Linda W Snecker (V)

Motion till riksdagen 2021/22:466 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) Inför ett tredje juridiskt kön 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över möjligheten att införa ett tredje kön som juridiskt sett är jämställt med kvinna

Inlämnad

2021-09-27

Förslag

1

Datum

2021-09-27

Utskottsberedning

2021/22:KU29

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:462 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) Översyn av hemliga tvångsmedel ur ett integritetsperspektiv 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Utredningen om hemliga tvångsmedel (dir. 2020:104) ett förändrat uppdrag så

Inlämnad

2021-09-27

Förslag

2

Datum

2021-09-27

Utskottsberedning

2021/22:JuU24

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:59 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:214 Utökade möjligheter att avgöra mål på handlingarna i allmän domstol 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2020/21:214 i den del som handlar om att hovrätterna alltid ska få avgöra ett tvistemål

Inlämnad

2021-09-21

Förslag

2

Datum

2021-09-21

Utskottsberedning

2021/22:JuU7

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Riksrevisionen har i en rapport granskat Polismyndighetens arbete i utsatta områden och funnit att det inte är helt ändamålsenligt. Riksrevisionen rekommenderar Polismyndigheten att

• öka tillförlitligheten i den process som används för att identifiera utsatta områden
• följa upp hur många områdespoliser som fördelas till utsatta områden
• se till att rätt tekniska utrustning finns för att kunna arbeta effektivt i utsatta områden.

I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och bedömer att den är ett värdefullt bidrag för Polismyndighetens pågående arbete i utsatta områden.

Riksdagen instämde i regeringens bedömning att Riksrevisionens granskning är värdefull och ser positivt på de åtgärder som regeringen och Polismyndigheten har vidtagit och tänker vidta utifrån Riksrevisionens synpunkter. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-07

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

• renodling av polisens verksamhet
• stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
• genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
• förbättrade anställningsvillkor för poliser
• förstärkt skydd för polisers personuppgifter
• utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
• ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

15, 72 minuter

Justering

2021-06-10

Datum

2021-06-11

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-16

Motion till riksdagen 2020/21:4085 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:204 Aggressionsbrottet i svensk rätt och svensk straffrättslig domsrätt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen beslutar att det högsta straffet för aggressionsbrottet ska vara 18 års fängelse. 1  Inledning Regeringen

Inlämnad

2021-06-09

Förslag

1

Datum

2021-06-09

Utskottsberedning

2021/22:JuU4

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området våldsbrott och brottsoffer:

• Det brottsutredande arbetet kring våld i nära relationer behöver effektiviseras
• Det bör säkerställas att de som kommer i kontakt med utsatta i sin yrkesroll har relevanta kunskaper om våld i nära relationer
• Det bör tillsättas en utredning om kartläggning av dödligt våld i nära relationer
• Det bör bli brottsligt att låta bli att anmäla eller avslöja äktenskapstvång och barnäktenskap
• Användningen av elektronisk övervakning av kontaktförbud bör öka
• Det bör skyndsamt tas fram en nationell plan för barnahusens verksamhet för att förbättra likvärdigheten och tillgången för alla barn oavsett var i landet man bor
• Hanteringen av ersättning till brottsoffer bör effektiviseras
• Brå bör få i uppdrag att kartlägga sambandet mellan hedersvåld, gängkriminalitet och religiös extremism

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

61

Förslagspunkter

47

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-21

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om

• kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
• skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
• skärpt straff för våldtäkt
• skärpta straff för sexualbrott
• ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• skärpt straff för angrepp på jägare
• stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
• skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
• skärpt straff för överlåtelse av narkotika
• skärpt straff för brott mot knivlagen
• skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
• översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
• påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
• preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
• översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
• skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

63

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-06-02

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

 

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Motion till riksdagen 2020/21:4064 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:191 Ändrade regler i utlänningslagen 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Behovet av ändrade regler 4.1 Migrationskommitténs direktiv 5 Begränsningslagen 6

Inlämnad

2021-05-12

Förslag

5

Datum

2021-05-12

Utskottsberedning

2020/21:SfU28

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Riksdagen riktade åtta uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i följande frågor:

• En översyn av regelverket för förundersökningsbegränsning, direktavskrivning och åtalsunderlåtelse.
• Utökade möjligheter till husrannsakan.
• Ökad användning av tidiga förhör som bevisning i brottmål.
• Införande av ett system med kronvittnen.
• Ytterligare åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.
• En utvärdering av rätten till målsägandebiträde i överrätt.
• Konsekvenser för den som inte infinner sig till rättegång.
• Sveriges rättshjälpsavtal med Hongkong.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 140 motioner om processrättsliga frågor från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående utrednings- och beredningsarbete.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

45

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-04-22

Datum

2021-04-30

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-19

Motion till riksdagen 2020/21:4014 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:182 Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att de åtgärder

Inlämnad

2021-04-28

Förslag

1

Datum

2021-04-28

Utskottsberedning

2020/21:SfU27

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:4010 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:176 Modernare regler för bekräftelse av föräldraskap, faderskapsundersökningar och för att åstadkomma könsneutral föräldraskapspresumtion Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Inlämnad

2021-04-28

Förslag

2

Datum

2021-04-28

Utskottsberedning

2020/21:CU16

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3986 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:170 Barn som bevittnar brott 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten att lägga till risken

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

2

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:JuU35

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3979 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:165 Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte

Inlämnad

2021-04-14

Förslag

1

Datum

2021-04-14

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07