Betänkande 2018/19:KU18
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslogs i motionerna var bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.
Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om allmänna helgdagar. Det som föreslås i motionerna är bland annat införandet av nya eller förändring av befintliga helgdagar, förändrade regler om flaggning, regler om nationalsången och en minnesdag tillägnad kommunismens offer. Andra förslag är att det inrättas riksdagens hedersmedaljer och ökad användning av nationella symboler.
Enligt utskottet finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.
Debatt om förslag 2018/19:KU18
Herr talman! För tids vinnande yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 4, även om vi naturligtvis står bakom samtliga reservationer från Sverigedemokraterna.
Herr talman! Nationell sammanhållning och symboler är viktiga frågor för Sverigedemokraterna. I ett kungligt brev från den 19 april 1562 sägs att svenska flaggan ska vara ”gult udi korssvijs fördeelt påå blott”. Alltsedan dess har den svenska fanan i varierande storlek och nyans vajat över riket.
I dag regleras utseendet på svenska flaggan i lag, men flaggdagarna regleras i en så kallad förordning. Det finns heller inga föreskrifter som reglerar när myndigheterna ska flagga eller ens vilken flagga som ska föras. Det händer därför att myndigheter flaggar med andra flaggor än den svenska, och ibland förekommer även flaggor som representerar politiska eller ideologiska organisationer.
Herr talman! Jag anser att det är mycket olämpligt att icke officiella flaggor används vid flaggning på offentliga byggnader, då detta kan uppfattas som att myndigheter gör politiska ställningstaganden. Sverigedemokraterna vill komma till rätta med detta och därför samla alla regler för flaggning i en enda flagglag.
Herr talman! När det gäller reservation 4 och nationalsången tror de flesta att de sjunger Sveriges nationalsång när Du gamla, du fria sjungs på skolavslutningar, i idrottssammanhang med mera. Men enligt Sveriges riksdag gör de inte det, för till skillnad mot vad många tror har Sverige i dag inte någon officiell nationalsång. Du gamla, du fria har nämligen aldrig officiellt antagits som nationalsång genom ett politiskt beslut. Det finns heller inget juridiskt skydd för Du gamla, du fria, utan dess status som nationalsång vilar helt på traditionen. Jag är av den uppfattningen att en nationalsång är en hyllning till det egna landet och en enande symbol, och därför känns det extra viktigt att den också ska vara officiellt antagen.
Så sent som 1982 fick Sverige officiellt en nationaldag, som numera också är helgdag. Den svenska flaggan med gult kors på blå botten är officiell. Men vi står alltså i dag utan en officiellt antagen nationalsång, trots att en nationalsång har stort symboliskt värde.
Herr talman! Det är en konstig ordning när riksdagen inte säger att Du gamla, du fria är vår nationalsång, tvärtemot den allmänna uppfattningen. Om vi verkligen vill slå vakt om Du gamla, du fria ska den givetvis också antas som vår officiella nationalsång.
Herr talman! Allmänna helgdagar, vår svenska flagga, minnesceremonier och inrättande av priser och hedersmedaljer är frågor som ofta lyfts fram som enskilda debattämnen. Utifrån det betänkande som vi i dag har att hantera är de på ett väl genomarbetat och samlat sätt presenterade.
Den gemensamma nämnare som jag gärna vill betona när resonemang kring dessa frågor förs fram är vikten av en folklig förankring i samhällslivet i stort. Det ska kännas angeläget och vara känt för var och en, oavsett bakgrund eller samhällskategori, varför en viss dag, flaggning eller ceremoni genomförs. Dessa förutsättningar är väl tillgodosedda i konstitutionsutskottets betänkande 18, som jag härmed yrkar bifall till. Jag yrkar även avslag på reservationerna.
Herr talman! När det gäller allmänna helgdagar har förslag lagts fram av Sverigedemokraterna om att ta bort första maj som helgdag. Om det är någon dag som förtjänar uppmärksamhet och har en stark folklig förankring är det just denna dag. Första maj uppmärksammas internationellt för löntagares och arbetares förbättrade villkor. Människovärdet står i fokus. Länge var det åtta timmars arbetsdag, rätten till lagstadgad semester och sådant som nu anses som en självklarhet för alla som man demonstrerade för.
När nationaldagen infördes som helgdag 2005 fanns det krafter som ville ta bort första maj som helg. Men det framhölls att första maj, oavsett om man vill demonstrera eller göra något annat, tillsammans med valborgsmässofirandet har utvecklats till en uppskattad och folklig helg.
Jag är övertygad om att det är många som i dag är tacksamma över de insatser som den samlade arbetarrörelsen har åstadkommit och alltjämt åstadkommer för vanliga människors villkor. Första maj är en dag att hedra och lyfta fram just utifrån den folkliga förankringen. De idéer som försvann är en viktig aspekt i sammanhanget.
Som nämnts finns en motion som tar upp regler om flaggning och som vill att de allmänna flaggdagarna ska regleras. Utskottet har vid tidigare tillfällen behandlat denna fråga och slagit fast att det inte finns skäl för riksdagen att ta upp detta.
Vår svenska flagga har gått från att vara en militär symbol till att bli en folkligt förankrad flagga. Den lag som finns för svenska flaggan är tydlig och enkel och tar fasta på utformning och färg. De regler som finns ska ses som en del av gemenskapen och, som jag ser det, kanske väcka intresse för mer kunskap och engagemang.
Fler blågula svenska flaggor får gärna vaja vid officiella byggnader men också vid föreningsarrangemang, allmänna sammankomster, privata angelägenheter, sorg, högtider, kalas eller när man på annat sätt vill uppmärksamma något extra. För egen del har jag i mitt uppdrag sedan många år glädjen att på nationaldagen varje år dela ut svenska flaggor till medborgare eller föreningar som ansökt om detta.
Länsstyrelserna har en viktig roll för att hjälpa till att sprida kunskap och information om flaggan och hur den kan användas.
Från Stiftelsen Sveriges Nationaldag, som bildades när nationaldagen infördes och där för övrigt talmannen ingår i styrelsen, hämtar jag följande fina råd: Flagga hellre än låt bli, även om du inte kan alla regler.
Herr talman! Frågan om att lagfästa nationalsången Du gamla, du fria tas upp i en motion. Det har funnits liknande motioner genom åren. Att motionen avslås även i dag beror på den utveckling som lett fram till att Du gamla, du fria framförs som nationalsång och att den vilar på en folklig grund. Det är just på ett sådant sätt som en nationalsång bör tillkomma. Därför är det inte motiverat med ett mer officiellt fastställande av den. Kraften har kommit nedifrån och har etablerats i alla led. Jag tror inte att det finns någon som ifrågasätter Du gamla, du fria som nationalsång i dagens läge.
Det har även väckts en del andra motioner i detta ärende. Det handlar om civilkuragepris, offentliga belöningssystem, ordensväsen och så vidare. Det har även väckts en motion om en minneshögtid för kommunismens offer. Men här hänvisar vi till det arbete som Forum för levande historia gör för att främja arbetet med demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter där utgångspunkten är just Förintelsen och kommunismens brott mot mänskligheten. Just hos Forum för levande historia finns kunskap och möjligheter att informera om detta på ett bra sätt.
När det gäller motionen om riksdagens hedersmedaljer kan vi hänvisa till den utredning som sker vad gäller det offentliga belöningssystemet och som initierades av KU under den förra mandatperioden.
(Applåder)
Herr talman! Vi diskuterar Allmänna helgdagar m.m., och det finns mycket som ryms inom detta betänkande – viktiga symboler för vad Sverige är, vad vi vill att Sverige ska vara och vad Sverige har varit.
Per-Arne Håkansson gick igenom i princip hela betänkandet på ett i många delar förtjänstfullt sätt, även om jag kanske inte riktigt gillar hans vurm för första maj. Även om man flaggar tycker jag inte att det skadar att lära sig reglerna.
Vi har i år gjort ytterligare framsteg när det gäller just dessa frågor. För första gången har vi haft en tillfällig flaggdag den 17 december 2018. Då flaggade vi för att det var 100 år sedan denna riksdag fattade ett principbeslut om att införa allmän och lika rösträtt. Det var en viktig dag. Vi valde att högtidlighålla den på ett vackert och bra sätt, och jag är stolt över att vi tog detta tillfälle i akt.
Många framsteg har gjorts på dessa områden under de gångna åren. Vi har nu fått ett tillkännagivande från denna riksdag som har lett till att veterandagen blir allmän flaggdag. Vi har ett tillkännagivande från denna riksdag om belöningssystemen i form av ordnar och andra utmärkelser. Det finns en rad olika saker vi gör för att markera vår gemensamma nationella identitet och också för att vi som nation ibland har möjlighet att markera positiva händelser och gärningar och andra saker som spelar roll för oss som rike. Detta är i grunden mycket bra och någonting som vi ska vara stolta över. Men arbetet är inte klart. Vi kan fortsätta titta på saker som kan behöva utvecklas. I detta betänkande har Moderaterna inte lagt fram några förslag om detta. Därför ställer vi oss bakom betänkandet. Men vi är såklart fortsatt intresserade av ytterligare förbättringar som kan göras utöver det som redan har skett. Vi ser en positiv utveckling inom detta område, och vi hjälper gärna till i det fortsatta arbetet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 93 | 0 | 0 | 7 |
| M | 65 | 0 | 0 | 5 |
| SD | 0 | 58 | 0 | 4 |
| C | 30 | 0 | 0 | 1 |
| V | 26 | 0 | 0 | 2 |
| KD | 21 | 0 | 0 | 1 |
| L | 16 | 0 | 0 | 4 |
| MP | 13 | 0 | 0 | 3 |
| Totalt | 264 | 58 | 0 | 27 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslag
Kammaren biföll utskottets förslag
| Parti | Ja | Nej | Avstående | Frånvarande |
|---|---|---|---|---|
| S | 93 | 0 | 0 | 7 |
| M | 65 | 0 | 0 | 5 |
| SD | 0 | 58 | 0 | 4 |
| C | 30 | 0 | 0 | 1 |
| V | 27 | 0 | 0 | 1 |
| KD | 21 | 0 | 0 | 1 |
| L | 16 | 0 | 0 | 4 |
| MP | 13 | 0 | 0 | 3 |
| Totalt | 265 | 58 | 0 | 26 |
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.
