Innehållsvillkor för public service på internet

Fru talman! För en demokrati har radio och tv i allmänhetens tjänst en särskild betydelse som oberoende medier med förpliktelser gentemot allmänheten, som i sin tur är reglerade i avtal med staten. Åtagandena - förpliktelserna - handlar om att vi, hela Sveriges folk, ska få opartiska och sakliga nyheter om vad som händer i landet och världen, inte bara bilden som statsmakterna eller storföretagen vill förmedla. Det handlar också om att alla Sveriges medborgare, vilka vi än är, var vi än kommer från, vilket minoritetsspråk vi än talar och vilka funktionsvariationer vi än må ha, ska kunna ta del av radio och tv. Det är något som kommersiella medier inte kommer att kunna tillgodose.

Människor ska kunna lita på att det som sägs är ett resultat av journalistikens etiska principer och att det inte finns en underliggande dold agenda. I en värld där desinformation sprids snabbt och vi snart inte vågar lita på någonting blir oberoende medier och public service i radio och tv i allmänhetens tjänst viktigare än någonsin.

Det vi i dag debatterar är innehållsvillkor för public service på internet. Låt mig ge ett konkret exempel på varför vi debatterar frågan i dag. Innehållsvillkoren för public service är reglerade i marknätet, det vill säga att det som SVT, UR och Sveriges Radio gör på nätet, till exempel deras play-tjänster, varken kan granskas eller tillgodoräknas i bland annat årsberättelserna. Det innebär i praktiken att granskningsnämnden inte kan granska verksamheten som sänds via internet och därmed inte kan följa upp de viktiga krav som vi ställer på opartiskhet, saklighet samt villkoren för sponsring.

Fru talman! Trots att det inte går att ställa dessa villkor för verksamhet som sänds på nätet följer public service-bolagen villkoren i alla fall. De tillämpas redan i dag men finns inte fastställda i lagstiftning. Vi ska komma ihåg att det förslag vi debatterar i dag inte har några nämnvärda effekter eller konsekvenser för public service. Det skriver också regeringen i sin proposition, och det är viktigt att minnas.

Fru talman! Det är rimligt att kunna ställa samma krav på verksamheten på nätet som för den övriga verksamheten, och detta har också förespråkats av tidigare utredningar. Anledningen till att ärendet är uppe till debatt är att det inte går att ställa samma krav i marknätet som i tråd. Och nu, fru talman, kommer vi in på något mycket spännande, det vill säga vår yttrandefrihetslagstiftning. Den är stark och omfattande och har gjort att Sverige är ett av länderna med starkast yttrandefrihet, men den är också en av de mest krångliga lagstiftningarna. Vidare är lagen teknisk, och det är därför man gör skillnad på sändningar i marknät och sändningar på internet.

Det här, ska vi komma ihåg, är ett avsteg från yttrandefrihetens möjligheter att reglera nätet. Det råder ju etableringsfrihet för all verksamhet som sänds genom tråd via internet. För program som sänds på annat sätt än genom tråd i marknätet råder det inte motsvarande etableringsfrihet. Och det är därför som villkor kan ställas. Regleringen kommer bland annat till uttryck i radio- och tv-lagen.

Vi tycker att det är rimligt att samma krav, samma villkor, borde gälla oavsett om en sändning är i marknätet eller är på internet. Det är också något som public service-bolagen själva har uttryckt att de redan gör och att lagändringen därför inte kommer att medföra några större konsekvenser. Det handlar om att ha en likadan logik och därmed skapa ett förtroende för verksamheten.

Fru talman! Det finns också ett förslag i betänkandet, och i regeringens proposition, som handlar om förhandsprövningen. Jag skulle vilja säga några ord om detta. Det är bra att förhandsprövningen ska föras över från regeringen till Myndigheten för press, radio och tv, men förhandsprövningen som sådan kan man faktiskt ha några invändningar mot.

Principen om armlängds avstånd, som vi diskuterar mycket i fråga om public service och kulturskapare i övrigt, det vill säga att politiken inte ska gå in i enskilda program och sändningar och påverka innehåll, kan de allra flesta i Sveriges riksdag hålla med om är viktig. Förhandsprövningen rimmar illa med den principen. Det är oundvikligt i förhandsprövningen av nya tjänster för public service att gå in i innehållet och titta på vad den nya tjänsten kommer att vara till för. Det går inte att separera förhandsprövningen från att vara inne i innehållsfrågor, och det rimmar illa med vår princip om armlängds avstånd. Därför kan man verkligen ha sympati med Vänsterpartiets särskilda yttrande, och jag vill få fört till protokollet att vi håller med om mycket som framgår av yttrandet.

Förhandsprövningen är avgränsad till att pröva nya tjänster, men det är oundvikligt att titta på innehållet. Men om vi vill att public service ska vara relevant för framtiden och relevant i samhället måste också public service-bolagen få utveckla sina tjänster, och det är klart att det finns en marknadspåverkan. Vi ska inte låtsas som att det inte finns en marknadspåverkan. Det är klart att den finns med den typen av verksamhet som public service bedriver. Tanken är också att prövningen är något vi vill ha i Sverige som är demokratiskt nyttigt och som vi ser tjänar svenska folket. Det är radio och tv i allmänhetens tjänst. Vi tycker därför att man bör titta på förhandsprövningen framöver och se om det går att göra förändringar.

Vi kan också alltid diskutera omfattningen av den marknadspåverkan som public service-bolagen står för. Men om vi vill ha en relevant aktör som också kan konkurrera med de stora jättarna, Facebook, Netflix, Google, alla stora nätaktörer, är det viktigt att vi också låter public service vara konkurrenskraftigt. Det handlar till syvende och sist om att inte låta bara kommersiella syften prägla radio och tv utan också demokratiska syften i allmänhetens tjänst.

Fru talman! Jag vill avsluta med att säga att det finns ett mycket högt förtroende för public service hos svenska folket. Det visar inte minst tiden under pandemin och nu också Rysslands invasion av Ukraina. Det är en viktig verksamhet som vi behöver värna i framtiden, och det är därför propositionen och betänkandet är ett steg på vägen i att skapa en logik i innehållsvillkoren. Det är också något som den nyligen tillsatta parlamentariska public service-kommmittén ska titta på. Vi kommer att följa arbetet med spänning.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Fru talman! Det är glädjande att ännu ett steg i rätt riktning nu tas för public service. Det är naturligtvis ingen nyhet att mer och mer av mediekonsumtionen sker via internet, och eftersom public service har en närvaro där är det lika självklart att även innehållet på internet ska kunna granskas utifrån de villkor som ska gälla för en sådan offentligt finansierad medieaktör. Sverigedemokraterna är det parti som har lämnat in en dedikerad public service-motion, där vi har drivit frågan att mer av public services innehåll ska kunna granskas, specifikt på webbtjänsterna.

Man kan absolut ha förståelse för Vänsterpartiets invändning om att det aktuella förslaget inte går hela vägen. Rena textpublikationer ska enligt regeringen inte omfattas av innehållsvillkoren i fråga. Till detta finns praktiska anledningar - det skulle krävas ytterligare lagändringar - vilket även Vänsterpartiet själva noterar.

Men det positiva är att det finns en bred samsyn i frågan. När det i utredningsdirektiven inför det nya sändningstillståndet står att kommittén ska föreslå vilka författningsändringar och styrdokument som behövs för en fullständig och så långt som möjligt teknikneutral reglering av public service-uppdraget verkar förutsättningarna alltså vara mycket goda för att nå enighet. Detta är väldigt viktigt, för frågorna om allmänhetens förtroende för public service, bolagens saklighet och opartiskhet med mera är direkt kopplade till möjligheten att granska innehållet. Sedan tycker partierna uppenbarligen olika om hur väl public service-bolagen har lyckats hittills, men det är en debatt vi får ta en annan gång.

Just det här förslaget är i vilket fall som helst ett välkommet steg i rätt riktning. Och med tanke på att tillståndsperioden snart löper ut är det positivt att vi hinner implementera detta redan nu, även om det finns mer att göra.

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkandet.

Först tänkte jag göra en liten utflykt. Public services historia i Sverige är lång. När jag var liten grabb fanns två kanaler i marknätet, TV1 och TV2. Som liten minns jag hur jag kunde längta till tidiga kvällen, då dagens barnprogram skulle börja. Jag minns hur glad jag kunde bli om det var något jag tyckte om. Jag minns också väl hur besviken jag kunde bli om det var något jag inte tyckte om, till exempel Vilse i pannkakan eller en tjeckisk dockfilm.

På den tiden fanns bara public service att tillgå här i Sverige. Det dröjde en bra bit in på 80-talet innan till exempel satellitsändningar fanns tillgängliga. Och så småningom, 1992, beviljades en koncession för ytterligare en marksänd kanal.

Fru talman! Teknikutvecklingen har sedan dess skett i en rasande fart. Tv-utbudet är större än någonsin, och vi kan sedan lång tid även se tv digitalt, till exempel via internet.

Betänkandet har sin grund i de ändringar i tryckfrihetsgrundlagen som trädde i kraft i januari 2023 och som gör det möjligt att reglera public service-företagens verksamhet genom tråd, till exempel internet, på ett sätt som motsvarar det som gäller för sändningar i marknätet. Betänkandet handlar således om att likställa lagen så att samma regler gäller för public service oavsett om det är marksänt eller sänds via internet. Villkoren ska gälla för Sveriges Radio, Sveriges Television och Sveriges Utbildningsradio under den tid som återstår av företagens sändningstillstånd, det vill säga till och med 2025. I betänkandet föreslås vidare att granskningsnämnden för radio och tv ska granska om public service-företagen följer de villkor som ställts upp.

Fru talman! Under vårvintern har en parlamentarisk kommitté tillsatts med uppgift att ta fram långsiktiga villkor för ett robust och oberoende public service. Kommittén ska föreslå hur public service-uppdraget ska regleras från och med 2026 och vad som ska ingå i uppdraget under tillståndsperioden 2026-2033. Förslagen ska syfta till att skapa goda förutsättningar för public service-verksamheten och upprätthålla och värna dess oberoende.

Det är viktigt att villkoren för public service är långsiktigt hållbara. Av Tidöavtalet framgår att public service-mediernas oberoende ska bestå och deras långsiktiga finansiering vidmakthållas. Således ska principen om armlängds avstånd upprätthållas inom kulturpolitiken, och politiken ska bara forma förutsättningarna, inte styra innehållet.

I betänkandet föreslås även att Myndigheten för press, radio och tv i stället för regeringen ska fatta beslut vid förhandsprövning av nya tjänster från public service, vilket ligger helt i linje med det tidigare sagda.

I detta anförande instämde Erik Ottoson (M).

Fru talman! Fria, självständiga och oberoende medier utgör en viktig grundsten i bygget av en stabil demokrati. I Sverige finns en mycket lång tradition av tryck- och yttrandefrihet, och dagens medielandskap innehåller en stor mångfald av privata och gemensamt ägda radio- och tv-kanaler och tidningar.

Det är via de offentligt finansierade företagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion, det vi sammantaget kallar public service, och deras breda uppdrag som vi kan säkra att alla landets invånare får bland annat opartisk samhällsinformation, nyheter, underhållning och kulturupplevelser. Det bildningsuppdrag som UR ansvarar för, som bland annat avser våra elever, vill jag också särskilt lyfta.

Att såväl journalistiken som hela public service står oberoende i förhållande till politiken är helt grundläggande.

För Vänsterpartiet är det av största vikt att vi har starka public service-bolag, som får goda villkor att verka. Det innebär en bra nivå på finansieringen så att man kan hålla hög kvalitet på program, utveckla ny teknik och vara tillgänglig för alla grupper i samhället. Vi vill också se långsiktighet i villkoren och tryggad självständighet. Vi beklagar att det inte gick att komma överens i riksdagen om ett grundlagsskydd för public service, men vi hoppas att vi framöver kan nå bred enighet om att stärka bolagens fria ställning.

Jag har de senaste åren deltagit i kulturutskottets debatter om det som så vackert kallas radio och tv i allmänhetens tjänst, och tonläget från vissa av högerpartierna har tyvärr varit ganska högt. Senast för någon vecka sedan ville man tala om vänstervridning med hänvisning till vad som sades om TV2 vid starten 1969. Jag hoppas att vi nu när vi börjar arbeta i en ny public service-kommitté för att ta fram sändningsvillkoren inför 2026 kan lägga denna typ av anekdoter och eget tyckande och smak åt sidan och ta till oss forskning om medielandskapets utveckling och kunskap om den nya digitala tekniken. Vi behöver fördjupa oss i beredskapsuppdraget och ta oss an framtidens utmaningar.

Det är lovande, tycker jag, att vi här i dag är överens om att gå vidare med förslagen i propositionen. Tidigare talare har redogjort för innehållet, så jag ska inte gå in på alla detaljer. Men det känns viktigt att också titta på den kritik som flera av remissinstanserna framför.

Fru talman! Det hade varit bra om vi redan nu hade kunnat inkludera både text och bilder på internet som bolagen står för - detta för att få en heltäckande reglering när det gäller internet. Flera remissinstanser har efterfrågat detta. Det bedömdes dock som alltför omfattande förändringar mitt i en tillståndsperiod, så därför har vi från Vänsterpartiet avstått från att yrka på det i dag. Men jag kommer att bevaka denna fråga i det kommande kommittéarbetet, eftersom det är viktigt att vi får en heltäckande och teknikneutral lagstiftning på plats. Inte minst är det grundläggande att allt innehåll ska kunna granskas. Det är viktigt för att behålla det höga förtroendet från allmänheten.

En annan viktig del i att bevara detta förtroende handlar om att trygga oberoendet. Allmänheten ska kunna vara helt säker på att politiker inte kan påverka innehållet och de redaktionella besluten. Ett första steg togs när aktiva riksdagspolitiker inte längre skulle få sitta i förvaltningsstyrelsen, men fler steg behöver tas.

I dag ska vi fatta beslut om att förhandsprövningen av nya tjänster ska flyttas från regeringen till en myndighet. Från Vänsterpartiet har vi varit kritiska till hela den nuvarande konstruktionen av prövningen. Förhandsprövningen innebär i dag att nya programtjänster eller andra viktigare tjänster som public service-bolagen vill lansera måste anmälas till regeringen och Myndigheten för press, radio och tv för prövning och godkännande. Det som prövas är tjänstens marknadspåverkan och hur den bidrar till att uppfylla uppdraget i allmänhetens tjänst.

Det som är nytt under den här sändningsperioden är att andra aktörer också ska kunna anmäla bolagens tjänster till förhandsprövning. Vi i Vänsterpartiet menar att detta är principiellt problematiskt. Vi ser att det är ett hot mot programföretagens oberoende.

KU har ju tidigare uttalat sig om hur förhandsprövningen förhåller sig till yttrandefrihetsgrundlagen, till etableringsfriheten och till censurförbudet, och det finns flera delar i detta som är känsliga. I dag går vi dock inte emot förslaget att flytta avgörandet till Myndigheten för press, radio och tv, eftersom vi tycker att det är en viss förbättring i nuvarande system att flytta beslutet från regeringen. Men vi är fortsatt kritiska, och därför har vi ett särskilt yttrande i dagens betänkande.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Fru talman! Det är en viktig del av vår demokrati att ha ett brett och oberoende public service som medborgarna kan lita på och som ger saklig och korrekt information och uppfyller de villkor för sändningstillstånd som vi beslutar här i riksdagen. För att granska detta finns granskningsnämnden. Granskningsnämnden genomför dels innehållsgranskningar av enskilda program som anmäls av allmänheten, vilket är en viktig del när det gäller att upprätthålla förtroendet för public service, dels en årlig granskning av hur public service-företagen uppfyller alla de villkor som gäller för verksamheten.

Innehållsvillkor för public service på internet

Utöver sändningarna av radio och tv i marknätet tillhandahåller public service-företagen i dag i princip hela sitt programutbud över internet, vilket i huvudsak sker via playtjänster. Jag tror att många med mig uppskattar att de finns att ta del av. Villkoren i sändningstillstånden gäller dock endast för public service-företagens sändningar i marknätet. Det är en teknikfråga vi pratar om här, alltså.

När public serviceutbudet distribueras via internet och vi tar del av det genom till exempel webbplatser, playtjänster och appar är möjligheten för det allmänna att ställa upp villkor i fråga om innehåll och granska om villkoren uppfylls mycket begränsade.

Fru talman! I och med det sändningstillstånd som riksdagen senast fattade beslut om får public service-företagen till viss del tillgodoräkna sig programverksamhet som bedrivs på fritt tillgängliga öppna delar av internet vid bedömningen om villkoren i sändningstillstånden uppfylls. Detta tillsammans med att public service i stor utsträckning nås via internet gör att det är rimligt att de innehållsvillkor som gäller i marknätet även gäller för de delar av public service som når oss via internet. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)