Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess
Betänkande 2017/18:KU40
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 19 juni 2018
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Ändrad indelning i utgiftsområden och en mer sammanhållen budgetprocess för staten (KU40)
Riksdagen sa ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom godkände riksdagen Konstitutionsutskottets förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2018.
Riksdagen uppmanade även riksdagsstyrelsen i ett tillkännagivande att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen punkterna 2-5 och till utskottets initiativ om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden. Bifall till utskottets initiativ med tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och föreslå de ändringar som bedöms nödvändiga. Avslag på motionerna.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2018-06-07
Trycklov: 2018-06-07
Betänkande 2017/18:KU40
Alla beredningar i utskottet
Ändrad indelning i utgiftsområden och en mer sammanhållen budgetprocess för staten (KU40)
Konstitutionsutskottet (KU) föreslår att riksdagen säger ja till ett förslag från regeringen om att ändra ändamål och verksamheter för utgiftsområden i statens budget. Regeringens förslag gäller samordning av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, lokal statlig service och statsbidrag till kommuner med socioekonomiskt eftersatta områden. Dessutom föreslår KU att riksdagen godkänner utskottets egna förslag om ändring av ändamål och verksamheter på utgiftsområden, som gäller en myndighetsgemensam infrastruktur för säkra elektroniska försändelser.
KU föreslår också att riksdagen säger ja regeringens förslag till ändring i riksdagsordningen. Ändringen innebär att det i riksdagsordningen ska stå att lagförslag som har en tydlig koppling till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till ett regeringsförslag om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Lagändringen ska börja gälla den 1 september 2018.
KU föreslår även att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanar riksdagsstyrelsen att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter samt föreslå de ändringar som bedöms vara nödvändiga.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2018-06-18
Debatt om förslag 2017/18:KU40
Webb-tv: Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess
Dokument från debatten
- Protokoll 2017/18:134 Måndagen den 18 juniProtokoll 2017/18:134 Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess
Protokoll från debatten
Anf. 59 Andreas Norlén (M)
Indelning i utgifts-områden och en sammanhållen budgetprocess
Herr talman! Konstitutionsutskottet har, som många har vittnat om i dag, under hela mandatperioden strävat efter att uppnå bred enighet i många frågor i granskningen och i sakpolitiken. Nu har vi kommit till ett ärende som rör politikens spelregler där denna KU-anda och KU-strävan hade behövts redan i den parlamentariska utredning som ligger till grund för regeringens förslag.
Regeringens förslag rör reglerna om budgetprocessen, och det innebär att lagförslag som har tydlig budgetpåverkan ska behandlas i något av besluten om statens budget. Det är ett bra förslag. Det minskar risken för motstridiga beslut om å ena sidan budgeten och å andra sidan lagstiftningen. Det kan ju uppstå, som alla förstår, en diskrepans mellan de anslagsnivåer som beslutas och den lagstiftning som gäller om man inte kalibrerar lagstiftningen så att man får det utfall av skatter, bidrag och annat som man har räknat med i budgeten.
Bakgrunden till att utredningen tillsattes och arbetade under våren 2017 var ytterst de hårda motsättningar som uppkom om budgetprocessen hösten 2013, den så kallade brytpunktsstriden. Som många kommer ihåg revs en bit av budgeten i efterhand upp genom ett utskottsinitiativ.
Efter förhandlingar under den här mandatperioden mellan regeringspartierna och allianspartierna nåddes enighet om en ny budgetprocessutredning för att hitta vägar att utveckla budgetprocessen så att den blir stramare och tydligare så att man minskar risken för motstridiga beslut. Jag var en av ledamöterna i utredningen, och min förhoppning var att det skulle gå att nå enighet om alla de tre ämnen som fanns med i utredningens direktiv. Det handlade för det första om lagstiftningen i budgetprocessen, för det andra om hanteringen av budgetrelaterade tillkännagivanden och för det tredje om initiativ inom riksdagen i budgetrelaterade frågor, framför allt utskottsinitiativ.
Under utredningens gång blev det åter stark konfrontation om budgeten. Den här gången våren 2017 handlade den, som många säkert minns, om den statliga inkomstskatten, flygskatten och fåmansbolagsbeskattningen. De konfrontationer som då ägde rum ledde till att regeringspartierna i protest agerade så att alla konstruktiva samtal i utredningen upphörde, och de vägrade gå med på att skriva ett enda nytt ord om budgetrelaterade tillkännagivanden och initiativ inom riksdagen i budgetrelaterade frågor. Det som gick att gå fram med i nära nog enighet i utredningen var den del som handlade om lagstiftningen i budgetprocessen eftersom man hade bestämt långt innan mellan Alliansen och regeringspartierna att ny lag skulle stiftas där. Men de övriga frågorna blockerades till följd av de motsättningar som uppkom.
Jag beklagar verkligen att det blev så. Jag hade mycket gärna sett att det hade gått att i bred enighet gå fram med utvecklade regler också när det gäller de två andra frågorna om tillkännagivanden och utskottsinitiativ. Jag tror att vår budgetprocess hade mått bra av det, och jag tror att det hade bidragit till att skapa ytterligare stabilitet och trovärdighet för budgetprocessen. Den har tjänat oss väl under de ungefär 20 år som den har funnits. Vidare har den lett till att det har varit en sammanhållen budgetprocess som har skapat en stabilitet och trovärdighet för vår budgetpolitik i landet, oavsett vem som har styrt. Jag hade välkomnat en bred uppgörelse också på de utestående områdena.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Indelning i utgifts-områden och en sammanhållen budgetprocess
Jag menar att om vi i konstitutionsutskottet fått gripa oss an frågorna med den anda och det förtroende som har byggts upp under mandatperioden hade vi kunnat lösa de svåra frågorna och hitta kompromisser och en minsta gemensam nämnare som hade fört frågorna framåt, kanske inte så långt som respektive sida hade önskat men i varje fall en bit på vägen i stället för den totala blockering som nu blev fallet.
Det är därför som vi från allianspartierna har en reservation, som jag yrkar bifall till, där vi helt enkelt vill uppmana regeringen att ta initiativ till nya överläggningar mellan partierna för att försöka uppnå enighet om ytterligare utvecklade regler som rör budgetprocessen. Vi tror att det vore bra och värdefullt för Sverige om vi kunde komma förbi de olika blockeringar och motsättningar som har rått när det gäller budgetreglerna.
Man kan säga att hösten 2013 fick alliansregeringen ett rejält tjuvnyp i budgetprocessen. Våren 2017 var det den rödgröna regeringens tur att få ett tjuvnyp. Vi kan säga att vi har gett varandra var sitt tjuvnyp inom ramen för budgetarbetet och att vi då skulle kunna låta udda vara jämnt och i stället försöka lägga detta bakom oss och hitta gemensamma regelverk för framtiden. Jag skulle önska att det vore möjligt, och det är bakgrunden till den reservation jag yrkar bifall till.
Avslutningsvis vill jag göra samma iakttagelse som Hans Ekström gjorde i föregående debatt, nämligen att det inlägg som Björn von Sydow strax ska göra förmodligen blir hans sista i denna kammare. Jag vill tacka Björn von Sydow också på det här sättet för de år vi har arbetat tillsammans i KU:s presidium. Det har varit en glädje och en ära att lära känna en parlamentariker, vetenskapsman och gentleman som har arbetat hårt och konstruktivt för att föra konstitutionsutskottet framåt. Jag är glad och stolt över att ha fått arbeta med dig, Björn. Varmt tack!
(Applåder)
Anf. 60 Jonas Millard (SD)
Herr talman! Jag kommer att begränsa anförandet till frågor om en sammanhållen budgetprocess.
KU föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till omändring i riksdagsordningen. Lagändringen innebär att det i riksdagsordningens huvudbestämmelse ska regleras att lagförslag som har en tydlig anknytning till statens budget och som lämnas i eller i anslutning till en proposition om statens budget ska ingå i något av besluten om statens budget. Det kommer därmed att bli lättare för en minoritetsregering att få igenom sina förslag gentemot riksdagsmajoriteten genom att hävda att dessa är budgetanknutna.
SD vill att riksdagen avslår regeringens lagförslag. En samlad, ordnad och reglerad budgetprocess är en viktig princip, och nuvarande ordning fungerar på det stora hela väl. Att förstärka, fördjupa och förtydliga denna princip genom konstitutionella ändringar kan tyckas logiskt utifrån ett ordning-och-reda-perspektiv men måste vägas mot tyngre principer.
Grundförutsättningen för regeringens förslag är att Sverige nödvändigtvis styrs och kommer att styras av minoritetsregeringar och att man därför ska underlätta för minoritetsregeringar att styra. Vi motsätter oss den grundförutsättningen, inte för att vi är emot den negativa parlamentarismen så som den framgår av regeringsformen utan för att vi menar att det normala bör vara att riksdagen samlas efter val och att de ingående parterna faktiskt försöker bilda en regering som har stöd för sin politik av en riksdagsmajoritet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Indelning i utgifts-områden och en sammanhållen budgetprocess
Av olika skäl har detta inte lyckats i Sverige. Att på olika sätt skydda den parlamentariska minoriteten från majoriteten är problematiskt ur flera aspekter - inte minst den demokratiska. Hur konstiga uttryck sådana politiska lösningar kan ta sig såg vi senast under decemberöverenskommelsen. Det är få medborgare som önskar att decemberöverenskommelsen återtas ännu en gång.
Jag yrkar bifall till reservation 1.
Anf. 61 Björn von Sydow (S)
Herr talman! Betänkande KU40, Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess, innehåller dessutom ett förslag om att vi ska göra ett tillkännagivande om att riksdagsstyrelsen ska se över bestämmelser om säkerhetsskydd i riksdagen. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Herr talman! Det som ändå är lite belysande i de debattinlägg som har gjorts hittills är att Sverigedemokraterna yrkar avslag på förslaget i betänkandet medan Alliansen önskar ett tillkännagivande om överläggningar om budgetprocessen. Jag uttrycker mig nu lite tillspetsat, herr talman: Man skulle kunna säga att Sverigedemokraterna agerar mot minoritetsregeringar och för en majoritetsregering medan Alliansen, kan man säga, agerar för att ge minoritetsregeringar en ställning som vore de majoritetsregeringar. Det där tål att tänka på.
Min gamle lärare - eller mentor, ska jag säga - i statsvetenskap, Nils Stjernquist, var även den som har gjort många av våra grundlagskommentarer. Han hade disputerat på finansmakten i 1809 år regeringsform, och han var en ganska praktiskt sinnad statsvetare. Jag minns samtal med honom där han sa att man bör hålla just finansmakten i regeringsformen ganska öppen. Anledningen var att han såg att finanspolitikens regler inte har evig levnad. Jag tycker mig minnas att han någon gång sa att en finanspolitisk doktrin, typ guldmyntfoten och stabiliseringsmål av olika slag, brukar ha en levnadssaga på 30-40 år. Han menade att det i finansmakten ska finnas öppningar och inte bara stängningar för innovationer.
Ser man tillbaka kan man se att vi har haft en cykel på 30-40 år, och vem vet - kanske är vi inne i en cykel som faktiskt också har ett slut en gång i tiden och där det kan behövas möjligheter att göra förändringar? Det gör att jag tycker att det som Alliansen och regeringspartierna är överens om i den här situationen är en bra sak. Det är bra att man knyter förslag, som ordföranden har sagt, kring statens budget och ser till att de verkligen dyker upp i budgeten och inte separat. Det kan dock vara klokt att inte nu ytterligare låsa in budgetprocessen i detaljer.
Vår ordförande sa att om vi i KU hade fått det här i händerna kanske det hade blivit annorlunda. Ja, men kanske hade det varit möjligt att förhandla i sakfrågorna och inte alltid falla tillbaka på regler i de här frågorna. Kanske hade det varit möjligt att tänka på att finanspolitiken faktiskt inte är riktigt lika evig som andra betydelsefulla värden i vårt politiska - ja, samhälleliga - liv. Jag vill därför säga att jag tycker att det är bra att riksdagen kan gå på det som en majoritet menar i båda beslutspunkterna, det vill säga att bifalla ändringen i riksdagsordningen och avstyrka förslaget till ett tillkännagivande i den mening Alliansen har velat ge det.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Indelning i utgifts-områden och en sammanhållen budgetprocess
Herr talman! Låt mig också få ta tillfället i akt att framföra ett varmt tack och min uppskattning bland annat för de vänliga inlägg som har gjorts till mig.
Herr ordföranden i vårt utskott var mycket vänlig, och jag tycker att herr ordföranden verkligen har bidragit med något som har väckt mitt gillande och som jag tycker har gjort det ganska lätt att arbeta med den samförståndsinriktning vi är överens om. Där kan jag för övrigt säga om den socialdemokratiska riksdagsgruppen, såväl i KU som i stort: Nog har vi förankrat detta förhållningssätt på det sättet! Det gäller även Miljöpartiet. Ordföranden säger att det är med en juridisk metod vi ska nå de beslut vi kan nå - och de är ju till sin karaktär ändå politiska. Regeringsformen öppnar för en juridisk metod i beredningsarbetet, men slutligen handlar det såklart om ett politiskt beslut. Jag hoppas att vi kan stå på det. Det har lett till mycket arbete, men det har det verkligen varit värt.
Jag vill också framföra ett varmt tack till kansliet, som aldrig är uttröttat utan ständigt konstruktivt. Varje meddelande om att kansliet har vantolkat våra tankar är fel; det är vi som har tänkt dåligt.
Herr talman! Jag vill även framföra ett varmt tack till talmanskollegiet, till kammarkansliet och till övriga som servar vår kammare på bästa sätt även i den besvärliga tid vi befinner oss i nu, med minoritetsparlamentarismen ställd på sin spets. Det kan bli ännu mer skarpt läge efter valet, när väljarna bestämmer - och så ska det ju vara i en demokrati.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 19 juni.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2017/18:135 Tisdagen den 19 juniProtokoll 2017/18:135 Indelning i utgiftsområden och en sammanhållen budgetprocess
Riksdagsskrivelser
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner
a) regeringens förslag till
1. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning respektive utgiftsområde 4 Rättsväsendet (avsnitt 11 i propositionen),
2. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution, utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom respektive utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (avsnitt 11 i propositionen),
3. ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 19 Regional tillväxt respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (avsnitt 11 i propositionen),
b) vad utskottet föreslår i sitt ställningstagande om ändring av ändamål och verksamheter som ska innefattas i utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution respektive utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning (jfr avsnitt 11 i propositionen). Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:100 punkterna 3-5.Ändrad benämning på utgiftsområde
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2017/18:146 av Said Abdu (L).Ändringar i riksdagsordningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i riksdagsordningen.Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:100 punkt 2 och avslår motion
2017/18:4161 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkande 2.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 99 0 0 14 M 71 0 0 12 SD 0 35 0 7 MP 22 0 0 3 C 18 0 0 4 V 20 0 0 1 L 17 0 0 2 KD 15 0 0 1 - 0 3 0 5 Totalt 262 38 0 49 Överläggningar kring budgetprocessen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2017/18:4162 av Ulf Kristersson och Elisabeth Svantesson (båda M) yrkande 2.- Reservation 2 (M, C, L, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, C, L, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 99 0 0 14 M 0 71 0 12 SD 35 0 0 7 MP 22 0 0 3 C 0 18 0 4 V 20 0 0 1 L 0 17 0 2 KD 0 15 0 1 - 3 0 0 5 Totalt 179 121 0 49 Säkerhetsskyddet i riksdagen och dess myndigheter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om att se över bestämmelserna om säkerhetsskydd i riksdagen och dess myndigheter och föreslå de ändringar som bedöms nödvändiga och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.