Studiestöd

Fru talman! Nu kommer vi till det viktiga området studiestöd. Det är ett område som berör ungefär 1 miljon svenskar under väldigt lång tid. En del ska ju faktiskt också betalas tillbaka, så detta är ett väldigt viktigt ämne.

Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation 1.

Jag har sagt det förr, men jag vill säga det igen: Det finns väldigt många möjligheter i livet. Vi moderater vill ta vara på dessa möjligheter och göra det bästa av dem. Vi vill att alla elever i Sverige ska ha möjlighet att välja skola och att de ska veta att skolan håller bra kvalitet oavsett huvudman. Eleverna ska också kunna välja en gymnasieskola som kan ge många olika möjligheter och som har många olika inriktningar och program. Utbildningen ska sedan ge möjlighet till arbete eller möjlighet att studera vidare innan man går ut i arbetslivet.

Fru talman! I Sverige finns det unika möjligheter att studera vidare med vårt studiestödssystem. Studiestödet ger möjligheter att klara sig ekonomiskt under studietiden oavsett om man är på annan ort eller vilket lärosäte man är vid. Man ska också kunna studera när man har familj; vi vet nu att man kommer att läsa mycket framöver.

Det ska finnas möjlighet att studera även högt upp i åldrarna - vi kallar det för det livslånga lärandet. Detta kommer vi att höra mycket om, men det är det som gäller just nu. Det kommer också att vara så framgent.

Moderaterna har därför drivit frågan om att höja åldersgränsen för att kunna få studiestöd från den nuvarande gränsen på 56 år till 60 år. Vi har drivit denna fråga under många års tid utan att få något gehör, men nu börjar regeringspartierna möjligtvis vakna i den här frågan. De börjar faktiskt inse att människor kommer att läsa högre upp i åldrarna. Människor kommer att ha flera utbildningar och säkert också flera olika yrken under arbetslivet.

Antalet studieveckor måste också anpassas efter verkligheten. Vi vill att man ska kunna öka antalet studieveckor från 40 veckor till 60 veckor när man har fyllt 40 år. Man ska givetvis också ha en plan med sina studier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Inte minst under pandemin har vi sett att behovet av att utbilda sig under lång tid kommer att kvarstå under i stort sett hela livet. Detta har vi också sett tidigare i takt med att tekniken utvecklas inom företag. Man kommer att behöva utbilda sig, och vi måste anpassa oss efter det. Samhället och studiestödet måste också anpassa sig till denna utveckling.

Fru talman! I samband med detta vill Moderaterna även se över hur det går att få en ökad koppling mellan vuxenutbildningen och arbetsmarknaden samt se över möjligheten att få utbildningarna studiemedelsberättigande. Det är inte riktigt så nu, men det behöver ses över. Det finns mycket som kan göras här.

När man går en eftergymnasial utbildning kan det ofta sammanfalla med att man vill flytta hemifrån eller kanske med att man byter till en annan studieort. Vid varje terminsstart har många studenter stora bekymmer med att hitta ett boende. Boverket har sett att det faktiskt råder ett underskott på 20 studieorter av 28 möjliga. Det gäller i både små och stora kommuner. Man har alltså inte någonstans att bo som ny student.

Ska man klara studierna är det viktigt att man har ett tryggt boende och inte bara tillfälliga lösningar. När jag läste till läkare hade jag kurskamrater som bytte boende nästan varje månad. Det säger sig självt att det är väldigt olyckligt att ha det så när man ska studera på en krävande utbildning.

Det kan förstås handla om brist på bostäder, men det kan också handla om att bostäderna är för dyra för att man ska klara av dem när man har studiemedel. Därför anser Moderaterna att studiemedlet måste anpassas - man ska kunna ansöka om tilläggslån för att förbättra boendet och få en möjlighet till ett bra boende under sin studietid.

Det sägs att studentbostäder ska anpassas efter CSN-lånet när de byggs, men det går tyvärr inte att göra så. Det går inte att bygga efter hur ett CSN-lån ser ut, utan vi måste faktiskt anpassa lånet så att man har möjlighet att få ett bra boende även under sin studietid. Detta kan också stimulera byggandet så att det blir fler studentbostäder och så att det även byggs fler billigare - små eller större - lägenheter. Det kan vara en nyckel till att få ett varierat boende.

Jag yrkar som sagt bifall till reservation 1.

Fru talman! I år debatterar vi totalt 40 motioner på området studiestöd, och det är återigen lätt att se en röd tråd. Motionerna talar om förbättrade möjligheter till studier senare i livet, som vi precis hörde i Moderaternas anförande, återbetalning och avskrivning av studieskulder, förändrade lånemöjligheter med mera.

För ungefär två år sedan berättade jag här i talarstolen en historia om hur man i Finland år 1985 låste in ett antal styrande politiker i ett rum och inte lät dem komma ut förrän de hade kommit överens. Detta tog Finland framåt, och ett antal förändringar kom till stånd. Jag föreslog att vi skulle göra detsamma här i Sverige.

Någon sådan inbjudan har tyvärr inte kommit ännu, och vi kan konstatera att inget av de förslag som lämnats in för 2019, 2020 eller 2021 ser ut att vinna kammarens bifall - inte ett enda. Trots att vi till stor del är överens och trots att vi alla vill förändra händer ingenting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi är olika partier med olika ingångsvärden, men vi är samtidigt alla överens om att Sverige ska behålla och stärka sin roll som kunskapsnation. Ett av många mål vi alla siktar på är möjligheten till studier senare i livet och längre upp i åldrarna.

Låt oss då ta fasta på det faktum att vi faktiskt har samma mål och sätta oss ned för att diskutera vilken väg som är bäst för att komma dit. Min och mina partikamraters dörr står alltid öppen för samtal och diskussioner.

Sverige ska vara ett land där människor kan bo, verka och ha barnen i förskola och skola även utanför de större orterna. Därför föreslår vi att examinerade lärare, inklusive förskollärare, som tar anställning i områden som av Jordbruksverket definieras som glesbygd ska få 15 procent av sin studieskuld avskriven för varje år som de stannar kvar och arbetar där.

Det skulle innebära att hela studieskulden skulle vara avbetald efter ungefär sju år och att ett antal elever fått en kontinuitet under en längre tid av sin skolgång, något som våra yngsta invånare tyvärr inte är bortskämda med i dag. Sannolikt kommer även många anställda att vilja stanna kvar efter att dessa sju år passerat och skulderna avskrivits, vilket inte bara skulle gynna de enskilda barnen och eleverna eller den enskilda skolan utan även hela glesbygden och samhället i stort.

Detta är ett tydligt exempel på en sådan fråga där partier från både vänster och höger är inne på en liknande linje, även om det talas om exempelvis olika procentsatser och olika modeller för hur det ska genomföras. Men det här är en satsning som behöver göras för att åtgärda exempelvis lärarbristen i våra glesbygder och för att kunna bevara eller återskapa en levande landsbygd.

Sedan 2019, när jag lyfte denna fråga första gången, har egentligen ingenting hänt, detta trots att flera partier har sagt att de vill förändra just detta. Tänk vad den finska modellen hade kunnat åstadkomma vid det här laget!

Fru talman! Jag vill därför yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 3 om avskrivning av studieskulden för examinerade lärare som tar anställning i glesbygd.

Riksdagen beslutade den 7 juni 2018 om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa unga vuxna som kom till Sverige som ensamkommande.

Uppehållstillstånd kan beviljas för studier vid gymnasieskola eller annan motsvarande utbildning, exempelvis komvux eller särvux. Om utbildningen fullföljts ska uppehållstillstånd beviljas i sex månader efter den dag examensbeviset eller motsvarande är utfärdat. Under denna tid finns möjlighet att söka arbete genom anställning eller inkomst från näringsverksamhet. Och om villkoren i lagens § 17 uppfylls ska även permanent uppehållstillstånd beviljas. Sedan har detta reviderats. De 6 månaderna har blivit 12 månader, och kraven i § 17 i lagen har luckrats upp ytterligare.

Personer som får uppehållstillstånd i enlighet med den nya gymnasielagen ska som utgångspunkt finansiera sina studier genom studiestöd.

Jag kanske ska börja med att bara reda ut begreppen här. Ordet studiestöd är ett samlingsnamn för helheten och omfattar studiehjälp och studiemedel. Med begreppet studiemedel menas de rent ekonomiska medel en student kan erhålla som utbetalning på sitt konto. Det består av dels studiebidrag, alltså pengar som studenter erhåller som inte behöver återbetalas, dels studielån som namnet avslöjar är ett lån som studenten förväntas återbetala. Sedan finns även studiehjälp, som är en ytterligare typ av bidrag som kan erhållas, exempelvis inackorderingstillägg, resebidrag, familjeförmåner och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det gäller alltså att hålla isär studiehjälp, studiestöd, studiemedel, studiebidrag och studielån. Nåväl, det var lite siffror och statistik.

Genom den så kallade nya gymnasielagen har studiemedel, alltså bidrag och lån, per den sista januari 2021 betalats ut till 6 456 personer. Den totala summan är strax över 800 miljoner, och hälften är lån.

Av dem som omfattas av denna lag är 99 procent män, endast 1 procent är kvinnor. 92 procent är från Afghanistan, och 97 procent är 22 år eller äldre.

Av de 6 456 personerna har 113 personer, alltså ungefär 2 procent, än så länge fått permanenta uppehållstillstånd på grund av anställning eller inkomst från näringsverksamhet. De personer som inte hittar jobb inom 12, tidigare 6, månader kvalificerar sig således inte för uppehållstillstånd och förväntas lämna landet.

Detta betyder att centrala studiestödsnämnden, CSN, blir tvungen att driva in denna skuld från utlandet, sannolikt då från Afghanistan.

Om en utlandsbosatt låntagare inte betalar, trots påminnelser och kravbrev, överlämnas obetalda belopp till inkasso i det land där personen är bosatt. Om låntagaren inte visar något intresse för att lösa situationen eller inte besvarar CSN:s kontaktförsök kan myndigheten säga upp skulden till omedelbar betalning. Nästa steg blir då att CSN vänder sig till domstol i det land där låntagaren bor för att kunna begära utmätning av lön, eventuella tillgångar med mera.

CSN meddelar själva att de har svårigheter avseende denna region, eftersom de inte har några uppgifter om adresser till de låntagare som är bosatta där och därmed inte kan vidta åtgärder. Enligt CSN har samarbetspartnern för inkasso uttryckt att det generellt sett är mycket svårt, om inte omöjligt, att driva in skulder i den här regionen.

CSN uppger vidare att det inte är troligt att CSN skulle starta rättsliga processer i just Afghanistan, eftersom det rättsliga förfarandet är svårt att utreda och det är komplicerat att få information om kostnaderna för ombud att föra CSN:s talan i domstol.

Detta rapporterade bland annat Sveriges Radio om hösten 2020. Med anledning av det ställde jag en skriftlig fråga till ansvarigt statsråd där jag undrade hur regeringen kommer att agera för att säkerställa att dessa lån återbetalas. Svaret blev att utbildning, det är bra.

Eftersom svaret på frågan uteblev ställde jag på nytt frågan i samband med riksdagens frågestund: Ja, utbildning är bra, men hur avser regeringen agera för att säkerställa att dessa lån återbetalas? Svaret blev: Utbildning, det är bra.

Fru talman! Jag kan inte annat än konstatera att det inte ser särskilt ljust ut för det svenska folket att få tillbaka stora delar av de utbetalade studielånen. Men utbildning, det är bra.

Fru talman! En grundförutsättning för att människor från hela landet ska kunna söka sig till bildnings- och utbildningsinstitutioner och förverkliga sina drömmar är ett välfungerande studiestödssystem. Rätt utformat kan det öka jämlikheten och möjligheterna för människor med olika bakgrunder, såväl ekonomiskt som socialt, att utbilda sig med likvärdiga villkor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Därför var vi i Vänsterpartiet glada när vi tillsammans med regeringen lyckades få igenom en höjning av studiemedlets bidragsdel under förra mandatperioden. Men det räcker inte, och vi är inte nöjda.

Pandemin har visat oss att allt fler människor söker sig till olika utbildningar. I takt med att många också förlorar sina arbeten, och där vi ser att vi har en väldigt hög arbetslöshet, blir det inte minst viktigt att vi har ett välfungerande studiestödssystem som välkomnar alla människor som har sökt sig till utbildningar och ger dem förutsättningen att leva.

Vänsterpartiet föreslog under 2020 en budgetsatsning på semestertillägg i studiemedlet. Vi föreslog att det för var tionde vecka av studiemedel som söks och beviljas ska betalas ut en veckas studiebidrag som ett sommarbidrag. Vänsterpartiet valde därför att avsätta cirka 600 miljoner mer än regeringen under 2020 för att finansiera denna satsning.

En annan fråga som vi drev var påminnelseavgifterna till Centrala studiestödsnämnden. Under alliansregeringen höjdes påminnelseavgiften från 200 kronor till 450 kronor. Vänsterpartiet anser att vi måste ta frågan om skuldproblematik hos studenter på stort allvar. Därför föreslog vi helt enkelt en miljardsatsning som handlade om att få bort dessa påminnelseavgifter som har skuldsatt väldigt många studerande.

Fru talman! Jag skulle vilja tala om och föra över fokus till den ekonomiska situationen för studenter med funktionsvariationer.

Universitets- och högskolerådet konstaterar att situationen för studenter med funktionsnedsättning är väldigt varierande över landet. Men man konstaterar också att en undersökning tydligt visar att fler upplever ekonomiska svårigheter jämfört med studenter utan funktionsvariationer. De öppna kommentarerna i enkätundersökningen visar bland annat att få känner till möjligheten att få långsammare studietakt med fullt studiemedel, samtidigt som många av det lilla antal som ansöker får avslag. Flera menar att relationen till CSN och dess regelverk är problematiskt och att systemet inte visar tillräcklig förståelse för de utmaningar som människor med funktionsvariationer har. I rapporten konstaterar UHR att om staten verkligen vill att möjligheten till deltidsstudier med fullt studiemedel för studenter med funktionsvariationer ska vara tillgänglig i realiteten behöver CSN och andra ansvariga aktörer informera tydligt om denna möjlighet och kraven för anpassade studiemedel ses över.

Därför menar vi att regeringen bör ge CSN i uppdrag att i samarbete med lärosätena informera elever med funktionsnedsättning om denna rättighet. Vi menar också att regeringen bör tillsätta en utredning om de ekonomiska villkoren för studerande med funktionsnedsättning.

Med detta sagt vill jag yrka bifall till vår reservation nummer 6 från Vänsterpartiet.

Jag ska också säga några ord om folkhögskolestuderande och deras möjligheter att söka merkostnadslån. Vi ser att folkbildningen är en viktig del i att nå de delaktighetsmål som handlar om att kunna ta del av kultur, skapa kultur och verka inom kultur oavsett var i landet man bor. Med sin närvaro i landets alla kommuner är studieförbunden tillsammans med biblioteken de mest spridda kulturaktörerna.

Många folkhögskolor finns utanför storstadsområdena och erbjuder därmed möjlighet till försörjning inom kulturella yrken på många platser i landet. Yrkesverksamma konstnärer kan kombinera sitt eget skapande med undervisning. Folkhögskolorna blir också med sina kulturprogram kulturella mötesplatser för det omgivande samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi hoppas att den viktiga mobilitetsersättningen, som har möjliggjort för studerande att flytta till andra delar av landet, kan utvecklas i samarbete med SKR. Det är speciellt viktigt för de särskilda kurserna inom det estetiska området då de ofta rekryterar deltagare från olika delar av landet.

Studieförbundens verksamhet är också ett viktigt forum för kulturutövning. En stor del av cirkelverksamheten rör kategorierna konst, musik och medier. Många är de som har fått chansen att utvecklas i en replokal hos något av studieförbunden och fått sin första publika spelning på studieförbundets festival.

Det är dock oroväckande att se att resurserna och möjligheterna för de utövande inte har förbättrats.

När en större andel deltagare inom folkhögskolan har funktionsnedsättning krävs högre lärartäthet och större kunskap hos pedagogerna.

Vi har noterat att reglerna för att söka merkostnadslån hos CSN för exempelvis instrument inte omfattar studerande på folkhögskolor utan endast på högskolenivå, vilket blir en barriär för många av dessa studenter. Vi menar därför att regeringen bör återkomma med förslag om förändrade regler för merkostnadslån.

Allra sist: Vi hörde tidigare en ledamot från Sverigedemokraterna säga att inga partier vill samarbeta och att man inte har fått igenom några förslag. Man ska kanske fundera över vilka förslag man lägger fram. När man till och med i en debatt om studiestöd lyfter fram minsta lilla för att kunna skylla systemfel på invandring och på personer som har en annan bakgrund är det inte så konstigt att ingen vill samarbeta.

Fru talman! Sverige har ett av världens mest generösa studiestöd, och det är något vi ska vara stolta över. I dagens kunskapssamhälle ställs krav på kompetensutveckling under större delen av yrkeslivet. Därtill har den pågående pandemin medfört att många personer har förlorat sina jobb, och det behövs studier för att klara av den omställning som krävs för att komma vidare i arbetslivet.

Det är därför avgörande att skapa goda förutsättningar för studier även senare i livet. Det är en investering eftersom ett livslångt lärande inte bara stärker den enskildes utveckling utan också främjar samhällets utveckling och kompetensförsörjning.

Fru talman! I dag finns det dessvärre begränsningar i studiestödet som kan vara hindrande för studier senare under livet. Man kan få bidragsdelen av studiemedlet tills man fyller 56 år, men rätten att låna begränsas redan från det år man fyller 47. Det innebär att det antal veckor man kan få studielån minskar successivt från det år man fyller 47.

I en tid när medellivslängden ökar och riksdagen nyligen har beslutat om höjd pensionsålder anser vi kristdemokrater att det är rimligt att också höja gränsen för vid vilken ålder man kan få studielån.

Detta har vi motionerat om under flera år, och det är därför glädjande att regeringen nu har aviserat att det ska bli möjligt att få studielån även högre upp i åldrarna. Vi kommer att följa frågan noga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Återbetalning av studielån ska enligt dagens regelverk påbörjas tidigast sex månader efter att det sista studiestödet betalades ut. Lånet ska vara färdigbetalt det år personen fyller 60 år, och man kan som längst betala tillbaka lånet under en period av 25 år.

Men eftersom vi lever längre och arbetslivet förlängs bör också lånens återbetalningstid förlängas. Det måste finnas en chans att betala tillbaka studielånen i en rimlig takt även om man studerar senare i livet. En alltför snabb återbetalningsplan kan hindra människor från att våga satsa på kompetensutveckling eller att påbörja en ny utbildning.

Vi kristdemokrater anser därför att åldern för återbetalning av studielån bör förlängas till det år man fyller 65 i stället för dagens 60.

Fru talman! Det kan vara så att en person som vill återuppta studier senare i livet har lyckats spara ihop en buffert som gör att personen klarar hushållsekonomin utan att ta nya studielån. Men ekonomin kan också bli ansträngd på grund av återbetalning av studielån som har tagits tidigare under livet. Då finns visserligen möjligheten till nedsättning av återbetalningstakten, men vi kristdemokrater menar att en huvudregel i stället bör vara att man så länge man studerar ska slippa betala av på sitt studielån.

Naturligtvis måste det finnas gränser för hur länge en person ska ha rätt att avvakta med sin återbetalning på grund av studier. Detaljerna kring detta måste utredas vidare, men det vore rimligt att utgå från att samma krav på studieresultat som finns för att få behålla studiestödet också ska vara vägledande för längden på återbetalningsfriheten.

Jag yrkar bifall till Kristdemokraternas reservation 4.

Fru talman! Ibland undrar jag om inte just studiestödet måste vara en av de mest väldebatterade frågorna i Sveriges riksdag. Det är möjligt att det finns en beredningsteknisk aspekt som leder fram till det och som jag inte riktigt förstår. Det var ju ändå ganska nyligen som vi debatterade studiestöd.

Då, innan jul, handlade många av replikskiftena om ett eventuellt slopande av fribeloppet under våren mot bakgrund av pandemin. Det är bra att vi liberaler tillsammans med Centerpartiet och regeringen kunde göra just detta under våren 2021. Och som av en händelse klubbades just den ändringsbudget där detta ingår i dag - även om fribeloppet gäller retroaktivt från och med årsskiftet.

Vi får givetvis återkomma till behovet av ytterligare förlängningar beroende på pandemiläget längre fram.

Fru talman! Studiestödet finns för att alla som vill och har behörighet ska kunna läsa på högskola eller folkhögskola. I Sverige kan ingen säga att man inte har råd eftersom systemet är tillgängligt, rättvist och inkluderande.

Motivet för att unga såväl som äldre ska kunna läsa på högskola handlar inte bara om att rusta personer för arbetsmarknaden. Det handlar också om att öka kunskap och bildning i Sverige. Lika mycket som kultur måste ha ett eget värde och aldrig enbart finnas till för något annat behöver bildning och utbildning ha sitt eget värde. Ett studiemedelssystem så som det är organiserat i dag bidrar till just detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Liberalernas bedömning är att studiemedelssystemet i många delar är väl avvägt i dag. Som flera andra talare i denna talarstol har konstaterat finns ett behov, i och med framväxten av ett allt längre arbetsliv, av att se över och höja åldersgränserna i studiemedelssystemet. Detta finns med i den sakpolitiska överenskommelse med 73 punkter som slutits mellan Liberalerna, Centerpartiet och regeringen. Det kommer också en proposition om detta inom kort.

Samtidigt som möjligheten att ta studielån ökar inser vi naturligtvis att åldern måste höjas vad gäller att kunna skriva av studiemedel. Även om vi har konstaterat att studiemedelssystemet är väl avvägt kan vi inte utesluta att det kan bli aktuellt med ytterligare reformering av systemet.

Förslag som kan behöva komma i fråga lite längre fram för bättre matchning och kompetensutveckling är till exempel individuella kompetenskonton som kan byggas upp för att användas vid vidareutbildning och omskolning. Just omskolning, omställning och bättre matchning är aspekter som enbart kommer att växa i betydelse.

I framtiden kan vi, för att öka genomströmningen i högskolan och öka drivkrafterna för studenterna att klara sin examen på utsatt tid, se en utökning av sommarkurser inom ramen för studiestödet. Det är några av de delar som vi kan se i framtiden.

Med detta yrkar jag återigen bifall till reservation 5.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utbildningsutskottets förslag till beslut.

I dag ska vi debattera och diskutera studiebidrag och studielån, vilket är en helt avgörande förutsättning för att våra studenter faktiskt ska klara av sina studier på ett ekonomiskt försvarbart sätt.

För oss socialdemokrater är en säkerställd ekonomisk trygghet för vidare studier en mycket viktig och djupt ideologiskt avgörande fråga. För oss handlar det om att ge alla barn och unga, oavsett ekonomisk bakgrund eller vilka föräldrar man råkar ha, möjligheten att studera vidare. Om intresset, ambitionen och förmågan finns för att studera vidare kan vi aldrig låta storleken på föräldrarnas plånbok ställa hinder i vägen. Studiestödet är helt avgörande för att alla ska ha chansen att utbilda sig, göra en livsresa och nå sina drömmars mål.

Vi vet vad det handlar om. Vi vet hur det var för bara någon eller några generationer sedan. Det var inte särskilt länge sedan dörren för vidare studier eller universitetsstudier var i princip stängd för arbetarnas barn - detta oavsett kunskapsnivåer, förutsättningar eller betyg från grundskolan. Det var en ekonomisk omöjlighet för vanligt folk att finansiera kostsamma studier där inget statligt eller kommunalt stöd fanns att få.

I dag ser vi, fru talman, en helt annan situation både när det gäller intresset för och efterfrågan på högre utbildning. Vi ser ett ökat behov av välutbildade medarbetare i både näringslivet och välfärden. Vi ser ökade behov av spetskompetens, forskare och doktorander för att hänga med i, och i bästa fall leda, utvecklingen i den extremt hårda internationella konkurrensen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi befinner oss numera i en situation där vi som land och nation inte har råd att låta individers förutsättningar och möjligheter gå till spillo på grund av ekonomisk ställning. Det handlar om rättvisa och att alla får möjligheter men också om att säkerställa att vi som nation ska klara uppgiften att vara en nation i framkant och ett välfärdssamhälle värdigt namnet.

Fru talman! Jag är stolt över de insatser som denna och tidigare Sregeringar har gjort när det gäller att ekonomiskt möjliggöra gymnasial och eftergymnasial utbildning. Utvecklingen och behovet av högre utbildning har de senaste 15-20 åren varit extremt stort, och detta har vi socialdemokrater försökt möta med satsningar på fler högskolor och universitet runt om i landet. Den högre utbildningen har därmed blivit tillgänglig för fler och på fler orter.

År 1994 var det 147 000 helårsstudenter som läste på högskola eller universitet. I dag, 2021, är det drygt 375 000 helårsstuderande. Det är en fantastisk siffra och ett bevis på en nödvändig och lyckad satsning. Jag är övertygad om att det är en satsning som kommer att fortsätta att vara lika viktig och nödvändig även i framtiden, om inte ännu viktigare, för att vi ska fortsätta att ligga i framkant när det gäller utveckling och välfärd.

Jag är dock inte nöjd, för det finns stora och viktiga utmaningar kvar att lösa. Vi ser en utveckling där behovet av utbildningar, påbyggnadsutbildning och vidareutbildning spelar en allt viktigare roll på den svenska arbetsmarknaden. Vi ser att behovet av utbildning genom hela arbetlivet blir både vanligare och mer nödvändigt för att klara dagens och morgondagens snabba omställningar och utveckling. Därför, fru talman, ser jag fram emot regeringens proposition om möjligheten att få tillgång till studiestöd högre upp i åldrarna, som har nämnts av flera talare här tidigare. Detta möjliggör att studera även efter fyllda 57 år. Propositionen ska behandlas här i riksdagen någon gång i maj månad, och vad jag förstår kommer den att få ett brett stöd.

Fru talman! Arbetet för att skapa frihet, möjligheter och lycka för så många som möjligt måste fortsätta. Och det måste intensifieras. Det handlar om friheten att kunna gå till ett eget arbete och känna sig behövd och efterfrågad även om arbetsmarknaden blir allt tuffare, om lyckan att kunna nå en egen försörjning och skapa sig och sin familj en trygg tillvaro och om att känna att man är en aktiv och viktig samhällsmedborgare som får vara med och bidra till ett samhälles utveckling. Vi måste kämpa för att denna frihet och lycka ska gälla alla.

För att lyckas med det måste arbetet med att möjliggöra studier genom hela livet fortsätta. Där är frågan om studiemedel naturligtvis central och helt avgörande för att allt fler ska nå denna enligt mig så viktiga och avgörande målsättning.

Man kan tycka, fru talman, att detta borde vara en självklar och gemensam uppfattning bland riksdagens samtliga partier - att det är självklart att vi ska skapa bättre möjligheter för studier och etablering och för att växa och växla. Men så är tyvärr inte fallet. Det var flera partier, bland annat KD, som röstade emot förslaget om att höja studiestödet 2018. Och under 2020 ville Moderaterna i sin budgetmotion ta bort studiestartsstödet för dem som står allra längst bort från arbetsmarknaden. Att det fortfarande finns partier som kämpar emot att ge alla möjligheten att studera vidare är för mig både obegripligt och bakåtsträvande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Avslutningsvis, fru talman, lovar i alla fall jag att outtröttligt arbeta för att fortsätta att underlätta för fler att både utbilda sig och fylla på med kunskaper genom hela livet. Då krävs att vi fortsätter att stärka alla individers ekonomiska möjligheter till studier och påfyllnadsutbildning, med andra ord ett livslångt lärande.

Fru talman! Sverige är en stark kunskapsnation. Vi håller oss bland de världsledande länderna när det gäller forskning, innovation och utbildning. En anledning till det är vårt studiestödssystem, som är ett av världens bästa och mest generösa.

God utbildning för alla är det fjärde av FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Vi har förbundit oss att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla. Det gäller både i vårt internationella arbete och självklart här hemma. Det är ganska många värdeord i detta åtagande, och studiestödssystemet har inverkan och påverkan på alla delar i åtagandet.

Målet för studiestödet är att det ska verka rekryterande för både kvinnor och män och bidra till högt deltagande i utbildning - alltså inkluderande.

Vi ska ha en utbildning, också en högre utbildning, av hög och likvärdig kvalitet över hela landet. Där är studiestödet en avgörande förutsättning för att alla ska ha en reell möjlighet till studier på alla nivåer. Men kvaliteten kommer inte av sig själv, och det finns liksom inga genvägar till högre kvalitet i utbildningen.

Vi ska inte skylla på studenterna om utbildningarna inte håller måttet. Det höjs ibland röster för att det är studentkvaliteten som är för låg och att vi genom olika typer av spärrar och kvoter ska hålla vissa studenter borta från utbildningarna för att höja kvaliteten. Det är inte något som jag och Miljöpartiet tror på.

Det vi behöver göra är att tillsammans med lärosätena skapa de allra bästa förutsättningarna för studenterna att ta till sig undervisningen och kunna prestera sitt bästa.

För den högre utbildningen handlar det om att vi tillför resurser för fler lärarledda timmar och att vi ser till att säkra den nära kopplingen mellan undervisning och forskning. Det är det som utmärker universitetsutbildning och som ger lärosätena deras plats i utbildningsväsendet. Och för det behöver vi starka forskningsmiljöer över hela landet för att få denna likvärdiga utbildning av hög kvalitet.

Sedan är det också viktigt att vi inte ger incitament i fel riktning. Jag är av denna anledning faktiskt allvarligt bekymrad över det slopade fribeloppet, som Maria Nilsson också tog upp i sitt anförande men i positiva ordalag. Vi klubbade i eftermiddags här i kammaren igenom att vi ska förlänga slopandet av fribeloppet fram till sommaren. Det har vi gjort för den viktiga uppgiften att förstärka personalförsörjningen i framför allt vården nu under pandemin.

Men jag är ändå orolig, eftersom det ger incitament till studenterna att de vid sidan om studierna ska arbeta i alldeles för hög utsträckning och därmed riskera kvaliteten i utbildningen. Vi vet att lite arbete vid sidan om främjar lärandet; det är bra. Men när det blir för mycket sjunker studieresultaten. Vi vill normalt sett att studenterna ska ta sina studier på allvar och fokusera på studierna just för att kunna prestera sitt allra bästa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Det livslånga lärandet är också en del i det globala FN-målet. Här har regeringen, tillsammans med Centern och Liberalerna, ett förslag som är på gång och som handlar om att höja åldersgränserna i studiemedelssystemet. Vi har hört om det tidigare, och det tycks finnas ett brett stöd i kammaren för ett sådant förslag. Och det låter positivt.

Frågan om det livslånga lärandet, tillsammans med nya chanser i livet och i arbetslivet, har Miljöpartiet drivit länge. Jag har av denna anledning skrivit en motion om det och som behandlas i detta betänkande. Den handlar om utvecklingstid. Det är ett förslag som har varit uppe tidigare som en del i regeringens budgetförslag för 2020 men som tyvärr röstades ned av den samlade oppositionen när Vänsterpartiet gick ihop med Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.

Utvecklingstid är inte ett friår. Utvecklingstid är ett studiestöd som riktar sig till personer mitt i arbetslivet. Det ska ha bättre villkor än det studiestöd som CSN administrerar, och det syftar till att människor ska utbilda sig inom bristyrken. Det syftar till att utveckla människors kompetens för att de ska klara sitt arbete när arbetsmarknaden förändras, till exempel för att de ska hänga med i digitaliseringen, automatiseringen och den tekniska utvecklingen. Men det ska också möjliggöra en ny riktning för människor i arbetslivet.

Det skulle också minska vantrivsel på arbetsplatserna om man har möjlighet att utvecklas och kanske byta yrke. Därmed minskar den psykiska ohälsan, och matchningen på arbetsmarknaden förbättras. Det är också oerhört viktigt. Vi vet att de som har en examen från till exempel yrkeshögskolan får mer kvalificerade arbetsuppgifter och höjer sin lön med ganska många tusenlappar varje månad. Jag tycker att det var tråkigt att oppositionen inte ville ha det på detta sätt.

Men det som har hänt sedan allmänna motionstiden och sedan jag lämnade in denna motion är att arbetsmarknadens parter har kommit överens om att vi, trots oppositionens motvilja, ska ha ett sådant här studiestöd för människor mitt i arbetslivet. Just nu pågår ett arbete i Regeringskansliet för att ta fram ett förslag som är rätt snarlikt det som jag föreslår i min motion. Av denna anledning, herr talman, kommer jag inte att yrka bifall till min motion, utan jag inväntar förslaget från regeringen.

Herr talman! Jag yrkar avslag på inte bara min egen motion utan på alla motioner i betänkandet och bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 mars.)