Malin Danielsson (L)

Motion till riksdagen 2023/24:314 av Malin Danielsson (L) Nationellt kunskapscentrum för personer med intellektuell funktionsnedsättning och autism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt kunskapscentrum för personer med intellektuell funktionsnedsättning

Inlämnad

2023-09-29

Förslag

1

Datum

2023-09-29

Utskottsberedning

2023/24:SoU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 26 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 193 minuter

Justering

2023-06-01

Datum

2023-06-07

Bordläggning

2023-06-09

Debatt

2023-06-12

Riksdagen sa nej till ett sjuttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om stöd till personer med funktionsnedsättning. Riksdagen hänvisar främst till pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, statligt huvudmannaskap för personlig assistans och bilstöd.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

20

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-30

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp.

Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

12

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2023-05-02

Datum

2023-05-05

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om mänskliga fri- och rättigheter. Motionerna handlar bland annat om grundlagsskyddad aborträtt, skyddet av äganderätten, juridiskt kön och förebyggande åtgärder mot radikalisering.

Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Riksdagen avslår motionerna och hänvisar bland annat till att regeringen aviserat att utredningar ska tillsättas.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-05

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa nej till cirka 40 motioner om valfrågor som inkommit under allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om skilda valdagar, rösträtt och valbarhet, sänkt rösträttsålder, utlandssvenskar, valkretsar, personval, röstningsförfarandet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, valsystemet, incidentrapportering, publicering av opinionsundersökningar, geografisk representation, kommunala valinformatörer, ökat valdeltagande och överklagande och återföring av mandat.

Riksdagen hänvisar bland annat till att åtgärder redan är tagna inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-05

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i radio- och tv-lagen. Lagändringarna innebär att regeringen kan besluta om villkor för radio- och tv-program som sänds eller tillhandahålls av public service-företagen genom tråd.

Villkoren gäller för opartiskhet och saklighet, genmälen och rättelser samt förbud mot och villkor för reklam eller andra annonser, sponsring och produktplacering. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 23 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-05

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-10

Riksdagen har behandlat cirka 80 förslag i motioner som inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar bland annat om partifinansiering, reglering av lobbyister, formerna för grundlagsändringar och domstolarnas oberoende.

Riksdagen sa nej till samtliga förslag, bland annat med hänvisning till att regeringen redan arbetar med frågan.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

38

Reservationer

44 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2023-04-20

Datum

2023-04-21

Bordläggning

2023-04-25

Debatt

2023-04-26

Beslut

2023-04-26

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner som lämnades in under den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen gäller exempelvis säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, där riksdagen hänvisar till pågående arbete och till åtgärder som redan är genomförda. Av samma anledningar föreslår utskottet nej till bland annat förslag som handlar om meddelarskydd, yttrandefrihet på internet, reglering av techjättarna och statens stöd till medierna.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-21

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa nej till 14 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om offentlighet, sekretess och integritet. Detta framför allt med hänvisning till pågående arbete och att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Motionerna handlar bland annat om informationsutbyte mellan myndigheter, sekretess i ärenden om anställning av kommun- och regiondirektörer, offentliggörande av de så kallade Stasiarkiven, handel med personuppgifter, en utredning om ökad kontroll över hur det offentliga använder personliga data, offentlighetsprincipens tillämpning samt artificiell intelligens och integritet.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2023-03-23

Datum

2023-03-24

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2022 års rapport om rättsstatsprincipen. Rättsstaten är ett av de gemensamma värden som EU:s medlemsländer har enats om att EU ska bygga på. I en rättsstat utövas all offentlig makt inom de ramar som anges i lagstiftningen, i enlighet med värden som demokrati och grundläggande rättigheter. Detta ska ske under överinseende av oberoende och opartiska domstolar.

Riksdagen understryker vikten av respekt för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Kommissionens rapport kan bidra till att öka respekten för rättsstaten i EU:s medlemsländer, menar utskottet. Rapporten innehåller för första gången rekommendationer till de olika medlemsländerna, vilket riksdagen tycker är en förbättring.

Rapporten visar att det finns problem på rättsstatsområdet i flera medlemsländer, vilket utskottet ser på med oro. Riksdagen menar att det finns ett behov av att fortsätta samtala om och arbeta för att stärka respekten för rättsstatens principer i hela EU.

Riksdagen tycker att det är viktiga frågor som kommissionen tar upp i de rekommendationer som riktas till Sverige. Bland annat lyfter kommissionen fram den grundlagskommitté som tillsattes 2020 för att utreda ett förstärkt skydd för demokratin och rättsväsendets oberoende. Riksdagen kommer att ta del av kommitténs slutsatser och förslag med stort intresse. Riksdagen understryker också betydelsen av att förebygga och motverka korruption och otillåten påverkan.

Riksdagen lägger rapporten till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2023-03-16

Datum

2023-03-20

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa nej till de cirka 90 förslagen i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2022, framförallt med hänvisning till pågående arbete.

Förslagen i motionerna handlar bland annat om äldres rättigheter, äldreomsorgens organisation och finansiering, personalkontinuitet och villkor, språkkrav för personal i äldreomsorgen samt näring och måltider för de äldre.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

22

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

36, 95 minuter

Justering

2023-03-09

Datum

2023-03-13

Bordläggning

2023-03-15

Debatt

2023-03-16

Beslut

2023-03-22

Tisdagen den 14 mars klockan 13 håller riksdagen en särskild debatt om om otillbörlig påverkan på demokratiska institutioner. Debatten har begärts av Moderaterna. Från regeringen deltar justitieminister Gunnar Strömmer (M).

Datum

2023-03-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen innehåller en rapport om regeringens arbete med vårdfrågor. Den är ett svar på ett tillkännagivande som gjordes av riksdagen den 23 mars 2022. Tillkännagivandet uppmanade den dåvarande regeringen att vidta åtgärder för att bland annat öka antalet vårdplatser och förkorta köerna i vården.

Den förra regeringen har tidigare återkommit till riksdagen med två skrivelser. Riksdagen bedömde då att regeringen har vidtagit en del av de åtgärder som listades i tillkännagivandet. Den nya skrivelsen lämnas av nuvarande regering, som tillträdde efter valet i september 2022.

Därmed är regeringen färdig med rapporteringen till riksdagen. Riksdagen anser, med hänvisning till bland annat budgeten för 2023 och Tidöavtalet, att regeringen visat att den har insikt om behovet av att förbättra vården. Tillkännagivandet om vårdfrågor är därmed slutbehandlat.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

33, 93 minuter

Justering

2023-02-16

Datum

2023-02-16

Bordläggning

2023-03-07

Debatt

2023-03-08

Beslut

2023-03-08

Konstitutionsutskottet (KU) har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

I granskningen av regeringens remissunderlag har utskottet gått igenom de dokument som regeringskansliet remitterade 2016-2017 och 2020-2021. Vilket underlag som remitteras styrs i första hand av vilken utredningsform som bedöms som lämpligast för de frågor som ska utredas. I ställningstagandet diskuterar utskottet olika omständigheter som kan tänkas ha betydelse vid valet av utredningsform och därmed även remissunderlag. De remissunderlag som gåtts igenom har grupperats på följande sätt:

• Betänkanden från SOU-serien
• departementspromemorior i Ds-serien
• utkast till lagrådsremisser
• underlag från en myndighet
• underlag från EU-kommissionen.

En uppdelning mellan internt respektive externt framtaget remissunderlag visar på en ökning av underlag som tagits fram internt inom Regeringskansliet och en nedgång av underlag som tagits fram externt. Det finns skillnader mellan departementen i detta avseendet. Utskottet ser fördelar med olika typer av remissunderlag. Exempelvis kan utredningsarbetet komma igång snabbare vid framtagandet av departementspromemorior i Ds-serien än vid betänkanden i SOU-serien. Samtidigt konstaterar utskottet att utredningskapaciteten inom Regeringskansliet är begränsad, vilket innebär att internt framtagna remissunderlag därmed inte alltid kan bli lika genomarbetade som exempelvis externt framtagna betänkanden i SOU-serien. Vid internt utredningsarbete inom Regeringskansliet saknas dessutom medverkan från externa experter och en bred representation av olika intressen och eventuella avvikande meningar.

I övrigt ser utskottet positivt på att allt underlag som remitteras och som ligger till grund för regeringens beslut finns publicerat på regeringens webbplats. Materialet är därmed tillgängligt för den som vill ta del av underlaget i efterhand.

En annan granskning omfattade en genomgång av elektroniska kungöranden i Svensk författningssamling (SFS), en ordning som infördes 2018 som innebär att författningar publiceras på en webbplats som Regeringskansliet ansvarar för. Syftet med granskningen har varit att undersöka på vilket sätt reformen har förändrat författningsarbetet. Utskottet konstaterar att reformen har inneburit både tids- och effektiviseringsvinster genom att tiden mellan regeringens beslut om utfärdande och offentliggörandet av författningen, det så kallade kungörandet har förkortats. Utvecklingen är positiv, men utskottet anser att Regeringskansliet bör vara uppmärksamma på omotiverade variationer mellan departementens handläggningstider i författningsarbetet. Utskottet betonar även vikten av säkerhet i det elektroniska kungörandessystemet och att det finns en beredskap om driftstörningar skulle uppstå.

Regeringens styrning av länsstyrelserna har också granskats. Inriktningen har varit att granska hur regeringen styr länsstyrelserna genom dels uppdrag i regleringsbrev, dels uppdrag som beslutats i särskild ordning samt på hur beredningen av dessa uppdrag går till. Utskottet understryker vikten av samordning och helhetssyn vid beredningen av uppdrag till länsstyrelserna, oavsett i vilken form uppdraget ges. De åtgärder som regeringskansliet har tagit kring samordning och helhetssyn ser utskottet positivt på. Utskottet framhåller även betydelsen av att berörda myndigheter samarbetar med länsstyrelserna, vilket utskottet tidigare uttalat sig om. Om det framkommer att andra statliga myndigheter inte samarbetar med länsstyrelserna är det regeringens ansvar att vidta åtgärder som säkerställer att samarbeten inleds.

Slutligen har utskottet även granskat beredningen av förslag till EU-förordningar. Enligt utskottet bör valet av hur man bereder svenska ståndpunkter gällande förslag till EU-förordningar vara grundat på samma överväganden som när det gäller regeringsärenden. Utskottet inser att tidsramarna och övriga förutsättningar för beslutsprocessen i EU kan innebära svårigheter att tillämpa ett traditionellt remissförfarande, men att det ändå är av största vikt att det utförs en gedigen beredning som ger ett underlag av högsta kvalitet. Utskottet noterar att det finns en kombination av olika beredningsåtgärder, bland annat kontinuerlig inhämtning av synpunkter och kontakter mellan regeringskansliet och berörda myndigheter. Svarstiderna kan även vara mycket korta. Regeringskansliet har i granskningen redogjort för sina beredningsåtgärder över förslag till förordningar och arbetssätt, som anpassas efter förutsättningarna i de enskilda förslagen och förhandlingarna. Utskottet har inget att invända mot de arbetssätt som används.

Anföranden och repliker

9, 45 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-10-06

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) Civilminister Erik Slottner (KD)​Migrationsminister Maria Malmer Stenergard

Datum

2022-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 9,6 miljarder kronor. Drygt 3,7 miljarder går till länsstyrelserna och cirka 1 miljard till mediestödet. Totalt handlar anslagen om drygt 18 miljarder kronor ur statens budget.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Utöver anslagen sa riksdagen ja till förslagen om att riksdagens ombudsmän (JO) får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet samt en investeringsplan för riksdagens fastighetsanslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen la även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

22, 90 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Motion till riksdagen 2022/23:1911 av Malin Danielsson m.fl. (L) Stockholm möjligheternas storstadsregion Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga möjligheten att stärka Stockholmsregionen som möjligheternas tillväxtregion och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

5

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:KU23 2022/23:NU8 2022/23:SoU14

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1703 av Malin Danielsson (L) Infrastrukturen på Södertörn Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utbyggnad av infrastrukturen på Södertörn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Stockholmsregionen är landets stora

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:TU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:1702 av Malin Danielsson (L) Generationsskifte i bostadsbeståndet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga åtgärder för att stimulera generationsskiften i bostadsbeståndet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Balansen

Inlämnad

2022-11-23

Förslag

1

Datum

2022-11-23

Utskottsberedning

2022/23:SkU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag