Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Betänkande 2020/21:JuU41

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
16 juni 2021

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Uppmaningar till regeringen om att förbättra polisens effektivitet (JuU41)

Riksdagen riktade totalt sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

  • renodling av polisens verksamhet
  • stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
  • genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
  • förbättrade anställningsvillkor för poliser
  • förstärkt skydd för polisers personuppgifter
  • utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
  • ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Tre av tillkännagivandena har sin grund i utskottsinitiativ från justitieutskottet, nämligen uppmaningarna om signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Övriga tillkännagivanden har sin grund i förslag i motioner.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel preventivt, renodling av polisens verksamhet, stärkt förmåga hos Försvarsmakten att bistå Polismyndigheten med signalspaning, genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter m.fl., förbättrade anställningsvillkor för poliser, förstärkt skydd för polisers personuppgifter, utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga och ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll dels reservation 1 under punkt 1, dels i övrigt utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2021-06-03
Justering: 2021-06-10
Trycklov: 2021-06-11
Reservationer: 5
Betänkande 2020/21:JuU41

Alla beredningar i utskottet

2021-05-04, 2021-05-20, 2021-06-03

Uppmaningar till regeringen om att förbättra polisens effektivitet (JuU41)

Justitieutskottet föreslår totalt åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Uppmaningarna rör följande frågor:

  • ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel preventivt
  • renodling av polisens verksamhet
  • stärkt förmåga hos Försvarets radioanstalt att bistå Polismyndigheten med signalspaning
  • genomlysning av och ökad kapacitet inom rättsväsendets myndigheter med flera
  • förbättrade anställningsvillkor för poliser
  • förstärkt skydd för polisers personuppgifter
  • utveckling av polisens tekniska inhämtningsförmåga
  • ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystem.

Fyra av förslagen om tillkännagivanden är utskottsinitiativ, nämligen uppmaningarna om hemliga tvångsmedel, signalspaning, kapacitet inom rättsväsendet och teknisk inhämtningsförmåga. Det betyder att förslagen har väckts i utskottet och att de inte bygger på regeringsförslag eller riksdagsmotioner, vilket annars är det vanliga. Förslagen om övriga tillkännagivande har sin grund i förslag i motioner.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2021-06-15
Debatt i kammaren: 2021-06-16
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:JuU41, Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Debatt om förslag 2020/21:JuU41

Webb-tv: Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 72 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Jag är som socialdemokrat och ordförande i justitieutskottet både glad och stolt över svensk polis. Vi är mitt uppe i en historisk satsning på polisen. En stor myndighet ska bli ännu större. I grunden handlar det om att vi alla, oavsett vem man är eller var man bor, ska kunna känna trygghet dygnets alla timmar.

Den grova organiserade brottsligheten och gängbrottsligheten i vårt land ska knäckas. Här är en växande polis, skärpta straff, nya befogenheter i form av exempelvis hemlig dataavläsning och ett starkt internationellt samarbete otroligt viktigt.

Efter vårens alla framgångar med färre skjutningar, hundratals nya häktade, viktiga framsteg i kampen mot narkotika, stora rättegångar med ledande gängledare bakom lås och bom och underrättelsematerial som gör att fler kommer att möta rättsväsendet framöver funderar jag på vem som är argast: Är det de många grovt kriminella som nu sitter som på nålar och bara väntar på att polisen ska knacka på dörren, eller är det Moderaternas partiledare Ulf Kristersson? Efter förra veckans partiledardebatt tror jag att jag vet svaret.

Jag kan förstå att Moderaterna är besvikna på polisens framgångsrika arbete. Har man tänkt att vinna valet på människors berättigade oro för kriminalitet blir det förstås komplicerat när polisen lyckas.

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

I dagens debatt tror jag också att oppositionens mantra kommer att ta plats: Det är för lite, det är för sent och såklart skulle allting vara bättre med en annan regering. Men låt oss då komma ihåg att verkligheten i dag hade varit annorlunda om inte den moderatledda regeringen exempelvis hade skurit ned polisutbildningen med 90 procent eller om man redan under sitt regeringsinnehav hade genomfört utökning av hemliga tvångsmedel i form av HDA, för att nämna två viktiga saker som vi under vårt regeringsinnehav har haft att hantera.

Jag är stolt över svensk polis. I dag sitter över 1 000 fler grovt kriminella frihetsberövade än för två år sedan. Stora gängrättegångar pågår. Det ger oss en unik möjlighet att fortsätta samhällets offensiv mot gängkriminaliteten och att trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten.

Fru talman! Vi har under de senaste åren gett polisen kraftigt utökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel och ta del av krypterad information. Vi ger nu polisen fler befogenheter och tittar på ännu fler möjligheter att använda hemliga tvångsmedel.

Genom det utskottsinitiativ vi nu diskuterar vill en falsk majoritet i utskottet införa hemliga tvångsmedel utan brottsmisstanke. Ännu mer problematiskt blir det när man kräver något utan att i sak kunna säga vad det innebär eller var gränserna ska dras. Dessutom lägger man fram ett förslag som inte alls skulle få den effekt man har påstått. Resultatet av dagens utskottsinitiativ skulle inte per automatik bli några fransk-amerikanska befogenheter, som man i medierna försöker få det att framstå som. Så enkel är inte frågan.

Jag är inte beredd att som ordförande för justitieutskottet driva fram hemliga tvångsmedel utan brottsmisstanke på det begränsade underlag och den begränsade kunskap som finns. Det är inte ansvarsfullt att hantera svåra och komplicerade frågor på det sättet. Det är också därför vi kommer att rösta nej till förslaget.

Samtidigt är Moderaterna svaret skyldiga: Hur ska man, med det som man så ivrigt vill ha, säkerställa att inte helt vanliga människor, oskyldiga jägare eller människor i utsatta områden, riskerar att avlyssnas?

Fru talman! Rubriken för detta betänkande är Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Samtidigt som Polismyndigheten växer är det såklart också viktigt att hela tiden se hur vi kan effektivisera och förstärka polisens arbete. Här kommer ett fortsatt arbete med att renodla polisens verksamhet att vara viktigt.

Samtidigt ska vi vara ärliga: Det finns inga enkla lösningar som inte redan är gjorda. Även om vi bortser från våldsmonopolet, som är unikt Polismyndighetens, och tillgängligheten 24:7, som få andra myndigheter och aktörer matchar, ska varje arbetsinsats, uppdrag eller åtgärd som flyttas från polisen genomföras av någon annan. Det innebär antingen att flytta med resurser och personal från Polismyndigheten eller att tillföra nya resurser och ny personal till andra myndigheter. Det är en verklighet som inte ett tillkännagivande kan ändra på.

När det sedan gäller frågan om Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten tycker jag att det är problematiskt att en majoritet i utskottet väljer att lyfta in denna känsliga fråga i ett förslag till tillkännagivande i vårt utskott. Att sedan slå fast att FRA:s kapacitet är underdimensionerad innan de redan beslutade anslagsökningar som ingår i försvarsöverenskommelsen för de kommande åren fått genomslag känns mer som en killgissning än som en faktisk analys.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Slutligen vill jag bara kort beröra ärendets tre sista punkter, där vi som enigt utskott pekar på behovet av att stärka skyddet för polisers personuppgifter. Våld och hot mot poliser och rättsväsendets personal är ett allvarligt problem, ett angrepp på vårt gemensamma samhälle och något vi som samhälle aldrig kan acceptera.

Vi menar också att polisens tekniska inhämtningsförmåga måste förstärkas, att samverkan mellan olika myndigheter i vårt samhälle behöver fortsätta att förstärkas i syfte att förhindra bedrägerier mot vårt gemensamma välfärdssystem och att det framgångsrika myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet bör utvidgas till att omfatta fler.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1 under punkt 1 med falsk majoritet.


Anf. 73 Johan Hedin (C)

Fru talman! Jag vill först av allt tacka Moderaterna och de andra som har arbetat med det utskottsinitiativ som ligger till grund för det vi nu debatterar. Tack vare ert hårda arbete med att sätta tryck på regeringen i rättsfrågorna händer det mer än vad som annars hade varit fallet.

Jag är ofta imponerad av många av förslagen som presenteras. Ibland har jag synpunkter i detaljer, och ibland tycker jag att något enstaka förslag är direkt kontraproduktivt. Men det ger oss en grund att utveckla politiken ifrån. Och ärligt talat hade regeringen annars inte satt fart med några av de viktiga reformer som nu är på väg.

Ibland har jag givit uttryck för en gnutta besvikelse över att Moderaterna, enligt mitt sätt att se det, i förtid lämnade de blocköverskridande samtal som sedan ledde fram till 34-punktsprogrammet mot gängvåldet. Men om inte det politiska trycket funnits från Moderaterna och andra hade det inte blivit några samtal över huvud taget.

Den fråga som är allra viktigast i dag är punkten om att tillåta användning av hemliga tvångsmedel utan att det föreligger någon brottsmisstanke.

Fru talman! Jag och Centerpartiet är skeptiska till förslaget av ett par olika skäl. Jag ska säga, fru talman, att jag inte utesluter att detta är en metod som under vissa förutsättningar skulle kunna vara verksam, men det finns samtidigt en hel del risker med förslaget som måste tas på allvar.

Först och främst måste vi förstå att det är oerhört svårt att i en lagtext avgränsa tillämpningen till just "de kriminella gängen". Jag förstår precis vilken typ av gäng som avses. Det handlar om en viss typ av individer i vissa delar av landet. Men så kan inte en lagtext formuleras. Risken är mycket stor att definitionen antingen blir alldeles för snäv, så att nästan inga kriminella träffas, eller att den blir så bred att i princip vem som helst kan bli föremål för avlyssning.

Om man vänder på detta kan man givetvis fråga sig om det är så allvarligt om definitionen blir så bred att vem som helst kan avlyssnas.

Integritetsaspekten är viktig, och den förstår alla. Jag återkommer till den.

Men det finns också rena effektivitetsskäl. Man ska veta att det är resurskrävande att använda hemliga tvångsmedel, och utan ett bra urskiljningskriterium kommer våra brottsbekämpande myndigheter att lägga mycket tid och pengar på insatser som riskerar att inte leda någonvart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Är det då så allvarligt att bli avlyssnad? Det brukar sägas att om man bara har rent mjöl i påsen har man inget att frukta. Men så enkelt är det inte, fru talman. Vänner, nära vänner sedan många år, kan skämta med varandra på telefon på ett sätt som är både grovt och opassande. Det kan sägas saker som de båda som för konversationen begriper inte är allvar men som en person som i hemlighet lyssnar kan tolka som indikation för grova brott. Det kan sägas sådant som gör att en förundersökning måste inledas.

Förhoppningsvis kommer aldrig någon att bli oskyldigt dömd, men bara att bli delgiven misstanke om brott skulle åtminstone för mig vara en mycket obehaglig händelse. Tänk då om det går så långt att den misstänkte blir häktad och frihetsberövad. Vad skulle det göra med någon som oskyldigt drabbas av det och måste vara borta från jobbet och borta från sin familj och sina barn? "Nej, pappa kan inte hämta från fotbollen, för han sitter häktad." Vad betyder det för barnen?

Detta kanske låter som en absurd beskrivning hämtat från en Kafkaroman, men det händer. Det händer i Sverige, och det har gjort det nyligen.

Fru talman! Om man vänder på steken igen då? Är det verkligen så farligt om en och annan oskyldig fastnar i nätet? Är man oskyldig blir man ju ändå frisläppt efter ett tag. Kanske skulle det vara värt risken om det fanns ett gott stöd för att metoden skulle vara effektiv och om det inte fanns alternativa sätt att åstadkomma samma höjning av den brottsbekämpande förmågan som inte skulle innebära samma risker.

Men svaret på mitt första "om" är nej. Det saknas forskningsstöd för att metoden skulle vara effektiv. Den kanske är det ändå, men det saknas forskningsstöd. Och svaret på mitt andra "om" är ja. Det finns alternativa sätt som är både mer träffsäkra och rättssäkra.

Det ska tilläggas att förslagsställarna också dels vill ha obligatorisk häktning för många fler brott alldeles oavsett om återfallsrisk eller kollusionsfara anses råda, dels vill att det inte ska finnas någon gräns för hur länge någon kan sitta häktad.

Fru talman! Polisen och åklagarna gör ett fantastiskt jobb, och vi ska lita på att de använder de verktyg som de har till sitt förfogande på ett ansvarsfullt och korrekt sätt. Men de är människor precis som alla andra, och människor gör misstag. Vi måste konstruera lagar utifrån den insikten och så långt som det är möjligt sätta tydliga gränser.

Jag kan köpa att man värderar de här riskerna annorlunda än vad jag gör, men i den debatt som hittills har pågått verkar förslagsställarna inte ens erkänna att riskerna finns.

Fru talman! Det förekommer en del förvirring kring det förslag som ligger. Flera politiska företrädare har ställt sig upp för att låta sig bestrålas av äran för polisoperationen Trojan Shield. Man kan tycka vad man vill om det, men det var i första hand fråga om hårt, smart och innovativt polisarbete, inte om rättspolitik.

Några verkar tro att Trojan Shield handlade om det som vi nu diskuterar, alltså hemliga tvångsmedel utan brottsmisstanke, men det är en sanning med en rejäl modifikation. Trojan Shield byggde i första hand på bevisprovokation, vilket är något som redan är tillåtet i svensk rätt. Förslaget som vi debatterar just nu har ingenting med Trojan Shield att göra. Tro inget annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Ett annat missförstånd som kanske mer eller mindre medvetet odlas är att Centerpartiet inte vill införa åtgärder som är integritetskränkande. Låt mig vara fullständigt tydlig: Vi är beredda att gå långt för att knäcka gängen. Det kommer att krävas åtgärder som tummar på både den personliga integriteten och viktiga principer. Men vi tänker inte medverka till sådant vi inte tror är bättre än de alternativa lösningar som finns.

Slutligen, fru talman, vill jag dela en allmän reflektion. Samarbete är inte så dumt. Vår sammanlagda kunskap blir större än summan av dess delar. Det förslag som nu är föremål för den här stundtals ganska animerade debatten hade kunnat vara så mycket bättre om vi hade kunnat visa varandra en gnutta mer ödmjukhet.


Anf. 74 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Moderaterna är duktiga på att dra upp olika slags konfliktlinjer inom rättspolitiken. Ibland har de också tur med tajmningen. Precis när det här utskottsinitiativet skulle hanteras i justitieutskottet berättade polisen, Europol och FBI om det stora tillslag som de gjorde mot kriminella gäng, kallat Trojan Shield. Och Moderaterna är inte sena på bollen utan låter det här förslaget smidigt smälta ihop med ett förslag om att öka polisens förmåga att fälla ännu fler kriminella.

Men så enkel är inte verkligheten. Moderaternas förslag om att införa preventiv avlyssning kommer inte att innebära massarrestering av kriminella. För det här är inte ett genomtänkt förslag, eller ens sant.

Moderaternas partiledare Ulf Kristersson publicerade en bild på Moderaternas Facebooksida den 9 juni där det stod följande: "Svensk polis borde få möjlighet att avlyssna gängkriminella för att hindra brott." Det här är en väldigt stor glidning på sanningsskalan, för svensk polis får avlyssna kriminella. Det finns hur många möjligheter som helst för polisen att använda hemlig dataavläsning, telefonavlyssning och ett flertal hemliga tvångsmedel som Moderaterna har varit med och drivit igenom. Polisen får även använda brottsprovokation och bevisprovokation.

Jag har svårt att förstå vem som vinner på att utmåla svensk polis som att de står helt utan befogenheter att stoppa gängkriminalitet. Snarare står svensk polis väl rustad att både delta i och leda internationella tillslag tillsammans med Europol och FBI. 155 frihetsberövade i insatsen bara i Sverige visar tydligt på att svensk polis har användbara metoder.

Moderaternas förslag handlar alltså om en ändring i lagen om preventiv avlyssning som innebär att det inte ska krävas ett misstänkt brott som kan preciseras till tid och plats men att en åklagare ska kunna peka ut ett konkret kriminellt nätverk och rikta hemliga tvångsmedel dit.

Fru talman! Avlyssning ska kunna ske utan brottsmisstanke mot personer som är med i ett kriminellt nätverk. Det finns i dag ingen juridisk definition av vad ett kriminellt nätverk är. Och vi har lärt oss under de här åren att nätverk ena dagen skjuter på varandra och nästa dag blir vänner. De kriminella nätverken är just nätverk och väldigt svåra att definiera.

Att avlyssna personer utan att det finns en brottsmisstanke borde få vilken liberalt sinnad person som helst att rygga tillbaka. Staten ska inte avlyssna sina medborgare utan att tro sig veta att ett brott har begåtts. Det är så brutalt enkelt att greppa. Individen ska alltid skyddas från statens övergrepp. När så inte har skett historiskt har det också gått illa. Det är därför vi har en regeringsform om grundläggande fri- och rättigheter och en europeisk konvention om mänskliga rättigheter. Det ska också tilläggas att det redan i dag är möjligt för polisen att ägna sig åt avlyssning av personer utan brottsmisstanke, men bara om det sker för att förhindra terrordåd eller spionage.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Fru talman! Det här är ett förslag som antagligen skulle leda till väldigt lite verkstad men väldigt mycket juridiska krumbukter. Det här är ett förslag som liksom backar in i framtiden. Vad som i stället behövs är att ge polisen resurser att utveckla sin digitala kompetens. Jag vill se en vassare polis som har digital förmåga att själv avkryptera appar och som själv kan göra ett effektivt både spanings- och brottsbekämpande arbete på nätet. Låt oss kalla det en cyber crime-enhet eller ge det något annat käckt namn.

Kriminaliteten är digital samtidigt som politiker ropar efter fler poliser på torgen. För att knäcka gängkriminaliteten måste vi komma åt pengarna, narkotikan och vapnen. Vi måste därför komma åt den krypterade kommunikationen.

Säpos Klas Friberg skrev i går på DN Debatt att han vill se ökad möjlighet att ta del av krypterad information och att lagen om HDA var ett steg i den riktningen men att mer behövs. Friberg ser att brottsbekämpande myndigheter i dag har liten eller ingen möjlighet att ta del av krypterad information.

Jag tycker att det som politiker är svårt att greppa vilken digital kapacitet brottsbekämpande myndigheter faktiskt har. Att Noa fungerar väl visar det internationella samarbetet med Europol på. Men är det så att svensk polis sitter med hemlig dataavläsning och att det tar stopp när man stöter på en krypterad mobil eller en kommunikationsapp? Det verkar ju vara just så.

Jag vill också vara tydlig med att polisens ledning önskar kunna använda preventiv avlyssning. Om jag vore rikspolischef skulle min våta dröm också vara att kunna avlyssna väldigt brett, särskilt när situationen med gängkriminalitet ser ut som den gör. Men jag tycker att vi som politiker, som lagstiftare, kan ställa högre krav på polisens ledning. Vi kan kräva förslag av polisen som inte enbart handlar om mer avlyssning och hårdare tag. Det finns ingen annan myndighet som har fått så mycket resurser som polisen har fått. Det finns inte heller någon annan myndighet som ständigt ropar efter annan lagstiftning i stället för att använda de resurser som riksdagen har gett dem. Och de resurserna är många, stora och ytterst konkreta.

Riksdagen är inte en plats dit man åker med sin önskelista över ny lagstiftning. Lagstiftning finns nämligen. Polisen måste använda den, utveckla polisiära arbetsmetoder och arbeta på det sätt som fungerar bäst. Därefter kan önskelistan komma - eventuellt.

Med den svenska lagstiftning vi har i dag hade operationen Trojan Shield kunnat genomföras av svensk polis, med hemliga tvångsmedel och med brottsprovokation. Jag är däremot mer tveksam till om polisen hade kunnat avkryptera den kommunikation som finns i apparna. Det är en kompetens jag efterfrågar att svensk polis ska ha.

Fru talman! Moderaternas förslag är dock en sorts falsk marknadsföring, dels om vilken lagstiftning som redan finns i dag, om vilka metoder polisen får och inte får använda, dels om vilken effekt Moderaternas förslag skulle kunna få. Jag är glad över att förslaget om den preventiva avlyssningen inte kommer att gå igenom i dag, att riksdagen kommer att avslå det. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.


Anf. 75 Rasmus Ling (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Fru talman! Polismyndigheten hade, tillsammans med andra myndigheter inom rättsväsendet, under lång tid för lite resurser och inte tillräckliga verktyg. Det var länge för få platser på polisutbildningen och otillräckliga löner och villkor för poliser, vilket gjorde att för få sökte sig dit. Därtill kom en nödvändig men oerhört resurskrävande och svår omorganisation där polisen gick från att vara ett stort antal länspolismyndigheter till en enda nationell polismyndighet. Det är och har varit en lång resa. Det har skett stora förändringar. Det har faktiskt kommit en bra bit, även om mycket återstår.

Fru talman! Det nationella målet om 10 000 fler polisanställda till år 2024 är en viktig del. Det i kombination med bättre villkor för polisanställda, bättre möjligheter att samarbeta och samverka med andra myndigheter, fler verktyg och sådana delar som att stärka skolan, socialtjänsten och andra myndigheter bidrar till att polisen och rättsväsendet rustas och har rustats de senaste åren.

Polisledningen i Sverige och Polismyndigheten är väldigt aktiv. Det är väldigt bra. Man tar initiativ, man tar ledande roller i internationellt samarbete och man testar nya arbetssätt. Det finns en innovationskraft och en imponerande flexibilitet. Polisen är också öppen med vad man behöver för att vässa sitt arbete ännu mer. Rikspolischefen har tidigare gett uttryck för vad som behövs i form av förebyggande arbete för att inte nya unga killar ska rekryteras till de ledande positionerna i gängmiljön när de som är högre upp i hierarkin åker fast. Man har också vid flera tillfällen tagit upp behov av regelförändringar och annat.

Fru talman! Jag tycker att vi från politiskt håll ska vara lyhörda för de behov myndigheterna ser. Polisen är på intet sätt ett undantag. Jag uppfattar också att de flesta i kammaren är det. Den fråga som har tagits upp i debatten om hemlig dataavläsning, som kom till för ett år sedan, är ett behov som polisen har sett och som vi fick till. Och det har använts mer under det här första året än man i utrednings- och beredningsskedet bedömde skulle behövas.

Att vara lyhörd innebär dock inte att vi som politiker förbehållslöst kan säga ja till allt som myndigheterna önskar. Vissa behov kan lösas på andra sätt. Andra förslag innebär nackdelar som gör att vi inte vill ha dem ifall de står i konflikt med andra saker som vi vill politiskt.

Fru talman! I fråga om det betänkande som vi nu diskuterar, utskottsinitiativet om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet, gör faktiskt regering och riksdag det mesta av det som tas upp i punkterna i betänkandet. Att renodla polisens uppdrag, att stärka polisens arbetsvillkor och genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndigheter är områden där det pågår arbete, och det har blivit konkreta förändringar. Det är därför tillkännagivanden som är överflödiga. Det finns nämligen ingen politisk motsättning i de delarna.

Fru talman! Det finns dock en del som vi inte är överens om. Det gäller möjligheten att använda hemliga tvångsmedel även om det inte finns någon konkret misstanke om brott. Den möjligheten finns i dag när det gäller terrorbrott och spionage, men det är begränsat till det.

Det har tillsatts en utredning som ser över användningen av hemliga tvångsmedel. Den ska vara klar i april nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Man ska vara väldigt försiktig med att övervaka medborgare utan misstanke, och man ska ta de delarna på det allvar som de förtjänar. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.


Anf. 76 Johan Forssell (M)

Fru talman! Det är inte första gången jag eller någon annan står i den här talarstolen och säger att vi har en väldigt bekymmersam situation i Sverige kopplad till gängkriminalitet. Det är nästan svårt att inleda någon debatt på det här temat utan just den starten. Det är tyvärr så det ser ut i Sverige i dag.

Vi har en växande otrygghet. Vi har en ungdomskriminalitet som sprider sig allt längre ned i åldrarna. Vi har också en kriminalitet som tyvärr blir allt råare.

Sverige sticker ut, och vi gör det åt fel håll. Bara för några dagar sedan kom ny statistik som visar att Sverige nu ligger i Europatoppen - och inte bara nu, utan sett över en lång tidsperiod - i den föga smickrande tävlingen, om man kalla det så, om dödligt våld. Vi ligger alltså i toppen i hela Europa.

Detta tycker jag att man kan stanna kvar en sekund och fundera kring. Hur kommer sig det egentligen? Hur kommer det sig, fru talman, att det land som vi har turen att leva i, som på så många sätt är så fantastiskt, som har så hårt arbetande människor, engagerade invånare och fantastiska företag och som befinner sig i den absoluta världstoppen på så många områden, samtidigt sticker ut så kraftigt negativt när det gäller det dödliga våldet, den grova kriminaliteten och den otrygghet som plågar det här landet?

Svaret på den frågan är komplext. Men det är otvivelaktigt så att ett av svaren är en rättspolitik som inte varit tillräckligt tuff, inte varit tillräckligt tydlig och inte gjort tillräckligt mycket i tid för att få ordning på situationen och för att lagföra de kriminella.

Jag tycker att vi har fått se flera exempel på detta här i dag. Nu vet jag inte hur mycket Fredrik Lundh Sammeli påverkar regeringens rättspolitik, men jag tycker ändå att det är intressant att socialdemokrater så öppet tar på sig skygglapparna, stoppar huvudet i sanden och på egentligen varje område blundar för den kriminalitet och otrygghet som det ju räcker, fru talman, att öppna vilken tidning som helst för att kunna ta del av. Det kan också räcka med att öppna sin egen mejlkorg, tror jag, eller se på vilket tv-program som helst.

Detta är väldigt symtomatiskt. Det är symtomatiskt för regeringens hela rättspolitik. Man vägrar se den här otryggheten. Man närmast skojar bort den. Man försöker göra sig lustig i en situation där vi har en otrygghet som aldrig tidigare varit så stor som den är i dag och där så många människor far så illa på grund av de kriminella gäng som den här regeringen under så lång tid har varit så oförmögen att hantera.

Det här ointresset har tidigare kanske framför allt varit förbehållet Miljöpartiet. Jag kan inte dra någon annan slutsats än att det nu också har letat sig in i Socialdemokraterna. Det, fru talman, är någonting som jag beklagar.

När regeringen inte orkar göra vad som krävs, när man predikar om vackert väder hela tiden, oavsett hur verkligheten ser ut, då får oppositionen träda in. Det är vad som har skett i det här fallet. Vi har gått väldigt metodiskt till väga. Vi har bjudit in rikspolischefen till justitieutskottet och ställt en enkel fråga. Vad är det som polisen behöver för att få ordning på den situation vi har just nu? Vad är det som krävs just nu för att göra Sverige så tryggt och säkert som vi nog egentligen alla vill att Sverige ska vara? Vad är det som krävs för att knäcka de kriminella gängen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Vi fick en lång lista på förslag, och det är precis de förslagen vi valde att lägga in i det här utskottsinitiativet - varken mer eller mindre än så. Det är precis de förslag som rikspolischefen kom och satte upp på sin lista och gav till alla ledamöter i justitieutskottet.

De rödgröna partiernas svar är att det här inte behövs och att vi därför kan rösta nej till allting. Den uppfattningen kan man väl ha. Frågan jag tror att svenska folket kommer att behöva ställa sig är följande: Vem är det egentligen som vet bäst hur man ska utreda brott och vad som krävs för att göra det? Är det polisen, eller är det Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet? Vem är det egentligen som vet bäst i de här frågorna?

Fru talman! Hyckleriet blir fulländat till en närmast komisk grad när vi ser statsråd på statsråd så öppet applådera och närmast göra vågen när andra länder ger oss material som gör att polis och åklagare här hemma kan lagföra de tungt kriminella. Då är det fantastiskt. Man kallar till presskonferens. Man går till och med ut i medier och berättar om detta fantastiska innan polisen hinner göra det.

Men att ge svensk polis och svenska åklagare möjlighet att på ett betydligt tidigare stadium använda det som kallas för preventiva eller proaktiva tvångsmedel och som polisen faktiskt har begärt säger man nej till. Det är ett hyckleri av sällan skådad art. Det är tydligen inte bara okej utan rent av jättebra att andra länder ger oss information. Men man ska absolut inte ge den här typen av möjligheter till proaktiv avlyssning till vår svenska polis. Det är en argumentation som inte håller ihop.

Regeringen säger att man håller alla dörrar öppna. Det har vi hört. Men vad Socialdemokraterna i realiteten gör i dag är att visa att den enda dörr som står öppen är bakdörren. Där smyger man ut genom att rösta för avslag på inte bara ett utan alla de förslag som polisen har kommit med till oss ledamöter i Sveriges riksdags justitieutskott mitt under brinnande trygghetskris. Dem ska Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet rösta nej till. Det är inget annat än hyckleri.

Fru talman! Jag vill tacka de partier som vi har haft ett gott samarbete med under processen. Både Kristdemokraterna och Liberalerna har varit med på det här utskottsinitiativet, och vi har lagt fram det tillsammans. Vi har ett väldigt bra samarbete. Jag vill också tacka Sverigedemokraterna, som har valt att stödja initiativet och som också är en drivande kraft för att se till att regeringen gör vad den borde och för att utveckla ny politik.

Jag vill även tacka Centerpartiet, som på flera punkter har valt att stödja detta initiativ, inte minst när det handlar om att renodla polisens verksamhet, förbättra anställningsvillkoren för poliser och göra en genomlysning av kapaciteten inom hela rättsväsendet. Det är oerhört viktiga saker. Samtidigt beklagar jag naturligtvis att Centerpartiet valde att inte rösta för det som kanske var det viktigaste önskemålet från rikspolischefen, nämligen att se till att man skapar en möjlighet för proaktiv avlyssning.

Jag vill betona att det som vi tar ställning till här i dag inte är en konkret lagstiftning. Ibland har det nästan låtit så i debatten. Precis som på alla andra områden måste ju lagstiftningen också utredas. Då finns det tid och möjlighet att stöta och blöta förslag och ta fram detaljerade svar på de många invändningar som jag naturligtvis förstår finns - jag är fullt medveten om det. Men jag tror likväl att det kommer att visa sig vara ett misstag att rösta nej till den här lagstiftningen, som polisen är så tydlig med behövs, om man menar allvar med att bekämpa den grova kriminaliteten och om det ska betyda någonting, fru talman, och inte bara vara läpparnas bekännelse.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Avslutningsvis vill jag tacka våra poliser för det otroligt viktiga arbete som de utför varje dag runt om i Sverige för att lagföra kriminella, ge våra brottsoffer upprättelse och göra Sverige till ett tryggare land.


Anf. 77 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Jag instämmer i Johan Forssells beskrivning av det allvarliga läget i Sverige och den kritik som han framför. Men med tanke på det allvarliga läget i Sverige blir jag gång på gång förvånad över alla de förslag Moderaterna lägger fram och hur grunda de faktiskt är. Det verkar oftast vara en tanke som man kommer på ganska snabbt och sedan skickar in till justitieutskottet. Jag tycker att det märks på det här förslaget att det är väldigt mycket copy-paste från polisen om vad polisen önskar och vad polisen skulle vilja göra men att det inte riktigt hänger ihop med Moderaternas syn på vad polisen är för myndighet.

Å ena sidan verkar det som att Moderaterna är i polisens ledband. De skickar in saker, och ni nickar och säger: Jajamän, det här ska vi genast genomföra. Så kan man göra politik. Jag tycker kanske inte att det är det bästa sättet.

Å andra sidan vill ni, när jag följer dina partikamrater, sätta in militären i Göteborg för att hjälpa polisen. Det är kanske några 18-åringar som gör något slags militärtjänst som ni vill sätta in för att hjälpa polisen. Det är en intressant tanke. Det är kanske inte den lösningen som jag ser.

I Stockholm vill ni i stället sätta in ordningsvakter och ha betydligt fler ordningsvakter som inte på något sätt har den polisiära utbildning som jag anser att man ska ha för att skapa trygghet och stävja gängkriminaliteten.

Hur har Moderaterna det egentligen? Litar ni på polisen över huvud taget? Anser Moderaterna att polisen kan göra sitt jobb?


Anf. 78 Johan Forssell (M)

Fru talman! Tack, Linda Westerlund Snecker, för frågan!

Det korta svaret på frågan är att vi har ett mycket stort förtroende för våra poliser. Det har vi både för polisledningen och för alla de killar och tjejer som väljer att ta på sig uniformen och göra ett väldigt svårt men viktigt arbete.

Det vi däremot inte har förtroende för är deras förutsättningar. De förutsättningarna styr vi över här i kammaren. Det handlar om budgetbeslut, men det handlar också om den konkreta lagstiftningen.

Det är ett ansvar som man inte kan överlåta på någon annan. Det är vi som lagstiftare och politiker som måste vara beredda att ta ett kliv framåt och ta på oss det ansvaret.

Vårt reformarbete på det här området har varit mycket noggrant. Det har nu snart gått ett år sedan vi lyfte fram förslaget om proaktiv avlyssning. Vi lyfte fram det förra hösten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Ska man vara lite noggrann med tidsräkningen lyfte vi fram det innan polisen. Det är möjligen lite svårt att säga att vi går i polisens ledband, även om jag inte har några problem med att säga att jag är en lyssnande politiker.

Det är klart att man måste fundera på, som jag sa i mitt inledningsanförande: Vem är det egentligen som vet bäst vad som behövs för att bekämpa brottsligheten? Jag tycker att man ska ha respekt för alla dem som tar på sig uniformen och alla de andra personer som befinner sig i rättsväsendet. De vet ofta väldigt mycket mer än vad vi i den här kammaren gör.

Sedan är det vår uppgift som politiker att väga olika intressen mot varandra. Det kan naturligtvis finnas andra aspekter på saker och ting. Det kan handla om rättssäkerhetsfrågor eller integritetsaspekter. Det kan också påverka andra politikområden.

Den avvägningen måste vi göra. Men jag är helt fast och fullt övertygad om att det blir betydligt svårare att göra den avvägningen på ett bra sätt om man väljer att slå dövörat till redan från början.

I en tid där vi har den rekordstora otrygghet som vi faktiskt har tycker jag inte att det är riktigt ansvarsfullt att bara slå ifrån sig de saker som polisen har kommit med till oss och det som de bett om att få.


Anf. 79 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Tack, Johan Forssell, för svaren!

Jag har svårt att se att ni har gjort den avvägningen angående förslaget om preventiv avlyssning. Det du säger nu är klokt, men det är inte vad Moderaternas förslag innehåller. Vad jag inte får svar på gäller de andra förslagen och om ni verkligen litar på svensk polis över huvud taget.

Å ena sidan vill ni skapa ganska långtgående möjligheter i lagen för att främst avlyssna befolkningen i Sverige utan att just ha gjort avvägningar om vad det skulle innebära.

Å andra sidan vill ni sätta in militären i Göteborg och ordningsvakter i Stockholm. Vad är det egentligen för sorts politik som Moderaterna sysslar med? Varför litar ni inte på att polisens arbete i Göteborg eller i Stockholm fungerar under polisens myndighetsparaply?

Det gör mig väldigt orolig. Det Moderaterna säger i Sveriges riksdag verkar inte riktigt stämma överens med hur polisen ska arbeta i de svenska storstäderna. Hur menar ni att polisens arbete ska fungera i Stockholm och Göteborg när Moderaterna uppenbarligen inte riktigt tror att polisen kan utföra sitt arbete över huvud taget?

Jag litar på dem i uniform. Jag litar på alla svenska poliser som har gått en gedigen utbildning. De ska genom förslag från Vänsterpartiet, som Moderaterna stöttar, även få en bättre arbetsmiljö, bland annat. Det är jätteviktiga förslag.

Men att föreslå militär hjälp i Göteborg och ordningsvakter i Stockholm är att vara ute på riktigt farlig mark. De frågorna skulle jag vilja ha svar på.


Anf. 80 Johan Forssell (M)

Fru talman! Det handlar inte om att vi inte litar på polisen. Det handlar om att vi inte litar på regeringen, den regering som har fått regera det här landet de senaste tre åren och vars enda historiska renommé kommer att bli en lång rad misslyckanden. Eller för att tala Stefan Löfvens språk: Vi såg det inte komma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Fru talman! Det är detta som är effekterna av det. Kommuner har en skriande polisbrist, till och med kris på många sätt. Vi kan ta Stockholm som ett exempel. Där är antalet poliser i yttre tjänst i dag färre än vad det var för fem år sedan. De är alltså färre till antalet trots en växande befolkning, trots skjutningar som har blivit vardagsmat och trots en växande drogkriminalitet.

Där ser vi resultatet av vad den här regeringen för. Då kan man inta två positioner. Antingen kan man luta sig tillbaka och säga: Det där får någon annan fixa, vi tänker inte bry oss så mycket om det. Eller så kan man ta ett kliv framåt och säga: Låt oss göra vad vi kan för att ändå skapa en trygghet för medborgarna här och nu.

Sedan tror jag att det långsiktiga svaret på detta kommer att vara att rekrytera fler poliser. Där har vi till exempel frågor om den riktade lönesatsningen och den betalda polisutbildningen. Regeringen har ännu inte svarat på hur det ska bli med det, och inte Vänsterpartiet heller, tror jag.

Jag ska återvända till frågan om den proaktiva avlyssningen. Läser man vårt förslag har vi mycket noggrant beskrivit hur vi vill att det ska fungera. Man ska komma ihåg att det är en lagstiftning som redan finns i dag.

Vi får i dag information från flera andra länder utan några som helst rättssäkerhetsmekanismer. Vilka har egentligen avlyssnats? Hur har det gått till? Ingenting av det som kritikerna har efterlyst finns i det materialet i dag. Ändå är det tydligen superbra att vi får det.

Fru talman! Med vårt förslag finns en möjlighet att just ställa upp den typen av rättssäkerhetsmekanismer. Det kan vara en årlig kontroll tillbaka till riksdagen och alla partierna här i kammaren. Då kan vi också reglera det. Den möjligheten måste vi ta. Behovet av det har polisen varit väldigt tydlig med.


Anf. 81 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Jag tappade räkningen på hur många gånger ledamoten Johan Forssell upprepade ordet hyckleri. Jag börjar bli rätt less på det höga tonläget och den ständiga jakten på politisk konflikt på det här området som verkligen skulle behöva en gemensam kraftsamling.

Jag kan också bara beklaga att Moderaterna var de första att lämna gängsamtalen för två år sedan. De var en viktig del av arbetet med hur vi i reform efter reform förstärker rättssamhället. Men det jag aldrig hörde var om det som Moderaterna är svaret skyldigt.

Hur ska ni säkerställa att inte vanliga människor, oskyldiga människor i utsatta områden, riskerar att avlyssnas? Samtidigt driver Moderaterna förslag som de säger är matchande med det system som andra länder har med kraftfulla och breda insatser.

Jag tycker att Moderaterna vilseleder med sitt förslag. De säger först: Ge svensk polis fransk befogenhet. Sedan lägger de fram ett förslag som inte ger detta och inte på samma sätt ringar in det man gör i Frankrike.

Detta utskottsinitiativ skulle heller inte ge de resultaten eller de befogenheterna. Hur säkerställer man att det inte drabbar oskyldiga?


Anf. 82 Johan Forssell (M)

Fru talman! Tack, Fredrik Lundh Sammeli, för frågan!

Jag beklagar naturligtvis om Fredrik Lundh Sammeli är trött på min retorik. Jag kan intyga att jag - och jag tror att jag talar för stora delar av svenska folket - är väldigt trött på regeringens handlingsförlamning och den återkommande inställningen: Vackert väder! Vi ser ingenting, och vi hör ingenting, trots att Sverige nu toppar listorna över dödsskjutningar i Europa. Så ser landet ut i juni 2021.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

När det gäller vårt lagförslag kan Fredrik Lundh Sammeli börja med att läsa vår motion. Jag konstaterar att Fredrik Lundh Sammeli inte riktigt verkar ha gjort det. Vi tar upp just den här typen av inslag. Vi beskriver hur vi vill att detta ska ske i en parlamentariskt kontrollerad form. Det handlar om att ge en återkoppling till riksdagen. Det handlar om att sätta upp den här typen av rättssäkerhetsmekanismer. Det saknas i dag i det material som både Morgan Johansson och Mikael Damberg har applåderat så glatt och närmast gjort vågen för. Inget av detta finns där. Men vi moderater har tänkt på det. Vi gör detta lite mer noggrant än vad regeringen verkar ha kraft och ork att göra. Vi har sagt att det är viktigt att detta sköts på ett mycket noggrant sätt.

Det handlar rent konkret om att ta fram en lagstiftning som ringar in just aktiva gängmedlemmar. Det handlar om att se till att det inte är polis och åklagare som fattar dessa beslut. Precis som det är i dag när det gäller beslut om hemlig avlyssning är det en domstol, Fredrik Lundh Sammeli, som ska fatta de besluten. Jag undrar vad det är för syn på rättssäkerhet som Socialdemokraterna har om man underkänner svenska domstolar. Jag skulle vilja ge ett gott råd: Vandra inte på den vägen!

Det går också att tänka sig flera andra mekanismer i en sådan utredning som vi har pekat på. Men jag beklagar att Socialdemokraterna här i dag väljer att rösta nej till detta och att smita ut genom bakdörren. Jag beklagar det.


Anf. 83 Fredrik Lundh Sammeli (S)

Fru talman! Läget är allvarligt i vårt land. Den uppfattningen tror jag att den samlade politiska skaran i detta parlament delar. Detta är inte någonting som har kommit över en natt, utan det är en utveckling som har pågått under en lång tid i vårt land. Politiken är skyldig att fokusera på att förstärka både det brottsbekämpande arbetet och det förebyggande arbetet.

Jag har många gånger här i kammaren sagt att jag inte ser några svårigheter att samla majoriteter för en starkare polis, strängare straff och mer resurser, vilket vi gång på gång gör. Men såväl Moderaterna som många andra delar av oppositionen behöver bli bättre på att fokusera på det brottsförebyggande arbetet. Rikspolischefen är också väldigt tydlig med att det inte räcker med att bekämpa gängen, häkta och döma ut långa straff om vi inte klarar av att också stoppa tillförseln av ny brottslighet.

Vi har en tät och bra dialog med Polismyndigheten och andra brottsbekämpande myndigheter i dessa frågor. Det pågår också ett arbete för att underlätta användning av hemliga tvångsmedel och för att det ska kunna ske vid fler tillfällen. Samtidigt har andra talare under debatten varit tydliga. Det är inte utskottsinitiativet och förslaget som Moderaterna nu lägger fram med en falsk majoritet som har gjort att man uppnått de resultat vi ser när det gäller tillslag och krypteringar som har knäckts, av mängder med skäl, fast Moderaterna vill gärna ge den bilden.


Anf. 84 Johan Forssell (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Fru talman! Jag välkomnar helomvändningen av Fredrik Lundh Sammeli, som nu säger att det är en mycket allvarlig utveckling i landet. Jag är den förste att instämma i det. Frågan blir möjligtvis: Varför envisas ni ändå med att säga nej till de saker som polisen har kommit med till oss i justitieutskottet? De har sagt: De här sakerna behöver vi för att få ordning på situationen.

Det är ingen solklar stringens eller konsekvens mellan de två världsbilderna - det måste man säga.

Politik handlar om att förändra samhället, och det kan man inte göra med bara ord eller pressträffar. Hade det varit brist på pressträffar som hade varit Sveriges problem hade alla problem varit lösta för länge sedan, inte minst på rättspolitikens område. Ytterst handlar det om att ta fram ny lagstiftning och säkerställa att de lagar vi har är konsekventa och får effekt och om att ge rättsväsendet rätt resurser. Det är där som regeringen brister.

Tror man inte på mig kan man titta på utvecklingen i samhället. Fråga svenska folket! Aldrig tidigare har svenska folket känt en sådan otrygghet som man känner i dag. Sverige toppar listan över dödsskjutningar i Europa eller över det dödliga våldet. Varje dag sker det nya skjutningar, och nästan varje dag sker det nya sprängningar i det här landet. Saker och ting som för några år sedan hade lett till extrasändningar på tv, breaking news, blir i dag notiser. Där har Fredrik Lundh Sammeli och Socialdemokraterna och Miljöpartiet sitt facit, efter sju år i regeringsställning.

Jag vill önska Fredrik Lundh Sammeli en glad sommar. Jag tar fasta på orden vi fick höra om att man har en mycket bra kontakt med polisledningen. Jag hoppas att den kontakten i framtiden kommer att innebära att Socialdemokraterna här i kammaren inte röstar nej till de önskemål och förslag som kommer från polisen utan att de gör som vi moderater, nämligen ställer sig bakom dem.


Anf. 85 Adam Marttinen (SD)

Fru talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande om åtgärder för att förbättra polisens effektivitet. Slagsidan i denna debatt skulle man nästan kunna kopiera från nästan samtliga kriminalpolitiska debatter som vi har haft genom åren med den rödgröna regeringen.

Rödgröna företrädare i denna kammare säger: Vi har gjort precis allting helt perfekt. Vi har gjort mycket mer än vad någon annan har gjort. Ingen skulle ha kunnat göra det vi har gjort bättre. Vi har gjort allting helt perfekt. Den rödgröna regeringen har levererat. Och det som oppositionen begär behövs inte. Det är missriktat. Det är onödigt. Det är felplacerat och så vidare.

Samtidigt är den största kritiken som kommer från rödgröna regeringar och från deras företrädare exempelvis att alliansregeringen minsann drog ned på polisutbildningen i slutet av sin mandatperiod.

Nu klagar man på ordet hyckleri i debatten.

Vad gjorde den socialdemokratiska regeringen när man tog makten 2014? Om det nu var en angelägen kritik som man riktade mot den tidigare alliansregeringen, som skulle förklara varför Sverige befann sig i en situation med så få poliser sett till antalet invånare, kan man undra: Vad gjorde den rödgröna regeringen 2014? Utökade man antalet utbildningsplatser för att utbilda fler poliser? Gjorde man några rejäla satsningar på Polismyndigheten för att åtgärda det problem som man riktade skarp kritik mot alliansregeringen för? Nej, det gjorde man inte. Faktum är att man gjorde ingenting. År 2014 gjorde man ingenting. År 2015 gjorde man ingenting. År 2016 gjorde man ingenting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Är det då en relevant kritik, eller är det hyckleri från en rödgrön regering? Jag väljer att instämma i ordet hyckleri som har nämnts i denna debatt, riktat mot den rödgröna regeringen, genom att just säga: Det är hyckleri.

Pressen i kriminalpolitiken kommer tydligt från oppositionen. Sverigedemokraterna var det enda parti som föreslog att det skulle utbildas fler poliser 2015. Då fick vi höra från den rödgröna regeringen: Det är inte nödvändigt. Det är inte fler poliser som behövs för att komma åt de här problemen.

Men vi gav oss inte. Vi fortsatte att opinionsbilda, sätta press och peka på behovet tillsammans med Polismyndigheten - de har även i det här fallet kommit med en konkret förslagslista till justitieutskottet som vi för dagen ska debattera. Sedan ville regeringen utbilda fler poliser. Så har historien sett ut.

Fru talman! Det är, kort sammanfattat, hyckleri om man väljer att rikta kritik mot en tidigare regering och sedan inte gör någonting själv åt saken.

Det har helt enkelt handlat om ett ointresse från regeringens sida när det gäller att gå fram i rättspolitiken med åtgärder som för vissa kan uppfattas som mer integritetskränkande. Det har alltid varit en bärande brist i den rödgröna regeringens förmåga att hantera situationer. Man vill fokusera på annat än det som de gängkriminella just nu sitter och skakar inför, nämligen att väldigt integritetskränkande åtgärder har använts av andra länders rättsvårdande myndigheter. De har levererat bevis till svenska poliser och åklagare. Det är det som gör skillnad hos de kriminella gängen. Det är det som skakar om deras förutsättningar att verka. Det är också det som ligger som förslag på riksdagens bord och som ligger som förslag i just denna debatt. Det handlar om att vidga möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel, så att man även kan avlyssna i preventivt syfte, riktat mot gängkriminalitet.

Då säger regeringsföreträdare att det här är helt onödigt och missriktat och att det som föreslås inte är exakt det som används av FBI eller Frankrike. Därför är det helt onödigt, och vi behöver det inte.

Precis så låter det gång på gång. Knogarna är blekvita i ett krampaktigt tag kring handbromsen i kriminalpolitiken från regeringens sida. Det är hela tiden handbromsen i. Ingenting behöver göras. Vi har gjort allting perfekt. Allting som vi har gjort historiskt har varit perfekt, och ingenting nytt behöver göras.

Fru talman! Jag tror att frågan om just preventiv avlyssning så småningom kommer att bli en del av regeringens politik. Nu har kanske inte regeringen så många år på sig att bevisa just det, men det kan möjligen vara så. Och då kommer man att hävda att det här är någonting som regeringen har gått fram med så tidigt som det bara har gått och att man gör det så bra som möjligt. Man kommer att säga till oppositionen att de bara gnäller på att allt görs för lite och för sent.

Det är precis så det är: Vi gnäller för att rödgröna partier röstar nej till att utöka befogenheterna att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Så ser det ut i debatten. Det är en kort historiebeskrivning, en kort förklaring av varför ordet hyckleri förtjänar att tas upp i debatten. Det är en kort förklaring till varför Sverige ser ut som det gör och att vi toppar listan över dödsskjutningar i Europa. Politik som skulle ge blomstrande mångkultur har kommit att ge blomstrande gängkultur.

Regeringens passivitet göder förutsättningarna för gängkulturen att frodas medan oppositionen däremot går samman i skarpa förslag. Jag tror inte att något av riksdagens utskott har riktat så många tillkännagivanden till denna passiva regering som just oppositionen i justitieutskottet har gjort.

Där har vi drivkraften i kriminalpolitiken, en drivkraft som tar sikte på en ny regering. Det är det, fru talman, som slutligen kommer att göra skillnad i det här landet: en regering med en egen drivkraft som inte kör framåt med handbromsen hårt åtdragen.


Anf. 86 Andreas Carlson (KD)

Fru talman! Fransk polis och FBI har gjort mer för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten i Sverige än vad den svenska regeringen har gjort. Och om vi nu gläds över polisens stora framgångar som skett tack vare FBI:s Trojan Shield och den franska polisens genombrott i att knäcka Encrochat, varför kan vi inte ha det så också i Sverige?

Det som fransk och amerikansk polis gjort skulle vara olagligt i Sverige. Vi kristdemokrater vill ge polisen de verktyg som de behöver och som de efterfrågar, men här talar regeringen med kluven tunga. Ena dagen säger man att man inte stänger några dörrar, men i dag röstar man emot förslaget att införa proaktiv avlyssning. Det är inget annat än hyckleri.

Det vi diskuterar i dag, fru talman, är det utskottsinitiativ som Kristdemokraterna tog tillsammans med Liberalerna och Moderaterna i justitieutskottet. Sverigedemokraterna stöder det, och Centerpartiet stöder det i vissa delar.

Initiativet bygger helt och hållet på de åtgärder som rikspolischefen efterlyste när han tidigare under våren var inbjuden till justitieutskottet just för att svara på frågan om vad som krävs för att bättre bekämpa den grova organiserade brottsligheten. Vi gick igenom detta metodiskt. Vi lyssnade noggrant. Vi tog rikspolischefens lista och lade fram den på riksdagens bord, och det är det som det här betänkandet bygger på helt och hållet.

I dagens debatt här i kammaren hör jag företrädare för regeringen säga: En del saker är bra, men vi kan ju inte ta allt på polisens önskelista. Vänsterpartiet instämmer i det: Vi kan ju inte ta allting som polisen säger.

Jag känner igen det resonemanget från de gängsamtal som strandade just för att Miljöpartiet och Socialdemokraterna sa: Vi kan ju inte ta allting. Både rikspolischefen och riksåklagaren var där, och alla partier fick gå in med förslag på åtgärder som man såg krävdes. Men precis de skarpa förslag som haft effekt i andra länder sa man nej till. Samma sak gäller i det här betänkandet: En del saker kan vi ha, men proaktiv avlyssning som rikspolischefen har efterlyst säger man nej till.

Kontrasterna är väldigt starka om vi jämför med vårt grannland Danmark. Min kollega Johan Forssell och jag träffade för ett tag sedan tillsammans med våra partiledare den före detta justitieministern i Danmark, som var den som tog initiativ till ett av de gängpaket som har haft mest effekt när det gäller att bekämpa gängkriminalitet i Danmark.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

När Søren Pape beskrev vad som var drivkraften och vad man gjorde i Danmark var det att man lyssnade på vad polisen och åklagaren sa och sedan kom man överens om att genomföra just det. I dag ser vi också resultatet: Man kan trycka tillbaka den grova organiserade brottsligheten i vårt grannland.

Det finns alltså hopp. Det går att förändra. Men då krävs det att vi lyssnar på de myndigheter som jobbar med att bekämpa gängkriminalitet och på dem som ibland sätter sina liv på spel i kampen för att säkra och trygga våra gator. Då kan man inte vifta undan dem med att säga att de här delarna kan vi inte gå fram med; det förstår väl var och en.

Vi kristdemokrater är av en annan uppfattning. Polisen ska få de verktyg som krävs när vi har en skenande gängkriminalitet, och, som rikspolischefen sa i Agenda i söndags, ett synnerligen allvarligt läge i vårt land.

Vi behöver ge polisen och hela rättsväsendet allt stöd i arbetet. Vi behöver ge stöd inte bara i ord utan också i handling, med lagstiftningsförändringar och de verktyg som krävs i stället för att lita på att andra länders myndigheter ska göra jobbet åt oss.

Ge polisen i Sverige möjlighet att avlyssna proaktivt i förebyggande syfte. Vi kommer då att kunna förhindra mord. Det sa rikspolischefen i Agenda så sent som i söndags. Varför vill inte regeringen ge polisen detta verktyg?

Rikspolischefen skrev tidigare i våras på DN Debatt tillsammans med de ställföreträdande rikspolischeferna att "fallet Encrochat visar att polisen behöver nya verktyg". Och vidare: "Ny lagstiftning behövs som gör det möjligt att proaktivt inhämta information mot den organiserade brottsligheten, och rikta kraften mot de individer som styr och leder verksamheten i stället för utförarna, men även aktivt arbeta med att förhindra mord och angrepp på vittnen, i stället för att reaktivt utreda brotten."

Menar regeringen, Fredrik Lundh Sammeli, Rasmus Ling och Linda Westerlund Snecker att de vet bättre än rikspolischefen vad Polismyndigheten behöver?

I debatten lyfts olika farhågor fram, men det som faktiskt föreslås är att göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot aktiva gängmedlemmar även om de inte är misstänkta för ett konkret brott. I debatten råder det en viss förvirring kring vad förslaget faktiskt handlar om, och därför tänkte jag läsa från utskottets ställningstagande så att det blir klart och tydligt för envar.

"Det ska alltså inte krävas ett misstänkt brott som kan preciseras till tid och plats. Däremot ska det krävas att åklagaren pekar ut ett konkret kriminellt nätverk som den som ansökan om tvångsmedel riktar sig mot misstänks vara aktiv i, och skälen för detta. Preventiv användning av hemliga tvångsmedel ska endast kunna användas i dessa situationer.

Åtgärder för att förbättra polisens effektivitet

Det ska alltså inte vara möjligt att använda preventiva hemliga tvångsmedel mot någon annan kategori av brottslingar eller i några andra situationer. Vad som är ett kriminellt nätverk ska definieras noggrant i lagtext, och det ska vara upp till den domstol som prövar tillstånd till preventiva hemliga tvångsmedel att tillämpa denna definition, inte upp till de brottsbekämpande myndigheterna. Lagstiftningen ska utformas så att det är tydligt att det är den grova organiserade brottsligheten som avses.

De rättssäkerhetskrav som i dag uppställs för användningen av hemliga tvångsmedel bör självklart även omfatta en utökad möjlighet att använda sig av dessa. Skälen för att bevilja ett tillstånd att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte ska således alltid uppväga det intrång eller men som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot. Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska utöva tillsyn även över denna användning av hemliga tvångsmedel. Den föreslagna användningen av hemliga tvångsmedel ska också omfattas av regeringens årliga redovisning av användningen av hemliga tvångsmedel."

Så står det i betänkandet. Den som hade läst det hade säkert redan innan debatten fått sin oro stillad, men för ordningens skull, fru talman, valde jag att läsa upp citatet med tanke på de frågetecken som funnits.

Utöver det här tillkännagivandet finns sju andra viktiga tillkännagivanden som skulle ge polisen de verktyg som krävs i kampen mot den grova organiserade brottsligheten. Det har varit ett bra och konstruktivt arbete i justitieutskottet för att fortsätta att trycka regeringen framför oss. Vi ser fram emot att det här förslaget ska bli verklighet så att alla poliser och alla andra i rättsväsendet som varje dag gör ett viktigt arbete i kampen mot den grova organiserade brottsligheten också får de verktyg de behöver och efterfrågar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Gymnasieskolan

Beslut, Genomförd

Beslut: 2021-06-16
Förslagspunkter: 8, Acklamationer: 7, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Användning av hemliga tvångsmedel i preventivt syfte

    Kammaren biföll reservation 1

    Beslut:

    Kammaren biföll reservation 1

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om ökade möjligheter att använda hemliga tvångsmedel i preventivt syfte och tillkännager detta för regeringen.
    • Reservation 1 (S, C, V, MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, C, V, MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S016084
    M110059
    SD100052
    C05026
    V04023
    KD30019
    L30016
    MP03013
    -0101
    Totalt27290293
    Ledamöternas röster
  2. Renodling av polisens verksamhet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om renodling av polisens verksamhet och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2020/21:639 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkandena 9 och 41,

    2020/21:2064 av Mathias Tegnér och Serkan Köse (båda S) yrkande 3,

    2020/21:2953 av Sofia Nilsson m.fl. (C) yrkande 61,

    2020/21:2957 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkande 12,

    2020/21:3272 av Johan Pehrson m.fl. (L) yrkande 6 och

    2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 24.
    • Reservation 2 (S, V, MP)
  3. Försvarets radioanstalts förmåga att bistå Polismyndigheten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en översyn av Försvarets radioanstalts förmåga att bistå polisen och tillkännager detta för regeringen.
    • Reservation 3 (S, V, MP)
  4. Genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndigheter m.fl.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om en genomlysning av kapaciteten inom rättsväsendets myndigheter och hos de myndigheter som samverkar med polisen inom ramen för det brottsförebyggande och den brottsutredande verksamheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
    • Reservation 4 (S, V, MP)
  5. Polisers anställningsvillkor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om åtgärder för att förbättra polisernas anställningsvillkor och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

    2020/21:3300 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3,

    2020/21:3306 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 3 och

    2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 21.
    • Reservation 5 (S, V, MP)
  6. Skyddet av polisers personuppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om åtgärder för att förstärka skyddet för polisers personuppgifter och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna

    2020/21:639 av Adam Marttinen m.fl. (SD) yrkande 34,

    2020/21:3300 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkande 13 och

    2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 29.
  7. Polisens tekniska inhämtningsförmåga

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om att utveckla polisens tekniska inhämtningsförmåga och tillkännager detta för regeringen.
  8. Samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ställer sig bakom det utskottet anför om ökad samverkan i syfte att förhindra bedrägerier mot välfärdssystemen och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna

    2020/21:2957 av Johan Hedin m.fl. (C) yrkandena 15 och 16,

    2020/21:3302 av Johan Forssell m.fl. (M) yrkandena 7 och 41,

    2020/21:3307 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 38 och

    2020/21:3365 av Ulf Kristersson m.fl. (M) yrkande 7.