Marielle Lahti (MP)

Motion till riksdagen 2022/23:2361 av Marielle Lahti m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:69 Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens proposition 2022/23:69 Förlängning av den tillfälligt

Inlämnad

2023-03-29

Förslag

1

Datum

2023-03-29

Utskottsberedning

2022/23:SkU17

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2354 av Katarina Luhr m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:72 EU:s nya tågpassagerarförordning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag i den del det avser 15 a lagen (2015:953) om kollektivtrafikresenärers rättigheter. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2023-03-22

Förslag

2

Datum

2023-03-22

Utskottsberedning

2022/23:CU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Försvarsminister Pål Jonson (M) Civilminister Erik Slottner (KD) Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg (L) Energi-

Datum

2023-03-16

Motion till riksdagen 2022/23:2349 av Märta Stenevi m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:74 Sveriges medlemskap i Nato Sammanfattning Miljöpartiet anser att det säkerhetspolitiska läget är mycket allvarligt efter Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina och även de följder detta har fått och fortsatt

Inlämnad

2023-03-13

Förslag

14

Datum

2023-03-13

Utskottsberedning

2022/23:UU16

Riksdagsbeslut

(14 yrkanden): 14 avslag

Interpellation 2022/23:198 Försvarsmakten och svensk energiproduktion av Marielle Lahti (MP) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Energimyndighetens senaste prognoser visar att behovet av el i Sverige kommer att fördubblas till 2035, samtidigt som stora delar av dagens kraftproduktion når sin tekniska livslängd

Inlämnad

2023-02-13

Besvarare

Försvarsminister Pål Jonson (M)

Motion till riksdagen 2022/23:2338 av Marielle Lahti (MP) med anledning av prop. 2022/23:59 Genomförande av elmarknadsdirektivet när det gäller leverans av el och aggregeringstjänster Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen i lagstiftning bör definiera begreppet

Inlämnad

2023-03-01

Förslag

1

Datum

2023-03-01

Utskottsberedning

2022/23:NU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag, som möjliggör en tillfällig skatt på överintäkter från viss elproduktion. Förslaget innebär att intäkter på över 1 957 kronor per megawattimme kommer att beskattas med 90 procent, under perioden mars-juni 2023. Förslaget lämnades i form av en extra ändringsbudget för 2023.

Förslaget bygger på en EU-förordning, som innehåller flera åtgärder för att hantera de höga energipriserna i Europa. En av åtgärderna är ett så kallat tillfälligt tak för överintäkter från elproduktion. Medlemsländerna får besluta om den exakta nivån på taket, inom ett visst spann. 

Den tillfälliga skatten omfattar elproducenter med en installerad effekt över 1 megawatt. Främst kommer vindkraft och kärnkraft att påverkas. Skatten beräknas öka statens inkomster med 362 miljoner kronor under 2023. Lagen börjar gälla den 1 mars 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

44, 132 minuter

Justering

2023-02-21

Datum

2023-02-21

Bordläggning

2023-02-21

Debatt

2023-02-22

Beslut

2023-02-22

Riksdagen sa nej till samtliga motioner om socialförsäkringar som kommit in under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om nivån på inbetalningarna till pensionssystemet, mer jämlika pensioner och rätten till garantipension för personer som är bosatta utanför Sverige.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

36, 84 minuter

Justering

2023-02-09

Datum

2023-02-10

Bordläggning

2023-02-15

Debatt

2023-02-16

Beslut

2023-02-22

Motion till riksdagen 2022/23:2336 av Marielle Lahti och Annika Hirvonen (båda MP) med anledning av prop. 2022/23:58 Extra ändringsbudget för 2023 Tillfällig skatt på vissa elproducenters överintäkter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med

Inlämnad

2023-02-14

Förslag

1

Datum

2023-02-14

Utskottsberedning

2022/23:FiU33

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Fråga 2022/23:322 Havsbaserad vindkraft av Marielle Lahti (MP) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Energimyndighetens senaste prognoser visar att behovet av el i Sverige kommer att fördubblas till 2035, samtidigt som stora delar av dagens kraftproduktion når sin tekniska livslängd och därmed kommer att

Inlämnad

2023-02-09

Besvarare

Statsrådet Romina Pourmokhtari (L)

Motion till riksdagen 2022/23:2323 av Marielle Lahti m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:46 Ny mervärdesskattelag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att omformulera konkurrensrekvisitet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Politiken har

Inlämnad

2023-02-01

Förslag

1

Datum

2023-02-01

Utskottsberedning

2022/23:SkU10

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Interpellation 2022/23:130 Nedläggning av utredning om energisystemet av Marielle Lahti (MP) till Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Hösten 2021 tillsattes en utredning där en särskild utredare skulle föreslå ett kvotpliktssystem för energieffektivisering, så kallade vita certifikat. Syftet med uppdraget var att

Inlämnad

2022-12-21

Besvarare

Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD)

Motion till riksdagen 2022/23:2312 av Marielle Lahti m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt på vissa reparationer. Motivering Regeringen har i proposition 2022/23:35 Höjd mervärdesskatt

Inlämnad

2023-01-20

Förslag

1

Datum

2023-01-20

Utskottsberedning

2022/23:SkU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:2306 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2022/23:48 Sekretess vid Försäkringskassans handläggning av ärenden om elstöd samt slopad kontrolluppgiftsskyldighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen

Inlämnad

2023-01-16

Förslag

1

Datum

2023-01-16

Utskottsberedning

2022/23:KU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Skatt, tull och exekution ska fördelas.

Totalt handlar det om drygt 12,9 miljarder kronor ur statens budget som fördelas. Cirka 8,2 miljarder kronor går till Skatteverket, cirka 2,6 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

20, 74 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-15

Debatt

2022-12-16

Beslut

2022-12-20

Totalt drygt 4,9 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning och laddinfrastruktur får drygt 1 miljard kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det hade varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

78, 202 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20

Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023. Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.

I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år
• höjd skatt på alkohol och tobak
• förstärkt skattereduktion för installation av solceller
• tillfälligt sänkt skatt på drivmedel
• sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion
• bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget är sedan styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Alla lagändringar börjar gälla den 1 januari 2023 utom de beslut som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som börjar gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak börjar lagändringarna gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

BNP utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.

Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.

Riksdagen fattade beslut i ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

97, 333 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-12

Bordläggning

2022-12-12

Debatt

2022-12-13

Beslut

2022-12-13

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) EU-minister Jessika Roswall (M) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L)​Energi- och näringsminister Ebba Busch

Datum

2022-12-08

Riksdagen ställer sig bakom förslaget till en ny lag om samordningsnummer och även till ändringar i bland annat folkbokföringslagen och folkbokföringsdatabaslagen. Syftet är att stärka systemet för samordningsnummer genom att till exempel öka kraven på de identitetskontroller som görs innan man ger ett samordningsnummer till en person.

Ett samordningsnummer är en identitetsbeteckning för personer som inte är eller har varit folkbokförda i Sverige, men som ändå har behov av att ha kontakt med svenska myndigheter eller andra delar av samhället. Personer som folkbokförs i Sverige tilldelas i stället ett personnummer.

Samordningsnummer delas upp i olika nivåer beroende vilken identitetskontroll som gjorts innan. Idag finns det två nivåer. Med den nya lagen ska ett samordningsnummer kunna ges i tre olika nivåer. För att få den högsta nivån ska personen kunna styrka sin identitet med giltiga identitetshandlingar och även personligen infinna sig på plats vid ansökningstillfället. Identitetshandlingarna ska även kunna begäras in för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade i dessa handlingar.

Förslaget innebär också att Skatteverket tar över ansvaret för bland annat identitetskontroller när ett samordningsnummer ska tilldelas en person. Andra myndigheter ska underrätta Skatteverket om det kan antas att en uppgift är felaktig i folkbokföringsdatabasen när det gäller personer med samordningsnummer.

Förslaget innehåller även en begränsning av det undantag från folkbokföring som gäller för personer som är lokalanställda vid utländska ambassader eller konsulat i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna som gäller lokalanställda vid ambassader och konsulat ska börja gälla den 1 januari 2023 och övriga den 1 september 2023.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 49 minuter

Justering

2022-11-24

Datum

2022-11-24

Bordläggning

2022-11-29

Debatt

2022-11-30

Beslut

2022-11-30