Jonas Millard (SD)

Samhället behöver bli bättre på att arbeta proaktivt, exempelvis på internet och i sociala medier, med att tidigt upptäcka och agera mot våldsbejakande propaganda och rekrytering till vänsterextrema, högerextrema och islamistiska terroristorganisationer. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att arbeta med frågan.

Enligt riksdagen bör regeringen ta initiativ till nationell samordning och en nationell kommunikationsstrategi mot våldsbejakande extremism och för demokratiska värderingar, i syfte att bland annat identifiera kommunikationsmetoder.

Förslaget om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade drygt 60 förslag i motioner om fri- och rättigheter. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

16, 57 minuter

Justering

2018-04-24

Datum

2018-04-25

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-03

Riksdagen anser att ett utökat straffansvar för tjänstefel i den offentliga förvaltningen skulle förbättra medborgarnas rättssäkerhet och öka förtroendet för den offentliga verksamheten. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över lagstiftningen om tjänstefel, med inriktningen att fler handlingar än i dag ska kunna bestraffas.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att en introduktionsutbildning för statsanställda ska införas. Riksdagen lyfte fram hur viktigt det är att statsanställda har goda kunskaper om den statliga värdegrunden och de grundläggande regler som gäller i statsförvaltningen, som till exempel regler om offentlighet och sekretess.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

20

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-04-10

Datum

2018-04-11

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Kommunernas roll i det lokala brottsförebyggande arbetet behöver bli tydligare. I dag har kommunerna ett uttryckligt ansvar för unga och stöd till brottsoffer. Däremot är det otydligt vilken roll kommunerna har överlag för att arbeta förebyggande mot brott, till exempel med livsstilskriminella eller återfallsförbrytare. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om kommunala och regionala frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

18

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 43 minuter

Justering

2018-03-28

Datum

2018-04-04

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Motion till riksdagen 2017/18:4104 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2017/18:199 En stärkt minoritetspolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del den avser utträde ur förvaltningsområden. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utträde

Inlämnad

2018-04-11

Förslag

2

Datum

2018-04-11

Utskottsberedning

2017/18:KU44

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4032 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2017/18:162 Vissa villkor för statsråd och statssekreterare Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reglerna för karens och ämnesrestriktion även bör omfatta myndighetschefer

Inlämnad

2018-03-28

Förslag

4

Datum

2018-03-28

Utskottsberedning

2017/18:KU42

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:4027 av Jonas Millard m.fl. (SD) med anledning av prop. 2017/18:154 Journalistik i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya former av presstöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs

Inlämnad

2018-03-28

Förslag

2

Datum

2018-03-28

Utskottsberedning

2017/18:KU43

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3998 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2017/18:105 Ny dataskyddslag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätten att bli glömd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2018-03-14

Förslag

2

Datum

2018-03-14

Utskottsberedning

2017/18:KU23

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3993 av Fredrik Eriksson och Jonas Millard (båda SD) med anledning av framst. 2017/18:RS5 Några ändringar i riksdagsordningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avslå riksdagsstyrelsens förslag i den del som avser att suppleanter inte

Inlämnad

2018-03-01

Förslag

2

Datum

2018-03-01

Utskottsberedning

2017/18:KU26

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motionsförslag om massmediefrågor. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om regional nyhetsbevakning, skydd för journalister och medieredaktioner, pressetik och genmälesrätt, mediekoncentration och granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2018-02-01

Datum

2018-02-02

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke

Datum

2018-02-01

Justitieombudsmännen, JO, granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar. JO har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Den gäller verksamhetsåret 1 juli 2016 - 30 juni 2017.

Under perioden registrerades 8748 nya ärenden. Det är en ökning med knappt 9 procent jämfört med året innan. Framför allt är det klagomålsärenden som har ökat. Den större delen av ökningen gäller socialförsäkrings- och utlänningsärenden. För att hålla handläggningstiderna på en rimlig nivå har JO begärt ytterligare resurser för 2018.

Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2018-01-25

Datum

2018-01-25

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

I dag regleras tolkars tystnadsplikt olika beroende på om de är auktoriserade eller inte, och om de anlitas privat eller av en myndighet. Riksdagen uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att se över regelverket.

En konsekvens av de gällande reglerna är att tolkar som inte är auktoriserade i vissa situationer inte omfattas av tystnadsplikten, trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk. Samtidigt innebär en eventuell utvidgning av tystnadsplikten komplicerade frågeställningar att ta hänsyn till, exempelvis när det gäller privatpersoner som tolkar åt familjemedlemmar.

Tillkännagivandet lämnades i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

16

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2018-01-18

Datum

2018-01-23

Bordläggning

2018-01-30

Debatt

2018-01-31

Beslut

2018-01-31

Motion till riksdagen 2017/18:3959 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2017/18:49 Ändrade mediegrundlagar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen i den del den avser skyddet för personer med annat medborgarskap än svenskt. Riksdagen avslår propositionen i den del

Inlämnad

2018-01-19

Förslag

3

Datum

2018-01-19

Utskottsberedning

2017/18:KU16

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2017/18:3960 av Jonas Millard och Fredrik Eriksson (båda SD) med anledning av prop. 2017/18:59 Ett utvidgat straffrättsligt skydd för transpersoner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår propositionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa samtliga grunder

Inlämnad

2018-01-19

Förslag

2

Datum

2018-01-19

Utskottsberedning

2017/18:KU14 2017/18:KU14 2018/19:KU2 2017/18:KU16

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

KU konstaterar att det i vissa fall är långa handläggningstider. Det gäller bland annat en ansökan om medgivande av att överlämna skolväsendet på entreprenad. Det vill säga att en kommun eller annan huvudman sluter ett avtal om att ett annat företag ska ta hand om undervisning. Handläggningstiderna borde i dessa fall vara snabbare, men samtidigt framhåller KU att det är viktigt att det finns tillräckligt med underlag för att kunna fatta ett säkert beslut.

Dessutom har utskottet granskat sekretessmarkeringar hos Utrikesdepartementet (UD). UD:s sekretessmarkeringar är utformade som de ska vara enligt lagen. Däremot är det flera handlingar som har kommit bort, något som KU menar är oacceptabelt. Departementet framhåller att de har vidtagit åtgärder för att förbättra rutinerna för dokumenthanteringen.

KU har granskat kommittéväsendet, det vill säga de utredningar som regeringen genom kommittédirektiv har tillsatt. Åren 1989, 1992, 1999, 2007, 2011 och 2015 har ingått i granskningen.

Utskottet har bland annat tittat på om det har varit en särskild utredare eller en kommitté som utrett ärendet, om det funnits parlamentariska inslag, utredarens eller kommittéordförandens bakgrund och hur utredningens sammansättning har sett ut i övrigt. Dessutom har kommittédirektivens innehåll när det gäller bland annat utredningsuppdragets omfattning samt utredningstiden gåtts igenom. Granskningen visar bland annat att andelen särskilda utredare har varierat över tid, och under 2000-talet har den ökat. Andelen utredningar med parlamentariskt inslag har totalt sett minskat sedan 1990-talet. Däremot har det blivit vanligare med att en särskild utredare har gjort en utredning där det har funnits någon form av parlamentariskt inslag. Parlamentariska inslag innebär till exempel att det funnits företrädare för partier med i kommittéer eller referensgrupper knutna till en särskild utredare.

KU har också tittat på hur regeringen har hanterat hur myndigheterna styrs, om det är av en styrelse eller ett insynsråd. Regeringskansliet har tagit fram en vägledning med kriterier för att kunna avgöra vilken form av styrning en myndighet ska ha. Det tycker utskottet är positivt men det lyfter också fram vikten av att kontinuerligt följa upp styrelsernas och insynsrådens arbete och att se över styrelseformen.

Utskottet har granskat hur myndighetschefer utses. Hur många som har politisk bakgrund och hur fördelningen ser ut mellan män och kvinnor. När det gäller personer som utnämnts till chefer vid myndigheter i Sverige har andelen med politisk bakgrund varit ungefär densamma under de senaste mandatperioderna. Det gäller även andelen kvinnor, som legat på strax under 50 procent. Det är också fortsatt stor andel av rekryteringarna som utannonseras externt, något som KU ser positivt på.

I EU förekommer så kallade trepartsmöten för att effektivisera lagstiftningsprocessen. Trepartsmötena är möten mellan EU-rådet, EU-kommissionen och EU-parlamentet. Informella trepartsmöten kan leda till att möjligheten till insyn och ansvarsutkrävande i lagstiftningsprocessen försvagas. Utskottet har granskat hur regeringen hanterar dessa trepartsmöten. För att öka insynen i förhandlingarna anser utskottet att regeringen bör informera och samråda med riksdagen även under tiden som trepartsförhandlingarna pågår.

Anföranden och repliker

11, 79 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-11-14

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Reglerna för omval ändras. Tanken är att omval ska kunna hållas snabbare och att samma förutsättningar så långt möjligt ska gälla vid ett omval som vid det ordinarie valet. Omval ska hållas så fort som möjligt och senast inom tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat om omval. Inga nya partier ska kunna anmälas till det. Bara de partibeteckningar ska användas som användes i det val som omvalet gäller. Anmälan av ett partis kandidater till ett val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, men ändringar ska kunna göras om det behövs.

Tidsfristerna för att skicka ut röstkort kortas. Överklaganden av ett beslut om att fastställa valresultatet ska lämnas in direkt till Valprövningsnämnden. Rätten för alla att yttra sig över överklaganden i val tas bort.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen har även behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till förslagen i motionerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2017-12-19

Datum

2017-12-21

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Motion till riksdagen 2017/18:3945 av Olle Felten m.fl. (SD, med anledning av prop. 2017/18:55 Ökad insyn i finansiering av partier ett utbyggt regelverk Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utvärdera väsentliga delar av propositionens förslag och tillkännager detta

Inlämnad

2017-12-07

Förslag

3

Datum

2017-12-07

Utskottsberedning

2017/18:KU19

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Fråga 2017/18:415 Statistik om kusingifte av Jonas Millard (SD) till Statsrådet Ardalan Shekarabi (S) I dag saknas relevant statistik för hur vanligt förekommande det är med äktenskap mellan kusiner. Eftersom statistiken saknas är det svårt att bedriva forskning eller göra undersökningar på området. Detta har tidigare

Inlämnad

2017-12-04

Besvarare

Statsrådet Ardalan Shekarabi (S)

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Samordnings- och energiminister Ibrahim Baylan (S) Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S)  Civilminister Ardalan Shekarabi (S) Migrationsminister och biträdande justitieminister

Datum

2017-11-30