin ställt till det ganska mycket för oss alla. Den har bland annat inneburit en lång rad snabba förändringar inom stödsystem och sjukförsäkringssystemet. Det är rätt och riktigt. Men vad detta och allt annat kommer att innebära för helheten och på längre sikt vet vi inte någonting om i dag. Det får vi återkomma till.
Fru talman! Allt det som nu är sagt ställer stora krav på oss politiker som ansvariga. Nu kommer det mindre förändringar, och det ligger också en proposition på riksdagens bord. Det är bra och välkomna förändringar som vi liberaler har varit med och tagit fram och i vissa fall varit pådrivande för att ta fram. Men vi har också varit lyhörda inför andra.
Men det räcker inte. Oron, tillitsbristen, bristen på styrning och bristerna i rehabiliteringskedjan är större än så. Ett löpande och genomtänkt reformarbete krävs för att socialförsäkringssystemet i varje tid ska kunna leverera trygghet och lyhördhet till den enskilde samtidigt som skattebetalarnas pengar ska användas rättssäkert och effektivt i linje med den arbetslinje som har tjänat Sverige väl.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Under Försäkringskassan - under myndighetens paraply - ryms en stor mängd för var och en av oss väldigt viktiga försäkringar och bidrag som berör i stort sett varje del av våra liv. Det handlar om sjukpenningen och bedömningen av den, som de flesta av oss har debatterat i dag. Men det handlar också om boendetillägg, närståendepenning, bilstöd, assistansersättning, barnbidrag, etableringsersättning, föräldrapenning och många fler än så - uppemot 50 olika förmåner och försäkringar.
Mot bakgrund av detta menar vi liberaler att diversehandeln Försäkringskassans storlek och arbetssätt måste bli föremål för ett större reformarbete, ett reformarbete som säkerligen behöver bedrivas under större delen av 2020-talet. Dagens försäkringskassa brottas återkommande med lågt förtroende från allmänheten. Det har till och med uppmärksammats av Försäkringskassan själv och dess generaldirektör i debattartiklar, i samtal i utskottet och i medierna. Detta är givetvis inte hållbart. Tvärtom är det på sikt farligt att förtroendet och tilliten till våra gemensamma system krackelerar.
Fru talman! Den administrationströtthet som såväl sjukskrivna, assistansberättigade och förmånstagare som läkare och annan hälso- och sjukvårdspersonal beskriver efter kontakt med Försäkringskassan måste tas på allra största allvar. Därför vill Liberalerna att myndigheten i sitt direktiv ges ett helt nytt portaluppdrag - att stötta och lotsa. Försäkringskassan ska vara en partner för de sjuka i arbetet för att komma tillbaka och för sjukvården i stort. Försäkringskassan ska vara ett stöd och en medspelare för att de ska kunna leva sitt liv som alla andra.
En av hörnstenarna i arbetet för en försäkringskassa som stöttar och lotsar måste bli att utöka det som kallas Finsam och som innebär ett praktiskt och finansiellt samarbete mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Detta är i första hand avsett för att människor ska få stöd, vårdinsatser och rehabilitering som ger dem största möjlighet att komma vidare i sina liv, att komma tillbaka från sjukdom och att komma tillbaka till arbete och försörjning.
Fru talman! En brist som blir allt tydligare är att socialförsäkringssystemen skiljer sig kraftigt åt för alla som driver företag i någon form. Det ska vara tryggt att starta och driva företag. Därför behöver det i princip vara samma trygghetssystem för företagare och anställda. Detta är någonting som behöver ske ganska fort. Systemet med sjukpenninggrundande inkomst bör ändras och utformas så att det även fungerar för företagare som blir sjuka. Brister i socialförsäkringssystemet för företagare som förenar kortare anställningar med egen näringsverksamhet och hoppar fram och tillbaka - så kallade kombinatörer som är vanligt till exempel inom kulturlivet, inom småföretagarbranscher, konsultbranscher och så vidare - måste undanröjas. Det måste bli naturligt att känna trygghet och att känna att välfärdssystemen finns där, oavsett på vilket sätt man väljer att organisera sitt arbetsliv.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga något mer om Liberalernas reservation 26 som jag yrkar bifall till. Som jag beskrev inledningsvis är det Liberalernas bestämda uppfattning att sjukskrivna ska få en trygg, begriplig och rättvis bedömning och rätt vård- och rehabiliteringsinsatser genom samlade sjukskrivningsteam. Försäkringskassans samordningsuppdrag behöver därför renodlas, förtydligas och stärkas, inte minst samverkan med sjukvården, arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Regeringen behöver därför tillsätta en utredning om ett reformerat arbetssätt för Försäkringskassan, där man också för in en ny portalparagraf för förebyggande insatser och sätter samverkan i centrum.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Försäkringskassan måste också kunna medfinansiera behandlingar och rehabiliteringsinsatser som kan sänka sjuktalet, särskilt för försäkrade som annars riskerar långvarig sjukskrivning, detta i stället för utförsäkring och det bollande med människor mellan myndigheter som pågår i dag. Detta skulle, fru talman, frigöra resurser till vården och värna arbetslinjen samt leda till snabbare vård och återgång till arbete och egen försörjning för den försäkrade.
Jag yrkar bifall till reservation 26.
Fru talman! Tack för anförandet, ledamoten Eliasson! Jag har en fråga som lite grann liknar den jag hade förut.
Vi har ju ett förslag i det här betänkandet, och en reservation, gällande att vi tycker att regeringen borde gå vidare med det förslag som finns i utredningen om en tryggare sjukförsäkring med människan i centrum - att göra vissa lättnader i reglerna om dag 365. Det gäller inte minst med anledning av att vi ser att det är många som nu är långtidssjuka i covid-19 och som riskerar att stöta i den gränsen och utförsäkras.
Det gäller också med tanke på det som ledamoten sa i anförandet om att det är viktigt att förändra arbetssättet på Försäkringskassan - att man ska stödja och lotsa och att man ska värna rehabilitering. Det låter jättebra, och jag instämmer i de ambitionerna. Men detta kan handla om människor som är inne i en rehabilitering. Rehabiliteringen kan ha kommit igång men inte vara slutförd, och då riskerar man att förstöra det genom att ha alltför rigida och strikta bedömningar. Sedan ska man givetvis ha avstämningar vid tidsgränserna, men tidsgränserna riskerar att göra mer skada än nytta. De riskerar att avbryta viktig rehabilitering.
Hur ser Liberalerna och ledamot Eliasson på detta, och varför dröjer det så med det här förslaget? Regeringen vill gå fram med det här men kan tydligen inte göra det på grund av det inte går att nå en överenskommelse mellan partierna som samarbetar gällande budget. Kan vi alltså få något besked om hur Liberalerna ser på den här problematiken och om det finns någon väg framåt?
Fru talman! Tack för frågan, Julia Kronlid!
Det här betänkandet innehåller 34 reservationer, tror jag, och långt fler förslag än så om man även räknar alla de enskilda motionsförslag och andra förslag som de åtta olika partierna inte har stöttat. Bland dem finns naturligtvis en lång rad förslag som var och en av oss tycker är antingen bra eller mindre bra, och därför behandlas de som de behandlas.
Just frågan om de fasta tidsgränserna är otroligt viktig, för tillämpningen från inte minst Försäkringskassans sida - det försökte jag vara tydlig med i mitt anförande - har ju glidit iväg något så våldsamt. Det har gått från att handla om en avstämningspunkt, som Julia Kronlid själv beskriver att det bör vara, till att ha blivit en utförsäkringspunkt. Det har blivit ett sätt att möjligtvis följa det uppdrag som regeringen har givit, det vill säga minska antalet sjukskrivna. Det är egentligen inte Försäkringskassans sak att göra det, utan det är andra instanser runt den sjukskrivne som ska se till att sjukskrivningstiderna blir kortare och i vissa fall uteblir. Det handlar om förebyggande insatser och så vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Nu pågår budgetförhandlingar, precis som min kollega från Centerpartiet sa. Detta är en av frågorna som finns på bordet, vad jag vet - jag sitter inte med i det rummet. Det är dock en viktig fråga, och vår ambition är helt klar: Vi ska tillbaka till en tillämpning från Försäkringskassans sida där detta är avstämningspunkter. De är så viktiga för den enskilde sjukskrivne, för vården och för alla andra instanser runt den sjukskrivne. Det handlar om att komma vidare i processen.
Fru talman! Jag håller helt med om att detta har utvecklats från att vara en rehabiliteringskedja till att bli en utförsäkringskedja. Tidsgränserna används alldeles för mycket för att uppnå regeringens mål att få ned sjukpenningtalen, så det är väl att se något slags litet ljus i tunneln. Det kanske är på väg att förändras.
Jag ställer frågan igen. Är Liberalerna beredda att i dessa förhandlingar verka för att det faktiskt blir avstämningspunkter - och att vi i och med det stöttar, inte stjälper, människor när de är inne i en rehabiliteringsprocess? Vi har i dag en annan situation i sjukförsäkringen; det görs inte bara enkla bedömningar av kanske rent fysiska åkommor, utan den vanligaste sjukskrivningsorsaken är psykisk ohälsa. Vi har också det här med långtidscovid, där vi saknar väldigt mycket kunskap och skulle behöva ge de människorna den tid de behöver för att de ska kunna rehabiliteras. Har alltså Liberalerna ett intresse av att faktiskt verka för att vi får en mer ändamålsenlig rehabiliteringskedja och att det inte ska fortsätta vara en utförsäkringskedja som bara ska uppfylla regeringens tidigare mål om att få ned sjukpenningtalen?
Sedan vill jag bara skicka med att det är väldigt bra att vi nu har det här förslaget om angivet arbete på bordet. Jag hoppas att ambitionen med lagändringen även från Liberalernas sida är att vi faktiskt får mer humana bedömningar i sjukförsäkringen och att vi får se en förändring av de mycket inhumana bedömningar som har varit.
Fru talman! Tack, återigen, för frågan, Julia Kronlid!
När det gäller den sista delen i Julia Kronlids fråga, alltså delen som rör det förslag som nu ligger på bordet, är vi vad jag förstår helt överens.
När det gäller den andra delen, tidsgränserna, är det precis som jag sa i mitt anförande: Vad som behövs är ett löpande och väl genomtänkt reformarbete för att faktiskt titta på helheten och se till att försäkringssystemet - socialförsäkringssystemet och sjukförsäkringssystemet - i varje tid och stund levererar den trygghet till och har den lyhördhet gentemot medborgarna som man faktiskt kan kräva för den enskildes väg tillbaka till arbete. Det här är otroligt viktigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
I detta är 365-dagarsgränsen en viktig komponent, men det behövs långt fler komponenter för att få till det här. Som jag ser det är det framför allt myndighetens tillämpning som de facto är det stora problemet i dag, och jag förväntar mig av både våra budgetförhandlare och regeringen att man faktiskt ska komma tillbaka med förslag som stöder den enskilde i dennes rehabiliteringskedja.
Med det sagt står jag fortfarande fast vid att rehabiliteringskedjan i grund och botten är bra. Det behövs fasta avstämningspunkter för alla inblandade instanser, men det behövs också - det vill jag vara väldigt tydlig med - en insikt om att Försäkringskassans unika och första uppdrag är att stötta och lotsa människor genom sjukskrivning tillbaka till ett friskt liv. Det är huvudinsatsen, och det kan Försäkringskassan inte göra själv. Det behövs det fler till.
Fru talman! I dagens andra debatt ska vi avhandla de motioner på socialförsäkringsområdet som inkommit under allmänna motionstiden.
Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag och därmed avslag på motionerna, till förmån för regeringens pågående arbete.
För drygt ett år sedan, när jag senast debatterade här i kammaren, var jag fortfarande hårlös efter min egen cancerbehandling. Sjukdom och olycka kan drabba vem som helst av oss, vilket är något som allt fler garanterat har insett i den förfärliga pandemi som vi nu tillsammans kämpar oss igenom. Våra allmänna socialförsäkringar är en central del i den svenska välfärdsmodellen och har under lång tid bidragit till att skapa trygghet och motverka ekonomisk utsatthet.
Under pandemin har behovet av starka trygghetssystem tydliggjorts, och flera åtgärder har vidtagits.
Karensavdraget slopades genom införandet av en ny ersättning. En annan ny ersättning som införts är ersättningen till dem i riskgrupperna, som riskerar ett allvarligt sjukdomsförlopp om de blir sjuka i covid.
Arbetsgivarna har kompenserats för sjuklönekostnaderna, och kravet på läkarintyg har skjutits fram för att avlasta vården och minska smittspridningen.
Ett viktigt undantag har införts i sjukförsäkringen vid uppskjuten vård och rehabilitering så att inte enskilda ska förlora sin ekonomiska trygghet på grund av vårdens tunga belastning.
Fru talman! När jag stod här för drygt ett år sedan uppehöll jag mig en lång stund vid sjukpenningens prövning vid dag 180 och hur orimligt det var att utförsäkras fast man har möjlighet att återgå i arbete bara man får sin vård och rehabilitering. Det är med stor glädje jag konstaterar att vi sedan dess har fått till stånd en förändring och att vi tagit ett första steg utifrån förslagen från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum. Det är tråkigt att det skulle krävas en pandemi för att fler skulle inse att en förändring behövdes, men likväl är jag glad att fler ser problemen och att vi kan lösa dem tillsammans.
Sedan den 15 mars gäller nya regler för undantag från prövningen mot normalt förekommande arbete vid dag 180, enligt utredningens förslag. Fler får nu möjlighet att slutföra sin rehabilitering och gå tillbaka till sitt arbete i stället för att som sjuk skickas till Arbetsförmedlingen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Jag är också glad att regeringen nu tagit ett andra steg utifrån utredningens förslag och att en förändring av begreppet "normalt förekommande arbete" till "angiven yrkesgrupp" har skickats på lagrådsremiss.
Det här är utredningens förslag till svar på frågan som många ställt sig: Vad är det för arbete som Försäkringskassan menar att jag skulle kunna göra fast jag är sjuk? Det är ett slut på prövningen mot hittepåjobb.
Ja, det kommer att ta tid att implementera förändringen, men det måste det få göra. Reglerna ändras så att arbetsförmågan ska prövas mot angiven yrkesgrupp, och kvaliteten på underlaget med yrkesgrupper blir därför alldeles avgörande för att det här ska fungera. I enlighet med utredningens förslag ska underlaget uppdateras gemensamt mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och arbetsmarknadens parter. I det läge som vi är i går det inte att kräva att Arbetsförmedlingen ska göra det snabbare; det låter sig inte göras.
Detta är viktiga förbättringar av sjukförsäkringen och bra steg framåt, men vi har en lång väg kvar att gå.
Ett viktigt steg som vi hade hoppats kunna ta men där vi inte nått hela vägen fram är den konsekvensförändring av prövningen vid dag 365 som utredningen föreslår. Det är i och för sig en fortsatt skarp prövning, men den är ändå rimligare än den nuvarande.
Fru talman! Rent krasst var det som möjliggjorde förändringen vid dag 180 att långtidssjuka i covid utförsäkrades och att orimligheten blev uppenbar. Vi såg det komma då, och vi ser hur det kommer på motsvarande sätt nu när långtidssjuka i covid kommer att prövas mot den ännu skarpare prövningen vid dag 365.
I dagens förra debatt ondgjorde sig flera över det glapp som uppstått i förlängningen av ersättningen till riskgrupperna och hur orättvist det är. De har rätt - det är orättvist. Här kommer nu ett annat stort glapp. Alla som sagt sig se behovet har att stå upp för det så att vi kan lösa detta innan massor av människor med långtidscovid, som egentligen skulle ha möjlighet att rehabiliteras tillbaka till sitt arbete, kastas ut ur sjukförsäkringen.
Fru talman! Låt mig förtydliga att vi socialdemokrater ser orättvisan som lika stor oavsett diagnos, och lösningen måste fortsatt fokusera på att tillvarata arbetsförmåga. Men om det är covid som öppnar för att fler ska se orimligheterna i dagens regelverk ska inte jag vara sen att påtala dem.
Vi behöver lösa det här nu. Jag sätter mitt hopp till att regeringens samarbetspartier ska inse allvaret.
Som jag sa här tidigare har vi fortfarande en lång väg att gå. Utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum har gett oss flera steg att ta.
Här har vi förslag på hur vi kan ge alla som har tidsbegränsade anställningar bättre trygghet. Detta är en förutsättning för att bibehålla samhällskontraktet nu när arbetsmarknaden utvecklats som den har gjort.
Här finns förslag på hur vi kan ändra prövningen för dem som närmar sig pension för att undvika att de som slitit ett helt yrkesliv, och som inte sällan tvingas att ta ut förtidspension, utförsäkras under sina sista år före pension och på hur vi i stället kan tillvarata deras kompetens utifrån vilken arbetsförmåga de har kvar.
Här finns förslag om att freda rehabiliteringsåtgärder från sjukförsäkringens tidsgränser och om att öka möjligheten till sjukskrivning på deltid som en del i rehabiliteringen.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Detta är steg vi bör ta. Skulle jag vilja göra mer? Absolut, men det här är förändringar som vi i denna kammare borde kunna enas om för att inom ramen för nuvarande system fila ned några av de vassaste kanterna och lösa vad alla borde kunna se är orimliga situationer.
Nu har jag än en gång uppehållit mig en lång stund vid sjukpenningen, men vårt område - socialförsäkringar - är ju mycket större än så. Tyvärr har det flera delar som inte levererar den trygghet som svenska folket förtjänar.
Sjuk- och aktivitetsersättningen måste nämnas. Det skarpa varaktighetsbegreppet i kombination med det alltför vidsträckta arbetsmarknadsbegreppet gör det närapå omöjligt för Försäkringskassan att bevilja ersättning.
Det kan inte vara rimligt att långtidssjuka och funktionsnedsatta fastnar i sjukpenning med ständig oro över att förlora sin ersättning samt med eviga prövningar och nya läkarintyg. Detta är ovärdigt och i sig en stressfaktor som verkligen inte hjälper till med att komma framåt i livet.
Det kan inte heller vara rimligt att sjuk- och aktivitetsersättningen inte ger utrymme för vare sig fritid eller studier.
Till sommaren kommer vi att få förslag på hur vi kan utforma förbättringar i sjuk- och aktivitetsersättningen. Jag hoppas att vi här tillsammans då kan ge långtidssjuka och funktionsnedsatta en rimligare chans till ekonomisk trygghet.
Fru talman! Det finns så mycket mer jag skulle vilja prata om, inte minst när det gäller Försäkringskassan och styrningen, som har nämnts här tidigare. Det är så mycket som görs och än mer som behöver göras, men jag stannar här för denna gång och tar det en annan dag.
(forts. § 8)
Fru talman! Tack, Björn Petersson, för anförandet! Det är lite svårt att komma in i debattens hetta igen efter frågestunden.
Under Socialdemokraternas tid i regeringen har utförsäkringarna ökat något enormt. Det är inte minst på grund av styrningen och de tydliga riktlinjerna att få ned sjukpenningtalen. Det är verkligen inte en dag för tidigt att regeringen nu äntligen stryker sjukpenningtalet efter att både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet tagit initiativ om det.
Både i detta anförande och i tidigare debatter om riskgrupper lyfte ledamot Björn Petersson upp ambitionen att försöka få igenom en förändring vid dag 365 för att det inte ska vara lika hårda bedömningar och att man lättare ska kunna göra undantag där.
Vi har ett förslag här i dag om det. Vi har ett yrkande om det, och även Vänsterpartiet har ett yrkande om det, och det finns en reservation om det med en önskan om att skicka ett sådant tillkännagivande till regeringen.
Hur kommer det sig att Socialdemokraterna röstar ned det förslaget när det finns en möjlighet att få en tydlig majoritet för förslaget? Jag tänker att det borde kunna stärka Socialdemokraternas önskan att få igenom förslaget om det också fanns ett tillkännagivande i ryggen.
Sedan vet jag att det också finns andra partier som jag har försökt att ställa frågor till i dag som inte står bakom detta. Men varför passa på att stödja förslaget? Det finns här i dag i riksdagen. Det ligger på bordet att rösta för.
Det hade funnits en möjlighet att få igenom ett tillkännagivande om den viktiga förändringen för dag 365 att kunna göra mer undantag så att människor som är i sin rehabilitering ska kunna fortsätta den och sedan återgå till sin arbetsgivare.
Fru talman! Julia Kronlid ställer adekvata frågor här. Om vi börjar med att utförsäkringen har ökat under socialdemokratiskt styre är det sant och fruktansvärt tragiskt. Det har inte alls varit intentionen från socialdemokratiskt håll.
När vi tog bort stupstocken i sjukförsäkringen var det meningen att det skulle bli ett slut på utförsäkringar. Det fick märkliga och oönskade konsekvenser, har vi kunnat konstatera i efterhand, där utförsäkringen i stället kom att ske vid dag 180 och tillämpningen av reglerna blivit allt skarpare.
Vi har tagit fram åtgärder för det. Vi tillsatte utredningen. Vi har nu jobbat i fyra år med att förändra reglerna vid dag 180. Det gäller inte bara styrningen, som också har ändrats. Det tidssatta niodagarsmålet som tas upp i diskussionerna är borttaget sedan länge.
Det har förtydligats att det är genom tidiga insatser och rehabilitering som vi ska minska sjuktalen och inte genom att utförsäkra dem som är sjuka och inte fått rehabilitering.
Det är med stor glädje som vi tillsammans med övriga partier har lyckats få igenom en förändring vid dag 180 som började gälla nu den 15 mars. Vi lägger nu fram förslag om att förändra den del som gäller normalt förekommande arbete och hur man tolkar det. Det är viktiga steg.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Det är en annan del som vi inte har lyckats med. Det är förändring vid dag 365, som Julia Kronlid lyfter fram. Det är precis som Julia Kronlid redogör för. Vi har debatterat det här innan, och vi har inte lyckats få igenom det.
Varför stöder vi inte Vänsterpartiets och Sverigedemokraternas reservation? Jo, det är för att vi ingår i ett budgetsamarbete med Centern och Liberalerna, och det är en budgetpåverkande fråga. Därför behöver vi få med oss samarbetspartierna.
Fru talman! Tack, ledamot Petersson, för uppriktigheten att utförsäkringarna faktiskt har ökat väldigt kraftigt under Socialdemokraternas tid vid makten! Jag hoppas verkligen att vi nu kan få den kurvan att vända.
Jag har en annan fråga. Jag vet att Björn Petersson i anförandet talade om att vi kanske åtminstone skulle kunna enas om att fila bort de vassaste kanterna i sjukförsäkringen. Vi kan diskutera tidsgränser. Men det finns väldigt mycket saker man skulle kunna göra för att ge positiva incitament för människor och också göra sjukförsäkringen mer flexibel. Jag tror att vi skulle kunna hitta lösningar.
Där har vi ett förslag om att det borde vara dags igen för en parlamentarisk utredning och en parlamentarisk kommitté. Men också det röstar Socialdemokraterna ned. Det finns nu en utredningsgrupp för sjukförsäkringen som jag själv sitter med i. Jag tycker att det är jättebra. Jag hoppas att vi kommer fram till bra resultat där, men varför inte ha en större parlamentarisk utredning?
Mycket har förändrats. Vi ser i dag hur problemen med psykisk ohälsa ökar kraftigt. Vi står nu också inför ett läge där vi inte riktigt vet de långsiktiga konsekvenserna av pandemin och vilka förändringar vi kanske måste göra i sjukförsäkringen på grund av det.
Hur ser Socialdemokraterna och ledamot Petersson på att någonting sådant skulle behövas och att vi sätter oss ned vis förhandlingsbordet och försöker att hitta långsiktiga bra lösningar för en mer human sjukförsäkring? Det skulle göra att det inte blir så att utförsäkringarna åker upp eller ned, eller i vilken riktning de nu rör sig, beroende på vilken regering det är.
Människor ska kunna känna sig trygga med att när de blir sjuka så ska de också få den ersättning som de har rätt till. Det ska inte bero på om en regering måste snåla in pengar på välfärden för att finansiera någonting annat.
Fru talman! Precis som Julia Kronlid säger talade jag om att fila bort de vassaste kanterna i systemet. Det gör jag inte utifrån att det är allt jag vill, utan det är därför att jag gör bedömningen att det är möjligt.
Skulle det vara bra med en parlamentarisk kommitté, att sätta oss ned och komma överens om hur vi ska stärka sjukförsäkringen? Ja, det hade det kunnat vara om det var så att vi i parlamentet hade en majoritet för det och kunnat enas om ett system för att stärka sjukförsäkringen.
Grundproblemet är att vi har fundamentalt skilda åsikter. Det låter kanske inte riktigt så när vi står här i talarstolen, eftersom alla oavsett parti vill människor väl. Men vi har väldigt olika syn på vad som är den enskildes ansvar och vad som är det allmännas ansvar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Jag är av uppfattningen att vi i dag är ganska överens med Sverigedemokraterna. Vi är överens i många frågor. Julia Kronlid har frågat mig varför vi inte har röstar för. Vi kan inte det i dag. Det är också så att Julia Kronlid och Sverigedemokraterna uttalat vill samarbeta med Moderaterna. De har en helt annan utgångspunkt i sjukförsäkringen än vad vi har.
Att sätta sig i en parlamentarisk kommitté och försöka komma överens brett är bara möjligt om Sverigedemokraterna och Moderaterna väljer att gå olika vägar. Om Moderaterna och Sverigedemokraterna håller ihop i en sådan kommitté kommer vi inte heller i en sådan fråga att hitta en bred och långsiktig lösning. Det har vi tyvärr inte heller lyckats med i andra frågor.
Jag skulle inget hellre önska än att vi skulle kunna hitta stora, breda lösningar. Men tills det är möjligt kommer jag att göra allt jag kan för att hitta de små saker där vi faktiskt kan komma överens och ta steg framåt för allas bästa.
(forts. § 11)
Fru talman! Socialförsäkringarna - sjukförsäkringen och de övriga trygghetssystemen - är ett uttryck för att vi gemensamt och tillsammans bygger ett starkt och robust samhälle, där vi gemensamt klarar oss igenom svårigheter. Det kan vara svårigheter för den enskilde som blir sjuk, som förlorar jobbet, som behöver komma tillbaka. Det kan vara svårigheter som vi behöver tackla tillsammans, som en pandemi.
Våra socialförsäkringssystem har prövats hårt det senaste året. Men de har varit viktiga. De har legat till grund för många av de åtgärder vi har vidtagit för att enskilda människor och familjer inte ska drabbas alltför hårt av pandemins effekter.
Att vi har fungerande skyddsnät är viktigt för tilltron till samhället. Den som är trygg i att det finns ett system som fångar upp om något händer kan leva i nuet, kan tillåta sig till exempel en utbildning, att byta arbete, att satsa på framtiden. Men litar man inte på framtiden och på att samhället finns där vågar man inte göra de här viktiga valen. Resultatet blir ett delat samhälle. När vi ser revor i näten måste vi reparera systemen, och det är det regeringen gör nu. Vi reparerar revorna i sjukförsäkringen.
Det var den miljöpartistiska och socialdemokratiska regeringen som redan förra mandatperioden tog bort den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. Det var en helt nödvändig åtgärd, men det räckte inte. Samma regering, Miljöpartiet och Socialdemokraterna, tillsatte de utredningar som under den här mandatperioden har lämnat en rad betänkanden och förslag för att åtgärda många av de brister som återstår. De förslagen har vi för avsikt att genomföra, och det gör vi.
Vi började med det förslag som trädde i kraft i mars: att bedömningen av arbetsförmågan mot hela arbetsmarknaden efter sex månaders sjukdom ska kunna skjutas upp om övervägande skäl talar för att den försäkrade kan återgå i arbete hos den egna arbetsgivaren. Efter den ändringen kommer fler att få behålla sin sjukpenning. Det är ett av de förslag som regeringen har låtit utreda.
Och vi fortsätter. Nästa förslag som har kommit är att Försäkringskassan ska ange inom vilken yrkesgrupp som den sjuke bedöms ha arbetsförmåga, alltså vilken typ av jobb som kan komma i fråga. Det här kommer att innebära slutet på de "fiktiva" jobb som Försäkringskassan har kunnat hänvisa till och som alltför ofta har lett till att den som är sjuk inte kan få hjälp av vare sig Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen utan faller mellan stolarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Regeringen har också ändrat målet för sjukförsäkringen och uppdaterat regleringsbrevet till Försäkringskassan. Myndigheten får nu ett uppdrag att mycket tydligare arbeta med förebyggande insatser, tidigare rehabiliteringsinsatser och bättre samordning. Det blir rehabilitering på riktigt i stället för att man tvingar ut sjuka människor i arbete även om de inte kan arbeta.
Miljöpartiet har varit pådrivande. Jag är glad att vi är i hamn med de här förändringarna i sjukförsäkringssystemet, men än är vi långt ifrån framme. Det finns fortfarande rader av förslag kvar, och vi ska fortsätta att steg för steg genomföra de förslag som vi har låtit utreda.
Jag hade hoppats kunna presentera ytterligare åtgärder, till exempel rimligare och mänskligare bedömningar längre fram i rehabiliteringskedjan så att fler kan få behålla sin sjukpenning också efter dag 365. Att regeringens två partier vill framåt och vill reparera sjukförsäkringen ska det inte råda något tvivel kring. Motståndet finns på annat håll i riksdagen. Jag hade önskat mig åtminstone ett något mjukare motstånd från Centern och Liberalerna i den här frågan. Vårt samhälle förtjänar ett fungerande trygghetssystem. De många långtidssjuka som vi har förtjänar en human sjukförsäkring.
Jag noterar också att Moderaterna och Kristdemokraterna, var för sig, har förslag om successivt sänkt sjukpenning vid dag 90 och 365 och återinförande av den bortre tidsgränsen. Det blir allt tydligare, fru talman, att det är den borgerliga definitionen av arbetslinjen som ställer till det. Det handlar i den borgerliga retoriken inte om arbete utan om lönearbete. Lönearbete definieras som innanförskap och allt annat - arbetslöshet, studier, sjukdom - som utanförskap. Det kan handla om vilken sysselsättning som helst, till exempel frivilligarbete i civilsamhället. Utanförskap och skam!
Det hänger ihop med den borgerliga människosynen, där människan i grunden är lat och inaktiv. Den sjuke misstänkliggörs som fuskare eller som för lat för att arbeta. Det ska löna sig att arbeta, säger man. Vi ska skapa drivkrafter för att komma tillbaka i arbete genom gradvis minskning av sjukpenningen, står det i Moderaternas motion.
Men det här står ju i så tydlig kontrast till det vi hör från dem som verkligen är sjuka. Vid varje samtal med en person som är eller har varit långtidssjuk återkommer önskan att få komma tillbaka till jobbet. Det är precis det man hör hela tiden från de sjuka.
Jag tror att det är det här glappet mellan den borgerliga negativa, anklagande människosynen å ena sidan och verkligheten å andra sidan som är grunden till hela problemet, som är orsaken till att vi har hamnat där vi är i sjukförsäkringen - den sjukförsäkring med rehabiliteringskedjan, utsorteringen, som den borgerliga alliansregeringen införde. Kommer vi bort från den borgerliga definitionen av lönearbetslinjen är mycket vunnet.
Fru talman! Miljöpartiet har tryckt på för att vi nu tar de här kliven för att reparera sjukförsäkringen. Vi vill genomföra de utredda förslagen under den här mandatperioden. Men vi vill också mer. Vi vill ha en flexibel och individanpassad sjukförsäkring som utgår från ett helhetsperspektiv. Rehabilitering ska sättas in tidigt men måste också få ta den tid det tar. Rehabiliteringen ska också utvärderas löpande.
På sikt vill vi utreda ett en ny, samlad försäkring för sjukdom och arbetslöshet med en gemensam myndighet i stället för två och med en dörr in. På det sättet undviker vi att människor bollas mellan de här myndigheterna eller faller helt mellan stolarna.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialförsäkrings-frågor
Även om sjukförsäkringen är en omställningsförsäkring är det viktigt att rehabiliteringen syftar till att man, i den mån det går, ska komma tillbaka till friskhet och livskvalitet i första hand och därefter naturligtvis också tillbaka till arbete, studier eller annan sysselsättning. Den borgerliga definitionen av arbetslinjen måste bort.
Fru talman! Miljöpartiet har förutom det här några andra motioner i betänkandet, och jag ska nämna tre av dem.
För det första behöver vi bekämpa barnfattigdomen. De sociala trygghetssystemen är helt avgörande för det arbetet. Utan den ekonomiska familjepolitiken skulle en fjärdedel av de svenska barnfamiljerna ha varit fattiga enligt EU:s fattigdomsdefinition. Men ersättningsnivåerna håller inte riktigt. Vi måste räkna upp nivåerna.
Miljöpartiet vill för det andra stärka konstnärers och kulturarbetares villkor. Regeringen har nyligen lagt en skrivelse om konstnärernas villkor, men socialförsäkringarna måste komma in tydligare.
Slutligen och för det tredje handlar det om att utreda basinkomst. Medborgarlön är aktuellt på flera håll i världen. Olika system prövas, men det handlar allmänt om villkorsfria pengar i handen till alla. Det finns stora vinster med ett sådant bastrygghetssystem. De försök som har gjorts över världen skiljer sig på flera sätt, och vi vill därför börja med att låta utreda frågan så att vi till exempel hittar rätt nivåer på basinkomsten.
Fru talman! Som vanligt driver vi våra förslag genom regeringen, och jag yrkar därför avslag på samtliga motioner i betänkandet och bifall till utskottets förslag.
Fru talman! Jag instämmer i det som min kollega Mats Berglund har anfört i sitt tal och tänkte fortsätta lite grann där han avslutade.
Det handlar helt enkelt om basinkomst. Alla har rätt till ekonomisk trygghet. Alla som saknar inkomst ska vara garanterade ett stöd som går att leva på oavsett tidigare inkomst och oavsett orsak till att du saknar inkomst. Så står det i vårt partiprogram. Vi är det enda riksdagspartiet som anför detta tydligt i vårt partiprogram.
Vi är också det enda riksdagspartiet som aktivt vill utreda hur en basinkomst kan fungera i Sverige. Men basinkomst är inte en ny idé, och den testas just nu runt om i världen. I mer än 38 länder finns exempel på hur basinkomst har implementerats, och vi kan titta på projekten för inspiration.
Inte minst är frågan aktuell under den pandemi som råder. Därför har FN uppmanat länder att under pandemin dela ut basinkomst till 2,7 miljarder extra utsatta människor. Paradoxalt nog finns en typ av basinkomst i vår biståndspolitik redan i dag. Det råder inga tvivel om att det enklaste och mest effektiva sättet att utrota fattigdom är att ge pengar direkt till dem som behöver pengarna. Därför ger vi i vårt bistånd 40-50 kronor per person i månaden till 80 procent av Sudans befolkning. Detta kan låta som småpengar, men för den enskilda individen gör de stor skillnad.
Socialförsäkrings-frågor
Jag och Miljöpartiet är också övertygade om att en person själv kan bedöma vad pengarna ska användas till. Det avgörs inte bäst på stats- eller organisationsnivå, utan det avgör var och en bäst själv. Vi litar på individens förmåga att avgöra denna fråga. Med tillit kommer ännu mer tillit. Det har vi sett.
Basinkomst innebär en ekonomisk grundtrygghet. Den frigör kreativitet. Den som inte tror att vi skulle arbeta om vi inte fick pengar har helt bortsett från den ideella sektorn. Även vi politiker vet att de flesta som arbetar politiskt gör det ideellt. Kraften finns förstås redan i samhället och är en otroligt viktig del av vårt civilsamhälle och därmed också vår demokrati.
Att ge en basinkomst villkorslöst betyder ingen kontroll, ingen misstro och därmed ingen förnedring. Vi stoppar effektivt fattigdomsspiralen, och man behöver inte försätta sig i en dålig ekonomisk situation och göra sig av med kapital för att få försörjningsstöd. Det gör också att personer kan frigöra sig från destruktiva relationer.
Visst finns frågor, men det här har pågått, och pågår just nu, i många länder. Det finns dock poänger med att utreda frågan, och det är därför vi har motionerat om att utreda frågan i Sverige i en kontext som passar oss.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 28 april.)
Skogspolitik
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 0 | 11 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 0 | 0 | 4 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Totalt | 27 | 11 | 18 | 293 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 10 | 0 | 52 |
| C | 0 | 5 | 0 | 26 |
| V | 4 | 0 | 0 | 23 |
| KD | 0 | 3 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 1 | 0 | 0 | 1 |
| Totalt | 38 | 18 | 0 | 293 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 11 | 0 | 0 | 59 |
| SD | 0 | 10 | 0 | 52 |
| C | 5 | 0 | 0 | 26 |
| V | 0 | 4 | 0 | 23 |
| KD | 3 | 0 | 0 | 19 |
| L | 3 | 0 | 0 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 1 | 0 | 1 |
| Totalt | 41 | 15 | 0 | 293 |
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 16 | 0 | 0 | 84 |
| M | 0 | 0 | 11 | 59 |
| SD | 0 | 0 | 10 | 52 |
| C | 0 | 5 | 0 | 26 |
| V | 0 | 0 | 4 | 23 |
| KD | 0 | 0 | 3 | 19 |
| L | 0 | 0 | 3 | 16 |
| MP | 3 | 0 | 0 | 13 |
| - | 0 | 0 | 1 | 1 |
| Totalt | 19 | 5 | 32 | 293 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
