Linda W Snecker (V)

Motion till riksdagen 2020/21:3986 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:170 Barn som bevittnar brott 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över möjligheten att lägga till risken

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

2

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:JuU35

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3979 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:165 Utvidgade möjligheter att utreda förlisningen av passagerarfartyget Estonia Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte

Inlämnad

2021-04-14

Förslag

1

Datum

2021-04-14

För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Riksdagen sa delvis ja till förslaget.

Regeringen har föreslagit att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en bortre tidsgräns för vuxna på nio månader i stället för sex månader. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.

Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:

• En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag.
• Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas.
• Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas.
• Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen.
• Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum.
• Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad.

Riksdagen sa ja till de här förslagen. Alla lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 86 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksrevisionen har granskat effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter under perioden 2015-2018. Granskningen visar att variationen är stor och att vissa anstalter har större förbättringspotential än andra. I genomsnitt bedömer Riksrevisionen att det finns utrymme för en resurseffektivisering med upp till 20 procent.

Riksrevisionens analys är att större och färre anstalter skulle gynna effektiviteten och rekommenderar därför Kriminalvården att fortsätta att arbeta i den riktningen. Kriminalvården rekommenderas också att utveckla rutiner för datainsamling som gör det lättare att följa upp effektiviteten.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I enlighet med regeringen anser riksdagen att granskningen bidrar med nyttig kunskap inför vidare arbete med att effektivisera anstalterna. Dock bedömer riksdagen, precis som regeringen, att tidsperioden efter 2018 i högre grad borde ha vägts in i analysen. Regeringen bedömer vidare att större anstalter har förutsättningar att vara mer resurseffektiva men att Riksrevisionen har överskattat de möjliga kostnadsbesparingar som en fullskalig stordrift skulle kunna ge. Riksdagen delar även den bedömningen.

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Riksdagen behandlade regeringens redovisning av vad som gjorts för att nå målen i det nationella brottsförebyggande programmet. Regeringen uppmanades genom tillkännagivanden att

• utveckla ett särskilt brottsförebyggande arbete för lands- och glesbygden
• se över dels finansieringen av hjälplinjen vid oönskad sexualitet (Preventell), dels hur intagna får information om hjälplinjen
• inrätta ett nationellt kunskapscentrum för brottsförebyggande arbete och ta fram ett så kallat no entry-program för att stoppa unga personers påbörjade kriminella karriärer
• se till att fler socialarbetare är tillgängliga utanför kontorstid för unga personer
• tillsätta en utredning om åtgärder och straffens innehåll för unga kriminella.

Programmet Tillsammans mot brott antogs 2017 och är en del av en större satsning för att förstärka och utveckla det brottsförebyggande arbetet i Sverige.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner inom området och lade med detta regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

15

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-26

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-07

Motion till riksdagen 2020/21:3930 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:159 Vissa identitetsfrågor inom utlänningsrätten 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) när det gäller 9 kap. 8 samt förslaget till lag om ändring i

Inlämnad

2021-04-07

Förslag

1

Datum

2021-04-07

Utskottsberedning

2020/21:SfU24

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3928 av Jon Thorbjörnson m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:150 Ett stärkt barnrättsperspektiv i vårdnadstvister 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag till ändring i lagstiftning som innebär

Inlämnad

2021-04-07

Förslag

5

Datum

2021-04-07

Utskottsberedning

2020/21:CU17

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 5 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3883 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av skr. 2020/21:108 Riksrevisionens rapport om Polismyndighetens arbete i utsatta områden 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att

Inlämnad

2021-03-24

Förslag

8

Datum

2021-03-24

Utskottsberedning

2020/21:JuU32

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillträdesförbud till butiker. Förslaget innebär att en person vid särskilda omständigheter ska kunna förbjudas att vistas i en butik om det finns risk för att personen kommer att begå brott, eller allvarligt trakassera någon, i butiken. Den som bryter mot ett tillträdesförbud ska kunna dömas till böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag på vissa straffrättsliga lagändringar, exempelvis att straffet för stöld som skett efter inbrott i en bostad ska vara ett till sex års fängelse. Vid grov stöld och grovt häleri ska brottet kunna bedömas som grovt om brottsligheten utövats systematiskt. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Riksdagen anser att tillträdesförbud även borde möjliggöras för simhallar och bibliotek och uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återkomma med ett sådant förslag under 2021.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om hur det så kallade ändringsdirektivet till EU:s vapendirektiv ska införas i svensk lag.

Anledningen är att riksdagen anser att regeringens förslag går längre än vad som krävs enligt direktivet. Riksdagen riktade därför också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att det fortsatta arbetet ska syfta till att införa direktivet på en faktisk miniminivå.

Riksdagen riktade även ett tillkännagivande till regeringen om att under 2021 återkomma med ett förslag om att avskaffa tidsbegränsade licenser för helautomatiska vapen och enhandsvapen. Den rådande ordningen är att licenser för den typen av vapen måste förnyas vart femte år men riksdagen anser att merarbetet som tidsbegränsningen innebär för lagliga vapeninnehavare inte kan vägas upp av nyttan.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

15, 68 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-21

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Regeringen har lagt fram ett förslag som ska ge en tydligare koppling mellan att delta i åtgärder för att förebygga återfall och att friges villkorligt. Den villkorliga frigivningen ska kunna skjutas upp i större utsträckning än i dag för den som under tiden på anstalt missköter eller inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder eller andra liknande åtgärder. Möjligheterna att skjuta upp den villkorliga frigivningen för den som missköter sig även på andra sätt ska utökas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den så kallade presumtionen för villkorlig frigivning tas bort och att större hänsyn ska tas till hur den intagne har skött sig under sitt fängelsestraff. Regeringen bör också överväga att villkorlig frigivning ska kunna ske först efter tre fjärdedelar av strafftiden och aldrig för den som har återfallit i brott.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2020-12-17

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Tullverket ska få utökade möjligheter att besluta att post ska hållas kvar av ett postföretag om det misstänks innehålla vapen, ammunition eller explosiva varor. I dag gäller den möjligheten bara vid misstanke om narkotika. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat också att postföretagens skyldighet att anmäla en misstanke till Tullverket ska utvidgas på samma sätt. Dessutom ska möjligheten för Tullverket att lägga en så kallad postspärr även omfatta försändelser som hanteras av kurirföretag, exempelvis UPS eller FedEx.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2021.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2021-01-21

Datum

2021-01-22

Bordläggning

2021-01-26

Debatt

2021-01-27

Beslut

2021-01-27

Motion till riksdagen 2020/21:3840 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:71 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2020/21:71 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer.

Inlämnad

2021-01-22

Förslag

6

Datum

2021-01-22

Utskottsberedning

2020/21:SfU15

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:3839 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:64 En konsultationsordning i frågor som rör det samiska folket 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2020/21:64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma

Inlämnad

2021-01-22

Förslag

3

Datum

2021-01-22

Utskottsberedning

KU

Fråga 2020/21:1275 Utvisning av säkerhetsskäl av Linda Westerlund Snecker (V) till Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Personer som utgör en säkerhetsrisk ska inte få vistas i Sverige, om det inte föreligger förhinder för utvisning. Det är Säkerhetspolisen (Säpo) som bedömer om en person ska anses

Inlämnad

2021-01-15

Besvarare

Statsrådet Mikael Damberg (S)

Motion till riksdagen 2020/21:3812 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av skr. 2020/21:63 Redovisning av åtgärder i enlighet med målsättningarna i det nationella brottsförebyggande programmet Tillsammans mot brott 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om

Inlämnad

2021-01-15

Förslag

3

Datum

2021-01-15

Utskottsberedning

2020/21:JuU17

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Socialminister Lena Hallengren (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Inrikesminister Mikael Damberg (S) Minister med ansvar för internationellt utvecklingssamarbete Peter

Datum

2020-12-10

Cirka 56,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 30,5 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 10,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 6,4 miljarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa därmed också nej till alternativa budgetförslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 121 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Motion till riksdagen 2020/21:3787 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:52 Tillträdesförbud till butik och förstärkt straffrättsligt skydd mot tillgreppsbrottslighet 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2020/21:52 i den del som handlar om tillträdesförbud till

Inlämnad

2020-12-09

Förslag

1

Datum

2020-12-09

Utskottsberedning

2020/21:JuU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om följande åtgärder, som bland annat ska förstärka skyddet av poliser och vissa andra anställda hos Polismyndigheten och Säkerhetspolisen:

• Poliser ska få kroppsvisitera förhörspersoner i samband med förhör i Polismyndighetens eller Säkerhetspolisens lokaler.
• Även andra anställda hos Polismyndigheten än poliser ska kunna få kvalificerad skyddsidentitet. Det betyder att de får en tillfällig identitet och även kan få exempelvis ett id-kort i annat namn.
• Hälso- och sjukvårdspersonals skyldighet att lämna ut uppgifter om hälsotillstånd och personliga förhållanden till Säkerhetspolisen ska utvidgas till att gälla allt personskydd som Säkerhetspolisen ansvarar för. I dag gäller det bara personskydd av vissa personer som exempelvis medlemmar av kungahuset, ministrar och riksdagsledamöter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att ta fram ett underlag som belyser polisers utsatthet för brott och därefter återkomma med förslag på åtgärder för att göra arbetsmiljön säkrare för poliser i yttre tjänst.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2020-11-12

Datum

2020-11-12

Bordläggning

2020-11-17

Debatt

2020-11-18

Beslut

2020-11-18