Frågestund

Jag vill hälsa statsråden välkomna. Frågor besvaras i dag av arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson, statsrådet Camilla Waltersson Grönvall, statsrådet Maria Malmer Stenergard och statsrådet Romina Pourmokhtari.

En fråga ska vara av övergripande och allmänpolitiskt slag eller avse ett ämne som faller inom statsrådets ansvarsområde och rör dennes tjänsteutövning. Frågan ska därmed inte avse till exempel förhållanden inom politiska partier. Arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Fru talman! September 2023 kommer att gå till historien som den allra svartaste av månader. Vi har sett fler skjutningar och sprängningar än någonsin, och gängens grymhet fortsätter att chockera. Man kan lätt konstatera att behovet av insatser aldrig har varit större, inte minst när det gäller det brottsförebyggande arbetet.

Därför blir jag och sannolikt många med mig oroliga när vi läser regeringens budgetproposition. I stället för att satsa på förebyggande insatser skär man ned. 250 miljoner i stöd till insatser i utsatta områden har krympts till 80 miljoner - ett stöd som bland annat används till fler fältassistenter och förbättrad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis.

Samtidigt avskaffar man bidrag till kommuner med högt flyktingmottagande. Tillsammans med otillräckliga generella statsbidrag till kommuner riskerar det att leda till en minskning av de förebyggande insatserna.

Jag vill därför fråga arbetsmarknads- och integrationsminister Johan Pehrson: Hur kommer det sig att regeringen skär ned på stödet till kommunerna samtidigt som vi vet att de går på knäna?

Fru talman! Jag tackar Johanna Haraldsson för en central och viktig fråga.

Det är med sorg vi tar del av den katastrofala utvecklingen i vårt land. Vi ser hur liv släcks, drömmar krossas och framtidstro förvinner.

Regeringen möter detta med både en stålhandske och en lovikkavante. Det som påstås om det förebyggande arbetet stämmer dock inte, vill jag understryka.

Vi lägger ned 70 miljoner på en förebyggande socialtjänstlag för att kunna gripa in i tid. Vi lägger 200 miljoner på en särskild bemanningssatsning inom socialtjänsten. Vi toppar upp satsningen på de socialt mest utsatta skolorna med 165 miljoner. Vi utökar föräldraskapsstödet för att hjälpa föräldrar att ta ansvar för sina egna barn när inte detta riktigt fungerar. Vi arbetar både med att stoppa gängen i fängelse och hjälpa barnen så att de inte ska bli nya gängkriminella.

Fru talman! Att siffertrixa som statsrådet gör duger inte. Hur man än räknar är det en nedskärning. För att vi ska kunna bryta oss ur den gängkris som Sverige befinner sig i är det mer pengar till brottsförebyggande arbete som behövs, inte mindre.

Det säger sig självt att ekonomiskt pressade kommuner kommer att ha svårare att genomföra insatser för att bryta nyrekryteringen. Är det inte dags för regeringen att ta ansvar för det brottsförebyggande arbetet och skjuta till de resurser som krävs för att kommunerna på riktigt ska kunna bidra till att bryta nyrekryteringen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! För detta krävs både förebyggande och repressiva åtgärder. Men det krävs också att man kan gripa in tidigare och tydligare. Ta bara det att vi nu möjliggör för socialtjänsten att agera redan mot ungdomar och barn som är tolv år utan föräldrarnas medgivande. Ta bara det att vi ser till att ta hand om Statens institutionsstyrelse för de ungdomar som vi vet i dag har hamnat i gängens käftar. Vi vidtar mängder av åtgärder på detta område.

Och så vill jag säga en sak: De på Mälarhöjdens IP i går var väldigt glada för att vi nu inför fritidskortet för att ge alla ungar möjlighet att delta i en meningsfull fritid - att skapa något annat än bara en fungerande skolgång, att hitta en mening i livet, att hitta till exempel till idrott eller kultur.

(Applåder)

Fru talman! Bara under det första halvåret i år har ungefär en halv miljon människor sökt asyl i EU. Ungefär 3 000 personer har drunknat eller konstaterats saknade, men mörkertalet är antagligen betydligt större.

Bland dem som kommer över Medelhavet i dag är de största nationaliteterna Guinea, Elfenbenskusten, Syrien, Egypten, Marocko, Bangladesh och Tunisien. Samtliga förutom Syrien har en beviljandegrad på under 10 procent. Det pågår inga krig i dessa länder. Det är svårt att föreställa sig varför de skulle behöva fly till EU över huvud taget. Jag tycker att det är helt uppenbart att det handlar om ekonomisk migration - man söker ett bättre liv i unionen.

Storbritanniens inrikesminister uttalade nyligen att den absurda situationen ger skäl till att på allvar se över FN:s flyktingkonvention, som ligger till grund för det europeiska asylsystemet. Den fungerar helt enkelt inte i den moderna världen. Håller statsrådet Maria Malmer Stenergard med om detta?

Fru talman! Jag vill tacka Ludvig Aspling för frågan. Det är precis som Ludvig Aspling framhåller: Det är en ohållbar migration till Europa. Det är personer som främst av ekonomiska skäl söker sig hit, och det handlar, precis som Ludvig Aspling säger, om personer främst från Elfenbenskusten, Guinea, Tunisien och Egypten, personer som traditionellt sett inte har asylskäl.

Samtidigt besökte jag Kenya i förra veckan. De har ett av världens största flyktingläger. 300 000 personer vistas där, och väldigt många har flyktingskäl. Det finns inte i deras föreställningsvärld att ens ha de medel som krävs för att betala flyktingsmugglarna för att kunna knacka på Europas dörr.

Det är uppenbart att dagens asylsystem inte fungerar på rätt sätt. Jag ser att allt fler lyfter diskussionen om hur vi bättre anpassar våra regelverk för att använda våra resurser och hjälpa dem som verkligen har behov av skydd. Jag tror att den diskussionen kommer att fortgå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men asylrätten gäller, och den ska respekteras tills annat har bestämts.

Fru talman! Just nu pågår också en folkvandring från Afghanistan. Uppemot två miljoner personer har flyttat därifrån till Iran sedan 2021, och Pakistan - ett annat grannland - verkar ha beslutat att en stor del av de afghaner som bor där måste lämna landet efter ett antal uppmärksammade terrorbrott där afghaner har varit involverade.

Vi vet att både Iran och Ryssland ser migrationen som ett instrument som de kommer att vilja använda mot Europa, och de kommer sannolikt att hjälpa dessa personer på vägen mot EU. Vilken beredskap har Sverige för en ny våg av unga män från Afghanistan i dag?

Fru talman! Ja, det är en väldigt oroväckande utveckling vi ser. Jag skulle säga att Sverige är mycket bättre rustat nu, med en annan regering, ett annat regeringsunderlag och en annan politik för att säkerställa att vi har ett regelverk som inte sticker ut, som var fallet 2015, vilket gjorde att allt fler sökte sig till Sverige jämfört med jämförbara länder. Den riktningen måste vi fortsätta.

Men svaret ligger också i EU. Och i går fick vi det glädjande beskedet att vi får på plats en krisförordning som också gäller instrumentalisering för att stoppa just att stater använder sig av migranter.

Fru talman! Jag vill fråga Johan Pehrson om arbetsmiljön inom kriminalvården. Anledningen är främst många mejl från mycket oroade anställda som ifrågasätter säkerheten på grund av omfattande dubbelbeläggningar, som nu berör minst 2 500 klienter, och på grund av att många av de fast anställda kollegorna säger upp sig. Detta skedde i fjol för nästan var femte anställd, och det kan bli ännu fler i år.

Båda sakerna ökar risken för stress, hot och våld, och min fråga är: Hur kan ministern bidra till att personalen får en trygg och rimlig arbetsmiljö?

Fru talman! Det är helt centralt med en god arbetsmiljö hos svenska myndigheter, svenska organisationer, svenska partier och svenska företag. Det är en viktig del av ens liv, och därför storsatsar regeringen på bland annat Kriminalvården för att möta det faktum att vi försöker underlätta situationen för många andra myndigheter som har problem.

Som ni vet är det ett mördande ute på våra gator som är katastrofalt. Den situation vi har byggt upp i Sverige eller som har utvecklats under tio år måste tas om hand, och då krävs att de personer som ägnar sig åt den verksamheten grips och lagförs, om det går. Sedan ska de avtjäna ett fängelsestraff.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi försöker nu bygga ikapp den brist som finns inom Kriminalvården, vad gäller både fängelseplatser och personal. Vi har en nära dialog med Kriminalvården om den svåra utmaning som de står inför.

Fru talman! Jag tackar för försöket till svar.

Det jag vill kontra med är att de som kontaktar mig är väl medvetna om att det byggs nya kriminalvårdsanstalter. De är också väl medvetna om att det i princip inte går att rekrytera till kriminalvården längre.

Att ha byggnader utan personal kommer inte att lösa något, och att det finns en fortsatt stark överbeläggning på anstalterna i dag innebär en stor risk för de anställda.

Fru talman! Jag delar uppfattningen att Sverige befinner sig i en nationell kris vad gäller den inrikes säkerheten. Vägen ut är att jobba med myndigheterna så att de får förutsättningar att växa.

Inom till exempel Arbetsförmedlingen, en myndighet som jag ansvarar för, jobbar man med att försöka få människor att söka sig till yrket på olika sätt, för vi behöver fler människor som jobbar med kriminalvård och med den viktiga visionen att personer ska komma ut bättre än när de kom in. Men det är mycket svårt i nuläget beroende på den situation som Sverige befinner sig i vad gäller inrikes säkerhet.

Fru talman! Under flera års tid har jag drivit på för att socialtjänsten ska ha enhetliga och evidensbaserade metoder för att säkerställa barns och ungas delaktighet i de utredningar som berör dem. Detta gäller inom barn och ungdomsvården såväl som inom familjerätten. I går skickade regeringen ut ett pressmeddelande om att det här nu ska ske inom den sociala barn- och ungdomsvården, vilket betyder att regeringen tar ett steg åt rätt håll. Men samtidigt står det i Tidöavtalet att åklagare ska kunna omhänderta fler barn och unga enligt LVU.

Min fråga till socialtjänstministern är: Om det nu görs arbete för att stärka socialtjänstens arbete, hur menar ministern att åklagare då har kompetens att omhänderta barn och unga samtidigt som barnen också ska vara delaktiga inför ett sådant beslut?

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för en viktig fråga!

För regeringen är det oerhört viktigt att barns rättigheter stärks, och en viktig komponent i detta är att barn lyssnas till. En ny LVU är viktig lagstiftning där barns rättigheter ska gå före vuxnas rättigheter, och det är en viktig del i de propositioner som kommer under nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtidigt har vi i dag en situation som är fruktansvärd och där barn så unga som tio år rekryteras in i kriminella nätverk. Samhället kan inte tyst stå och titta på när dessa unga människor dras in i dessa kriminella nätverk. Detta innebär att vi på sikt ska ha färre omhändertaganden men att vi under en period framöver sannolikt kommer att behöva omhänderta fler barn för att säkerställa att de inte hamnar i de kriminella nätverkens grepp.

Fru talman! Jag uppmärksammar att ministern inte svarar på den grundfråga jag har. Vi är överens om att det är en svår situation där fler barn och unga behöver tidiga insatser, men min grundfråga är om åklagare har kompetens för den typ av beslut som handlar om omhändertagna barn och unga, som det står i Tidöavtalet att åklagare ska fatta, samtidigt som vi säger att socialtjänsten ska stärkas.

Frågan är alltså: Är åklagare kompetenta att fatta den typen av beslut?

Fru talman! Jag tackar återigen ledamoten för frågan.

Situationen är naturligtvis den att socialtjänsten måste stärkas ytterligare när det handlar om att göra dessa viktiga avvägningar. I grund och botten handlar det om att kunna göra tidiga förebyggande insatser för att omhändertaganden aldrig ska behöva ske.

Vi arbetar med detta i flera steg just nu, och vi ser att domstolarnas kompetens i barnfrågor behöver stärkas ytterligare.

Fru talman! Jag vänder mig till migrationsminister Maria Malmer Stenergard. I stora delar av landet råder i dag brist på arbetskraft. I vissa kommuner konkurrerar industri och välfärd om samma personal, och flera kommuner larmar om svårigheterna att försörja äldrevård och hemtjänst med personal.

Svenskt Näringsliv har tidigare visat att den utländska kompetens som arbetar i Sverige stärker bnp med 43 miljarder och bidrar med 14 miljarder i skatteintäkter. De företag som har rekryterat arbetskraftsinvandrare går det också bättre för. Regeringen har dock prioriterat att försvåra arbetskraftsinvandringen till Sverige och förmå människor att lämna landet. Från och med den 1 november måste man tjäna 80 procent av medianlönen för att få arbetskraftstillstånd.

Utan personal fungerar ingen verksamhet. Min fråga är därför: Vem ska ta jobben?

Fru talman! Tack, Elin Söderberg, för frågan!

Kompetensförsörjningen är otroligt viktig. Det stämmer inte att regeringen har försvårat för arbetskraftsinvandringen, utan vi har lagt om den. Vi vill underlätta för den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen, där svenska företag som konkurrerar på en mycket hårt konkurrensutsatt internationell marknad har haft svårt att rekrytera på grund av långa handläggningstider. Nu lägger vi om modellen helt, och Migrationsverket inför en 30-dagarsgaranti för högkvalificerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det stämmer att det inte är rimligt att komma hit från andra sidan jorden för att tjäna 13 000 kronor i månaden. Det kommer tusentals varje år bara för att jobba inom städning, på snabbmatsrestauranger och som tidningsbärare. Detta menar vi är jobb som i mycket större utsträckning kan utföras av personer som redan befinner sig här men som ännu inte försörjer sig själva.

Därför krävs ändrade regler med ett höjt försörjningskrav men också en bidragsreform, som vi nu rullar ut.

Fru talman! Men vi har ju en demografisk utmaning i Sverige. När det gäller människor i arbetsför ålder är det, sett till framskrivningen av populationerna, människor från andra länder som förväntas utgöra ökningen av befintlig arbetskraft i Sverige framöver.

Under de kommande tio åren kommer antalet personer som är födda i Sverige och som är i arbetsför ålder att minska samtidigt som befolkningen som är 80-plus kommer att öka kraftigt. Vi kommer alltså att ha brist på arbetskraft.

I och med att man inte vill backa om besluten blir frågan till regeringen i stället: Vilka verksamheter anser regeringen ska monteras ned eller minskas till följd av mindre arbetskraft i Sverige?

Fru talman! Jag vill att verksamheter i Sverige ska blomstra. Men jag vill också att de som inte går till jobbet i dag, som är alldeles för många, ska göra det. Om vi då genomför en bidragsreform som gör att det lönar sig mycket bättre att ha en lön än att gå på bidrag samtidigt som vi fokuserar arbetskraftsinvandringen till de mer högkvalificerade jobben är jag övertygad om att många fler, inte minst av dem som kommit från andra länder för att stanna, också ekonomiskt kan stå på egna ben. Det tror jag är väldigt bra för Sverige.

Fru talman! Min fråga går till klimat- och miljöministern.

Sverige befinner sig i ett mycket svårt läge. Vi har hög inflation som pressar både välfärden och hushållen. Samtidigt har vi hög arbetslöshet. Det pågår ett fullskaligt krig i vårt närområde, och vi har en fasansfull gängkriminalitet som sliter samhället itu. Samtidigt pågår en klimatkris.

Svåra tider kräver prioritering, även i budgeten, fru talman. Jag undrar därför hur ministern har prioriterat utifrån den gröna omställningen. Hur ska Sverige ställa om i ett så pass svårt läge?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ledamoten Storckenfeldt, för en klok fråga!

I tider av bister ekonomi är det lätt att välja att luta sig tillbaka och satsa på det allra mest brådskande. Men då är det viktigt att tänka på att grodan kokar långsamt i en klimatkris som den vi upplever.

Det gäller att värna klimatet trots tuffa ekonomiska tider. Därför är jag stolt över att den här regeringen har en stark klimat- och miljöbudget. Om man vill jämföra kan man se att Miljöpartiet lade 8,9 miljarder år 2017, och vi lägger 19,3 miljarder detta år. Dessutom var den största budgeten som någonsin röstats igenom av den här kammaren en högerbudget.

Jag tycker att det är viktigt att man lägger pengarna på rätt saker och att man gör rätt sak i rätt tid. Men att vi ska satsa på att Sverige ska klara av klimatkrisen och stå starkt i den gröna omställningen är av yttersta vikt, även i svåra ekonomiska tider.

Fru talman! Jag vill tacka ministern för ett bra svar. Det låter sannerligen som att Sverige är på väg åt rätt håll med en borgerlig regering.

Klimatet kräver seriositet och att vi fokuserar på rätt saker i rätt tid. Sverige har en unik position i den gröna omställningen. Det handlar om mer ren el och att ha ett helhetsperspektiv på omställningen.

Jag brukar säga att globala problem kräver globala lösningar. Jag undrar därför på vilket sätt Sverige kan bidra till den globala omställningen.

Fru talman! Jag tackar för ännu en klok fråga.

Det gäller att vi gör rätt sak i rätt tid. En del i det är, precis som ledamoten nämner, att vi i Sverige har kommit en bra bit på vår omställningsresa. Vi är inte helt framme vid noll, men vi är på en bättre väg än vi var med den tidigare regeringen. Det är positivt.

Nu behöver vi satsa på att finansiera omställningen ytterligare i andra delar av världen, vilket vi gör. Regeringen är tydlig med att vi ska utöka klimatbiståndet.

Det gäller också att vi delar med oss av alla lärdomar vi har dragit. Vilka misstag har vi gjort? Vad har vi gjort som vi inte vill se andra länder göra? En del i det är att vi nu står med lösningarna, investeringarna och viljan men saknar elen. Det är också något som Sverige kan dela med sig av till andra länder.

Fru talman! Min fråga går till miljöministern.

Det är ingen hemlighet att vi behöver bygga fler bostäder i Sverige. Och i dagsläget behöver vi bygga betydligt mer än vi klarar av. Därför är åtgärder för att underlätta för bostadsbyggande viktiga.

I dag är strandskyddet hämmande för bostadsbyggandet. Vi kan inte bygga på de platser som är attraktiva för människor att bo på. Många kommuner känner att det är hämmande för deras utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det vore önskvärt att regeringen lade fram ett nytt förslag när det gäller strandskydd som innebär att kommuner får större möjlighet att råda över var strandskyddet finns och var man förslagsvis kan bygga nya bostäder.

Regeringen har en utredning om strandskyddet, som ligger på bordet, som grundplåt. Min enkla fråga till miljöministern blir: Kan vi förvänta oss att det kommer en ny proposition till riksdagen?

Fru talman! Tack, ledamoten Söder, för en klok fråga!

Regeringen arbetar hårt för Sverige och för att Sverige ska bli friare. Det är något som den här regeringen verkligen värnar om. Strandskyddet är en viktig fråga när det gäller att Sverige ska bli friare.

Regeringen har startat rekordmånga utredningar sedan vi tillträdde, och väldigt många andra processer pågår just nu i Regeringskansliet. Strandskyddet är en fråga som rör miljöprövning. Våra kompetenser inom miljöprövning är just nu aktiverade i frågor som rör kärnkraft, nyindustrialisering i Norrland, gruvdrift och mycket annat. Det finns alltså många frågor som är tätt kopplade till det arbete vi gör, inte minst i Tidöavtalet. Det är så vi planerar Regeringskansliets arbete.

Vi anser, liksom Kristdemokraterna, att den här frågan har dragit ut på tiden och att den bör hanteras inom denna mandatperiod.

Fru talman! Det är glädjande att ministern liksom jag tycker att denna regering ska satsa på ett friare Sverige och på att kommunerna ska bli friare när det gäller att bestämma var man kan bygga och var i en kommun det är attraktivt och lämpligt att bygga. Många kommuner känner att det är hämmande att stora delar av kommunen är blockerad av strandskyddet.

Jag tror att det är viktigt att vi går fram med en proposition. Det vore bra för bostadsbyggandet; vi behöver fler bostäder.

Tycker ministern att det är viktigt att kommunerna får större rådighet över strandskyddet?

Fru talman! Liksom Kristdemokraterna tycker hela regeringssamarbetet att det är en viktig fråga. Strandskyddet bör förändras. Partierna har lite olika ståndpunkter, så vi kommer att behöva komma överens innan vi kan lägga fram förslag.

Men det är som sagt en fråga som även vi anser bör hanteras. Regeringen kommer att behöva hantera frågan under mandatperioden, så att vi kan göra Sverige lite friare och bygga fler bostäder i vårt vackra, avlånga land.

Fru talman! En viktig fråga för oss liberaler är att personer med funktionsnedsättning ska få det stöd de behöver för att kunna leva ett liv som alla andra. Därför är en väl fungerande lagstiftning kring personlig assistans avgörande. Och LSS är en frihetsreform som vi månar om och vill utveckla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vid årsskiftet trädde stärkt rätt till personlig assistans i kraft. Lagändringen skulle innebära att vi skulle komma till rätta med de problem som lett till att färre beviljats assistans enligt LSS de senaste åren. Enligt utredningen som föregick lagändringen uppskattades exempelvis att 720 barn på sikt skulle få utökad rätt till assistans.

På senare tid har dock flera medier rapporterat om flera fall där tolkningen av det nya föräldraavdraget har gjort att det snarare har blivit det omvända. Barn som tidigare haft rätt till personlig assistans har nekats.

Min fråga till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall är därför: Hur följer regeringen upp att lagändringen har fått den effekt som var avsedd, så att personer som är i behov av assistans får det stöd de har rätt till?

Fru talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Det är en viktig fråga för hela regeringen. Inte minst efter de två mandatperioder som har avlöpt har situationen för personer i behov av personlig assistans varit väldigt orolig. Den här regeringens intention är att situationen inte ska vara sådan.

Precis som ledamoten sa var intentionen med införandet av stärkt assistans och föräldraavdraget att fler barn skulle få rätt till assistansersättning och att barn som redan hade assistansersättning skulle kunna beviljas fler timmar. Regeringen har gett Försäkringskassan i uppdrag att utvärdera reformen om stärkt assistans. Nu följer vi utvecklingen väldigt noga.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Och tack för att frågan följs upp. Det är mycket viktigt.

Det är redan tufft för föräldrar till barn som har omfattande funktionsnedsättningar att få vardagen att fungera. Det handlar också om barns rätt till ett självständigt liv. Det är även viktigt att föräldrar till barn med funktionsnedsättningar kan fortsätta arbeta.

Jag förstår att statsrådet måste invänta utvärderingen. Men om det visar sig att lagändringen inte har fått avsedd effekt, vad ser då statsrådet för möjligheter för regeringen när det gäller att se till att fler barn får den assistans de har rätt till?

Fru talman! Jag tackar återigen för frågan. Det är en viktig fråga. Det är otroligt viktigt för regeringen i denna tid av oro att säkerställa detta. Förstatligande av assistansreformen är till exempel en väldigt viktig del i att säkerställa att människor som tidigare ramlat mellan stolarna inte längre ska göra det. Det är en av de saker vi just nu fokuserar starkt på.

När vi får tillbaka utvärderingen från Försäkringskassan kommer vi naturligtvis att analysera den och återkomma med eventuella ytterligare åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! När jag ser SD-regeringens neddragning på satsningarna på att upprusta leder och stödja friluftsorganisationer smärtar det i hjärtat. Den tidigare, socialdemokratiska regeringen förstod värdet av att satsa resurser på dessa områden. Vi vet hur viktigt det är för människors hälsa att komma ut i skogen och att kunna plocka bär och svamp - ja, att uppleva naturen. Vi förstår också att sådana investeringar skapar jobb, särskilt på landsbygden.

Fru talman! Upprustning av leder och stöd till friluftsorganisationer är inte bara en fråga om rekreation. Det är en fråga om folkhälsa, landsbygdsutveckling och biologisk mångfald. Jag frågar statsrådet Pourmokhtari om dessa värden inte är intressanta för regeringen.

Fru talman! Låt mig först och främst säga att dessa frågor är av stor vikt för regeringen. Det är väldigt viktigt att se till att så många som möjligt har tillgång till den fantastiska naturen i Sverige. Jag välkomnar att den tidigare regeringen i ett läge med väldigt stark ekonomi för svensk del satsade på att värna landets vandringsleder, rusta upp dem och ordna grillplatser och annat som gör att vandringslederna blir mer tillgängliga och kan utnyttjas på ett bättre sätt.

Vi är inte i samma läge nu. Vi har en tuff och stram ekonomi. Vi måste prioritera. Vi måste lägga pengarna på det som är allra viktigast. Den här regeringen satsar stort på exempelvis skydd av värdefull natur, som också är ett viktigt initiativ för att skydda mycket av den känsliga natur som finns i landet. Det är inte ett arbete som jag hade velat lägga åt sidan för att i stället värna vandringslederna. Det handlar helt enkelt om att politik i vissa fall handlar om prioriteringar. Då får man prioritera, hur jobbigt det än kan vara.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till integrationsminister Johan Pehrson.

Hedersvåld och förtryck är kränkningar av de mänskliga rättigheterna som Sverige aktivt ska bekämpa. Trots det förekommer våld och förtryck - även mord - i den så kallade hederns namn i Sverige.

Förra sommaren körde två bröder ihjäl sin mamma och hennes nya partner på Hisingen i Göteborg. Fallet gick vidare hovrätten, som nu dömer den ena brodern för bland annat mord och försök till mord. Hovrätten ansåg det även bevisat att brotten skett med hedersmotiv.

Vi vet att regeringen med stöd av Sverigedemokraterna satsar mycket mer pengar på bekämpningen av hedersrelaterat våld och förtryck än vad den tidigare regeringen gjort. Vi är eniga om att det behöver göras mer för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck och se till att det faktiskt upphör i Sverige.

Åratal av misslyckad integrationspolitik har lett till att vi i dag har ett land där hedersmord, förtryck och våld är vardag. Hur ska regeringen arbeta framåt med integrationen för att få stopp på mord och våld kopplat till hedersförtryck?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Allt våld och allt förtryck måste bekämpas, men vi ska vara medvetna om att det finns strukturer och ett så kallat klanvälde. Det finns tankar om att någon annan ska bestämma över unga människors - eller kvinnors - framtid. Det är en utveckling som har förändrats och kanske förstärkts när många människor har kommit till Sverige och inte riktigt anammat de svenska värderingar som är centrala för allas lika rättigheter.

Regeringen har, förutom de satsningar vi redovisat i budget och lagstiftat om, tillsatt en utredning om en ny nationell strategi för att verkligen förebygga allt könsrelaterat våld och även det hedersförtryck som drabbar så många kvinnor i alla åldrar i vårt land. Mänskliga rättigheter gäller alla i Sverige, oavsett när du har kommit till Sverige.

Fru talman! Vänsterpartiet föreslår sammanlagt 4 miljarder mer än regeringen för att skydda natur nästa år. Den absoluta merparten av dessa pengar går till att formellt skydda skog genom ökade anslag till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen.

Vi anser att det är oacceptabelt att skogar med höga naturvärden i dag avverkas i stället för att skyddas och att markägare kommer i kläm på grund av att de inte får ersättning när de vill ge sina skogar formellt skydd.

Regeringens budgetförslag är långt ifrån att nå de nivåer som krävs enligt Naturvårdsverkets bedömning. Myndigheten konstaterar i budgetunderlaget för de kommande tre åren att en tillräckligt hög grundnivå är en förutsättning för att uppfylla Sveriges nationella och internationella åtaganden samt för att markägare inte ska komma i kläm. Det är ett mycket tydligt besked om förutsättningarna från Naturvårdsverket.

Min fråga till klimat- och miljöministern blir därför hur statsrådet avser att se till att Sverige lever upp till nationella och internationella åtaganden samt att markägare inte kommer i kläm trots regeringens otillräckliga budget.

Fru talman! Låt mig börja i denna ände: År 2017 lade den rödgröna regeringen 8,9 miljarder. År 2018 lade man 10. År 2019 lade man 11. År 2020 lade man 12. 2021 lade man 18. Sedan kom en högerbudget med 23,7 miljarder. Nu kommer vi med 19. Det skulle alltså vara en hemsk nedskärning? Det är helt enkelt inte sant.

Den här regeringen satsar på både miljö och klimat, men slutar med det vi anser inte fungerar och utvecklar det vi anser fungerar. Därför väljer regeringen exempelvis att satsa på just skydd av värdefull natur. Vi ser att det finns många skogsägare i Sverige som fantastiskt nog vill ha ersättning från staten för att skydda skog och natur som har särskilt höga naturvärden, och vi skjuter till medel så att skogsägare inte ska stå i kö längre. De står i kö! Det är för många som vill skydda sin natur, och det är en fantastisk utveckling som regeringen avser att värna genom att skjuta till medel, likt vi gjort i den här budgeten, för skydd av värdefull natur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går också till statsrådet Romina Pourmokhtari.

Utsläppen från konsumtion har minskat de senaste tio åren, men nu har trenden dessvärre vänt. Sverige ligger i topp bland länder med höga konsumtionsutsläpp. Statistik visar att under 2021 ökade utsläppen med 9 procent. Det skulle ju vara ohållbart om alla konsumerade som vi svenskar gör. Det måste vi göra någonting åt. Nu har regeringen gjort tvärtom och höjt momsen på reparationer av skor och textil. Det skickar fel signaler. I stället borde vi i Sverige ha klimatmål kopplade till konsumtionen, precis som den förra miljömålsberedningen - där även Liberalerna ingick - kom fram till.

Min fråga till miljö- och klimatministern är om och i så fall när regeringen kommer att införa konsumtionsbaserade klimatmål.

Fru talman! Tack till ledamoten för en väldigt angelägen fråga! Väldigt många världen över diskuterar hur vi ska reflektera över våra konsumtionsbaserade utsläpp.

Det jag kan reflektera över vad gäller mål är att vi just nu har väldigt många olika mål. De överlappar, och de angriper olika sektorer. Det finns inte riktigt någon analys av hur man ska förhålla sig till alla dessa olika mål med olika årtal och regleringar. Visste man exempelvis om att vi i Sverige när vi räknar på flygsektorns utsläpp undantar inrikes flygresor? Det finns mycket att reflektera över här. Vi behöver verkligen se över hur vi utformar våra mål och se till att vi på ett klokt sätt strategiskt arbetar för att nå de klimatmål som är satta.

Jag tänker främst på att det är väldigt viktigt att vi i Europa gör allt vi kan för att nå vårt åtagande i Parisavtalet. Det gäller att vi visar världen att vi med en stark ekonomi och med en stark union som kan lagstifta kan kliva fram och verkligen tar täten och visar att vi klarar av det. Därför är det glädjande att vi med Fit for 55-paketet har tydliga mål att arbeta efter.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Romina Pourmokhtari och handlar också om konsumtionsbaserade mål.

Om jag har förstått det rätt vill regeringspartierna och Sverigedemokraterna prioritera att minska klimatutsläppen utomlands framför utsläppen här. Statsrådet Pourmokhtari har också uttryckt att Sverige ska vara världsledande på klimatarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Under förra mandatperioden slöts en överenskommelse mellan alla partier om att införa ett mål för att minska våra utsläpp utomlands. Det var någonting som då ansågs vara helt världsledande.

Just nu rasar Sveriges klimatrykte i världen. Jag skulle därför vilja att miljö- och klimatministern berättar om hur det går med arbetet för att minska våra konsumtionsutsläpp. Vad gör regeringen?

Fru talman! Att vårt rykte skulle fallera utomlands stämmer inte. Det märker jag varje gång jag är utomlands och förhandlar. Man ser Sverige som den starka parten som har gått före, har haft hög takt och fortsätter att ha hög takt men som saknar elen.

Det är det vi främst diskuterar. Hur ska vi fasa ut fossila bränslen, och hur ska vi bygga upp en elkonsumtion som kan möta vår omställning där transportsektorn i rasande fart ställer om till el och där till och med industrin i rasande fart ställer om till el?

Vi är landet som har uppfunnit fossilfritt stål. Vi är landet med Volvo och Scania som bidrar till omställning världen över med lastbilar som inte brummar ut avgaser. Det är Sverige utomlands. Det ska det inte råda någon tvekan om.

Vad vi gör är att vi helt enkelt ser att man inte är ett föredöme om inte andra tar efter. Hur kan vi bidra till att fler tar efter? Det kan vi inte minst göra genom att svenska företag exporterar rena produkter och tjänster.

Men vi kan också göra det genom att utveckla vårt klimatbistånd och dela med oss av alla de lärdomar och kunskaper vi har om hur man ställer om på riktigt. Det är ett arbete som jag tycker att alla i riksdagen ska vara väldigt stolta över.

(Applåder)

Fru talman! I min hemstad Göteborg konstaterade man för två år sedan att det finns stora problem med tystnadskultur hos socialtjänsten. Det handlar, om man ska vara lite frank, om klaner som direkt eller indirekt påverkar personalen i socialtjänsten att inte agera eller inte berätta om missförhållanden.

För att komma till rätta med de problem som vi i dag har i våra utsatta områden måste vi krossa den här typen av klaner. Då måste socialtjänsten tillsammans med polis, skola och andra samhällsaktörer vara en viktig del, och då måste vi komma till rätta med tystnadskulturen.

Därför är min fråga till socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall vilka åtgärder som hon tänker vidta för att komma till rätta med denna osunda kultur.

Fru talman! Tack så mycket för en angelägen fråga!

Jag reser väldigt mycket runt i landet, träffar socialtjänster och får det väldigt tydligt beskrivet för mig vilken tuff arbetsmiljö och arbetssituation man har. Jag har också flera gånger varit i Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta är otroligt viktigt att komma till rätta med. Därför gör regeringen en rad olika saker. Det handlar bland annat om en proposition när det gäller att kunna använda ordningsvakter på plats i kommunhusen och på socialtjänsten. Det är på väg fram regler om skärpta straff när det gäller just brott mot socialtjänstpersonal.

Det gäller tilläggsdirektiv om åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet. Det gäller att skärpa straffen för hot och våld mot tjänsteman, och det kommer också att införas ett nytt brott som tar sikte på förolämpningar mot tjänstemän. Det är många både långsiktiga och kortsiktiga åtgärder på väg fram.

Jag vill samtidigt understryka att det är ett långsiktigt förebyggande arbete som bygger tillit som på sikt är det enda möjliga.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Malmer Stenergard. Det gäller förändringarna för arbetskraftsinvandringen.

Vi vet att flera remissinstanser haft invändningar mot förslagen vad gäller en arbetskraftsinvandring med högre lönekrav. Ett sätt att tillmötesgå dessa invändningar och möjliggöra arbetskraftsinvandring i yrken där efterfrågan inte kan mötas av inhemsk arbetskraft är att skyndsamt införa undantagsregler inom relevanta bristyrken, vilket också finns angivet i Tidöavtalet.

Det kommer dock att gå tre månader mellan det att det högre lönegolvet införs och att den nya utredningen presenterar förslag för relevanta undantag. Om det visar sig att det uppstår stora utmaningar för svensk kompetensförsörjning inom exempelvis de gröna näringarna, är då ministern beredd att agera mer skyndsamt än brukligt? Det handlar om att använda att snabbspår för att undantagen ska kunna tillämpas så snabbt som möjligt.

Fru talman! Tack, Camilla Rinaldo Miller, för frågan!

Det är precis som framhålls här att vår förändring av arbetskraftsinvandringen nu sker i två steg. Det är först ett höjt försörjningskrav på 80 procent av medianlön. Anledningen till att vi inte lägger det fullt ut på medianlön är att den proposition som lades fram av den förra regeringen inte innehöll några möjligheter till undantag, och det är en brist.

Därför lägger vi försörjningskravet lägre. Vi bedömer att det är på en rimlig nivå som inte kommer att slå alltför hårt mot några branscher. Sedan rullar vi ut steg två. Då tar vi emot en utredning där målsättningen är medianlön men med möjlighet till undantag för exempelvis branscher eller vissa regioner. Det är viktigt att utredningen får jobba i lugn och ro och att den kommer fram med ett genomarbetat förslag.

Den här reformen är viktig. Det är inte rimligt att man kommer från andra sidan jorden för att jobba med att till exempel städa eller som tidningsbärare. Det är jobb som jag bedömer att det finns personer här som borde kunna utföra men där det inte lönar sig tillräckligt att ta de jobben i dag. Därför är det viktigt att vi parallellt med detta också genomför en bidragsreform så att det lönar sig bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Praktik, arbetsträning och subventionerade anställningar är viktiga verktyg för att människor som står långt från arbetsmarknaden ska komma i arbete. Samtidigt är det otroligt viktigt att de subventionerade anställningarna, våra skattepengar, inte utnyttjas av oseriösa eller rentav kriminella aktörer.

Därför är samråden mellan Arbetsförmedlingen och arbetstagarorganisationerna otroligt viktiga för att hindra fusk och för att upprätthålla kontroll. Jag undrar på vilket sätt Sverige blir ett bättre och tryggare land av att regeringen och Sverigedemokraterna tar bort den statliga finansieringen för dessa samråd.

Fru talman! Tack för frågan!

Fusk och fel, bedrägerier och grov kriminalitet, håller på att äta sig in i den svenska samhällskroppen. Det kräver en omfattande samling för att se till att de aktörer som inte sköter sig ska puts väck och brott ska lagföras.

Vi vet om att det till och från kan förekomma att även aktörer under arbetsmarknadspolitiken brett sett kan begå brott. Oseriösa aktörer har ändå fått rätt att förmedla en tjänst ute på en arbetsplats. Detta har Arbetsförmedlingen till uppdrag i sin myndighetsutövning att kontrollera.

Det är helt centralt att detta sker på myndighetsnivå och att det är Arbetsförmedlingen som har till uppgift att bekämpa fusk och fel. Men vi inför också andra förändringar i arbetsmarknadspolitiken. Till exempel släpper vi fram etableringsjobben där just facken är en viktig spelare.

Fru talman! Min fråga går till Camilla Waltersson Grönvall.

Den 1 januari 2023 infördes föräldraavdraget genom propositionen om stärkt rätt till assistans. Syftet var att föräldraavdraget skulle generera mer enhetliga bedömningar, och barn skulle beviljas assistans i större utsträckning än tidigare.

Sverigedemokraterna lyfte i sin följdmotion fram att det var ett steg i rätt riktning men att det fanns risk för att de nya förslagen skulle kunna generera en mer restriktiv riktning än innan. Dessa farhågor lyftes även av jurister och funktionsrättsrörelsen i stort.

Det visade sig finnas fog för oron. Barn har nu fått assistans beviljad i mindre utsträckning än före lagförändringen, eftersom föräldraavdraget nu i stället räknas dubbelt. Det är tydligt att vi från riksdagen måste agera.

Vad avser ministern att göra för att förändra den situation som har uppkommit för barn i behov av personlig assistans?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för frågan! Det här är, som jag tidigare i dag har sagt i denna talarstol, en väldigt viktig fråga för regeringen. Det handlar om att kunna säkerställa tryggheten i den personliga assistansen, inte minst för alla de familjer och föräldrar som vi i dag vet kämpar så hårt.

Den tidigare regeringen tog initiativ till denna lagstiftning, och intentionen var att införandet av stärkt assistans och föräldraavdrag skulle leda till att fler barn skulle få rätt till assistans och att barn som redan hade assistansersättning skulle kunna beviljas fler timmar.

När vi nu har fått uppgifter som pekar åt ett annat håll har regeringen gett Försäkringskassan i uppdrag att utreda och återkomma med en rapport. Vi kommer att återkomma när denna rapport redovisas om fler insatser behöver göras och fler åtgärder behöver vidtas.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsminister Johan Pehrson.

Kriget i Ukraina rasar, och Sverige har tagit emot många flyktingar därifrån. Min fråga till arbetsmarknadsministern är därför: Hur arbetar regeringen för att de som nu har kommit hit ska få en chans att lära sig svenska och, inte minst, komma in på arbetsmarknaden?

Fru talman! Få saker är viktigare än att Ukraina vinner det krig som landet befinner sig i. Den kamp Ukraina för är också Sveriges kamp för frihet och fred.

Med det sagt är jag, och jag hoppas också hela kammaren, stolt över att vi hjälper människor från Ukraina som är på flykt. Hela Europa, och många andra oss närstående partner, gör detta. Regeringens satsar konkret på att förstärka sfi så att fler från Ukraina får en chans att lära sig svenska. Vi satsar både med möjligheter och resurstillskott.

Vi har sett till att öppna upp för svenska som andraspråk så att människor kan få detta betyg som är så viktigt om man till exempel vill jobba inom vården, där vi vet att det finns behov i Sverige som man kan tillgodose. Så sent som i fredags beslutade ESF-rådet att det ska satsas ytterligare över 300 miljoner kronor kommande år på insatser för ukrainska flyktingar så att de ska få språket och möjligheter till arbete.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Camilla Waltersson Grönvall.

På ett HVB-hem i Norrbotten upptäckte Ivo att det under en längre tid förekommit droger och alkohol samt brister i kompetens hos personalen. I Skaraborg fann Ivo att personal inte hade visat utdrag ur belastningsregistret och att personal gav läkemedel till unga utan beslut om egen vård.

Enligt Ivo har HVB-hemmen ett nytt arbetssätt, och det har till följd att personal inte får titta i ungdomars väskor om inte ungdomarna själva går med på det. Personalen menar att de varken kan ta ifrån unga deras mobiler eller hindra dem från att föra in droger eller vapen på HVB-hem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är därför: Vad avser regeringen att göra för att komma till rätta med de uppdagade problemen?

Fru talman! Tack så mycket, ledamoten, för en oerhört viktig fråga!

Jag vill börja med att säga att jag ser väldigt allvarligt på situationen inom HVB-vården. Vi vet att det förekommer droger, hot och våld och att personalen har svårt att agera för att få stopp på detta.

Det är viktigt att se HVB som en del av hela den samlade svenska barn och ungdomsvården, och den ser just nu regeringen över. Det finns anledning att se över regelverket och att utreda om personalen på HVB bör få utökade befogenheter som en del av detta.

Jag inväntar just nu utredningen Barn och unga i samhällets vård, som ska lämna sitt betänkande inom några veckor. Utredningen har bland annat tittat på flera saker och frågor som har påverkan på tryggheten och säkerheten på HVB. Jag kommer att i närtid återkomma när det gäller denna fråga.

Fru talman! För ungefär två veckor sedan kallade arbetsmarknadsministern till pressträff. På pressträffen lät han meddela att regeringen har för avsikt att under 2024 gå fram med ett förslag om att införa en inkomstbaserad arbetslöshetsförsäkring.

Förslaget bygger på de resultat som presenterades i slutbetänkandet SOU 2020:37 Ett nytt regelverk för arbetslöshetsförsäkringen. Detta är ett stort betänkande på över 900 sidor, och en rad olika förslag tas upp. Det mest omfattande förslaget är att arbetsvillkoret ska ersättas med ett inkomstvillkor, men det finns exempelvis även förslag om att beräkningsreglerna ska ändras från en dag- och veckobaserad ersättning till en månadsbaserad ersättning. Framför allt föreslås en nedtrappning av ersättningen efter 100 dagar och ännu en efter 200 dagar.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är om regeringen avser att gå vidare med de andra förslag som presenteras i SOU 2020:37, exempelvis nedtrappningen. Om så är fallet - när kan riksdagen förvänta sig att förslagen hamnar på riksdagens bord?

Fru talman! En stark arbetslöshetsförsäkring är viktig i en tid då man kan misstänka att man kan råka ut för arbetslöshet. Om man drabbas av detta ska vi se till att det blir en snabb omställning på väg till ett nytt arbete; det är viktigt.

Vi har en tanke i Sverige om att göra människor kompetenta och se till att de får en förmåga till ett nytt jobb snarare än att vi ska vakta så att varje jobb är kvar till vilket pris som helst. Vi har en dynamisk arbetsmarknad, och detta är någonting som parterna har drivit på. Vi är väldigt glada för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Utredningen fick ett starkt välkomnande av de flesta av parterna på arbetsmarknaden. Regeringen går nu vidare med utredningen. Frågan har varit aktuell i tio års tid. Det handlar om att se över frågan att gå över till ett system med inkomst.

Man tittar också på hur fler ska kunna omfattas med olika grader av intrappning men också uttrappning. Det är riktigt att arbetslöshetsförsäkringen ska vara en studsmatta vidare för en individ under en tid av omställning. Det får inte bli så att man blir kvar hos Arbetsförmedlingen längre än nödvändigt, och därför är det viktigt att vi också ser över en viss avtrappning.

Jag vill dock inte föregripa den delen av utredningen. Vi jobbar på propositionen, och den kommer att komma. Jag ser fram emot motionssvaren på densamma.

Fru talman! I Malmö planerar man att bygga ännu en moské i Rosengård. Precis som för många andra moskéer är det oklart vilka finansieringskällorna är och om pengarna kommer från främmande makt.

Under korankrisen uttryckte nästan alla moskéer att yttrandefriheten skulle begränsas för att förbjuda koranbränningar. Det finns flera exempel genom åren där moskéer har upprätthållit ett kulturellt utanförskap genom att sprida värderingar som är främmande i Sverige. Det finns exempel på moskéer som har kopplingar till regimen i Iran, till Muslimska brödraskapet eller till någon annan organisation eller något land som driver en fientlig politisk agenda i Sverige.

Min fråga till integrationsministern är därför: Hur kommer ministern att agera för att motverka moskéernas negativa påverkan på samhället?

Fru talman! Regeringen arbetar för att säkerställa att medel inte går till vare sig organisationer eller föreningar som främjar extremism eller som undergräver demokratin och agerar i strid mot våra grundläggande värderingar uttryckta i Sveriges rikes grundlag.

Regeringen har aviserat att vi kommer att utreda ett förbud mot utländsk finansiering av trossamfund och andra organisationer på hela civilsamhällets område. Det är centralt för att motverka extremism och den verksamhet som har till grund att jobba för separatism snarare än inkludering och ett Sverige där vi håller ihop.

Detta är centralt för regeringen. Jag hoppas att vi kan återkomma i frågan i samband med den utredning vi har aviserat om att motverka denna typ av finansiering och se till att den inte blir möjlig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till migrationsminister Maria Malmer Stenergard.

Debatten om återvändande för människor som fått avslag på sin asylansökan har väl knappast undgått någon. Att ett ja ska vara ett ja och ett nej ett nej känns i grund och botten som något alla borde vara överens om, men i praktiken har ett nej väldigt ofta bara inneburit en väg in i ett skuggsamhälle.

Det här problemet har enligt mig uppstått till följd av dels en obefintlig politik på området, dels en lika obefintlig vilja att skapa politiska lösningar på problemet. Men det har också skett i kombination med att många länder vägrat att ta emot sina medborgare när dessa blivit utvisade.

Jag vill därför fråga migrationsministern: Hur ser arbetet med återvändande ut i dag?

Fru talman! Tack, Magnus Resare, för en väldigt viktig fråga!

Återvändandet har varit otroligt eftersatt under tidigare regeringar. Vi tar nu ett helt nytt grepp i den svenska regeringen med en så kallad whole-of-government approach, där Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet samarbetar för att kunna tala med samma röst när vi träffar de länder som ännu inte tar emot sina egna medborgare trots att detta är en folkrättslig skyldighet.

Under ordförandeskapet i EU var vi också drivande för att EU skulle använda alla till buds stående medel, till exempel viseringsrestriktioner, gentemot de länder som inte tar emot sina egna medborgare.

Som bekant använder vi också biståndet som ett påtryckningsmedel mot de länder som inte samarbetar med oss. Det är ganska stötande när man som stat tar emot bistånd på omfattande nivåer samtidigt som man inte vill samarbeta med oss.

Vi ser försiktiga resultat, men regeringen kommer att fortsätta arbeta enträget. Jag träffade i förra veckan representanter för Somalia, både i Nairobi och här i Sverige, för att trycka på dem.

Fru talman! SD-regeringen har på ett år inte gjort Sverige friare utan farligare och fattigare. SD-regeringen har nu möjlighet att innan 2026 få loss 38 EU-miljarder till Sverige och svenska folket. Det är ganska mycket pengar. Beloppet är nästan lika stort som reformutrymmet i den budget som SD-regeringen själv har lagt fram i år.

Det här bygger dock på att Sverige når målen i den återhämtningsplan som är godkänd av EU-kommissionen sedan ett år tillbaka. Där måste 44,4 procent komma från klimatåtgärder. Samtidigt lägger miljöministern fram en budget där man med berått mod ökar de svenska utsläppen.

Hur ska miljöministern se till att Sverige når de mål som finns i återhämtningsplanen och att Sverige får loss 38 EU-miljarder?

Fru talman! 38 EU-miljarder - det är fantastiskt vilka pengar som finns att tillgå när man har ett starkt samarbete i den fantastiska Europeiska unionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är bara synd att man inte väljer att ta till sig av de fakta som råder i detta ärende, exempelvis att det är hälften av dessa miljarder som rör klimatinsatser. Detta är inte pengar som rör klimatet generellt, utan detta är återhämtningspengar från unionen för ens arbete. Det finns många länder som byter regering, så även Sverige. Då är det helt enkelt så att finansministern talar med kommissionen om vad den nya planen är och hur den nya regeringen avser att arbeta för att få ut pengar ur återhämtningsfonden.

Man behöver alltså inte oroa sig över dessa 38 EU-miljarder. Vi i regeringen kommer att göra det vi kan för att övertyga kommissionen om att de insatser vi gör, både för att värna återstarten av vårt samhälle och för att värna klimatet, ska finansieras med de medel som finns att tillgå.

Dessutom ser jag inga sverigedemokrater här på statsrådsbänken, så jag betackar mig för kommentarer som SD-regering.

Fru talman! I tisdags lämnade regeringen över propositionen Ny kärnkraft i Sverige - ett första steg till riksdagen. För första gången på fyra decennier tas nu initiativ för ny kärnkraft i Sverige. Kortfattat handlar detta första steg om att riva upp de lagstiftningsbegränsningar som i dag finns, som att det bara får finnas tio reaktorer i drift och att kärnkraft bara får finnas på tre ställen - begränsningar som tillsammans med den energipolitik som tidigare regeringar fört har föranlett såväl nedläggning av reaktorer som uteblivna investeringar i nya.

Men den kärnkraftsfientliga politiken är nu ett minne blott. Jag vill därför fråga klimat- och miljöministern hur regeringen säkerställer att Strålsäkerhetsmyndigheten har vad som krävs för denna stundande kärnkraftsboom.

Fru talman! Det gläder en liberal att få vara en del av en regering som äntligen tar tag i denna fråga och ser till att Sverige inte bara kommer med starka företag och entreprenörer som hittar på lösningar för klimatet, inte bara kan ställa om energin till vägtransporter, hushåll och alla möjliga delar av vårt samhälle till el, utan också ser till att elen finns där. Då är det jätteviktigt att vi, precis som ledamoten nämner, städar bort alla de hinder som har rests för kärnkraft i Sverige - men också ser till att värna säkerhetsaspekten.

Vill man ha mycket kärnkraft ska man put your money where your mouth is och se till att också investera i säkerheten. Det gör den här regeringen. Vi tillskjuter rejäla medel till Strålsäkerhetsmyndigheten, som på olika sätt arbetar med att analysera lagstiftningen, läget för kärnkraft i Sverige och hur vi kan se till att upprätthålla den säkerhet vi behöver.

Det korta svaret på frågan är finansiering. Vi tillskjuter goda medel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Allas vår trygghet hotas av den grova organiserade brottsligheten. Barn rekryteras in i gängkriminalitet och blir både offer och förövare i det blodiga gängkrig som nu rasar.

Dagens situation är resultatet av många år av undfallenhet, naivitet och misslyckad rödgrön politik. Det är en enorm uppgift att nu vända denna utveckling och få till en bättre situation. Men det går. Socialtjänstministern har sagt att det brottsförebyggande arbetet ska bedrivas lika systematiskt och effektivt som det brottsbekämpande arbetet. Jag välkomnar de många initiativ som statsrådet redan har tagit för att göra verklighet av detta, såsom arbetet med att se över socionomutbildningen och att få sociala insatsteam på plats.

Jag vet att socialtjänstministern i går samlade medarbetare från socialtjänster runt om i Sverige för ett samtal om det allvarliga läge vi nu befinner oss i. Kan statsrådet berätta vad som framkom på det mötet? Fick statsrådet några nya inspel om vilka åtgärder som kan vidtas för att ytterligare stärka socialtjänsten i dess viktiga arbete med att stoppa nyrekryteringen till gängen?

Fru talman! Tack så mycket, Johan Hultberg, för den här frågan!

Precis som ledamoten beskriver är situationen oerhört allvarlig. De sista veckorna har den nått nivåer som vi trodde att vi aldrig skulle kunna uppleva. Mot den bakgrunden krävs att vi nu samlar oss nationellt, att vi sätter oss över partigränser och arbetar med alla goda resurser som finns i landet.

Därför samlade jag i går tillsammans med SKR för första gången Sveriges alla socialtjänster. Regeringen, SKR och Sveriges samlade socialtjänster hade ett första möte - men inte det sista. Jag blev väldigt tagen av de beskrivningar som kom fram och som pekade på den utsatthet som finns. Man lyfte avhopparverksamheten, vilket vi tog till oss av. Regeringen arbetar nu för att få till en nationell avhopparverksamhet så att det ska vara samma kvalitet och jämlikhet över hela landet.

Den nya, förebyggande socialtjänstlagen, fick jag till mig, är oerhört efterfrågad. Det ger lite extra energi att jobba för att få fram den så fort som möjligt.

Fru talman! Min fråga vänder sig till klimatminister Pourmokhtari.

Vi befinner oss i en tid när nya rekord i fråga om värme både i luften och till havs, och även i antalet larmrapporter, duggar tätt.

Vi ser också hur kritiken över bristande klimataktion, inte minst från den svenska regeringens sida, är vanligt förekommande från myndigheter och i medierna. Ofta svarar klimatministern att hon kommer att sköta detta lugnt på egen hand, att det finns en plan, att det inte finns någon anledning till oro, att det finns en effektiv klimatpolitik. Självförtroendet är gott. Men svaren på hur detta ska gå till är få.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I höst planeras en klimathandlingsplan, som sig bör, men frågan är vad den ska innehålla. Är det där vi kommer att få svar på det som regeringen måste leverera, nämligen en riktig klimatpolitik?

Fru talman! Ja, det finns mycket man vill göra för att rädda klimatet. Jag märker, som alla, den ökande globala snittemperaturen. Den märks inte minst i att våra världshav värms upp, och det får enorma effekter genom att bland annat driva på den utveckling vi har sett de senaste månaderna. Det är en allvarlig situation. Och i en allvarlig situation är det viktigt att reflektera över vad planen är för att klara av de mål som Sverige har om nettonoll år 2045 och nettominus därefter.

Varje dag träffar jag representanter för kommuner, industrier och företag - alla möjliga som bidrar till utsläpp i Sverige. De säger att de har planen, de vet vad de ska göra, de står redo, men de saknar elen. De står i elkö.

Därför behöver regeringen allra främst se till att vi kan elektrifiera vårt samhälle. Det gör vi bäst genom att plocka undan de hinder som tidigare regeringar har rest för kärnkraft i Sverige. Vi gör det genom att se till att det finns pengar för att godkänna fler havsbaserade vindkraftsparker än vad tidigare regeringar någonsin har gjort. Och vi gör det genom att utveckla vårt internationella ansvar i att se till att Sverige inte bara är ett föredöme utan att fler också tar efter.

Fru talman! Gängkriminaliteten, dödsskjutningarna och sprängningarna är på en helt annan nivå i Sverige jämfört med våra nordiska grannländer. Sedan den 1 oktober i år kan polisen avlyssna i preventivt syfte. Vi kommer att införa visitationszoner och möjligheten att vittna anonymt. Vi ska ha dubbla straff för gängkriminella. Ungdomsrabatten ska bort, och vi kommer att göra det olagligt att vara med i ett kriminellt gäng.

Förebyggande insatser är också viktiga. Men förra året hade Finland två dödsskjutningar, Danmark hade fyra och Norge hade fyra. Sverige hade 63.

Menar statsrådet Johan Pehrson att detta beror på att Sverige har lagt avsevärt mindre resurser på brottsförebyggande åtgärder, sociala insatser och integration, eller kan kriminaliteten i Sverige helt enkelt ha andra orsaker?

Fru talman! Kriminaliteten får nog anses bero på en mängd saker. Under 10-20 års tid har naiviteten helt enkelt varit för omfattande. Man har inte sett vad som har skett, och man har inte velat ta till sig det faktum att den typen av nätverk har härjat fritt. Det har varit fråga om för svaga verktyg för svensk polis, irrelevanta straff och avsaknad av nödvändiga tvångsmedel.

Nu genomför regeringen mängder av åtgärder. Förutom de som nämndes av frågeställaren går vi fram med förslag om utökad kameraövervakning. Det är ett viktigt verktyg enligt polisen, och det är helt nödvändigt för att effektivisera i detta svåra läge.

Vi är helt övertygade om betydelsen av sociala insatser som sätts in tidigt, avklarad skolgång och meningsfull fritid. Jag nämnde tidigare att unga män och kvinnor ska söka sig till civilsamhället i form av idrott och kultur, göra saker och skaffa mening i livet. Det förebyggande arbetet behöver också förstärkas parallellt med tuffa insatser direkt mot gängen.

Frågestund

Fru talman! Jag vet att socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall är väl medveten om att många personer med funktionsnedsättningar har låg inkomst. Ersättningen i sjuk- och aktivitetsersättningen ligger långt under alla lönenivåer.

Jag förstår att regeringen vill vara tydlig med arbetslinjen; alla som kan arbeta ska arbeta. Det tycker också jag som är socialdemokrat. Men jag förstår inte varför regeringen så tydligt straffar dem som faktiskt inte kan arbeta. När regeringen nu ska införa ett åttonde jobbskatteavdrag får också pensionärerna ett höjt grundavdrag, men den som på grund av en funktionsnedsättning inte kan arbeta får inga avdrag. De människor som har allra svårast att få pengarna att räcka månaden ut missgynnas när regeringen sänker skatten för alla andra.

Varför tar inte regeringen bort den helt orimliga och oerhört orättvisa funkisskatten?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Situationen för människor med funktionsnedsättningar är en viktig fråga för regeringen. Vi arbetar brett med att säkerställa att en rad olika delar, inte minst inom den så viktiga LSS, ska säkras och fastställas. Det här handlar också om den personliga assistansen. Vi jobbar nu med frågan om ett statligt huvudmannaskap.

Sammanlagt handlar det om att se över hela situationen när det gäller människor med funktionshinder. Vi kommer att återkomma med en översikt av situationen.

Frågestunden var härmed avslutad.

Frågestund