Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Skatteförfarande

Betänkande 2022/23:SkU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
10 maj 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Skatteförfarande(pdf, 495 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2022/23:13 Skatteförfarande

Beslut

Nej till motioner om skatteförfarande (SkU13)

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare.

Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 37

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-09
Justering: 2023-03-21
Trycklov: 2023-04-12
Reservationer: 23
Betänkande 2022/23:SkU13

Alla beredningar i utskottet

2023-02-09, 2023-03-09

Nej till motioner om skatteförfarande (SkU13)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om skatteförfarande. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

I motionerna finns ett flertal förslag om att synliggöra skatter och avgifter medan andra förslag gäller F-skatt, kontrolluppgifter och deklarationsfrågor. Ytterligare förslag gäller skatte- och avgiftskontroll, bland annat om en nationell handlingsplan mot skattefusk, svartjobb och förstärkta insatser mot skattefusk. En rad förslag gäller reglerna om certifierade kassaregister, personalliggare och personligt betalningsansvar för bolagsföreträdare.

Utskottet behandlar även förslag som rör reglerna om anstånd med att betala skatt, ersättning för kostnader i skattemål, rättssäkerhet i skattemål, förseningsavgifter, minskad skatteadministration för företag samt skatteavtal.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-05-05
Debatt i kammaren: 2023-05-09
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:SkU13, Skatteförfarande

Debatt om förslag 2022/23:SkU13

Webb-tv: Skatteförfarande

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Boriana Åberg (M)
Anf. 1 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Det är säkert några av åhörarna som minns filmen Forrest Gump och citatet: Livet är som en chokladask, man vet aldrig vad man får. Lite så är det också med detta betänkande som behandlar ett sjuttiotal yrkanden från den allmänna motionstiden som berör det breda området skatteförfarande.

Jag vill börja med den mest lockande pralinen, motionsyrkandena om synliggörande av skatter. Det finns undersökningar som visar att allmänheten i genomsnitt underskattar skatternas omfattning.

Många tror att den skatt man betalar är cirka 30 procent. Arbetsgivaravgiften på 31,42 procent är mer eller mindre osynlig eftersom den betalas av arbetsgivaren utöver den anställdes bruttolön och inte alltid framgår av lönespecifikationen. Därför är det angeläget att öka transparensen.

Ett mer transparent skatteuttag hade ökat förståelsen för samhällets uppbyggnad och även skapat ett bättre klimat för företag då anställda hade fått en ökad förståelse för vad deras anställning kostar företaget. Det är viktigt att vi vet vilka skatter vi betalar. Att dölja detta är ett sätt att indirekt öka acceptansen för högskattesamhället genom att låta människor leva i ovetskap.

Att öka den administrativa bördan för företagen, särskilt i rådande ekonomiska läge, vore dock fel, varför tvingande lagstiftning på detta område inte är aktuellt. Däremot finns det inga hinder för arbetsgivare att redovisa storleken på den inbetalda arbetsgivaravgiften, vilket en del redan gör.

Herr talman! Centerpartiet har motionerat om upphävande av gränshinder, en ambition som vi sympatiserar med. När man talar om gränshinder och kommer från Skåne tänker man osökt på Öresundsregionen.

I förmiddags informerade statssekreterare Carolina Lindholm utskottet om arbetet med Öresundsavtalet, som sedan 2003 reglerar vissa skattefrågor för arbetspendlare mellan Danmark och Sverige. Det är ett avtal som verkligen behöver ses över. Enligt avtalet är arbetspendlare skattepliktiga i arbetsgivarlandet under förutsättning att minst hälften av arbetstiden utförs där under en tremånadersperiod.

Men det har gått 20 år sedan avtalet slöts, och världen har förändrats mycket under den tiden. Under pandemin fick många gränspendlare arbeta hemifrån, och efter det har hemarbete blivit mycket vanligare. En översyn av regeln 50 procent under tre månaders tid är verkligen välbehövlig.

Den har lett till betydande skattemässiga konsekvenser och stora administrativa utmaningar och kostnader, både för den enskilde gränspendlaren och för företag med anställda från bägge sidor av Sundet. Vi önskar regeringen framgång i dessa förhandlingar.

Herr talman! Jag jämförde motionsbetänkandet med en chokladask. För dem som är bekanta med Harry Potter-böckerna är nog jämförelsen med Bertie Botts gelébönor kanske mer relevant. Ni vet, de där godisarna med olika smaker - allt från vattenmelon och banan till öronvax och ruttna ägg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Nu har vi kommit till den senare kategorin, Vänsterpartiets punkt om F-skatt i motionen Ordning och reda på arbetsmarknaden. Jag vill förtydliga: Att det ska vara ordning och reda, och att fusk ska stävjas, är en självklarhet. Det tycker vi moderater, det tycker regeringen, och det tycker alla seriösa företagare.

Oseriöst företagande och fusk drabbar det allmänna i form av uteblivna skatteintäkter. Men det drabbar på så sätt också alla seriösa företagare i form av illojal konkurrens och genom att de seriösa får betala även de oseriösas och fuskandes skatter.

Därför måste skattefusk stävjas, men det ska stävjas med rätt metoder. En del redskap för detta förfogar myndigheterna över i dag, men självklart behöver dessa förfinas och utvecklas.

Men Vänsterpartiets motion handlar om något helt annat. Uttryck som "falsk egenföretagare", "urholkar således arbetstagarbegreppet, och stärker arbetsgivarnas makt" och "påverkar i förlängningen maktbalansen på arbetsmarknaden" avslöjar vad Vänsterns politik handlar om.

Det handlar inte om ordning och reda, och att stävja missbruk och fusk. Det handlar om klassisk klasskampsretorik: Arbetstagare mot arbetsgivare. Man är emot företagande, entreprenörskap och enskilda initiativ. Man vill tillbaka till en gammal traditionell kollektiv modell med arbetsgivare och arbetstagare, då detta mycket bättre stämmer överens med klasskampsretoriken.

Företagande och entreprenörskap har byggt vårt land. Systemet med Fskatt är ett administrativt system för att göra en grundläggande kontroll av dem som driver företag och att hantera beskattningen av företagen.

Vänsterpartiets misstänkliggörande av denna grupp av människor som bidrar till att bygga vårt välstånd är upprörande. Kravet att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att kunna få F-skatt handlar över huvud taget inte om att säkerställa att beslutade skatter betalas in, utan, vilket framgår av motionstexten, om att värna arbetstagarbegreppet.

Socialdemokraterna har också yrkat bifall till motioner där det i princip används samma argument för att ifrågasätta det nuvarande systemet med F-skatt, men på klassiskt socialdemokratiskt manér med ett något mer nyanserat språkbruk för att tilltala en bredare publik. Man framställer det som relativt enkelt att få F-skattsedel i dag. Många entreprenörer och företagare skulle inte hålla med om den svepande beskrivningen.

Motionerna andas samma typ av misstänksamhet som den vänsterpartistiska motionen. De handlar egentligen inte alls om skatteförfarande och möjligheten för staten att få in beslutade skatter, utan om synen på arbetsmarknaden och relationen mellan parterna på arbetsmarknaden. Det är mycket tråkigt att det inte bara är Vänsterpartiet som har denna syn på företagande och entreprenörskap, utan även Socialdemokraterna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Ciczie Weidby (V)
Anf. 2 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Tack så mycket, Boriana Åberg, för att du pratade om Vänsterpartiet i två minuter! Då måste man ju begära replik även om jag inte trodde att jag skulle göra det; det är ju inte naturligt i mitt utskott.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Jag vill ändå bemöta detta, herr talman, för det var så vackert när Boriana pratade om klasskampsretoriken. Det betyder att intentionen i mina motioner går fram. När jag skriver dem vill jag få fram precis det som Boriana beskrev. Hon sa också att Moderaterna och regeringen, och tydligen också nästan hela världen, vill ha ordning och reda på arbetsmarknaden. De vill också att det ska vara ordning och reda bland F-skatt och egenanställningar, säger Boriana.

Men som det ser ut nu är det ingen ordning och reda, och regeringen har inga bra förslag på hur vi ska få ordning och reda i egenanställningarna. De gör människor otrygga, och de ger inte alls samma rättigheter som man har om man till exempel får kvalificera sig för F-skatt.

Herr talman! Jag ger Boriana möjligheten att berätta hur vi får en bra ordning och reda vad gäller F-skatt och egenföretagande.

Boriana Åberg (M)
Anf. 3 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Tack, Ciczie Weidby, för frågan! Jag uppfattar att företagandet i Sverige fungerar tämligen väl. Alla de skatter som dras in och som vi kan spendera på välfärden, på skola, vård och omsorg, på försvaret och på att bekämpa kriminaliteten kommer från företagandet.

Det är företagarna som skapar jobb - jobb som vanliga människor går till. Där gör de ett dagsverke, känner sig behövda, skapar kontakter och får arbetskamrater. Hela våra liv kretsar kring att ha ett jobb, och dessa jobb skapas just av företagare.

Jag blir väldigt bekymrad när man använder en retorik där man exempelvis talar om falska egenföretagare. Det finns inget sådant straffrättsligt och skatterättsligt begrepp. Detta begrepp är så gott som okänt. Det ger fel perspektiv, och det inger känslan av att det är något skumt och att något inte är som det ska. Faktum är att de allra, allra flesta företag fungerar väldigt väl, och de allra, allra flesta företagare är ärliga.

Ciczie Weidby (V)
Anf. 4 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Boriana Åberg säger att det är ett okänt begrepp som vi kommer med när vi pratar om de falska egenföretagarna och att begreppet skulle indikera att det är något skumt på gång.

Där är Boriana Åberg precis rätt ute, för det är just vad det är när personer inte får bli anställda på ett företag. Man säger i stället: Vad kul att du vill springa runt med vår företagslogga på dig och bära upp hela vårt varumärke! Men vi tänker inte anställa dig, utan du får bli egenanställd. Fskatt? Nej, tyvärr inte. Du får bara bli egenanställd, och som tack för det får du också jobba ganska mycket mer än om vi hade anställt dig!

Det är ju faktiskt skumt, eller hur? Jag tycker att det är just skumt, herr talman, när det är så arbetsmarknaden ser ut nu, framför allt på de olika plattformsföretagen.

Det är alldeles korrekt: Att arbeta är någonting som vi alla gör hela tiden. Det är också det som ofta avgör vilka vi är; det är så vi identifierar oss. Alla behöver ett arbete att gå till. Men vi behöver också kunna få gå hem från arbetet och inte bara jobba, kanske 15-16 timmar per dag, som det är i de obegripliga egenanställningar som finns på arbetsmarknaden just nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Det här med ordning och reda fungerar ganska bra på många ställen, men inte just när det gäller egenanställningarna. Det är detta det står om i min motion, och det är det som jag bemöter. Och det är det som Boriana Åberg inte kan berätta hur vi ska komma åt.

(Applåder)

Boriana Åberg (M)
Anf. 5 Boriana Åberg (M)

Herr talman! Man pratar om de påstådda falska egenföretagarna, men vet Ciczie Weidby hur många det rör sig om? Det gjordes en utredning för några år sedan, och där fanns ingenting som kunde ge några belägg för att företeelsen är vitt utbredd. Man kunde inte heller visa hur F-skattesystemet, som vi diskuterar i dag, påverkar denna företeelse.

Jag tycker att det är olyckligt att Ciczie Weidby försöker ställa arbetsgivare mot arbetstagare och egenföretagare mot andra företagare och försöker skapa någon sorts motsättningar. Alla företagare har behov av människor som utför jobbet, och vice versa: Alla arbetstagare behöver någon som ger dem jobb.

Ciczie Weidby insinuerar det här med utnyttjande och att det är många arbetstimmar. Hon säger också att vi behöver en fritid efter jobbet. Det är klart att vi behöver fritid! Finns det några sådana avarter där någon tvingas jobba 15-16 timmar har vi en annan lagstiftning som hanterar dessa frågor. Det görs inte inom det skatterättsliga systemet och framför allt inte genom att försvåra för människor att få F-skattsedel.

Hanna Westerén (S)
Anf. 6 Hanna Westerén (S)

Herr talman! I dag när vi debatterar något så viktigt som skatteförfarande tänkte jag börja i det elementära: Det ska vara lätt att göra rätt, och skatt ska betalas efter bärkraft.

Den första principen genomsyrar vårt skattesystem alltmer. Skatteverket har gjort en enastående resa i att närma sig dem man är till för i akt och mening att hjälpa och vägleda såväl företag som privatpersoner i att betala rätt belopp vid rätt tidpunkt. Likväl finns det mer som vi förtroendevalda politiker kan göra.

Av den anledningen vill jag yrka bifall till reservationerna 9 och 21, som berör F-skatt respektive korttidsarbete.

Herr talman! Som det konstateras i utskottets ställningstagande ska skattefelet begränsas och skattebrott, skattefusk och skatteundandragande motverkas. Jag vill verkligen understryka hur viktigt just detta är för att säkra resurser till våra gemensamma behov men också för att stärka legitimiteten i våra gemensamma system. Brott ska inte löna sig, och att undandra sig beskattning ska försvåras och medföra påföljd.

Som jag nämnde inledningsvis har Skatteverket konsekvent och medvetet arbetat för att bli mer tillgängligt och vara en del av utvecklingen på såväl det digitala som det internationella området. Att det sedan flera år är möjligt att deklarera digitalt är bara ett exempel av många på hur våra myndigheter kan bli mer serviceinriktade.

Som ett led i Skatteverkets arbete vore det alldeles utmärkt att även bredda verktygslådan i fråga om F-skatt. Helt uppenbart fordras det förändringar på området för att säkra skatteuppbörden men också som ett led i att motverka att människor far illa på vår svenska arbetsmarknad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Det är förhoppningsvis inte okänt för någon i denna kammare att den svenska arbetsmarknaden härbärgerar skuggsidor där människor, företrädesvis från tredjeland, lockas till Sverige under falska förespeglingar om både ordnade arbetsförhållanden och försäkringar. Missbruk förekommer av såväl F-skattsedlar som så kallade LMA-kort.

Utskottsmajoriteten hänvisar i betänkandet till det arbete som regeringen redan gör för att bringa ordning och reda i fråga om F-skatt. Vi anser dock att det finns all anledning för riksdagen att följa detta arbete mycket noga och också kräva ytterligare åtgärder om det inte räcker för att stävja oseriösa arbetsgivare och organiserad brottslighet.

Rätt hanterad kan F-skattsedeln vara en tillgång. Det är den i dag i många avseenden. Men i orätta händer är den en möjlig biljett till missbruk av gemensamma system. Vi socialdemokrater kommer att följa och bevaka denna fråga mycket noga.

Ett annat område som vi socialdemokrater kommer att följa mycket noga är systemet för korttidsarbete. Korttidsarbete innebar till exempel att arbetsgivare under pandemin kunde minska anställdas arbetstid och få stöd från staten för att täcka stora delar av kostnaden. Erfarenheterna från pandemin är - det hoppas jag att vi är överens om - mycket goda. Systemet, som tillkom under den socialdemokratiska regeringen, är väl värt att värna, givet den osäkra tid vi lever i.

Vi befinner oss, herr talman, i en mycket utmanande tid, ekonomiskt och på andra sätt. Då är det av yttersta vikt att vi kraftsamlar och står väl rustade i tider av potentiella nedgångar och varsel. Därmed kan jobb med potential och goda förutsättningar skyddas från utslagning, och människor kan behålla sina anställningar.

Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas. Regelverket behöver vara flexibelt och enkelt, samtidigt som systemet regleras så att det förhindrar felaktiga utbetalningar och missbruk samt ökar möjligheten att lagföra misstänkta brott.

Just det sistnämnda, herr talman, är ett område som jag vill säga några extra ord om. Träffsäkerheten, men också rättssäkerheten, måste vara fortsatt stor. Vi har absolut inte råd med liknande haverier som dem vi har haft kring elstöden, där stora belopp utbetalats och där oklarhet råder om vilket belopp företag faktiskt kan räkna som likvida medel.

Till dem som väljer att se tiden an i fråga om system för korttidsarbete vill jag bara förmedla att det även fortsättningsvis måste vara lätt att göra rätt och att systemet har gjort en enorm skillnad för jobb och sysselsättning. Låt det fortsätta!

Avslutningsvis, herr talman: Sverige är ett på många sätt alldeles fantastiskt land att leva och verka i. Men vi vet också att vårt Sverige kan bättre. Steg för steg vill vi socialdemokrater ytterligare öka legitimiteten för skattesystemet genom att säkerställa att välfärden och tryggheten finansieras efter bärkraft, samtidigt som vi försvårar för skattefusk och skatteundandragande och säkerställer en arbetsmarknad utan exploatering och utan fusk. Det är och ska vara lätt att göra rätt, men skatt ska betalas efter bärkraft och välfärd ges efter behov.

(Applåder)

Cecilia Engström (KD)
Anf. 7 Cecilia Engström (KD)

Herr talman! Betänkandet Skatteförfarande handlar om att synliggöra skatter och avgifter men också om förslag som gäller F-skatt, kontrolluppgifter, deklarationsfrågor och skatte- och avgiftskontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om att uttag av skatt och avgifter ska vara synliga. Företag och myndigheter kan redovisa inbetalda arbetsavgifter på lönebeskeden redan i dag. Det finns inte heller något som hindrar att företag synliggör punktskatter och moms i sina prisuppgifter. Det är bra, för det visar vad näringslivet bidrar med till välfärden. Det är bra att de anställda blir uppmärksamma på hur vårt svenska skattesystem ser ut och att det blir tydligt att det inte bara är skatt på lön som bidar till välfärden utan att företagen är en förutsättning för vår välfärd.

Att göra detta till en lagstadgad skyldighet för alla företag i dag tror vi dock skulle öka deras administrativa börda, och det vill vi inte bidra till.

Herr talman! Internationell dubbelbeskattning är en viktig fråga, inte minst för oss som bor i gränsområden. Vi behöver skatteavtal som reglerar rätten till avdrag för redan betald skatt i utlandet. Vi har tidigare i dag pratat om Öresundsavtalet, som gäller på det här området, och att det håller på att omförhandlas. Mellan de nordiska länderna pågår ett fortlöpande aktivt arbete för att ta bort gränshinder, bland annat genom Gränshinderrådet. Det är efterlängtat och kan inte göras fort nog.

Herr talman! Det betänkande som vi behandlar i dag är brett och innehåller en rad olika frågor som är viktiga för våra svenska företag.

Personalliggare påverkar många företag. Reglerna är vällovliga eftersom de syftar till att få bort svart arbetskraft och komma åt osund konkurrens. Det gäller branscher som är särskilt utsatta, såsom restauranger, frisörer, bilverkstäder och byggföretag.

Regelverket ska vara enkelt att tillämpa och inte orsaka onödigt stor administrativ börda för företagen. Det kan man tyvärr inte alltid säga om reglerna i dag. Jag och Kristdemokraterna är därför väldigt glada att denna regering för diskussioner för att förbättra systemen och göra dem så bra som möjligt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.

(Applåder)

Bo Broman (SD)
Anf. 8 Bo Broman (SD)

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservation nummer 1.

I dag behandlar vi motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden gällande skatteförfarande. Skatteförfarande är den process genom vilken skatter samlas in och administreras. Det omfattar flera steg som registrering av skattebetalare, insamling av skatteinbetalningar och granskning av deklarationer.

En korrekt hantering av skatteförfarandet är avgörande för att säkerställa dels att medborgarna uppfyller sina skattskyldigheter, dels att staten får nödvändiga medel för att finansiera offentliga tjänster och infrastruktur. Effektiva och transparenta skatteförfaranden är avgörande för att upprätthålla ett rättvist och balanserat skattesystem.

Det svenska skattesystemet är det som finansierar våra gemensamma offentliga utgifter. Skattesystemet måste vara rättvist, förutsägbart och långsiktigt. Både människor och företag ska kunna känna att skattesystemet har legitimitet, och de ska känna tillit till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Om man tycker att någon utgift staten har är viktig, om man tycker att det är viktigt med rättsväsen, med polis, med välfärd och med skola, borde man också tycka att det är viktigt att skattesystemet fungerar. Det är faktiskt grunden för precis all annan verksamhet som vi ägnar oss åt här i riksdagen.

Om man tycker att det är viktigt att staten får in skatt borde man också tycka att det är viktigt att det sker på ett rättssäkert och rättvist sätt, på ett sätt som skapar legitimitet för staten och för systemet i sin helhet.

Det är precis det vi behandlar här i dag. Det handlar om när staten med sitt skatteförfarande inte i tillräckligt hög grad tar hänsyn till rättssäkerhet, till rättvisa och till att ha regleringar som är på en rimlig nivå och inte betungar företagare, de som skapar jobb, på ett alltför svårt sätt. Om vi vill ha välfärd och skatteintäkter även i morgon behöver vi inte bara ha skattenivåer som är på en konkurrenskraftig nivå. Vi behöver ha ett skattesystem och ett skatteförfarande som också lockar till företagande och till att arbeta snarare än att de är betungande för företagare och gör det svårare att vara arbetstagare.

Likvärdigheten och enkelheten i systemet måste bli bättre. Det måste vara lättare att begripa hur systemet fungerar. Man ska inte som skattebetalare, vare sig man är företagare eller arbetstagare, känna sig betungad av sina kontakter med Skatteverket.

Herr talman! Sverige är en demokrati. Vi röstar i allmänna val. Till saken hör dock att medborgare i en demokrati behöver tillgång till fullständig information för att bättre förstå vad de röstar om. Då krävs det högre grad av transparens. Det är av stor betydelse att skatter och avgifter synliggörs på ett mer uppenbart sätt för medborgaren. Löneskatter och skattenedsättningar behöver presenteras på ett tydligt och enkelt sätt. Människor behöver förstå vad som finansieras och hur mycket som finansierar detta.

Det svenska rättsväsendet och även skattemoralen sätts ständigt på prov. När tilliten till samhället och till andra människor minskar i allmänhet blir det vanligare att människor tycker sig se en anledning att ägna sig åt skattefusk. I det sammanhanget blir det rimligt att fråga sig: Är de verktyg vi har att tillgå verkligen fullt ut adekvata för sina ändamål?

Att vi tvingas tillämpa ett system som personalliggaren i syfte att göra svart arbetskraft vit, men också som verktyg mot lönedumpning, visar att moralen inom ekonomi och beskattning har sjunkit. Att personalliggare införts vittnar om ett misstänkt utbrett fuskande och en skattemoral som gör gällande att nationell gemenskap baserad på etik är ifrågasatt.

Dessutom uppfattas regelverken för personalliggare och kassaregister i bland annat hotell- och restaurangbranschen som kantiga. Höga sanktionsavgifter tas ut för oavsiktliga småfel, trots att det uppenbarligen inte är fusk i egentlig mening som har bedrivits. Det drabbar i stället de laglydiga företagen.

Alla som arbetar i företagets lokaler ska registreras när de kommer och när de går. Skatteverket gör på detta oannonserade kontroller. Många i de här branscherna upplever systemet som betungande och tycker att det tar mycket tid och resurser i anspråk. Samtidigt som fusket på sina håll ändå fortgår är det ett administrativt hinder för många hederliga företagare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Detta är ett problem som föranleder att vi behöver rannsaka oss själva och se på nya lösningar. Vi behöver utreda systemet och dess effektivitet för att beivra skatteundandragande samt hur den administrativa bördan för företagare ska kunna hållas på ett minimum.

Herr talman! Sveriges ekonomi har sin grund i framför allt befintliga företag men också offentlig sektor. För att värna vår industri och vår välfärd behöver vi ständigt jobba med att uppdatera de multi- och bilaterala skatteavtal vi har med omvärlden.

Sverige har löpande tecknat skatteavtal med många länder, och de internationella skatteavtalen behöver kontinuerligt uppdateras. Det är en ständig process. Det innebär att Sverige om vi blir passiva i den frågan kan hamna i ett läge där vi till slut får en skattemässig konkurrensnackdel gentemot andra länder. Vi ser det därför som viktigt att återigen höja tempot i uppdateringen av våra skatteavtal.

Herr talman! De allra flesta skattebetalare saknar tillräcklig kunskap om vilka skatter de betalar och om hur mycket och på vilket sätt skatter betalas. Det innebär ett demokratiskt underskott där människor inte har tillräcklig kännedom om vilka offentliga resurser de är delaktiga i att betala in. Vi ser därför behov av ökad medvetenhet om skatter genom ökad transparens på lönebeskeden månadsvis, inklusive sociala avgifter samt en total sammanställning på det årliga slutskattebeskedet av de skatter och sociala avgifter i kronor som varje individ betalat in, till exempel i form av diagram och pedagogiska förklaringar.

Varje medborgare bör löpande känna till vad som betalas in och hur pengarna årligen har fördelats på olika offentliga verksamheter. Det handlar om ökad information med motivering av skattebeslut som ett led i att öka transparensen. På ett liknande sätt behöver kvitton bli mer transparenta när det gäller punktskatternas del av slutpriset.

Sammanfattningsvis är rättvisa och transparenta skatter fundamentala för att bygga ett rättvist och välfungerande samhälle. Genom att säkerställa att skattebördan fördelas rättvist och att användningen av skattemedel är transparent kan vi främja den sociala rättvisan, den ekonomiska tillväxten och förtroendet mellan medborgarna och staten. Låt oss arbeta tillsammans för att upprätthålla och förbättra vårt skattesystem för en bättre framtid för oss alla.

(Applåder)

Cecilia Rönn (L)
Anf. 9 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Liberalernas ingång är att skattesystemet ska vara utformat så att det gynnar flit, ambition och utbildning. När det är mer attraktivt att arbeta, investera och starta företag får vi en större kaka att dela på i den viktiga gemensamma välfärden.

För att kunna bygga en stark gemensam välfärd behöver vi betala skatt. Det är så vi kan se till att det finns lärare i klassrummen, läkare och sjuksköterskor på vårdcentralerna och poliser. Ju fler som arbetar och startar företag, desto fler kan bidra till vårt gemensamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Därför är det mycket viktigt att vårt skattesystem är enkelt och transparent och inte mer regeltungt än det måste vara. I den bästa av världar, där ingen smiter från skatt eller försöker lura systemet, skulle man inte behöva några kontrollfunktioner alls. Men tyvärr är det nog en utopi. Med det sagt tycker jag att vi i skatteutskottet har en viktig roll i fråga om att hela tiden bevaka att regler och lagar blir så lätta att tolka och tillämpa som möjligt.

Herr talman! Flera partier har i de motioner vi nu ska behandla motionerat om ökad transparens och tydlighet om vad arbetsgivaren betalar ut mer än lön, arbetsgivaravgifter med mera. Vissa vill att kvitton ska specificera moms. Jag tänker att det är en god intention att öka synligheten och transparensen. Vi har hört flera av mina kollegor berätta här i talarstolen att kunskapen är dålig om hur mycket skatt man egentligen betalar eller vad som betalas utifrån ens arbete.

Om vi lagstiftar om de sakerna skulle det dock leda till en ännu högre regelbörda, som inte alla vill eller kan ägna sig åt. Vissa företag ger redan i dag den infon till sin personal på löneavierna eller via digitala system. Gott så, tänker jag. Liberalerna kommer alltid att vara grindvakt för att inte införa onödiga regler och ytterligare administrativ börda för våra företag i Sverige.

Herr talman! Vidare motioneras det mycket om Skatteverkets roll och att de måste bekämpa fusk och skattesmitning. Jag håller med om att det är mycket viktigt. Därför är det bra att Skatteverket regelbundet följer skattefelet och att Skatteverket samtidigt är en av de myndigheter som har högst förtroende hos allmänheten i mätningar. De har även gjort en bra resa med att digitalisera och förenkla sina tjänster, såväl för privatpersoner som för företag. Det arbetet måste fortsätta för att Sverige ska kunna behålla sin starka position som konkurrenskraftig nation med stor export ut i världen.

Herr talman! Slutligen vill jag poängtera att det är jätteviktigt att skattesystemet är tydligt, transparent och förutsägbart. Hela vår välfärd bygger på detta. Fusk ska kraftigt bekämpas samtidigt som vi hela tiden måste sträva efter att minska regelbördan och lagar som inte tillför mervärde för staten, företagen eller privatpersoner.

Jag skulle vilja att vi har som minimimål att om vi ska införa ännu en regel eller lag för företag att följa och administrera borde minst en lag eller regel samtidigt avvecklas eller förenklas. Vi får aldrig i vår iver att få mer kontroll och transparens börja införa mer regelbörda för våra företag eller myndigheter.

Företagen betalar redan i dag en stor kostnad för det arbete som åläggs dem med administration och regler. Ibland görs det med rätta; ibland går det att ifrågasätta nyttan. Det kommer jag att fortsätta göra i denna kammare för att vi ska få fler företag i Sverige som blir en del av vårt system med att ge människor livschanser och som bidrar till mer skattepengar till vår gemensamma välfärd.

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Ciczie Weidby (V)
Anf. 10 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! F-skattesystemet infördes 1993, och efter det har reglerna ändrats flera gånger. Systemet har med tiden blivit alltmer generöst. De senaste förändringarna genomfördes av den borgerliga regeringen 2009 då näringsbegreppet utvidgades i syfte att fler skulle beviljas F-skatt. Förändringarna innebär att det numera kan vara tillräckligt att en egenföretagare har en enda uppdragsgivare. Denna uppdragsgivare kan dessutom vara egenföretagarens tidigare arbetsgivare. Det är givetvis ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Enligt en rapport från LO blir det allt vanligare att anställda sägs upp och erbjuds att utföra samma arbete som egenföretagare. Därmed kan arbetsgivaren sänka sina arbetskraftskostnader och undgå ett arbetsgivaransvar. Fenomenet är vanligast inom bygg- och transportsektorn och bland dem som arbetar tillfälligt i Sverige.

Enligt en rapport från TCO är nästan var tionde egenföretagare att betrakta som så kallad falsk egenföretagare, det vill säga en person som uppträder som egenföretagare med godkännande för F-skatt men som jobbar under förhållanden som liknar en anställds. F-skattesystemets nuvarande utformning urholkar således arbetstagarbegreppet, stärker arbetsgivarnas makt - precis som Boriana Åberg från Moderaterna påpekade tidigare - och påverkar i förlängningen maktbalansen på arbetsmarknaden.

Vänsterpartiet har under flera år lagt fram förslag till riksdagen om att skapa tydligare villkor för F-skatt i syfte att värna arbetstagarbegreppet och motverka missbruk och fusk. Hösten 2017 tillsatte S-MP-regeringen en utredning med uppdrag att se över F-skattesystemet i syfte att bekämpa skattefusk och skatteundandragande, och i juni 2019 lämnade utredningen sitt betänkande.

Utredningen konstaterar att F-skattesystemet i huvudsak är ett välfungerande regelverk, men att det förekommer att systemet missbrukas av personer som avsiktligen vill undanhålla skatter och avgifter eller kringgå arbetsrättsliga regelverk. För att komma till rätta med problemen föreslås att ett godkännande för F-skatt i vissa fall ska kunna begränsas. Tidsbegränsning ska ske om den sökande begär det eller ännu inte bedriver men har för avsikt att bedriva näringsverksamhet. Vidare föreslås högre krav på skötsamhet för den som ansöker om att bli godkänd för F-skatt samt utökade möjligheter att återkalla ett godkännande vid brister och missbruk.

Vänsterpartiet välkomnar utredningens förslag, men förslagen är inte tillräckliga för att värna arbetstagarbegreppet och motverka missbruk och fusk. Vänsterpartiet anser att det ska krävas mer än en uppdragsgivare för att godkännas för F-skatt. På så sätt värnas arbetstagarbegreppet och arbetsrätten. Ett rimligt formulerat, uttryckligt krav på fler än en uppdragsgivare skulle minska risken för att arbetsgivare tvingar anställda att starta företag enbart i syfte att sänka sina egna kostnader.

Det är viktigt att framhålla F-skattens roll som skydd för den enskilde konsumenten. Den som anlitar en uppdragstagare med F-skatt behöver inte göra något skatteavdrag eller betala arbetsgivaravgifter på ersättningen. Om en oseriös uppdragstagare blir godkänd för F-skatt kan detta alltså utnyttjas i syfte att försvåra upptäckten av svartarbete. I dag gäller ett godkännande av F-skatt tills vidare, men för att begränsa fusk bör det tidsbegränsas.

I dag ställs det krav på att företag som utför arbeten i Sverige som berättigar till rotavdrag ska ha F-skatt. Detta krav gäller dock inte de underentreprenörer som ofta anlitas för att utföra själva rotarbetet. Detta skapar också utrymme för missbruk och fusk. Vänsterpartiet anser att reglerna bör ändras så att det ställs krav på att även underentreprenörer ska ha giltig Fskatt för att rotavdrag ska utbetalas. Det är för övrigt ett förslag som även företrädare för Byggnads har lyft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Egenanställning är en relativt ny företeelse på den svenska arbetsmarknaden. Egenanställningsföretagens affärsidé är att "bereda möjligheter och skapa trygghet för personer att verka som egenföretagare utan att de behöver skaffa F-skattsedel och sköta den administration som är förenad med egenföretagande".

Många av plattformsarbetarna, de som i dagligt tal kallas gigjobbare, har en egenanställning via ett egenanställningsföretag. Med den lösningen behöver plattformsföretaget inte ta något som helst arbetsgivaransvar. I stället fungerar egenanställningsföretaget som ett slags "arbetsgivarmålvakt" åt plattformsföretaget och bidrar därmed till att plattformsföretaget inte behöver ta något ansvar för till exempel arbetsmiljön för den egenanställde. Många av de plattformsarbetare som har den här typen av egenanställning saknar F-skatt. De utför samtidigt kontinuerligt arbete åt plattformsföretag under anställningslika förhållanden.

Vänsterpartiet anser, i likhet med Transport, att det bör krävas F-skatt för att få en egenanställning. Man ska inte kunna bli egenanställd om man samtidigt, enligt Skatteverkets regler, inte kvalificerar sig för F-skatt. Egenanställning ska inte förekomma i arbeten där arbetstagaren inte kvalificerar sig för F-skatt.

Herr talman! Det är dåligt i sig att företag sätter i system att inte anställa människor, utan tvingar dem in i ovälkommet företagande. Vi ska inte prata om plattformsdirektivet här, men det är det tydligaste exemplet som visar hur många företag beter sig och vilka problem som finns.

Vänsterpartiet vill verkligen ha ordning och reda på arbetsmarknaden, både för den som är anställd och för den som är egenföretagare, och därför yrkar jag bifall till reservation 10.

Cecilia Rönn (L)
Anf. 11 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Jag har en fråga till ledamoten utifrån beskrivningen av F-skattesystemet och förslagen på andra tillämpningar, bland annat att man måste ha mer än en uppdragsgivare. Jag tycker att det är väldigt bra att det är enkelt att driva företag och att få F-skatt. Det är enkelt och billigt att skapa sig ett aktiebolag för att stå på egna ben och förverkliga sina drömmar.

Självklart håller jag med Vänsterpartiets ledamot om att det inte är meningen att människor ska utnyttjas i system där man hittar på andra saker, men om regeln att egenföretagare inte får ha endast en uppdragsgivare skulle införas - hur tänker ledamoten att det skulle påverka alla de egenföretagare som i dag till exempel jobbar som underkonsulter till en konsultfirma eller som driver ett konsultbolag där man har en uppdragsgivare i taget? Det är inte jätteovanligt, och det här skulle slå undan benen för många företagare som har valt att jobba som företagare och tycker att det är ett bra sätt att försörja sig eftersom det ger dem frihet och egenmakt.

Ciczie Weidby (V)
Anf. 12 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Tack, Cecilia Rönn, för frågan!

Alltid när man har ett system måste man täcka upp så mycket som möjligt så att man verkligen täpper till de olika typer av fusk som kan finnas. Vi har också förslag om att det ska kunna vara möjligt att ha enbart en uppdragsgivare men att det ska gälla i vissa specifika fall - och då oftast om det också finns en överenskommelse mellan till exempel arbetsgivare och fack att man gör på det viset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Vi kan dock inte ha ett skattesystem eller stora samhällssystem som bygger på några få, herr talman, utan vi måste ha ett system där vi kommer åt de stora bristerna. Det gäller till exempel att man väljer att inte anställa personer trots att det finns ett förhållande där det tydligt framgår att de utför ett arbete åt en uppdragsgivare. De tvingas i stället in i egenanställning. Därför måste vi se över systemet. Det handlar om att komma åt det fusk vi ser på arbetsmarknaden.

Cecilia Rönn (L)
Anf. 13 Cecilia Rönn (L)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ciczie Weidby för svaret.

Ska jag tolka det som att Vänsterpartiets ingång är att det är fackförbunden som ska få bestämma om jag ska få starta ett företag och bedriva en verksamhet? Är det fackförbunden som ska bestämma hur många uppdragsgivare jag måste ha för att kunna bedriva min verksamhet?

Ciczie Weidby (V)
Anf. 14 Ciczie Weidby (V)

Herr talman! Man ska givetvis inte tolka det som att det är fackförbunden som ska bestämma över egenföretagande i Sverige, men det var förstås en briljant formulering från Cecilia Rönn.

Nej, det Vänsterpartiet synliggör och som vi måste komma åt är att flera företag systematiskt inte anställer människor. Man iklär personerna företagets loggor, kläder och bilar - men man anställer dem inte. Man tvingar människor in i egenanställning då det är det enda sättet de kan försörja sig på. Det är det vi måste komma åt. Då kan vi inte ha ett system där vi säger nej därför att det finns ett par undantag som eventuellt skulle kunna komma i kläm i detta. Vi har nämligen ett jättestort problem med att arbetsmarknaden tillåter företag att tvinga in människor i egenanställningar som de inte vill ha.

Helena Lindahl (C)
Anf. 15 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag står bakom alla Centerpartiets reservationer men att jag för tids vinning yrkar bifall enbart till reservation 18.

Herr talman! I dag har vi en debatt om de riksdagsmotioner som lämnades in i höstas och som handlar om skatteförfarande. Just skatteförfarandelagen innehåller lagar och regler som bland annat berör beskattning, skattebetalning, självdeklaration och kontrolluppgifter. Inom dessa områden finns det naturligtvis ett helt hav att ösa ur, men jag har valt att fokusera på tre områden som Centerpartiet också har motionerat om.

Herr talman! Jag börjar med den gamla godingen personalliggare, som flera av de ledamöter som har varit uppe i talarstolen har nämnt. Det är en förteckning över vilka som är verksamma på arbetsplatsen eller i verksamhetslokalen inom vissa branscher. Den ska uppdateras dagligen och vara lättillgänglig om Skatteverket skulle göra ett besök. Den som driver restaurang, fordonsservice, tvätteri eller kropps- och skönhetsvård, som är livsmedels- eller tobaksgrossist eller som har en byggfirma ska föra personalliggare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

I vissa branscher finns det stora fördelar med systemet med personalliggare. En sådan är byggbranschen, som behöver stöd i form av regler och kontroller som gör att fusk och organiserad brottslighet kan upphöra. Det pågår nämligen människohandel - det vet vi - som måste stoppas, och i det fallet kan personalliggaren vara ett verkningsfullt redskap för arbetsgivare att tillsammans med fackföreningar hålla reda på vilka som befinner sig på en arbetsplats, att de har rätt skyddsutrustning och att de får den lön de har rätt till.

Herr talman! Systemet med personalliggare har dock utökats flera gånger sedan det infördes. Senast var nog 2018, och då inkluderades exempelvis alla personer som bor under samma tak på ett ställe där det bedrivs näringsverksamhet. Dessa ska registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

Att en ägare av en verksamhet och dennes familj omfattas av kravet på att skriva in sig i personalliggaren visar på viss oförståelse för hur ett litet familjeföretag, där man lever och verkar i företaget dygnet runt, fungerar. Tänk er att ni har en restaurang eller ett kafé, och så kanske ni bor på ovanvåningen i samma lokal. Ibland kan det vara lite svårt - ni kanske ber er tonåring eller åttaåring att gå ut med soporna, och vad händer då om Skatteverket kommer på besök och ditt barn inte är inskrivet i personalliggaren? Ja, i värsta fall kan det betyda att du får böter. Så kan vi faktiskt inte ha det.

Systemet med personalliggare har utvärderats vid flera tillfällen, inte minst av oss i skatteutskottet. Nu anser Centerpartiet att det är dags för en reell förändring, och jag hoppas att regeringen återkommer med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras för att förenkla för företagen och minska antalet företag som träffas av systemet.

Herr talman! Jag tänkte även passa på att nämna några ord om företrädaransvaret. Det innebär att en företrädare för en juridisk person - det kan vara en styrelse för ett aktiebolag - kan bli personligt ansvarig om företaget lider av stor likviditetsbrist. Det innebär att medlemmarna av styrelsen kan bli personligen betalningsansvariga. Denna regel har fått och får fortfarande omfattande kritik. Det finns också en utredning som har lämnat förslag på förbättringar, och jag hoppas även här att regeringen kommer att ta initiativ för att åtgärda problemen.

Dessa regler har nämligen en konkursdrivande effekt, herr talman. Låt oss säga att ett företag befinner sig i tillfällig likviditetskris, och så blir man föremål för företrädaransvar. För att undgå personligt ansvar måste styrelsen då begära bolaget i konkurs. Detta innebär i sin tur att många företag som kanske tillfälligt inte har medel för att betala sina skulder begärs i konkurs för att styrelsen vill undvika personligt ansvar. I grunden livskraftiga företag kan då faktiskt tvingas lägga ned, och det är olyckligt.

Sedan ska jag också säga att reglerna har en rätt avskräckande effekt på företagande. Styrelsen ska känna till samtliga förfallodagar för skatteskulder och dessutom kontrollera att alla skatteskulder är korrekta. Allt detta gör att det blir svårt att rekrytera externa styrelseledamöter till företag. Betalningsansvaret är dessutom solidariskt för styrelse och vd, och det innebär att det kan riktas mot den som har bäst betalningsmöjligheter oavsett graden av personlig skuld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Avslutningsvis ska jag ta upp något som flera av mina kollegor har varit inne på tidigare. Arbetspendlare som bor i ett nordiskt land och jobbar i ett annat har gång på gång fått nya besked om sin skattetillhörighet, och de har riskerat dubbelbeskattning. Det har inneburit en skattechock på hundratusentals kronor för vissa som inte har gjort annat än att jobba och betala skatt som de ska men som har råkat bo och jobba på olika sidor av en gräns.

Normalt sett betalar man ju skatt i det land där man arbetar, men om du exempelvis är anställd i Danmark, bor i Öresundsregionen i Skåne och jobbar på distans mer än 50 procent av tiden kan du behöva betala skatt i både Sverige och Danmark. Detta uppdagades under covidåren, då människor av hänsyn skulle jobba hemifrån. Dessutom är det, nu när vi har lärt oss tekniken, rätt bra att kunna jobba på distans. Det gör kanske att fler vill söka jobb på distans.

Ett annat exempel på dubbelbeskattning handlar om människor som bor i Sverige men har avsatt pensionspengar genom sitt företag i Danmark. Det har ni säkert hört talas om, i alla fall mina kollegor här inne. Skatteverket anser att dessa pengar ska beskattas det år som pengarna betalats in, men Danmarks motsvarande myndighet anser att skatt ska betalas när pengarna tas ut. Det innebär att personen kommer att beskattas i båda länderna trots att det uttryckligen inte är tillåtet.

Herr talman! En översyn av avtal kring beskattning och socialförsäkring mellan Sverige och de övriga nordiska länderna behövs. Därför måste regeringen så snart som möjligt vidta nödvändiga åtgärder för att eliminera förekomsten av dubbelbeskattning.

Marielle Lahti (MP)
Anf. 16 Marielle Lahti (MP)

Herr talman! Ja, vi pratar skatteförfarande i dag. Som tidigare talare sagt handlar det om ett antal förslag som kommit från den allmänna motionstiden.

Det finns många viktiga delar i området som berör skatteförfarande, men jag vill fokusera på något som kallas land-för-land-rapportering.

För att motverka skatteflykt och öka transparensen presenterade EUkommissionen år 2016 ett förslag om så kallad land-för-land-rapportering. Det börjar få gehör i EU. Förslaget innebär att multinationella företag offentligt måste redovisa i vilka länder de bedriver ekonomisk verksamhet, vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar i respektive land där de är verksamma.

Trots att förslaget skulle ge både EU och medlemsländerna kraftfulla verktyg för att bekämpa skatteflykt har det i flera år blockerats av flera medlemsländer, inklusive Sverige. Rösterna mot förslaget menar att det skulle begränsa medlemsstaternas rätt att själva bestämma över sina skatter.

Enligt EU-parlamentets rättsliga analys handlar förslaget om land-för-land-rapportering dock inte om att på EU-nivå bestämma skattesatser utan om att företag så transparent som möjligt ska redovisa skatter i hela produktionskedjan.

Skatteplanering leder också indirekt till miljöförstöring. Uppemot 70 procent av utländskt kapital som är kopplat till regnskogsskövling i Amazonas och illegal fiskeverksamhet runt om i världen kommer från företag baserade i skatteparadis. För att komma till rätta med miljöförstöring krävs förstås även andra skarpa åtgärder, men att motverka skatteflykt och kasta ljus över kapitalflöden är faktiskt en viktig del.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande

Herr talman! Avslöjandena kring Panama Papers, Lux Leaks och Swiss Leaks visar att Sverige är långt ifrån befriat från skatteflykt. Tvärtom är problemen i Sverige omfattande med bolag och höginkomsttagare som på laglig väg trollar bort sin skatt med hjälp av revisionsbyråer och banker. Det gör att välfärden ständigt går miste om viktiga resurser samtidigt som kommuner och regioner kämpar hårt för att kunna ge sina medborgare god samhällsservice.

Utvecklingsländer förlorar årligen cirka 1 700 miljarder kronor till följd av skatteflykt. Det är faktiskt mer än hela världens sammanlagda bistånd. I Sverige ligger denna siffra på 23 miljarder, och motsvarande siffra inom EU uppskattas till 650 miljarder. Det är närmast ogripbara belopp.

Det är viktigare än någonsin att få bukt med skatteplaneringen när världen är i skriande behov av investeringar i såväl sjukvård som klimatanpassningsåtgärder och åtgärder för ekonomisk återhämtning.

Herr talman! Skatteflykten är möjlig framför allt genom två saker.

För det första konkurrerar regeringar med varandra med låga skatter för att locka storföretag att etablera sig i landet. I dag saknas en miniminivå för hur mycket företag ska betala i skatt, och vissa länders affärsidé är att underlätta skatteflykt.

För det andra underlättas förflyttningen av vinster mellan länder av brist på insyn. I dag finns det inga krav på att företag öppet ska redovisa i vilka länder de gör sina vinster och hur mycket de betalar i skatt.

Skatteflykten kan motarbetas med transparens. Därför har både civilsamhället och medborgare drivit på för en offentlig land-för-land-rapportering. Det skulle göra det obligatoriskt för storföretag att öppet redovisa vilka vinster de gör och hur mycket skatt de betalar.

Sverige måste därför se till att en gång för alla förverkliga förslaget om offentlig land-för-land-rapportering och ställa tydliga krav på de stora multinationella företagen. Företag ska inte heller kunna undgå rapportering genom att godtyckligt hänvisa till företagshemligheter. Sverige ska helt enkelt inte låta multinationella företag slippa undan sitt ansvar. Alla måste bidra med sin beskärda del till samhällsbygget.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till reservation 5.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 10 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-05-10
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 9, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut 2022/23:SkU13, Beslut: Skatteförfarande

Beslut 2022/23:SkU13

Webb-tv: Beslut: Skatteförfarande

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Synliga skatter och avgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:528 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

    2022/23:559 av Markus Wiechel (SD) yrkandena 1-4,

    2022/23:582 av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M),

    2022/23:770 av Anna af Sillén (M),

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 25,

    2022/23:1109 av Hans Eklind och Yusuf Aydin (båda KD),

    2022/23:1205 av Marie-Louise Hänel Sandström (M),

    2022/23:1207 av Josefin Malmqvist (M) yrkandena 1 och 2,

    2022/23:1492 av Bo Broman (SD) och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 4.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD06309
    M60008
    C00213
    V21003
    KD15004
    MP14004
    L14002
    -0100
    Totalt218642146
    Ledamöternas röster
  2. Skatte- och avgiftskontroll m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:359 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6,

    2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 17,

    2022/23:1908 av Sten Bergheden (M) yrkande 1 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 2 och 5-7.
    • Reservation 3 (V)
    • Reservation 4 (C)
  3. Offentlig land-för-land-rapportering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2169 av Marielle Lahti m.fl. (MP).
    • Reservation 5 (V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V02103
    KD15004
    MP01404
    L14002
    -1000
    Totalt26835046
    Ledamöternas röster
  4. Deklaration

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-3 och

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 33.
    • Reservation 6 (SD)
  5. Förseningsavgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:433 av Erik Ottoson (M),

    2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkande 4,

    2022/23:892 av Michael Rubbestad och Patrik Jönsson (båda SD) yrkandena 1 och 2 samt

    2022/23:1087 av Jan Ericson (M).
  6. Skatteavtal

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 38 och

    2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 6.
    • Reservation 7 (SD)
    • Reservation 8 (C)
  7. F-skatt och näringsverksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:485 av Mattias Ottosson m.fl. (S),

    2022/23:1033 av Johanna Haraldsson m.fl. (S),

    2022/23:1069 av Alexandra Anstrell (M),

    2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkandena 6-8 och 34 samt

    2022/23:2138 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 9.
    • Reservation 9 (S)
    • Reservation 10 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S094013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V00213
    KD15004
    MP14004
    L14002
    -1000
    Totalt188942146
    Ledamöternas röster
  8. Skattebeslut och rättssäkerhet i skattemål m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 2,

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 29 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkandena 11, 16 och 21.
    • Reservation 11 (SD)
    • Reservation 12 (C)
  9. Betalning av skatt vid delårsboende

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:717 av Lina Nordquist (L),

    2022/23:792 av Johan Hultberg (M) yrkande 1,

    2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 30 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 19.
    • Reservation 13 (C)
  10. Ersättning för kostnader i skattemål

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 31 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 17.
    • Reservation 14 (SD)
    • Reservation 15 (C)
  11. Personalliggare

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:329 av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C) yrkande 9,

    2022/23:910 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 31,

    2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 6,

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 26,

    2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 3,

    2022/23:1245 av Ciczie Weidby m.fl. (V) yrkande 16,

    2022/23:1935 av Sten Bergheden (M) och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 8.
    • Reservation 16 (SD)
    • Reservation 17 (V)
    • Reservation 18 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD00639
    M60008
    C02103
    V00213
    KD15004
    MP14004
    L14002
    -0010
    Totalt197218546
    Ledamöternas röster
  12. Certifierade kassaregister

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:504 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 5 och 6,

    2022/23:931 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 12,

    2022/23:934 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 16,

    2022/23:965 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 8 och

    2022/23:2192 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 22.
    • Reservation 19 (SD)
    • Reservation 20 (C)
  13. Övriga frågor om förfarande

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:999 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkandena 9 och 10,

    2022/23:1022 av Per Söderlund m.fl. (SD) yrkande 34,

    2022/23:1121 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 18,

    2022/23:1938 av Sten Bergheden (M) och

    2022/23:2062 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1.
    • Reservation 21 (S)
    • Reservation 22 (SD)
    • Reservation 23 (C)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.