Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet
Betänkande 2018/19:KU9
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 november 2018
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet (KU9)
Sametingslagen och bestämmelserna om val till sametinget ska ändras. Det innebär bland annat vissa förändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Det ska inte längre vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.
Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvaletProposition 2017/18:287
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2018-11-13
Trycklov: 2018-11-15
Betänkande 2018/19:KU9
Alla beredningar i utskottet
Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet (KU9)
Regeringen föreslår ändringar i sametingslagen och i bestämmelserna om val till sametinget. Ändringarna innebär bland annat vissa ändringar i sametingets organisation och att säkerhetskontroller ska få genomföras vid möten i Sametinget. Regeringen föreslår även att det inte längre ska vara nödvändigt med svenskt medborgarskap för att kunna bli valbar till sametinget.
Sametinget är både en statlig myndighet med förvaltningsuppgifter och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för en levande samisk kultur i Sverige.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger sa till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2019.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2018-11-21
Debatt om förslag 2018/19:KU9
Webb-tv: Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet
Dokument från debatten
- Onsdag den 21 november 2018Kammarens föredragningslistor 2018/19:19
- Protokoll 2018/19:19 Onsdagen den 21 novemberProtokoll 2018/19:19 Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet
Protokoll från debatten
Anf. 1 Mikael Strandman (SD)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nr 1.
För Sverigedemokraterna är fria och demokratiska val en mycket viktig fråga. Vi håller självklart med om att det är fel att reglerna för röstning skiljer sig åt mellan valet till Sametinget och de övriga fyra parlamentariska valen. Naturligtvis ska enhetlighet råda. Men det som regeringen föreslår är fel väg att gå. Vi ska inte sänka kraven i sametingsvalet till samma nivå som de övriga fyra parlamentariska valen. Vi ska i stället höja kraven i de övriga.
Våra demokratiska val är den viktigaste och finaste grundbulten i vår demokrati. Att det går sjyst och rättvist till är en absolut förutsättning för att medborgarna ska få förtroende för samhället.
Vi kommer att minnas valet 2018 som ett val med en hel del problem - problem som på sikt riskerar att rubba tilliten till vår demokrati. Förutom hot och våld vid valstugor, familjeröstning, felhantering av förtidsröster och allvarliga problem med valsedlarna förekom det i flera fall att de som skulle rösta redan var avprickade i röstlängden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i regler-ingen av Sametinget och sametingsvalet
Att rösta flera gånger på andras bekostnad är enklare än vad många tror. Vet man med sig att en person av någon anledning inte kommer att rösta eller kommer att förtidsrösta kan man på valdagen gå till röstlokalen och enkelt utge sig för att vara denna person. Det enda som krävs är att man har dennas persondata och till exempel en annan person, vem som helst, som intygar att man är den man utger sig för att vara. Om den rättmätige väljaren inte själv uppsöker vallokalen på valdagen kommer han eller hon aldrig att få reda på att någon stulit hans eller hennes röst. Den rättmätige väljarens förtidsröst kommer att bli ogiltig till förmån för den falska röst som avlagts på valdagen. Varken förtidsröstaren eller den som inte tänkt rösta kommer att uppmärksammas på att deras röst ändrats eller avlagts.
I en tid där vi ser en ökande tendens att man röstar utifrån sin grupptillhörighet, till exempel klanröstning, kommer det att finnas en uppenbar risk för påtryckningar och "säljande" av röster. Vi måste vara medvetna om denna förändring i samhället och den risk som detta innebär.
Det är av yttersta vikt att varje individ får lägga sin röst i enskildhet utan att någon obehörig har insyn eller kontroll över dennes röstande. Varken när man gör högskoleprovet, när man kör upp för körkort eller när man beställer nytt pass skulle denna släpphänthet accepteras. Strikta legitimationskrav ställs så gott som alltid vid bankärenden, receptuttag på apotek eller alkoholinköp på Systembolaget om expediten är det minsta tveksam. Varför ska just våra demokratiska val vara utan dessa krav? Är vår demokrati verkligen inte värd mer än så?
Återigen: att reglerna för identifikation i dag är olika för valen till riksdag, landsting och kommun jämfört med dem för valet till Sametinget är fel. Detta håller vi helt och fullt med om. Men att sänka rättssäkerheten för Sametinget till samma nivå som för de andra parlamentariska församlingarna är att försämra rättssäkerheten i ytterligare ett val.
I stället kommer vi sverigedemokrater att verka för att de övriga fyra parlamentariska valen uppnår samma krav på identifikation som valet till Sametinget. Ens identitet ska styrkas med legitimation om man inte är igenkänd av röstmottagaren.
Utöver detta vill vi sverigedemokrater införa en gemensam valsedel för samtliga i parlamentet representerade partier samt de partier som uppnått 1 procent av rösterna i senaste valet, naturligtvis med möjlighet att välja en annan valsedel för ett parti utanför denna.
Vi sverigedemokrater vill stärka tilltron till vårt demokratiska system på alla nivåer och kommer framdeles att lämna ytterligare förslag på hur detta ska göras.
I detta anförande instämde Jonas Millard (SD).
Anf. 2 Jessica Wetterling (V)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Vänsterpartiets reservation.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i regler-ingen av Sametinget och sametingsvalet
År 1977 erkände Sverige samerna som ett urfolk. Enligt folkrätten har urfolk särskilda rättigheter utöver de rättigheter som följer av ställningen som nationell minoritet. Det handlar om rätt till självbestämmande och rätt till de landområden de traditionellt bebor.
Samerna bor i Sverige och angränsande länder i det landområde som kallas för Sápmi. Långt innan nationsgränserna upprättades beboddes Sápmi av samer.
Den svenska statens behandling av samerna och samiska frågor är tyvärr en mörk historia som innefattar tvångsarbete, tvångsförflyttningar och majoritetssamhällets försvårande för samer att bruka mark och natur.
De senaste decennierna har samers rättigheter visserligen stärkts, men internationella organ såsom FN och Europarådet påtalar återkommande de brister Sverige uppvisar vad gäller samers rättigheter som urfolk och hur denna pågående diskriminering påverkar samers situation.
I en kartläggning som gjorts av Vaartoe - Centrum för samisk forskning vid Umeå universitet uppger två av tre samer att de utsatts för rasism utifrån att de är samer. Detta är oacceptabla siffor.
I FN:s urfolksdeklaration från 2007 anges en miniminivå för hur urfolksfrågorna bör behandlas i de olika länderna. Tyngdpunkten i deklarationen ligger på rätten till självbestämmande. Sverige stöder urfolksdeklarationen men har, trots att det gått tio år sedan den antogs, ännu inte lyckats implementera deklarationen. Det är genant.
Fru talman! I väntan på att Sverige implementerar urfolksdeklarationen anser därför jag och Vänsterpartiet att de åtgärder och förändringar som berör samerna i möjligaste mån ska beslutas av samernas egna organisationer.
I utskottets betänkande KU9 behandlas de förslag som regeringen lagt fram i propositionen Ändringar i reglering av Sametinget och sametingsvalet. Det är alltså förslag på förändringar i Sametingets organisation som regeringen föreslår, och dessa står Vänsterpartiet i huvudsak bakom. Däremot delar Vänsterpartiet inte regeringens och utskottets uppfattning vad gäller förordnandet av ordförande i Sametinget. Förordnandet av ordförande i Sametinget är en principiellt viktig fråga, och ordföranden har en central funktion i Sametingets plenum. I dag är det regeringen som förordnar Sametingets ordförande.
I Ekonomistyrningsverkets rapport Analys av Sametinget, ESV 2017:6, föreslås det att regeringen inte längre ska förordna ordförande för Sametinget. Ett flertal remissinstanser, däribland Sametinget, instämmer i detta.
Regeringen har dock valt att inte lägga fram något förslag om att regeringen inte längre ska förordna ordförande i Sametinget. Det är besynnerligt med tanke på vad regeringen i propositionen själv konstaterar: "Samernas rätt till självstyre i interna frågor talar dock starkt för att det inte bör vara regeringen som förordnar ordförande, utan att detta bör ankomma på Sametinget . Det bör därför vara den framtida inriktningen att Sametinget ska förordna ordförande. Frågan behöver dock övervägas ytterligare. Regeringen avser återkomma till frågan i lämpligt sammanhang."
Dessa skrivningar från regeringen om den framtida inriktningen är visserligen vällovliga, men vi ser ingen anledning till att dra ut på tiden för ett sådant beslut. Jag yrkar därför bifall till Vänsterpartiets reservation.
Anf. 3 Ida Karkiainen (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i regler-ingen av Sametinget och sametingsvalet
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Detta ärende rör i huvudsak tre förslag till förändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet. Det handlar om Sametingets organisation. Det handlar om offentlighet vid Sametingets sammanträden, säkerhetsfrågor samt ordningsbefogenheter för ordföranden. Och det handlar också om valbarheten till Sametinget.
Sametinget är både ett folkvalt parlament och en särskild myndighet med uppgift att bevaka frågor som rör samisk kultur i Sverige. Det har sitt säte i Kiruna. Sametinget har alltså två olika roller. Detta skapar ibland problem, vilket har påtalats både av Sametinget och i tidigare utredningar. En sådan sak är den otydliga ansvarsfördelningen mellan kanslichefen och styrelsen - det handlar alltså om gränsdragningen mellan den politiska och den myndighetsutövande delen.
Det förslag vi nu från utskottets sida presenterar innebär att styrelsen blir ansvarig för Sametingets verksamhet och kanslichefen för den löpande verksamheten, enligt de direktiv och riktlinjer som styrelsen beslutar om. Detta kommer att ge bättre förutsättningar för Sametinget att verka, både för den politiska och för den myndighetsutövande delen.
Fru talman! Plenum, det vill säga den folkvalda politiska församlingen, är fortsatt Sametingets högsta beslutande organ. Det består i dag av 31 folkvalda politiker och behöver bättre förutsättningar för att verka som just folkvalt parlament; detta har också påpekats vid ett flertal tillfällen. En del i detta handlar om att kunna få skälig ekonomisk ersättning för sitt uppdrag. Det föreslås nu Sametingets plenum kunna fatta beslut om.
Precis som har beskrivits här tidigare är ordningen sådan att Sametinget föreslår en ordförande, som sedan förordnas av regeringen. Det kan tyckas vara en märklig ordning att en folkvald församling inte själv får besluta om sin ordförande. Men det har att göra just med Sametingets två olika roller, som jag nämnde tidigare. Även Ekonomistyrningsverket har pekat på detta och menar att en annan ordning faktiskt är möjlig. Det pågår därför ett arbete med att se över detta i Regeringskansliet, vilket är glädjande.
Säkerhetskontroller vid sammanträdena och ordningsbefogenheter för ordföranden kan tyckas vara detaljrika frågor, men det handlar helt enkelt om att kunna tillämpa samma princip som gäller för kommuner och landsting. Vidare föreslås att sametingslagen får samma ordning som den som framgår av vallagen när det gäller kontroll av identitet vid röstning.
Fru talman! Det finns fortfarande mycket att göra för att förbättra förutsättningarna för Sametingets verksamhet och dess förmåga att bedriva politik, men detta är några steg på vägen.
(Applåder)
Anf. 4 Louise Meijer (M)
Fru talman! Sametinget på den svenska sidan fyller i år 25 år. I år är det även 100 år sedan det första samiska landsmötet hölls på svensk mark i Staare, det vill säga i Östersund. Tid förpliktar eftersom det är under tidens gång som vars och ens liv levs. Politiken har därför ett ansvar att skyndsamt vidta reformer som leder till förbättringar för människors situation här och nu.
Jag är därför glad att ett i stort sett enigt konstitutionsutskott har bifallit regeringens förslag till förändringar i bland annat sametingslagen. Jag kommer strax att återkomma till förslagen, men först en kort historisk iakttagelse.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i regler-ingen av Sametinget och sametingsvalet
Under de senaste årens samhällsdebatt har Sverige ofta kallats en humanitär stormakt. För många är detta säkert en korrekt beskrivning av Sveriges samtida agerande. Men för andra klingar det inte lika väl. Fru talman! Sverige har en mörk historia när det kommer till hur vi behandlat samer. Marginalisering, förtryck och övergrepp präglar den svenska historien när det kommer till samer. Det finns ett behov av att göra upp med denna del av vår historia, både som ett sätt att sprida och skapa ökad kunskap i hela Sverige om detta och som ett sätt att lägga en grund för försoning. Därför är Moderaterna positiva till exempelvis en sanningskommission.
Fru talman! Samisk historia kan inte kommenteras utan att ett särskilt namn sticker ut: Elsa Laula. År 1917 var hon med och kallade till det första samiska landsmötet i Trondheim. Elsa Laulas livsgärning var att kämpa för samers rättigheter och att samla och organisera samerna.
Men Elsa Laula var inte bara same. Hon var också kvinna och feministisk förkämpe. I kallelsen till landsmötet år 1917 kunde man läsa att "icke en endaste kvinna bör saknas i vår förening, för vi tror att när samekvinnor sluter sig samman för att göra något för folket så finner de snart de medel som behövs för att målet nå". Man behöver varken vara kvinna, feminist eller same för att så här 100 år senare inspireras av Elsa Laulas enorma mod och outtröttliga drivkraft.
Fru talman! Jag tror inte att Elsa Laula hade varit nöjd med samernas situation i dag. Men förhoppningsvis hade hon tyckt att det vi i dag ska fatta beslut om är små steg i rätt riktning.
I regeringens förslag till beslut tas kravet på svenskt medborgarskap för att vara valbar till Sametinget bort. Vidare harmoniseras vallagen med sametingslagen så att det inte enbart går att rösta när man legitimerat sig utan man också kan styrka sin identitet på annat sätt än genom legitimation. Det är bra att reglerna för vad som gäller vid röstning i val är likadana i vallagen och i sametingslagen.
Sametinget ska också få rätt att besluta om skäliga ekonomiska förmåner för ledamöter och ersättare. Det beslutas också om offentlighet vid sametingets sammanträden och att ordföranden ska ha rätt att visa ut personer som uppträder störande.
Ännu har man dock inte lagt fram något förslag om att ändra på ordningen vad gäller förordnande av ordförande i Sametinget. Utskottet noterar dock att frågan om förordnande av ordförande i Sametinget kommer att bli föremål för fortsatta överväganden.
Fru talman! Elsa Laula sa vid mötet i Trondheim: "Den nation som inte försöker att följa med i utvecklingen går under. Och det är nu en gång för alla på det sättet att små nationer som vår ofta får stå tillbaka för andra stora nationer. Själva har vi största delen av skulden för att vår nation inte har kommit längre än den har. Vi har inte stått tillsammans. Vi har aldrig försökt att handla som ett folk. I dag försöker vi för första gången att binda samman de norska och svenska samerna."
Elsa Laulas vision är långt ifrån uppnådd. Men jag tror att vi i dag tar vi små steg framåt i rätt riktning. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i regler-ingen av Sametinget och sametingsvalet
(Applåder)
Anf. 5 Bengt Eliasson (L)
Fru talman! I dag debatterar vi, kan tyckas, små förändringar i regleringen av Sametinget och små förändringar av valet till detsamma. Men denna debatt är faktiskt viktigare än sina små delar. Tillsammans utgör de en helhet som föregående talare Louise så väl talade om.
Detta behöver ständigt debatteras, och fronterna behöver ständigt flyttas fram. Det behöver hållas levande och vara följsamt mot var tids krav på fasta demokratiska ramar, opartiskhet i konstruktionen och oförvitlighet när det gäller vilken politik som valen och institutionerna sedan ska fyllas med. Detta är två olika saker i olika vågskålar, men de är båda lika viktiga.
Det samiska folket har ingen nation. De lever utöver det vi kallar nationsgränser, i en annan nation. Det samiska folket lever också i nationen. Det samiska folket har över tid varit både förföljt, hårt utsatt och nedvärderat både som individer och som grupp.
Betänkandet innehåller en harmonisering av vallagen för Sametinget och en harmonisering av beslutskonstruktionen. De harmoniseras med valen till riksdagen, som vi alla lever under. Det är väldigt bra. Båda dessa demokratiska strukturer måste ha samma yttre struktur och ha samma starka, hållbara regler och strukturer, som fungerar i vardagen. Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag i dess helhet.
I dag är också ett utmärkt tillfälle att diskutera och reflektera över dessa båda parallellstrukturer.
Sverige har alltid varit ett land med etnisk mångfald och många språk. Den som tillhör en nationell minoritet har rätt till sitt språk, rätt att vara delaktig i sin kultur och rätt att vara med och bestämma över sin grupps identitet. Fördomar mot samer, judar, romer och andra minoriteter finns där ute. De måste bekämpas med alla till buds stående demokratiska medel varje dag.
Fru talman! Samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar har utvecklat sin kultur på svensk mark sedan mycket lång tid - kanske mycket längre än de flesta i den här salen har haft sin släkt på svensk mark och mycket längre än Sverige har funnits. Vi liberaler vill att detta synliggörs genom att de nationella minoriteterna och minoritetsspråken både omtalas och syns tydligt i våra grundlagar. På så vis skapas också garantier för att stora ändringar av minoritetspolitiken ska föregås av en mycket noggrann betänketid och diskussion, något som vår tid och vår omvärld verkligen har visat behövs. Det ska inte gå att kasta om politiken snabbt.
När det gäller demokratin har Sametinget en alldeles unik roll. Det har en roll som måste baseras på största respekt, mycket dialog och stort samförstånd. I frågor som enbart berör det samiska folket eller endast är av marginellt intresse för det svenska samhället borde det samiska folket självklart få fatta beslut genom sina egna valda och demokratiska beslutsfattande institutioner. I frågor av intresse för både det samiska och det svenska samhället måste vi vidareutveckla och stadfästa samarbetsformerna mellan Sametinget och riksdagen, mellan det samiska folket och det svenska samhället. Detta behöver göras ganska fort.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ändringar i regler-ingen av Sametinget och sametingsvalet
Även om den samiska självbestämmanderätten huvudsakligen förverkligas genom samernas egna beslutsfattande organ förutsätter implementeringen en nära dialog med svenska beslutsfattande organ. Det förutsätter dialog och respekt från båda håll. Samisk representationsrätt i icke-samiska institutioner skulle bidra till att förbättra denna dialog. Jag tror att det är dags att vi tar fler kliv framåt i de här frågorna. Det är viktigt att samiska synpunkter och inspel kommer in tillräckligt tidigt i de beslutsprocesser som berör oss gemensamt.
En av Sametingets mest centrala uppgifter är arbetet med att förverkliga det samiska självstyret. Den samiska självbestämmanderätten måste självklart implementeras med respekt för demokrati, demokratiska värderingar, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Sametinget är ett folkvalt organ med den kraft som ett sådant organ har, men Sametinget bör inte fatta beslut i alla frågor. Många frågor berör både riksdagen och Sametinget, och då måste det ske i samförstånd. I det här huset är vi vana vid att arbeta med subsidiaritetsprincipen när det gäller EU-frågor, region- och landstingsfrågor och frågor som rör det kommunala självstyret. Vi måste bli bättre på det också det när det gäller samiska självbestämmandefrågor.
En viktig del av minoritetspolitiken är de så kallade förvaltningsområdena för samiska, finska och meänkieli. I dessa områden har den enskilde större rätt att få tillgång till förskola, äldreomsorg och service på sitt minoritetsspråk och att använda sitt eget språk i kontakt med kommun, landsting eller myndigheter. Liberalerna har sett till att förvaltningsområdena i dag täcker en mycket större del av Sverige. Vi vill att de ska fortsätta utökas, så att Sverige blir ett tillgängligt land för alla. Även i äldreomsorgen är minoritetsspråken extra viktiga. Här behöver vi flytta fram positionerna.
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet om harmonisering om vallagen - ja till fortsatta viktiga demokratiska samtal och till innehållet i det här viktiga politikområdet!
(Applåder)
Anf. 6 Jonas Eriksson (MP)
Fru talman! Den proposition som vi debatterar här i dag är väldigt begränsad till sitt omfång. Den tydliggör ansvaret mellan den politiska delen och myndighetsdelen - Sametingets styrelse och kanslichefens ansvar. Den innehåller också förslag som likställer möjligheterna att göra sin identitet styrkt vid val och möjligheterna till säkerhetskontroll. De förändringar regeringen har föreslagit i propositionen är motiverade, och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.
Samtidigt vill jag stämma in med dem som i talarstolen har talat om att svenska staten måste ta ansvar för historien. Jag gläds över riksdagsledamoten Meijers inlägg om förslaget om en sanningskommission, något som sameminister Alice Bah Kuhnke också har lyft fram behovet av. Jag hoppas att vi snart kan hitta politisk enighet om detta och att regeringen kan lägga fram ett förslag om detta. Jag hoppas också, utifrån vad jag uppfattar som en antydan av Bengt Eliasson, att det finns stöd hos åtminstone några av de borgerliga partierna för att gå vidare med att ratificera ILO 169 och att också jobba vidare med konsultationsordningen, där regeringen också har kommit väldigt långt. Jag hoppas att vi i närtid kan få en majoritet i riksdagen för att ta flera steg framåt i samepolitiken och ge det samiska folket de rättigheter som tillfaller dem som urfolk.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 20.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2018/19:19 Onsdagen den 21 novemberProtokoll 2018/19:19 Ändringar i regleringen av Sametinget och sametingsvalet
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Lagförslag om ändringar i regleringen för Sametinget och sametingsvalet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om säkerhetskontroll vid Sametingets offentliga sammanträden,
2. lag om ändring i lagen (1980:578) om ordningsvakter,
3. lag om ändring i sametingslagen (1992:1433).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:287 punkterna 1-3 och avslår motion
2018/19:37 av Jonas Millard m.fl. (SD).- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 64 0 0 6 SD 0 61 0 1 C 27 0 0 4 V 25 0 0 3 KD 20 0 0 2 L 18 0 0 2 MP 16 0 0 0 Totalt 260 61 0 28 Förordnande av Sametingets ordförande
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2018/19:48 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V).- Reservation 2 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 90 0 0 10 M 64 0 0 6 SD 61 0 0 1 C 27 0 0 4 V 0 25 0 3 KD 20 0 0 2 L 18 0 0 2 MP 15 0 0 1 Totalt 295 25 0 29