Utgiftsområde 15 Studiestöd

Fru talman! Då kommer vi äntligen till studiestöd! Det är ett område där de flesta av oss nog är överens om att det är ett fantastiskt och unikt studiemedelssystem som finns i Sverige. Men vi är kanske inte helt överens om upplägget och om finansieringen, och därför avstår Moderaterna från ställningstagande när det gäller beslut om statens budget inom utgiftsområde 15. Vi redovisar i stället våra överväganden i ett särskilt yttrande.

Vi hade en debatt om studiestöd för ganska precis ett år sedan. Då berättade jag att jag hade ett 30-årigt förhållande med CSN. Jag har nu avbrutit det, och det är jag väldigt nöjd med. Äntligen är man färdig med detta - puh! Det var en seger, kan jag säga. Men det var förstås också en möjlighet att det fanns.

Det är nästan 1 miljon människor i Sverige som använder studiestöd på både eftergymnasial och gymnasial nivå. Det är en fantastisk möjlighet. Man kan säga att det är en möjlighet för väldigt många. Det är en möjlighet att studera och finansiera sin drömutbildning. Det är en möjlighet att studera utomlands. Det är en möjlighet att studera även när man har fött barn och bildat familj, om man är lite äldre. Det är också en möjlighet till en ny chans att läsa en ny utbildning för att kunna behålla ett jobb, kanske öka sin kompetens eller få ett arbete. Det är alltså en väldigt viktig och fin möjlighet.

Fru talman! Världsekonomin och Sveriges ekonomi förändras i snabb takt. Även arbetsmarknaden förändras. Det har vi hört diskuteras under ett par timmar här på förmiddagen. Vi får ett la¨ngre arbetsliv, och det är sto¨rre behov av kompetensutveckling. Vi kommer också att byta karriär under livet; det kommer snarare att bli regel än undantag att det sker när man arbetar.

Det betyder förstås att kunskap och kompetens fa°r en allt sto¨rre betydelse fo¨r trygghet pa° arbetsmarknaden. Kunskap och kompetens kommer alltid att behövas. Därför vill vi från Moderaterna underlätta möjligheten att få studiemedel under längre tid och även högre upp i åldrarna.

Fru talman! Det går inte att nämna något utan att berätta om coronapandemins påverkan på vårt land. Tillsammans med den la°gkonjunktur som också är på gång har den inneburit att tusentals ma¨nniskor har blivit utan arbete. Väldigt många har börjat studera i stället. Man behöver ställa om, och man behöver komplettera för att kunna komma tillbaka till arbetsmarknaden. A¨ven studenter som examineras nu får en helt annan arbetsmarknad när de kommer ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! En helt ny era i det nya samhällskontraktet kommer att vara att ba°de fo¨retag och offentligt anställda måste se till att man under yrkeslivet kommer att kunna komplettera och byta utbildning. Man måste göra detta möjligt i många olika former. Man kommer kanske också att kunna arbeta parallellt med sina studier.

Vi är mycket positiva till att många vårdstuderande, till exempel, nu under pandemin har arbetat extra inom vården. Då har man kunnat få hjälp med att ta bort fribeloppet under året för att kunna studera och samtidigt tjäna pengar. Fribeloppet är ju den gräns som finns för hur mycket man får tjäna utan att studiestödet påverkas. Denna hjälp har funnits nu under 2020. Vi hade hoppats att den skulle finnas också under 2021, för tyvärr har ju inte pandemin försvunnit - även om vi är väldigt glada för vaccinet som har kommit.

Tyvärr säger regeringen nej till detta. Vi ser det som en viktig gest att det skulle finnas kvar - en gest för att du gör en stor insats när du är inne och arbetar även under dina studier när vi är i en så speciell situation.

Fru talman! Moderaterna har fler förslag på nödvändiga a°tga¨rder. Det ra°der stor brist pa° utbildade fo¨rskolla¨rare. Det behövs många förskollärare. Vi vill nu att det ska info¨ras en ny kompletterande pedagogisk utbildning, som kallas för KPU, fo¨r att akademiker och yrkesverksamma ska kunna komma tillbaka i ett yrkesliv och jobba som förskollärare i stället. Detta diskuterade vi även i går när vi pratade om högre utbildning. Vi moderater vill avsätta 25 miljoner till denna satsning.

Det kommer att behöva utbildas ett stort antal poliser, vilket också har diskuterats mycket. Det räcker inte att bara utöka antalet platser vare sig det gäller polisutbildning eller annan utbildning. Det gäller också att ha en försörjning, och då blir studiemedlet väldigt viktigt.

Vi vill göra det mer attraktivt att arbeta som polis i Sverige, och vi har ett förslag som gör att man blir av med sina studielån när man har arbetat i fem år som polis. Det blir alltså en utbildning som blir betald av staten, och det gör att det kanske blir mer attraktivt att utbilda sig och även mer lönsamt att arbeta som polis. Vi vill satsa 50 miljoner kronor för detta.

Det finns fler brister. Det råder brist på bostäder för studenter. Det är höga kostnader för nyproducerade lägenheter. Vi vill att studenter ska ges möjlighet att ta ett så kallat tilläggslån. Det gör att det blir lättare för studenter att ha ett boende. Vi vet att det underlättar för studenter när man kan känna sig trygg med att man har ett boende. Man slipper flytta under studietiden, och man slipper andrahandskontrakt eller tredjehandskontrakt. Vi vill gärna satsa 300 miljoner extra på detta för att kunna få en tryggare boendemiljö även för studenterna.

Fru talman! Som jag sa inledningsvis är vi inte riktigt överens om hur vi ska finansiera och lägga upp studiemedlet. Därför kommer alltså Moderaterna att avstå från ställningstagande när det gäller beslutet. Jag har nu redovisat lite grann av det som ingår i vårt yttrande.

Jag vill önska en god jul och ett gott nytt år, även om det blir väldigt annorlunda för alla.

Fru talman! I Sverige finns ungefär 10 000 förskolor, och strax över en halv miljon barn går i dessa. Andelen anställda med förskollärarexamen är cirka 40 procent. Ytterligare 20 procent är legitimerade barnskötare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

De flesta enheter klarar kravet på i alla fall en enda examinerad förskollärare på hela förskolan, men vissa kommuner har en så låg nivå som 6 procent utbildade barnskötare och 13 procent legitimerade förskollärare. I 263 av landets förskolor saknas till och med helt personal med någon form av legitimation. Det här är siffror som kommer från Skolverket.

Andelen förskollärare skiljer sig åt mellan olika typer av huvudmän och kommuner. I en rapport från SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, nämns att avståndet till lärosäten med förskollärarutbildning påverkar möjligheten att rekrytera personal eftersom förskollärare i hög grad stannar nära den högskola eller det universitet där de har utbildat sig.

Bristen på utbildad personal är stor på landsbygd och i glesbygd samt i de områden som ligger geografiskt längst bort ifrån de platser där dessa utbildningar bedrivs.

Trots att mycket kan göras digitalt och på distans - det har vi lärt oss det senaste året - talar statistiken sitt tydliga språk: Detta är ett växande problem. Jag deltog nyligen i ett webbinarium kring förskolan som arrangerades av flera ledamöter från utbildningsutskottet där dessa fakta och denna statistik diskuterades och belystes.

Denna utveckling gäller inte bara legitimerade lärare inom förskolan, utan den fortsätter sedan vidare upp i grundskolan.

Sverige ska vara ett land där människor kan bo och verka och ha barnen i förskola och skola även utanför de större orterna. Bristen på legitimerade förskollärare och grundskollärare i glesbygd och på landsbygd behöver åtgärdas. 194 av Sveriges 290 kommuner faller inom dessa kriterier, och ungefär 25 procent av Sveriges befolkning bor i dessa områden. Potentiellt kan alltså vart fjärde barn tänkas gå i förskola eller grundskola i just de områden där det råder kraftig brist på legitimerad och utbildad personal.

Vidare bör även nämnas det faktum att 14 procent av Sveriges examinerade lärare väljer att ta anställning utanför utbildningsbranschen eller som lärare och helt enkelt väljer att arbeta med något annat.

För att påbörja ett arbete där vi försöker råda bot på lärarbristen inom förskola och skola föreslår därför Sverigedemokraterna att examinerade lärare som tar anställning i glesbygd årligen ska få avdrag med 15 procent på sin studieskuld, vilket skulle innebära att hela studieskulden är avbetald efter ungefär sju år.

Såväl Kommunutredningen som Landsbygdskommittén lyfter fram nedskrivning av studieskulder som en lämplig åtgärd för att försöka förbättra kompetensförsörjningen i vissa delar av landet.

Denna satsning innebär cirka 90 miljoner för 2021, och ett fullt implementerat förslag skulle innebära en kostnad motsvarande cirka 600 miljoner per år. Det är en satsning som bara i glesbygd skulle gynna uppskattningsvis över 400 000 barn och elever i förskola och grundskola. Adderar vi lärare i yrkesämnen och gymnasielärare, som är inkluderade i denna satsning, ökar antalet ännu mer, och vi närmar oss en halv miljon elever - för att citera Lärarförbundet: "Allt börjar med en bra lärare."

Fru talman! För att ge incitament till studenter att utbilda sig till yrken där det råder brist på utbildad personal på arbetsmarknaden föreslår Sverigedemokraterna ett riktat stöd i form av ett förhöjt studiebidrag med 1 000 kronor extra per månad under studiemånaderna. Detta gäller de studenter som tar examen inom ett bristområde, vilket avser någon av de tio utbildningar där störst brist på utbildad arbetskraft på arbetsmarknaden råder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

För nästa år är enligt Arbetsförmedlingens prognoser dessa yrken bland annat arbetsterapeuter, barnmorskor, civilingenjörer, fritidspedagoger, sjukvårdspersonal och läkare, it-personal, poliser, psykologer, tandläkare, tandhygienister och tandtekniker samt förskollärare och lärare. Andelen tomma platser på vårens utbildningar i dessa exempelfall varierar mellan 76 och 86 procent. I de värsta fallen utbildar vi alltså bara 14 procent av det faktiska behovet.

Ett högre studiebidrag om 1 000 kronor per månad skulle sannolikt locka fler studenter till dessa utbildningar, något som även riksdagens utredningstjänst styrker. Vi satsar därför i vår budget 580 miljoner för 2021 till detta ändamål.

Sverige är ett fantastiskt land med ett väl utvecklat studiestödssystem som snart går in på sitt 102:a år sedan Hjalmar Oscar-Ahlberg 1919 erhöll det första svenska studielånet - 1 500 kronor för ett helår som skulle betalas tillbaka inom loppet av tio år. Sedan 1919 har Sverige utvecklats, och 1965 lades grunderna för det system vi har i dag som är ett väl utvecklat studiestödssystem. Det är ett av världens mest generösa för att möjliggöra studier för människor från alla samhällsklasser, oavsett den enskilde individens unika förutsättningar. Vi ska vara mycket stolta över detta samtidigt som det alltid finns delar som kan förbättras och utvecklas ytterligare.

Med detta sagt önskar jag yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation och avsluta mitt anförande med att önska våra talmän, tjänstemän, ledamöter i utbildningsutskottet, statsråd och övriga riksdagsledamöter en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Det Michael Rubbestad inte nämnde i sitt anförande gäller studiestartsstödet. Jag konstaterar att Michael Rubbestad vill dra undan mattan för tusentals arbetslösa personer, majoriteten kvinnor, som har kort utbildning och som står längst bort från arbetsmarknaden genom att avskaffa studiestartsstödet. Detta stöd ges under max 50 veckor. Det är till för dessa personer så att de vågar börja studera. I de flesta fall gäller det yrkesutbildning som leder till jobb.

Som skäl anger Sverigedemokraterna att studiestartsstödet endast är avsett för nyanlända. Det är inte sant, fru talman. Enligt CSN:s rättsavdelning har de flesta studerande med utländskt medborgarskap permanent uppehållstillstånd. Men det som samtliga studerande med studiestartsstöd har gemensamt, oavsett medborgarskap, är att de har varit arbetslösa i minst sex månader under en tolvmånadersperiod och att de har en kort utbildning som behöver förstärkas för att de ska kunna få ett drägligare liv.

Sverigedemokraterna vill uppenbarligen av ideologiska skäl, fru talman, beröva tusentals individer möjligheten till ett jobb, till att bli självförsörjande, till att få bidra till det svenska samhället, till en framtid och till en frihet. Varför, Michael Rubbestad?

Fru talman! Jag vet inte vad som är mest anmärkningsvärt här. Jag har precis hållit ett anförande där jag talat om Sverigedemokraternas satsningar som kan gynna 500 000 barn och elever. Men ledamoten Pia Nilsson vill hellre tala om Socialdemokraternas politik. Jag hade hoppats få tala om vad Sverigedemokraterna vill på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Pia Nilsson talar om tusentals personer. Det var ungefär 6 300 personer som 2019 omfattades av studiestartsstödet, enligt CSN. CSN konstaterar också att ungefär hälften av dessa personer sannolikt hade börjat studera ändå. Då är vi nere på ungefär 3 000 personer. Det är inte speciellt många kvar. Av dessa hoppar ungefär 8 procent av under studieåret. Det är dessutom bara en tredjedel som fortsätter att studera när året har passerat. Det låter inte som att det är särskilt många kvar.

Det sas att Sverigedemokraterna vill dra undan mattan. Det handlar mer om att vi ställer ett antal förslag mot varandra. Politik är prioriteringar. Hur ska vi använda pengarna? Om jag kan välja att använda denna pott med pengar till ungefär 500 000 barn och elever och gynna potentiellt 25 procent av Sveriges befolkning på landsbygd och i glesbygd kontra ungefär 3 000 personer är valet ganska lätt.

Fru talman! Sverigedemokraternas politik på området handlar om att avskaffa studiestartsstödet, men Michael Rubbestad valde att inte anföra det från talarstolen. Så är dock fallet. Det är helt klart.

Att avhoppen skulle vara 8 procent stämmer inte alls. Det var 289 personer av 6 300 som hoppade av. Det blir inte 8 procent.

Michael Rubbestad sa också att en tredjedel fortsatte att studera. Jovisst, men ganska många fler får ett jobb inom områden som vård och omsorg, barn och fritid, yrkestrafik, restaurang och handel. Detta glömmer Michael Rubbestad och Sverigedemokraterna bort.

Dessa miljoner är väl investerade pengar. Det handlar nämligen om personer som inte skulle ha tagit detta kliv utan studiestartsstödet. Michael Rubbestad blir svaret skyldig. Vad tänker Sverigedemokraterna göra åt de här tusentals personerna? Oavsett om det är 3 000, 6 000 eller 10 000 bekommer det inte Sverigedemokraterna. De säger ju nej.

Fru talman! Det kan mycket väl vara så att Pia Nilsson har rätt. Jag tror inte att ledamoten står och ljuger om siffrorna, men 8 procent är det i de underlag som jag har fått från CSN. Jag har lite svårt att se att de skulle vara felaktiga.

Det är korrekt uppfattat att studiestartsstödet är något som vi vill avskaffa. Detta är inte Sverigedemokraternas politik; det är Socialdemokraternas politik. Sverigedemokraterna tror på en politik som gynnar alla medborgare. Vi ska inte begränsa oss till denna extremt lilla grupp. De människor som egentligen omfattas här är väldigt få. Om vi vill göra insatser som dessa borde vi rimligtvis vilja göra insatser som gynnar alla, hela den svenska befolkningen, så att man inte måste tillhöra vissa grupper för att ha möjlighet att ta del av något.

Nästa gång Pia Nilsson får frågan om hon tycker att studiestartsstödet verkligen var en god investering föreslår jag att hon citerar sin statsminister och partiledare och svarar: Vi har varit naiva.

Fru talman! Ojämlikhet och vidgade ekonomiska klyftor är ett stort samhällsproblem. I Vänsterpartiets budgetmotion presenteras omfattande satsningar på välfärden. Genom dessa förslag ökar jämlikheten samtidigt som välfärden stärks och Sverige byggs starkare. En del i vår plan för ökad jämlikhet och för att stärka inkomsterna för låginkomsttagare är att införa semestertillägg för studenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Vi vill att utbildning och kunskap ska vara tillgängligt för fler människor. För att lyckas med det behövs ett studiestödssystem som gör det möjligt för studerande att klara sig ekonomiskt. Vänsterpartiet har vid ett flertal tillfällen kommit med förslag för att säkerställa just detta.

Eftersom påminnelseavgifterna för sent inbetalade fakturor till CSN höjdes från 200 kronor till 450 kronor under Alliansens tid vid regeringsmakten föreslog vi en utökad budget till CSN för att de åter ska kunna sänka avgiften - detta som en åtgärd för att studenter inte ska hamna i skuldproblematik.

Som studentorganisationerna har påpekat går studenter back varje månad om de skulle ha grundläggande omkostnader. Därför lyckades vi vid förhandlingarna med Socialdemokraterna och Miljöpartiet under förra mandatperioden få fram en höjning av bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor i månaden.

I samma förhandlingar lyckades vi även få igenom en historisk ökning av studiebidraget för gymnasieelever, och i år föreslog vi en höjning av studiebidraget med 700 kronor i månaden under de månader som undervisningen bedrivs på distans och i fjärrundervisning. Det var något som tyvärr inte fick gehör bland riksdagens övriga partier.

Fru talman! Vi anser att det behövs fler satsningar. Under sommarmånaderna är det ofta särskilt svårt för studenter att få ekonomin att gå ihop. Vi föreslår därför att det ska införas ett semestertillägg i vårterminens studiemedel. Förslaget innebär att det för varje tio veckors studiemedel som söks och beviljas på vårterminen ska betalas ut en veckas studiebidrag i juni månad. Vänsterpartiet avsätter 610 miljoner kronor för detta ändamål i sin budget.

För att studiestödssystemet ska bli rättvist och därigenom kunna motverka social snedrekrytering på ett bättre sätt behöver det förändras i grunden. Vänsterpartiets vision är att införa studielön och jämställa studier med arbete. En investering i studielön åt dem som studerar måste på sikt anses vara både ekonomiskt och socialt gynnsam för både studerande och samhälle.

Detta skulle betyda större möjligheter för studenter att få en bra utbildning och öka deras förmåga till aktivt deltagande i samhällslivet. Det är i samhällets och i demokratins intresse att människor är välutbildade.

Med studielön skulle även studerande få tillgång till trygghetssystemen, och många av de sociala och ekonomiska problem som studenter har i dag skulle lösas.

Frågan är komplex. Ett komplement till studiestödet är den så kallade Dalamodellen. Vi har föreslagit att man i vissa bristyrken ska kunna studera och arbeta samtidigt och därmed också få just en lön.

Fru talman! Speciellt i en situation som denna med en pandemi är det viktigt att vi har ett studiestödssystem som förstärks - inte försvagas, som bland annat Sverigedemokraterna föreslår. Därför hade jag önskat att riksdagen hade ställt sig bakom våra förslag, men eftersom budgetramarna redan är beslutade avstår vi från att delta i beslutet. Vi har dock ett särskilt yttrande där vi förklarar våra ställningstaganden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Studiestödet är en viktig del i en ändamålsenlig utbildningspolitik. Stödet ska ge ekonomiska förutsättningar för personer som vill börja studera oavsett deras bakgrund. Studiemedel för heltidsstudier med fullt studielån uppgår till drygt 10 900 kronor per månad för 2021. Av detta utgör bidragsdelen drygt 3 300 kronor.

Regeringen höjde 2018 bidragsdelen med 300 kronor per månad. Vi kristdemokrater röstade emot denna höjning. Men eftersom vi var angelägna om att den totala nivån på studiestödet skulle bibehållas föreslog vi att lånedelen i stället skulle höjas med 300 kronor. Detta ställningstagande står vi fast vid.

Fru talman! Det finns ett värde i att människor ges möjlighet att öka sin inkomst under studietiden, inte minst då hyran ofta äter upp en stor andel av studiestödet. Likaså finns det ett värde i att studenter etablerar sig tidigt på arbetsmarknaden. Vi kristdemokrater är därför positiva till att studenter arbetar under studietiden så länge studierna inte blir lidande.

Som kristdemokrat har jag dock full tillit till att den enskilde själv har förmåga att balansera studier och arbete utifrån sin egen kapacitet och livssituation. Studenter vid universitet och högskola är trots allt vuxna människor. Det finns också krav på studieresultat för att man ska få behålla sitt studiestöd.

Fru talman! Vi befinner oss mitt i en pandemi som prövar vårt samhälle till det yttersta. En fråga som i detta sammanhang har blivit viktig är det så kallade fribeloppet, det vill säga den maximala summa som studenter tillåts tjäna för att samtidigt få behålla sitt studiestöd.

Förutom att fribeloppet som princip begränsar studentens eget beslut om hur mycket tid och kapacitet han eller hon har att arbeta vid sidan av studierna begränsar fribeloppet nu också möjligheten till förstärkt bemanning inom vård och omsorg.

När utbrottet av det nya coronaviruset satte vården under stor påfrestning under våren var Kristdemokraterna pådrivande för att fribeloppet skulle slopas för 2020. Det var angeläget att de studenter som ville och kunde skulle få möjlighet att arbeta i vården utan risk för negativa effekter på rätten till studiemedel. Det var välkommet att regeringen fullföljde förslaget.

För den ordinarie vårdpersonalen gav dessa arbetsinsatser från studenterna värdefull avlastning i vissa uppgifter under den stora omställning som var nödvändig för att klara vården.

Tyvärr är läget fortfarande kritiskt. Coronakrisen fortgår med förnyad kraft, och det är ännu för tidigt att säga när pandemin är över. Trycket på vården accelererar återigen i takt med att smittspridningen ökar. Vi hör dagligen varningssignaler om att toppen på den pågående andra vågen ännu inte är nådd.

Pressen på personalen är omänsklig. Många har inte fått tillräckligt med återhämtning efter vårens påfrestningar, och många får inte heller ledigt under de stundande jul- och nyårshelgerna. Många är nednötta både fysiskt och psykiskt. Det är inte konstigt att det kommer rapporter om att fler och fler inte orkar längre och känner sig tvingade att lämna sitt jobb för att rädda sin egen hälsa. Situationen är minst sagt alarmerande och allvarlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Vi är många som med hopp och tillförsikt ser fram emot att flera vacciner inom kort kommer att bli godkända. Men vi måste samtidigt vara realistiska och inse att vaccinet inte kommer att lösa krisen inom vården genom ett trollslag. Nej, även om vaccinationsplanen löper på utan problem kommer vården att stå under stor press under lång tid framöver.

Vårdköerna var alldeles för långa före pandemin, och nu har det därtill byggts upp en stor vårdskuld då mycket av den icke akuta vården har fått skjutas på framtiden. I oktober hade 115 647 patienter väntat olagligt länge, det vill säga längre än vårdgarantins 90 dagar, på ett första specialistläkarbesök eller på en operation.

Bakom varje siffra finns en människa som kanske lider och har ont och som med rätta oroar sig för att hennes redan onda knä eller värkande höft riskerar att bli ännu sämre i väntan på vård.

När pandemin så småningom lägger sig måste dessa patienter få vård omgående. Situationen inom vården kommer därför att vara ansträngd under lång tid framöver.

Fru talman! Jag kan bara föreställa mig den press och stress som de som arbetar inom vården upplever varje dag. Vi måste därför alla göra vårt yttersta för att underlätta. Vi måste hålla avstånd och stanna hemma vid minsta symtom.

Men regeringen måste också ta ansvar och vidta alla åtgärder som på något sätt kan bidra till att fler personer rent praktiskt kan hjälpa till och avlasta den hårt belastade vårdpersonalen. Studenter måste kunna hjälpa till utan att bli straffade. Vi kristdemokrater anser därför att fribeloppet måste slopas även för 2021.

Ett motargument som ansvarigt statsråd ofta använder är att nivån på fribeloppet tillåter att en undersköterska kan jobba halvtid och fortfarande behålla studiestödet. Det är bra att fribeloppet har höjts så pass mycket. Men vi vet också att det kan uppstå problem när exempelvis hela lönen från sommarjobbet betalas ut efter halvårsskiftet eftersom den högsta tillåtna inkomsten räknas terminsvis.

Nu finns det en överhängande risk att samma problem drabbar de studenter som har kapacitet och vill jobba intensivt för att avhjälpa krisen under jullovet och under årets första månader 2021.

Fru talman! Detta betänkande rör ett utgiftsområde, och vi har därför ingen reservation. Men förslaget att slopa fribeloppet finns med i vårt särskilda yttrande, som jag självklart står bakom i sin helhet.

Jag beklagar dock att januaripartierna för någon vecka sedan röstade nej till det utskottsinitiativ som Kristdemokraterna och Moderaterna tillsammans tog i denna fråga. Jag hoppas verkligen att regeringen kommer att ändra sig och ta egna initiativ för att slopa fribeloppet.

Vi kan inte riskera att en enda student känner sig tvingad att tacka nej till extra arbetspass när hela vården befinner sig mitt i en brinnande kris av ett slag som vi aldrig tidigare har upplevt i modern tid.

Fru talman! Det Pia Steensland inte nämner är att Kristdemokraterna nu gör gemensam sak med Sverigedemokraterna och vill avskaffa det rekryterande studiestartsstödet för arbetslösa med kort utbildning. Kristdemokraterna anser att stödet är för stort, och de är därför övertygade om att stödet missbrukas, trots att CSN försäkrar att så inte är fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Dubbelmoralen är uppenbar när samma parti i nästa andetag ställer sig bakom målen om att studiestödet ska vara rekryterande och bidra till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper. Pia Steensland sa själv i sitt anförande att oavsett bakgrund ska man ha rätt till stöd.

Kan Pia Steensland förklara för mig, för fru talmannen och för alla som lyssnar varför Kristdemokraterna vill beröva tusentals individer möjligheten till ett jobb, till att bli självförsörjande, till att få bidra till det svenska samhället, till en framtid och till en frihet?

Fru talman! Tack, Pia Nilsson, för engagemanget i frågan! Jag uppskattar det. Det är härligt när folk brinner för det vi jobbar för i riksdagen.

Kristdemokraterna säger nej till stödet av rättviseskäl. Vi menar att det studiestöd som finns i dag i Sverige är generöst. Den grupp som ledamoten talar om ska ges självförtroende att ta del av studiestödet och studera ändå, det vill säga ta del av de medel som står till buds.

Anledningen till att jag inte lade så stort fokus på stödet i mitt anförande i dag är den stora, brinnande krisen under rådande pandemi. Statsrådet har visat lite positiva tongångar i att överväga att fribeloppet kommer att slopas även för 2021. Vi har också hört att CSN menar att det går att begränsa fribeloppet till vissa grupper så att det inte slopas för alla studenter.

Fru talman! Jag vill ta tillfället i akt att fråga ledamoten hur regeringen kommer att gå vidare i detta. Jag tror att många studenter nu står i startgroparna och vill rycka in. Jag hörde på nyheterna i dag att övertiden bland vårdpersonalen är alarmerande. Den har aldrig varit så hög. Personalen far illa, och människor i behov av vård far illa. Tänker regeringen slopa fribeloppet även för kommande år?

Fru talman! Som svar på Pia Steenslands fråga kan jag hänvisa till vad ministern för högre utbildning svarade Pia Steensland i går, nämligen att regeringen analyserar vad som har gjorts så här långt och noga överväger åtgärder. Man har verkligen frågan under lupp, så det kan mycket väl hända någonting. Men i dagsläget finns inget sådant beslut.

Låt oss återgå till studiestartsstödet, som Kristdemokraterna faktiskt säger nej till därför att man tror att det ska missbrukas. Tror verkligen Kristdemokraterna att studenterna kommer att missbruka stödet?

I fjolårets debatt sa Pia Steenslands kollega Gudrun Brunegård att studiemotivation inte bör komma ur en monetär belöning utan komma från en akademisk ambition. Är det Pia Steenslands elitistiska uppfattning? Det är väl snarare så att det här är ett bevis på Kristdemokraternas elitistiska inställning om vilka som ska få tillgång till kunskap och utbildning.

Fru talman! Jag kommer själv från arbetarklass. Jag har studerat på universitet, har disputerat och är docent. Självklart ska alla ha möjlighet att studera vidare.

Jag tycker också att det är viktigt att betona att man inte nödvändigtvis måste gå på universitet och högskola. Det finns så otroligt många värdefulla yrken som bidrar så fint till vår välfärd. De som vill och har ambitioner ska ges möjlighet att studera vidare, men det finns så många yrken här i världen som bidrar till vårt samhälle. Alla har en plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga till Pia Steensland angående Kristdemokraternas budgetförslag inom studiestödsområdet.

I Kristdemokraternas förslag till budget föreslår man bland annat att den höjning av bidragsdelen i studiemedlet som vi tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet införde under förra mandatperioden ska avskaffas.

88 000 studenter med skulder skickades under förra året till kronofogden. Det var på grund av obetalda CSN-lån. Det gör det svårt att hyra bostad, och det gör det i många fall svårt att ens få ett mobilabonnemang. Det gör helt enkelt livet svårare för många tusen studerande.

Det här är en klassfråga. Även om Pia Steensland kommer från arbetarklass företräder hon inte arbetarklassen i dag med tanke på vilket förslag som Kristdemokraterna lägger fram.

Om alla människor oavsett samhällsklass ska få ta del av utbildning på ett likvärdigt och jämlikt sätt över hela landet måste det också finnas ett väl fungerande system där det inte är skuldsättning som är syftet utan snarare att ge bra förutsättningar för att studera. Varför vill Kristdemokraterna ta ifrån så många människor den möjligheten? Varför vill man att många fler tusen ska hamna hos kronofogden på grund av skulder från höga lån?

Fru talman! Jag tackar Daniel Riazat för frågorna.

Vi diskuterar angelägna frågor i dag, och jag är glad att vi får möjlighet att göra det.

Vi omvandlar dessa 300 kronor till lån i stället. Studielånen är ändå förmånliga lån jämfört med många andra lån. Precis som jag har anfört tidigare anser vi att det är angeläget att studenter kan öka sin inkomst på andra sätt under studietiden genom att till exempel arbeta extra vid sidan om. Det är en sak vi vill uppmuntra.

Statsbudgeten tar ett helhetsgrepp. De besparingar vi gör på den här delen lägger vi på andra välfärdsinsatser som gagnar många människor. Jag vet att Vänsterpartiet har ett starkt engagemang för LSS och assistansen. Där lägger vi pengar. Vänsterpartiet lägger dessvärre inga pengar där än, men jag hoppas att de kommer. Vi driver och brinner ju för samma frågor.

Det måste finnas stödsystem för att stödja och hjälpa dem som hamnar i skulder och så vidare. Men just när det gäller studiestöd menar vi att det är ett förmånligt lån för att komma vidare till bättre förutsättningar i livet. I vår budget prioriterar vi hårt att lägga pengar på andra välfärdsinsatser.

Fru talman! Tider som denna med en pandemi visar hur viktigt det är med väl fungerande utbildningsinstitutioner och att ha väl fungerande system för att människor ska ges möjligheten att studera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det som någonstans blir skillnaden mellan Vänsterpartiet och Kristdemokraterna är att vi inte ställer de studerandes villkor mot dem som behöver personlig assistans.

88 000 studenter finns hos kronofogden. Det är på grund av att det i dag finns en för hög lånedel i stället för en höjd bidragsdel. Lånedelen vill Kristdemokraterna alltså öka. Vi vet att lån leder till att fler ungdomar kommer att bli skuldsatta.

Är det Kristdemokraternas besked till Sveriges studenter att det är okej att fler kommer att bli skuldsatta och hamna hos kronofogden?

Fru talman! Mitt besked till studenterna är att vi ska ha ett starkt välfärdssystem som stöder människor som är i behov av det.

Just när det gäller studiestödet står vi fast vid att det är en god prioritering att man får ta del av de här lånen, som ändå är förmånliga. Men jag tänker också att det är viktigt att vi ser över studenternas situation som helhet, att vi tittar på bostadsbidrag och de delarna så att de har andra stödsystem som verkligen stöder dem i den situationen.

Jag håller med om att alla ska ha möjlighet att studera och komma vidare i livet utifrån sina mål och ambitioner. Tillsammans bygger vi upp ett starkt välfärdssystem.

Fru talman! Utan studiestöd stannar Sverige!

Utan ett generöst studiestöd skulle människor i vårt land inte ges möjlighet att söka sig vidare till studier efter slutförd skolgång eller senare i livet.

Utan ett generöst och jämlikt studiestöd skulle kompetensförsörjningen och framtidens jobb inte kunna säkras och drömmar inte kunna nås.

Vi socialdemokrater står upp för ett generöst och jämlikt studiestöd som gör det möjligt att fortbilda sig under hela livet och i hela landet, där nyttan är både individens och hela samhällets.

Fru talman! Utbrottet av coronaviruset har inneburit att fler blivit arbetslösa. En del kommer att kunna återgå i arbete när pandemin successivt klingar av medan andra behöver ställa om och utbilda sig för att inte riskera att hamna i arbetslöshet under en längre tid.

För att möta behovet av omställning har regeringen tillsammans med samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna beslutat om en kraftfull utbyggnad av Kunskapslyftet med 55 000 fler utbildningsplatser nästa år inom bland annat yrkeshögskolan, yrkesvux, komvux, högskolor och universitet.

För att stärka möjligheterna ytterligare föreslår regeringen att tilläggslånet förstärks. För många som tidigare arbetat kan möjligheten att få ett tillräckligt högt totalbelopp inom studiemedlen vara avgörande i valet att börja studera.

Fru talman! Kunskap blir inte sämre eller mindre värd för att fler får del av den. Tvärtom växer kunskap när den delas av fler. Utbildning och kunskap får aldrig bli en klassfråga.

Det finns dock många som avstår från studier för att de inte vågar eller vet hur de kan använda sig av studiestödet. Många är arbetslösa och kommer från studieovana hem. De socioekonomiska faktorerna styr fortfarande möjligheterna för många individer att fortsätta sin utbildningsresa. Det kan vi aldrig acceptera!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Människor är bildbara, och därför måste politiken ge stöd på olika villkor så att fler vågar ta klivet som kan stärka och rusta dem för de jobb som väntar runt hörnet.

Studiestartsstödet är en sådan viktig åtgärd. Stödet vänder sig till arbetslösa i åldern 25-56 år med kort utbildning och stort utbildningsbehov för att stärka deras möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är ett bidrag som betalas ut i maximalt 50 veckor för heltidsstudier.

Förra året beviljades 6 300 personer det här stödet. En majoritet valde att studera yrkesinriktade program som vård och omsorg, barn och fritid och fordon och transport, det vill säga inom bristyrkesområden - och endast 5 procent avbröt sina studier.

En samlad bedömning visar att studiestartsstödet har skapat möjligheter för människor som annars inte hade börjat studera. I en nyligen gjord enkätundersökning svarar 41 procent av de studerande att studierna stärker deras självförtroende, och lika många bedömer att studierna kommer att leda till arbete.

De flesta uttrycker tacksamhet för möjligheterna de har fått via studiestartsstödet.

En av de studerande skriver så här: "Fantastiskt studiemedel för att utbilda sig lite senare i livet och en smidig väg till en anställning om man önskar att bli självförsörjande efter t.ex. en utbrändhet utan att skuldsätta sig upp över öronen."

En annan kommentar lyder: "För min del är jag nöjd att studiestartstödet finns. Det underlättar mitt liv och jag behöver inte vara beroende av min man el försörjningsstöd."

Glädjande är att många av dem som fick studiestartsstöd under 2019 nu studerar vidare, antingen med fortsatta gymnasiestudier eller på eftergymnasiala utbildningar - då med vanligt studiemedel.

I samband med coronapandemin, med många kortutbildade och arbetslösa, kommer det att finnas en ännu större potential för studiestartsstödet. Det menar kommunerna, som välkomnar regeringens resursförstärkning.

Fru talman! De generella målen för studiestöden är att verka rekryterande och utjämnande mellan individer och grupper och därmed bidra till ökad social rättvisa. Studiestartsstödet är träffsäkert och uppfyller målen.

Trots detta faktum råder ett kompakt motstånd från kristdemokrater och sverigedemokrater mot att behålla stödet. De högerkonservativa partierna vill stänga dörren till grundläggande studier som leder till jobb för tusentals individer som utan studiestartsstödet inte hade börjat studera.

Dessa tusentals individer vill kristdemokrater och sverigedemokrater avhända möjligheten att studera till undersköterska, till barnskötare eller till fordonsmekaniker - arbetskraft som hela samhället ropar efter.

Dessa tusentals individer vill kristdemokrater och sverigedemokrater frånta möjligheten att växa med kunskaper som stärker deras självförtroende och som ökar inkluderingen.

Dessa tusentals individer, fru talman, vill kristdemokrater och sverigedemokrater med berått mod beröva möjligheten till en betydligt ljusare framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Sverigedemokraterna tycks vara förblindade av sin ideologi att inte ge en krona i bidrag till insatser som kan göra livet lättare för nyanlända, oavsett om det leder till jobb eller ej.

Kristdemokraterna å sin sida uppvisar en märkbar kluvenhet. Å ena sidan vill de avskaffa stödet, då de anser det vara för högt och är övertygade om att det missbrukas - trots att CSN hävdar att risken för missbruk är minimal. Å andra sidan lyfter samma kristdemokratiska parti i sitt särskilda yttrande fram vikten av att studiestödet ska bidra till att utjämna skillnader i ekonomiska förutsättningar hos enskilda och mellan grupper i samhället. Dubbelmoral är ordet!

Fru talman! Här går en tydlig skiljelinje mellan oss socialdemokrater och de högerkonservativa partierna.

Vi öppnar dörrar i utbildningssystemet på alla nivåer och skapar studiestöd anpassade även för individer med större behov så att fler kan bli anställbara och få jobb.

Vi vet att många tvekar eller avstår från studier. Det gäller i synnerhet individer lite högre upp i åldrarna som har behov av att studera på lägre utbildningsnivåer. Tveksamheten har inget att göra med begåvning utan bottnar ofta i en osäkerhet som många gånger hänger samman med en social bakgrund där det inte förekommit vare sig studier eller studielån.

Därför är studiestartsstödet en viktig dörröppnare för många som annars inte skulle ha påbörjat sina studier - och, fru talman, en viktig del i svensk kompetensförsörjning.

Jag är stolt över att vi under en lång rad av år har byggt upp ett generöst och jämlikt studiestöd i Sverige som gör det möjligt för människor med olika ekonomisk bakgrund att utbilda sig, byta karriär och fortbilda sig under hela livet och i hela landet och ger dem möjligheter att nå sina drömmars mål.

Vår S-styrda regering har infört ett studiestartsstöd för arbetslösa med kort utbildningsbakgrund och höjt bidragsdelen i studiemedlet med 300 kronor i månaden. Nu höjer vi även den övre gränsen för rätt till studiemedel från 56 till 60 år för att möta det livslånga lärandet. Och, fru talman, reformarbetet fortsätter. Det är så vi bygger vårt samhälle starkt.

Fru talman! Utan ett generöst och jämlikt studiestöd stannar Sverige!

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Sverige och världen befinner sig i en pandemi. Den drabbar liv och hälsa, men den påverkar också jobb och företag. När företag drabbas av sjunkande efterfrågan och tomma orderböcker drabbas hela samhället. Många människor har blivit korttidspermitterade. Varslen är stora. Människor befinner sig i arbetslöshet och kommer inte in på arbetsmarknaden.

I tider som dessa är det extra viktigt med omställning och vidareutbildning och att detta underlättas så att fler människor står bättre rustade när ekonomin vänder och så att företag kan få tag på den kompetens som behövs.

Detsamma gäller såklart även offentlig sektor. I många yrken har kompetensbristen varit alltför stor alltför länge. Vi kan se det inom lärarkåren och bland förskollärare, sjuksköterskor och undersköterskor. Detta är viktiga yrken i samhället, och vi behöver få fler av dessa personer och dessa utbildningar för att bättre kunna ta hand om våra äldre och våra sjuka och lära de unga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det är dock inte enbart människor som har ett jobb som drabbas av pandemins effekter på arbetsmarknaden. Vi kan särskilt se att de som har varit långt ifrån arbetsmarknaden nu får svårare att komma in och står ännu längre ifrån den. Ungas och utrikesföddas möjligheter att komma in på arbetsmarknaden har särskilt drabbats i spåren av pandemin, och arbetslösheten bland unga har fördubblats jämfört med motsvarande period förra året.

Fru talman! Jag är stolt över att det nu görs många satsningar på att få fler utbildningsplatser för att möta krisen. Det görs investeringar i utbildningar på folkhögskola, yrkesvux, yrkeshögskola och högskola. Det handlar om såväl korta som långa utbildningar. Detta är viktigt både för dem som har korttidspermitterats och för dem som har blivit arbetslösa.

Det är dock inte så att det viktigaste är att det finns studieplatser, utan det behöver också finnas goda möjligheter för människor att studera vidare. Studiemedlet, som i dag är debattens ämne, är en nyckelfaktor för att fler människor ska ta steget att utbilda sig.

Centerpartiet gör tillsammans med regeringen och Liberalerna flera satsningar när det gäller studiemedlet i denna budget. Jag vill framför allt lyfta fram tre delar.

För det första: Med fler utbildningsplatser behövs det också mer studiemedel. Detta matchas upp i den budget som vi i dag debatterar.

För det andra: Möjligheten att få studiemedel som kan täcka levnadsomkostnader kan vara avgörande i valet att studera. I budget utökas satsningen på det tilläggslån som finns. Studenter som är minst 25 år och som har haft en viss årsinkomst året före studiestarten kan få extra medel för att på det sättet få bättre möjlighet att gå till studier. Höjningen syftar bland annat till att underlätta ekonomiskt för personer med tidigare inkomster som har behov av att till exempel läsa en kompletteringskurs, en tvåårig yrkes- eller masterutbildning eller en kompletterande pedagogisk utbildning som leder till en ämneslärarexamen.

För det tredje, fru talman, tas det nu äntligen steg för att det ska bli möjligt för människor att studera högre upp i åldrarna. Det är en fråga som Centerpartiet har drivit länge; vi presenterade ett förslag på detta redan i Almedalen år 2017 och drev frågan i valrörelsen. Detta blev en del av januariavtalet, och nu tas steg för att det också ska införas.

Att höja gränsen för möjlighet att ta studiemedel från 56 år till 60 år är inte minst viktigt i en tid då arbetsmarknaden förändras och då människor förväntas arbeta längre och därmed också behöver omskola sig och utbilda sig genom hela livet. Detta är en insats som främjar omställning och vidareutbildning för väldigt många människor.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag passa på att i utskottets sista debatt för året önska talmannen, talmanspresidiet, utskottskansliet och hela utskottet en god jul. Jag hoppas att ni även får ett gott nytt år!

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Jag vill börja med att säga att vi nog är flera här i salen - även om vi är ganska få - som tappade andan första gången vi öppnade beskedet från CSN efter avslutade studier när den första återbetalningsplanen kom. Det kändes som den kom ungefär samtidigt som den första lönen. Reaktionen var väl ungefär: Hur blev det så mycket pengar?

Trots denna lite ovälkomna överraskning i posten i början av yrkeskarriären är det svenska studiemedelssystemet bra. Alternativen förskräcker. Vi vill inte ha ett samhälle där det är dina föräldrars pengar som avgör om du kan bli ingenjör, ekonom eller något annat.

Fru talman! Vi liberaler brukar gärna prata om att din bakgrund inte ska avgöra din framtid. Det svenska studiemedelssystemet gör det möjligt att leva upp till just detta. Generösa studiemedel och ett permanent högt fribelopp för den som arbetar och samtidigt studerar är viktiga förutsättningar för att alla som vill ska kunna läsa vidare efter gymnasiet. Detta är Liberalernas mål, men där är vi ännu inte riktigt.

Vi är positiva till att regeringen hörsammade kraven på att slopa fribeloppet under 2020. Vi driver fortfarande på inom ramen för januarisamarbetet för att detsamma ska ske även 2021.

Under de senaste åren har studiemedelssystemet som en möjlighet till omställning ökat i betydelse. Arbetsmarknaden ser inte längre ut som den gjorde för ett antal decennier sedan. Arbetsmarknaden är i ständig förändring, vilket gör att fler kommer att behöva utbilda sig livet ut. En del kommer att behöva byta yrke, vidareutbilda sig inom detsamma och så vidare. Då krävs det att den som vill eller behöver studera har möjlighet att finansiera sådana studier. Coronapandemin det senaste året har endast skyndat på den här utvecklingen.

I ett förändrat och flexibelt yrkesliv ska alla ha möjlighet att ständigt vidareutbilda sig. Liberalerna är, liksom centerledamoten här, mycket nöjda med att åldersgränsen för vem som kan ta studiemedel nu höjs från 56 år till 60 år.

Fru talman! Jag ska inte bråka om vem som var först med att lägga fram det här förslaget. Vi kan väl nöja oss med att säga att Liberalerna också har drivit detta länge.

Sverige har ett starkt studiemedelssystem, och med hjälp av de nya reglerna kommer fler att ha möjlighet att studera. Det är något bra och något positivt.

Fru talman! Jag får väl erkänna att Liberalerna inte alltid har haft alltför varma känslor för studiestartsstödet, som vi har debatterat flitigt här i dag. Men det finns också en styrka i att kunna kompromissa och flytta sina positioner. Det har vi också gjort, och jag vill ta tillfället i akt att berätta om ett möte jag hade i måndags med Romano Center i Väst.

Detta är en del av Göteborgs stad med syfte att erbjuda service till dem i Göteborg med omnejd som tillhör den nationella minoriteten romer.

Romer har varit och är ännu i dag utsatta för trakasserier och diskriminering. Många saknar tilltro till ett samhälle som gång på gång svikit dem och generationerna före. Många har en mycket begränsad skolgång.

På Romano Center i Väst jobbar vägledare med syfte att hjälpa romer att komma in i utbildning eller arbete. Maria, som jobbar där som studievägledare, berättar att på ett år har nästan 50 personer, de flesta kvinnor, skrivit in sig i vuxenutbildning på grundläggande nivå, tack vare studiestartsstödet. Det är ett stöd som gör att män och kvinnor med kort utbildningsbakgrund som står långt från arbetsmarknaden kan ta ett steg närmare jobb och egen försörjning. Det här är ett exempel från verkligheten där politik har gjort skillnad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Med detta vill jag önska utskottet, talmanspresidiet och andra här i salen som inte tillhör någon av de kategorierna en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! Tack så mycket, Maria Nilsson, för anförandet!

Jag blir mycket glad när Maria Nilsson säger att Liberalerna kämpar för att fribeloppet ska vara borttaget även 2021.

Moderaterna och Kristdemokraterna lade ett utskottsinitiativ i utbildningsutskottet den 3 december som tyvärr avslogs, även av Liberalerna. Jag undrar varför.

Fru talman! Tack, ledamot Marie-Louise Hänel Sandström, för frågan!

Vi har ett budgetsamarbete med regeringen och Centerpartiet, vilket gör att, om jag ska vara byråkratisk, det är svårt att bifalla utskottsinitiativ som är budgetpåverkande. Vi driver på i andra kanaler. Jag har varit tydlig med både i Ekot i radion och när vi fattade beslutet varför vi avslog initiativet. Vi driver på i detta nu gentemot regeringen inom ramen för vårt samarbete.

Fru talman! Tack, ledamot Maria Nilsson, för svaret!

Jag förstår mycket väl vad Maria Nilsson säger. Samtidigt är jag ändå besviken över detta. Jag vet ju att Liberalerna tycker att det är en viktig fråga och tycker därför att det hade varit bra om ni hade stött vårt utskottsinitiativ.

Fru talman! Vi har större möjlighet att realisera det här eftersom vi har ett budgetsamarbete med regeringen. Jag får påminna ledamot Hänel Sandström om vad som hände med högskoleprovet. Det genomfördes trots allt, och det genomfördes inom ramen för januarisamarbetet.

Ledamoten ska inte ge upp hoppet om fribeloppet.

Fru talman! Sverige ligger i internationella jämförelser långt framme när det gäller högre utbildning och forskning. Vi ligger bland toppnationerna när det gäller kvalitet och kvantitet i forskning. Vi satsar mycket pengar och har en stor andel forskare. Den generella utbildningsnivån är hög, och vi har många med högskoleutbildning i befolkningen.

Det här är ett resultat av många år av generös utbildningspolitik, som vi har en bred uppslutning och stor acceptans för bland befolkningen.

Vi har avgiftsfria universitet och högskolor, åtminstone för svenskar och EU-medborgare, och ett av världens mest omfattande studiestödssystem. Det har vi för att man ska kunna söka sig till fortsatta studier efter grundskolan och gymnasiet, eller senare i livet om man har behov eller bara lust att studera vidare, kanske för att utveckla sin kompetens, för att följa med i teknikutvecklingen på den egna arbetsplatsen eller för att söka sig till ett annat arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Detta är naturligtvis viktigt för kompetensförsörjningen i näringslivet, industrin, civilsamhället och den offentliga sektorn. Det är också viktigt för att utjämna skillnaderna mellan olika grupper i samhället, för ett jämställt och jämlikt samhälle där fler får tillgång till möjligheterna.

Studier är positiva för livskvalitet och levnadsförhållanden senare i livet. Utbildningsbakgrund korrelerar positivt med faktorer som till exempel bättre hälsa, starkare ekonomi, livslängd och så vidare.

God utbildning är ett av FN:s globala mål för hållbar utveckling, mål nummer fyra. Vi har åtagit oss att säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och att främja livslångt lärande för alla.

Genom att möjliggöra utbildning för fler bygger vi en starkare värld och här i Sverige också ett starkare och mer hållbart samhälle men också starkare individer. Därför har den rödgröna regeringen, sedan den tillträdde för sex år sedan, haft stort fokus på hela utbildningskedjan, från förskolan och vidare. Vi breddar rekryteringen och möjliggör för fler. Vi är till exempel just nu mitt uppe i en historiskt stor utbyggnad av antalet platser i högskolan. Den satsningen intensifieras inför nästa år med medel för 19 000 nya platser. En sådan satsning skulle ha varit helt omöjlig utan studiestödet.

Vi går nu vidare och möjliggör studier högre upp i åldrarna. I budgeten finns medel avsatta för höjda åldersgränser i studiestödssystemet. Vi blir allt äldre, och de äldre blir allt friskare. Fortbildning, omskolning och omställning på arbetsmarknaden blir allt viktigare för att hänga med i teknikutvecklingen. Samtidigt höjs pensionsåldrarna, och arbetslivet blir längre. Då är det rimligt att studiemedelssystemet följer med. Detta är ju en del av januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna. Vi möter i budgeten för nästa år också upp med ett höjt tilläggslån för att fler som har en bakgrund i arbetslivet ska kunna studera.

Fru talman! Studiestödet har varit ett av många instrument som vi har kunnat använda för att parera coronapandemins effekter. Reglerna för studiestartsstödet lättades tidigt i pandemin, så att också nyblivna arbetslösa skulle kunna hoppa på en grund- eller gymnasieutbildning, få finansiering för det och genom studier kvalificera sig tillbaka till arbetsmarknaden.

Utlandsstuderande har fått behålla studiestödet även om skolor stängs eller utbildningar dras in.

Vidare slopade vi fribeloppet. Vi ville inte riskera att människor som har arbetat och tjänat in pengar under terminens första månader men sedan kanske förlorat arbetet på grund av coronakrisen och därför valt att studera inte skulle slå i taket för fribeloppet om de fick studiemedel. Det var också, och kanske viktigare, för att studenter, företrädesvis inom läkar- och andra vårdutbildningar, som har velat bidra i vården och därför antingen hoppat av eller pausat studierna eller arbetat parallellt med studierna inte skulle drabbas av att tjäna för mycket och bli återbetalningsskyldiga.

Det slopade fribeloppet gäller året ut. Det har varit en bra åtgärd. I vilken mån det har fått effekt vet vi inte riktigt än, men om inte annat har det haft en viktig signaleffekt.

Det är flera som har diskuterat detta i dag. Jag har all respekt för dem som vill förlänga slopandet av fribeloppet, men jag är lite tveksam till att förlänga det. Det har varit av stort värde i år, framför allt för att pandemin kom och slog till mitt i terminen, vid månadsskiftet mars/april, då människor har behövt ändra sina planer med kort varsel. Jag ser inte riktigt samma behov nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Jag tycker naturligtvis att det är bra om studenter väljer att jobba extra i vården, till exempel som undersköterska som oftast är aktuellt - vården behöver verkligen förstärkningar i det här läget - på halvtid eller till och med mer än halvtid utan att slå i taket för fribeloppet. Gränsen för fribeloppet ligger ju på 90 000 kronor för ett halvår - jag tror att det till och med är 92 000 kronor nästa år. Att jobba i vården på halvtid och samtidigt studera till lärare eller sjuksköterska på heltid blir rätt tufft. Här riskerar vi att tappa studenter, och är det något vi behöver just nu är det färdigexaminerade läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal - inte drop-outs eller fler avhopp.

Jag tycker att man ska läsa studiemedelsutredningen som kom 2018. Där fastslås att extrajobb under studierna är positivt för både studieresultat och annat, men det gäller bara upp till en relativt låg nivå. Blir det mer än så hänvisar utredaren till flera studier som gjorts som visar just att studieresultaten sjunker med för mycket arbete.

Däremot tycker jag, ska jag säga i det här sammanhanget också, att förslagen i utredningen om en åldersdifferentierad fribeloppsgräns, där man kan höja den lite för äldre studenter och sänka den för yngre, är rätt intressanta. Det får vi kanske tillfälle att tala mer om en annan gång.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Tack, Mats Berglund, för ditt inlägg! Jag får säga att det är väldigt märkligt när vi först får höra att man tycker att någonting är bra, och sedan säger man att därför kommer man inte att göra så.

Det är ändå så att diskussionen om fribeloppet har varit väldigt positiv bland studenter. Mats Berglund har inte hört att det har varit positivt; då kan jag tala om att jag har hört att det är positivt. Jag som arbetar inom vården har mycket kontakt med vårdpersonal i många olika kategorier, framför allt undersköterskor, sjuksköterskor och läkare, som tycker att det var väldigt positivt.

Det är ändå så att man också får en erfarenhet. Förutom att man hjälper vårdpersonalen som är uttröttad och, som min kollega Stefan sa tidigare, kanske inte får ledigt över jul får man också en erfarenhet som förhoppningsvis gör att det blir mer positivt och kan verka motiverande för studierna.

De flesta kanske inte heller når det här fribeloppet. De kanske inte jobbar så mycket som Mats Berglund är orolig för, men det är en positiv signal att man vill att studenter ska kunna hjälpa till utan att vara oroliga för det här med fribeloppet. När jag har arbetat har vi ringt in personal för att jobba extra som då har sagt att de vill gärna jobba men inte kan för fribeloppet.

Det tycker jag är en negativ signal, så jag hoppas att man kan ändra sig på den punkten.

Fru talman! Tack, Marie-Louise Hänel Sandström, för frågan! Jag tycker att det här är en fråga att diskutera, så låt oss göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Det handlar om överväganden. Vi har en målkonflikt, och den vill jag verkligen lyfta upp. Det finns risker med att slopa fribeloppet. Jag vet också att det finns partier som vill slopa det inte bara på grund av pandemin utan kanske vill ta tillfället i akt nu under pandemin och försöka att slopa det här för att stimulera mer arbete under studierna.

Jag tror - eller jag vet, för jag har ju läst utredningen - att det finns stora risker med att göra det. Jag har också tittat på de studier som Studiemedelsutredningen pekar på som visar att studietakten försämras för studenter som arbetar för mycket.

Om det inte blir för mycket är det dock, precis som Marie-Louise Hänel Sandström säger, positivt med arbete under studierna. Men då håller man sig ganska långt under nivåerna för fribeloppet. Det är naturligtvis bra för privatekonomin. Man får också erfarenhet från arbetsmarknaden och kommer in där. Studenter menar även att man får mer fokus på studierna om man arbetar lite och gör någonting annat.

Det är alltså bra med arbete men inte för mycket.

Jag ska säga att som lärare på universitet har jag även egen erfarenhet av detta. Jag kanske bara är en sur gammal gubbe som lärare, men jag tycker att jag har rätt att bli sur när jag varje termin stöter på studenter som inte kommer på obligatoriska seminarier med hänvisning till att de inte kan tacka nej till arbete. Det är ofta sådana arbeten där man faktiskt inte riktigt har makten över tiden själv. Jag ser då studenter som måste gå om terminen efter, och som lärare är det fruktansvärt frustrerande.

Fru talman! Tack, Mats Berglund, för svaret!

Vi ser lite olika på det här. Som läkare har jag jobbat mycket som handledare, och jag kan säga att många studenter har sagt att när de kommer ut i arbetslivet får de motivation till att studera, för de ser vad de kan lära sig ännu mer. Jag tror därför att många har sett det som väldigt positivt.

Däremot inte sagt att man ska jobba för mycket så att man inte hinner med sina studier eller inte hinner gå på sina seminarier. Detta är ju en extrem situation. Vi har ju inte tänkt att pandemin ska stanna kvar, utan det här är någonting som är tillfälligt. Vi hoppas att det kommer att gå över nu när till exempel vaccinet har kommit.

Därför ser jag fortfarande det här som en tillfällig lösning men tycker att man nog skulle kunna fundera över det här med fribeloppet. Jag ser positivt på att man kan arbeta, och jag vet att många är oroliga för vårdpersonalen och att de inte ska få vara lediga över jul. Många studenter har trots allt jullov och skulle kunna arbeta över julen, till exempel.

Jag hoppas fortfarande att vi kan se en ändring och se att arbetslivserfarenhet kan vara positivt för att förbättra studierna.

Fru talman! Det här handlar som sagt om överväganden, men vi får inte glömma att 92 000 kronor på ett halvår är ganska mycket pengar. Det är inte väldigt högavlönade arbeten som vi pratar om för studenter i allmänhet, och att studera heltid på en tuff utbildning och jobba halvtid i en ännu tuffare verklighet i vården under pandemin tror jag är svårt att klara av.

15 000 kronor i månaden är ganska mycket pengar, och man kanske inte framför allt har behov av ett extra lån - man skuldsätter sig ju onödigt mycket. Vi har ändå höjt fribeloppsgränsen ganska rejält just för att man ska kunna arbeta och tillgodogöra sig erfarenheter från arbetsmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Fru talman! Tack så mycket, Mats Berglund! Jag vill också säga tack för respektfulla toner och konstruktiva samtal; jag tror att det är vägen framåt för att komma till lösningar.

Ledamoten sa i talarstolen att det blir rätt tufft att arbeta samtidigt som man studerar. Jag instämmer i det. Det blir rätt tufft. Samtidigt måste vi vara realistiska. Vi är mitt i en pandemi där det är oerhört tufft för vården. Vi har, fru talman, en situation där vården är på bristningsgränsen.

Från Kristdemokraterna menar vi att varje enskild människa som kan gå in och hjälpa till och stötta upp så att vi klarar oss ur den här krisen är så värdefull. Visst kommer det att bli tufft att kombinera studier och arbete. Men jag tror att det är många som är villiga att göra det, och jag tror också att det är många som har kapacitet att göra det, att lägga in den här extra växeln. Vi har ju inte skådat en sådan här kris någonsin förut.

Liksom min kollega från Moderaterna ser jag ändå med viss glädje att ledamoten uttrycker sig försiktigt positivt till det här, och jag skulle vilja veta om ledamoten kommer att fortsätta att verka för den här frågan med sina kamrater i regeringen.

Fru talman! Tack, Pia Steensland! Jag tror nog att jag övervägande uttryckte en känsla av att jag nog inte tror att ett fortsatt slopande av fribeloppet är en bra väg just nu.

Jag vill med detta inte helt stänga dörren. Jag tror att vi behöver mer kunskap, och såvitt jag vet arbetar man med det i Regeringskansliet. Jag vet faktiskt inte riktigt hur det går där.

För det första vill jag säga att vi inte stänger dörrarna för de studenter som vill arbeta i vården. De kan som sagt arbeta rätt mycket. Skulle de slå i taket är det inte så att alla pengar slås undan direkt. Det blir en successiv neddragning med hälften av vad man tjänar, så man får ändå ganska mycket pengar. Man får ju mer pengar när man arbetar än när man bara får studiestödet.

Jag redogjorde för mina tankar tidigare för Marie-Louise Hänel Sandström, men jag skulle ändå vilja fråga om det här med riskerna. Hur ser Kristdemokraterna och Pia Steensland på att vi riskerar att få avhoppare och därmed inte får utexaminerade läkare, vårdpersonal och sjuksköterskor i den mån som vi behöver inför framtiden? Effekterna av corona kommer, precis som Pia Steensland var inne på i sitt anförande, att vara överhängande under lång tid. Vi behöver ju dessa personer. Vi kommer nog att behöva många fler utexaminerade sjuksköterskor än läkarstuderande som jobbar extra som undersköterskor under ganska stressiga förhållanden.

Fru talman! Först och främst är det viktigt att samhället belönar de människor som går utöver sitt ansvar och försöker göra sitt yttersta för att hjälpa till. Det är därför vi menar att man inte ska riskera att förlora sitt studiestöd om man gör det där lilla extra.

Kristdemokraterna har lagt fram förslag när det gäller lönestöd för personer som har lämnat vårdyrket och kommer tillbaka, för att de ska få en extra pott till lönekassan när de går in och hjälper till därför att krisen är så stor. Vi från den här sidan ser att risken att vården kollapsar nu är mycket större än vår misstro när det gäller att människor själva kan avgöra och balansera hur studier och arbete kan kombineras.

Fru talman! Jag tror att vi är överens här om att det handlar om överväganden, att det finns målkonflikter som vi behöver ställa mot varandra och att vi faktiskt behöver göra det. Vad vi inte har lyft upp är kostnaderna, som också är en del i detta. Vi vet tyvärr lite för lite om effekterna under året, och vi vet inte riktigt vilka kostnader det var. Men det budgeterades 1 miljard, och det är mycket pengar. Om kostnaden nu var 1 miljard skulle pengarna kunna användas till andra saker, till exempel att höja studiemedlen för dem som verkligen behöver det.

Om det finns en möjlighet att rikta ett slopat fribelopp till enbart vissa grupper är det klart att man också får ned kostnaderna. Jag tror att övervägandena även fortsättningsvis får ställas mot varandra, men jag vill ändå lyfta fram att jag tror att riskerna överväger, möjligen också kostnaderna, om man lägger in det.

Överläggningen var härmed avslutad.

Studiestöd

(Beslut fattades under § 11.)

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning