Journalistik i hela landet
Betänkande 2017/18:KU43
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 14 juni 2018
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Lokal journalistik i hela landet ska stärkas med nytt mediestöd (KU43)
Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Justering: 2018-05-31
Trycklov: 2018-05-31
Betänkande 2017/18:KU43
Alla beredningar i utskottet
Lokal journalistik i hela landet ska stärkas med nytt mediestöd (KU43)
Två nya former av mediestöd, alltså stöd till allmänna nyhetsmedier, ska införas. Det ena ska stärka lokal journalistik i områden som saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra är ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd. Det övergripande syftet med de nya stöden är enligt regeringens förslag att stärka demokratin genom att främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet, via en mångfald av allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet.
Det föreslås också ändringar i det befintliga stödsystemet för dagspress, det så kallade presstödet. Detta genom att driftsstödet och distributionsstödet höjs. Utöver det föreslås att presstödsförordningens giltighetstid förlängs.
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. De nya mediestöden och ändringarna som har med presstödet att göra måste godkännas av Europeiska kommissionen för att kunna börja gälla.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2018-06-14
Debatt om förslag 2017/18:KU43
Webb-tv: Journalistik i hela landet
Dokument från debatten
- Torsdag den 14 juni 2018Kammarens föredragningslistor 2017/18:132
- Protokoll 2017/18:132 Torsdagen den 14 juniProtokoll 2017/18:132 Journalistik i hela landet
Protokoll från debatten
Anf. 150 Jonas Millard (SD)
Fru talman! Att medielandskapet är statt i ständig förändring har vi talat mycket om både i utskottet och här i kammaren.
Journalistik i hela landet
Gammelmedierna dör långsamt sotdöden, och nu vill regeringen tillsammans med övriga riksdagspartier utföra konstgjord andning på en bransch som sedan länge borde ha rannsakat sig själv och fått lära sig att i större utsträckning stå på egna ben.
Det ena förslaget, mediestödet, avser att stärka lokal journalistik i områden som i dag saknar eller har svag journalistisk bevakning. Det andra stödet är vad man kallar ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd.
Sverigedemokraterna är av uppfattningen att medier måste ges förutsättningar att finnas i och bevaka hela samhället, även utanför Stockholm och Södermalm. Att bedriva lokal nyhetsbevakning, särskilt i mindre städer och på landsbygden, är dessvärre sällan särskilt lönsamt.
Lokal nyhetsbevakning skapar ett stort värde för lokalinvånarna och är i förlängningen bra för att bevara medbestämmande och demokrati, inte minst i hemorten. Sverigedemokraterna välkomnar därför det föreslagna stödet som syftar till att bistå lokal nyhetsbevakande journalistik.
Då behovet för medier att utveckla moderna, digitala tjänster och innovativa tjänster hela tiden ökar ser vi också ett värde i ett utvecklat innovations- och utvecklingsstöd. Därför är det bra att stödet görs teknikneutralt och därmed i praktiken också omfattar andra plattformar än traditionell tryckt press.
Sverigedemokraterna är dock, till skillnad från regeringen, av uppfattningen att denna form av stöd främst ska ges till lokala medier som annars skulle ha svårt att med egna medel finansiera och utveckla innovativa och framtidssäkra lösningar som syftar till att nå ut till nya och bredare läsargrupper.
Fru talman! I propositionen föreslås en höjning av driftsstödet med 10 procent för hög- och medelfrekventa tidningar och en höjning av distributionsstödet med 50 procent. Sverigedemokraterna vill i stället se en halvering av presstödet i den del som rör själva driftsstödet. Halveringen avser dock inte distributionsstödet.
Vår ideologiska utgångspunkt är att medier i den mån det går ska kunna stå fria från statligt stöd och på så vis uppnå en högre grad av oberoende. Det är problematiskt när den som är satt att granska makten är beroende av stöd från densamma. Samtidigt är distributionen av tryckta medier och nyhetsverksamhet på landsbygden inte alltid särskilt lönsam och kanske inte kommersiellt gångbar.
Vi gör således avvägningen att driftsstödet bör sänkas och kanaliseras mot landsbygden, för att på så vis öka mediers generella oberoende av staten. Samtidigt kvarstår distributionsstödet för att säkra tryckta medier i hela landet.
Det ursprungliga syftet med presstödet var delvis att bidra till en allsidig nyhetsjournalistik, där en enskild politisk åsikt inte skulle vara den enda rådande. Hur det gick med den ambitionen har vi delade meningar om, men hade medierna tagit sitt uppdrag på allvar och rapporterat om nyheter på ett sakligt, neutralt och konsekvent sätt hade vi sannolikt inte ens behövt stå här i dag och tala om höjt presstöd. Faktum är att medierna då, förutsatt att de hade förstått och visat respekt för sitt uppdrag, sannolikt hade haft kvar sina kunder i dag. Att fortsätta kasta mer av allmänhetens skattepengar på medier som samma allmänhet tappat förtroende för och övergivit är på gränsen till provocerande.
De åtgärder Sverigedemokraterna förslår på andra områden, till exempel lindring av sjuklöneansvaret och sänkta arbetsgivaravgifter för småföretagare, torde kunna underlätta för alla företag, och i det här sammanhangen framför allt för mindre redaktioner som i dag kanske inte ens uppbär presstöd. Detta menar vi är mer ändamålsenligt för att främja lokal och differentierad medienärvaro än befintligt presstöd och den nu föreslagna höjningen av drifts- och distributionsstöd.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Jag yrkar bifall till reservationerna 1 och 2.
I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).
Anf. 151 Laila Naraghi (S)
Fru talman! Ärade ledamöter! Åhörare och press! Granskande journalistik är ett demokratiskt allmänintresse. Journalistikens uppdrag är att granska oss och andra makthavare, rapportera nyheter, vidga perspektiv och fördjupa samhällsdebatten. Fria medier och fri journalistik är en nödvändighet för ett fritt, demokratiskt samhälle.
Men vi ser hur samhället omkring oss förändras. Vi befinner oss i en orolig tid och en orolig omvärld. Västerut, i USA, ser vi Trump, som gjort sig känd för att hetsa mot journalister. Som president har han utmålat landets nyhetsmedier som det amerikanska folkets fiender. Österut, i Ryssland, ser vi Putin, vars regim slår hårt mot journalister. De riskerar att attackeras och dödas när de gör sitt jobb och granskar makten. Sedan 1992 har 58 ryska journalister mördats, enligt pressfrihetsorganisationen CPJ.
I ett annat grannland, Polen, har läget försämrats sedan högerpartiet PIS kom till makten. Journalister som inte sympatiserar med regeringens syn på medier har sparkats, och självcensuren, tystnaden, sprider sig.
Högerextremismen breder ut sig i Europa, och med den hotet mot fria medier. Vi ser det också här i Sverige. Hoten mot journalister ökar, och enskilda reportrar mordhotas och trakasseras i sina hem. Aldrig tidigare har den svenska högerextremismen, även här i riksdagen, varit så väletablerad. Den har kopplingar till både alt-right-rörelsen och Trump i USA och till Putins regim i Ryssland. På sociala medier grasserar hatet.
Hatstormen kan komma mot dig när som helst. Organiserade konton angriper i svärmar som kränker och förgör. Det är med förskräckelse vi ser hur även representanter för denna kammare stämmer in i kören.
För ett tag sedan kallade riksdagsledamoten Linus Bylund, Sverigedemokraterna, journalister för nationens fiender - skrämmande likt Trump. I våras gick riksdagsledamoten Hanif Bali, Moderaterna, till attack mot en av Sveriges främsta säkerhetspolitiska journalister. Bali misskrediterade hans viktiga rapportering om Rysslands illegala annektering av Krim. Under dagarna som följde ljög Bali om sina kopplingar till den ryska regimens propaganda. Båda ledamöterna, Bylund och Bali, har efter att de ifrågasatts gjort halvdana avböner. Men faktum kvarstår: Deras aggressivitet mot medierna går i linje med den oroande utveckling vi ser i omvärlden. Självklart hade det varit lika allvarligt om det kommit från vänsterextremistiskt håll.
Fru talman! I ljuset av denna utveckling är regeringens proposition om journalistik i hela landet samt betänkandet KU43 av största vikt.
I bred partipolitisk enighet mellan sju partier har vi nått fram till detta för att värna, försvara och skapa förutsättningar för den fria pressens framtid i hela Sverige. Denna breda överenskommelse ger goda förutsättningar för stabilitet och kontinuitet i en annars föränderlig tillvaro för branschens aktörer. Mot bakgrund av vad som sker i vår omvärld är detta ett styrkebesked, på samma sätt som de andra större blocköverskridande överenskommelser som slutits under mandatperioden. Det har hunnit bli över 20 sådana överenskommelser mellan oss socialdemokrater och sex andra partier i olika konstellationer, till exempel om energipolitik, försvar, migration och föräldraförsäkring.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
När det finns krafter som vill slita oss isär måste vi kroka arm och försvara vad som viktigt är. Detta betänkande är en tydlig signal både inrikespolitiskt och utrikespolitiskt: Vi står upp för fria medier i hela landet.
Fru talman! Vi vill ge berörda medier den förutsägbarhet som många har efterlyst. Regeringens proposition och detta betänkande innebär därför en förlängning av nuvarande presstöd med vissa modifieringar. Jag kommer att gå igenom det punktvis.
För det första införs ett nytt stöd för journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade. Det är avgörande för demokratin att en granskande och oberoende journalistik inte bara finns i storstadsområdena. Ett nytt stöd för journalistik i så kallade vita fläckar ska ges till allmänna nyhetsmedier som lever upp till ställda kriterier.
För det andra införs ett teknikneutralt innovations- och utvecklingsstöd. Det är en vidareutveckling av dagens utvecklingsstöd och betonar en högre grad av utveckling och innovation. Även det teknikneutrala utvecklings- och innovationsstödet är tänkt att ges till aktörer som lever upp till ett antal kvalitetskriterier.
Syftet med båda dessa nya mediestöd ska vara att stärka demokratin genom att via allmänna nyhetsmedier med redaktionellt innehåll av hög kvalitet främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet. Stöd är tänkt att kunna ges oavsett distributionsform och ska bedömas och prövas av Mediestödsnämnden, nuvarande Presstödsnämnden.
För det tredje förlänger vi och höjer driftsstödet. För att skapa förutsägbarhet och stabilitet på marknaden har vi enats om att förlänga det nuvarande systemet för presstöd. Även om digitaliseringen kraftigt påverkar mediemarknaden finns ett behov av stöd även till den tryckta pressen. Driftsstödet för medel- och högfrekventa tidningar höjs med ca 10 procent.
För det fjärde förlänger vi och höjer distributionsstödet. Vi behöver skapa incitament för samdistribution av papperstidningar. Det gynnar både ekonomi och miljö. Tillsammans med beslutad ändring i postförordningen föreslås därför distributionsstödet att höjas med 50 procent. Det kommer särskilt att gynna lokaljournalistik utanför större städer.
Fru talman! Ärade ledamöter! När jag gick på gymnasiet låg det ganska ofta en dagstidning på frukostbordet hemma bredvid mjölken och flingorna. I familjen turades vi om att läsa de olika delarna. Vi fick reda på vad som hände omkring oss där vi bodde, vad som planerades och varför - eller varför inte.
Det är jag glad för, och jag önskar att fler fick den möjligheten i hela landet. Med kunskapen om vad som händer omkring oss kommer möjligheten och makten att kunna påverka vår vardag och att utöva vår rätt till delaktighet.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Den lokala journalistiken - precis som den lokala demokratin - ligger oss närmast. Visst, i en alltmer globaliserad värld ändrar de lokala nyheterna kanske form och spänner över fler områden, eftersom det som sker på andra sidan jordklotet också påverkar oss lokalt där vi bor. Det kan handla om den globala ekonomin, klimatet eller krigen. Men principen förblir densamma: Det handlar om det som är nära och som påverkar medborgaren - som påverkar dig.
Med hjälp av den fria journalistiken och granskande medier får vi medborgare sammanhang och vidgade vyer. Makten ställs till svars, och kunskapen delas. Det är avgörande för demokratins funktionssätt.
För mig som medborgare, smålänning och socialdemokrat ligger detta mig varmt om hjärtat. När jag var ny som riksdagsledamot var den första frågan jag gick upp i talarstolen om här i riksdagen just frågan om lokal journalistik och publicistisk mångfald. Jag ville se en förlängning av pressstödet och har arbetat intensivt för det.
Och det är precis vad detta betänkande bland annat handlar om. Därför är det med stor glädje och stolthet som jag från Socialdemokraternas sida yrkar bifall till utskottets förslag.
Avslutningsvis vill jag passa på att rikta ett tack dels till övriga partier i denna överenskommelse för gott samarbete, dels till min partivän och tidigare KU-kollega Berit Högman som företrätt oss socialdemokrater i detta men som i våras lämnade riksdagen.
(Applåder)
Anf. 152 Marta Obminska (M)
Fru talman! Jag yrkar precis som Laila Naraghi bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.
Tidningsbranschen är på det stora hela under mycket stark ekonomisk press. Generellt sett syns vikande användarintäkter i kombination med lägre annonsintäkter. Digitaliseringen har medfört stora fördelar men även utmaningar. I Medieutredningens slutbetänkande uttrycks saken så här: "De sociala medierna har påverkat medieekologin mer de senaste fem åren än någon annan förändring på 500 år."
Samtidigt upplever hela 43 procent av medborgarna att det ofta, ibland eller sällan sker större förändringar i närområdet utan att de blivit tillräckligt informerade i förväg när det fanns en chans att påverka.
Fru talman! I huvudsak måste mediebranschens aktörer möta sina utmaningar genom egna ansträngningar. I många medieföretag pågår ett omfattande arbete med att utveckla organisation, arbetssätt och affärsmodeller.
Staten kan dock i sin tur underlätta omställningen dels genom åtgärder för att allmänt sett göra det lättare att driva medieföretag, till exempel avskaffande av reklamskatten, dels genom riktade insatser i form av särskilda stöd, som presstöd eller det som vi nu kallar för mediestöd.
Precis som Laila Naraghi berättade har Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna från 2013 enats brett över partigränserna om presstödet. Efter förhandlingar har vi återigen kommit överens om ett mediestöd som är tänkt att gälla från och med den 1 januari 2019.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Vi moderater och Alliansen har varit noga med att vänta in remissinstansernas yttranden och lyssna in dem, inte minst rörande behovet av förutsebarhet, risken med subjektiva kriterier, vikten av teknikneutralitet och övriga synpunkter på Medieutredningens slutbetänkande.
Förslaget till mediestöd är, som Laila Naraghi sa, i stort sett en förlängning av nuvarande system, baserat på propositionen Statens stöd till dagspressen från 2015. Vissa modifieringar har gjorts med tanke på den utveckling som har varit. Vi har faktiskt i mindre utsträckning utgått från Medieutredningens slutbetänkande.
Vårt syfte är att bidra till förutsägbarhet och goda, långsiktiga förutsättningar för den granskande journalistiken i hela landet i ett föränderligt medielandskap. Utgångspunkten är att skapa förutsättningar för den fria pressens framtid.
Som Laila Naraghi berättade föreslår vi fyra typer av stöd, varav två egentligen innebär förlängningar av nuvarande stöd, ett är ett delvis modifierat stöd och ett är ett helt nytt stöd.
Enligt Institutet för mediestudier saknar 73 kommuner fysisk redaktion, och 33 kommuner saknar helt redaktionell närvaro. Taket för det nya stödet rörande vita fläckar kommer att uppgå till maximalt 1 miljon kronor per område, vilket som utgångspunkt ska vara en kommun. Stödet delas ut i mån av tillgängliga medel.
Detta förslag till nytt mediestöd måste godkännas av EU-kommissionen i enlighet med EU:s regler om statsstöd innan det kan träda i kraft. Vi har genom regeringen inlett en dialog med kommissionen och har en god förhoppning om ett godkännande.
Vår gemensamma ambition över partigränserna är ett mediestöd som syftar till förutsägbarhet, stabilitet över tid och goda förutsättningar för granskande journalistik i hela Sverige i ett nytt medielandskap.
(Applåder)
Anf. 153 Niclas Malmberg (MP)
Fru talman! Våra medievanor förändras snabbt och med dem också förutsättningarna för nyhetsförmedling - så snabbt att trots att det bara är tre år sedan vi här i riksdagen fattade beslut om ett helt nytt innovations och utvecklingsbidrag och också förstärkte presstödsreglerna på ett sätt som faktiskt har räddat någon tidning från konkurs måste vi nu förstärka och förbättra reglerna ytterligare.
Dagspressen brottas inte med endast en negativ utvecklingsspiral utan med tre parallella negativa utvecklingsspiraler.
För det första har man i snabb takt tappat annonsintäkter i och med att allt fler annonsörer tycker sig finna att man får bättre genomslag med annonser på nätet, i första hand Facebook och Google.
För det andra tappar man i snabb takt också läsarintäkter, inte minst därför att uppväxande generationer tar till sig nyheter på andra sätt än genom att prenumerera på en tryckt dagstidning.
För det tredje innebär lägre läsarintäkter också att man får ett lägre presstöd, eftersom dagens presstöd bygger på hur mycket läsarintäkter man har.
Den samlade ekonomiska konsekvensen av det här såg vi med all tydlighet för några år sedan i form av ett negativt branschnetto. Det var alltså inte bara enstaka tidningar som gick med förlust, utan branschens samlade kostnader översteg branschens samlade intäkter.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Nu är det återigen svarta siffror på raden längst ned, ett litet positivt branschnetto, utifrån att man har anpassat verksamheten efter ekonomin genom att krympa ihop och banta tidningsredaktionernas storlek. Man har också plockat bort och avvecklat lokalredaktioner. Nu är det 35 kommuner i landet som helt saknar en lokal redaktion.
Man kan ju fundera över förutsättningarna för att upprätthålla en vital lokal demokrati om det inte finns en kontinuerlig nyhetsbevakning på orten, om det inte finns en nyhetsredaktion som granskar kommunen, tydliggör vad som sker och kan förklara även komplexa frågor för en allmänhet och på ett tidigt stadium också föra upp de frågor som ligger i en beslutsprocess så att människor kan reagera, engagera sig i frågor eller åtminstone göra initierade val av partier till kommunfullmäktige.
Presstödet, eller mediestödet, är därför inte ett branschstöd, utan det ska ses som investeringar för att skapa förutsättningar för en vital lokal demokrati.
Vi är sju partier som nu går fram med förslag till fyra reformer för att stärka förutsättningarna för att ha lokal journalistik i hela landet. Två av dessa reformer handlar om att stärka stödet inom det befintliga presstödssystemet: Vi stärker driftsbidraget med 10 procent för hög- och medelfrekventa tidningar, och vi stärker distributionsbidraget med hela 50 procent.
Den tredje reformen handlar om att vi breddar det nya innovations- och utvecklingsbidraget till att också inkludera rena nättidningar. Att vi inte gjorde så för tre år sedan kan inte förklaras på annat sätt än att det var en miss.
Det fjärde och viktigaste är att vi nu inför ett helt nytt mediestöd, riktat till de aktörer som etablerar nyhetsförmedling på de orter där sådan saknas i dag.
Detta innebär inte bara att vi nu skapar förutsättningar för att få bort vita fläckar från kartan; det innebär också att vi bryter ny mark och får till stånd ett helt teknikoberoende stöd som inte tar sin utgångspunkt i hur nyheter förmedlas utan i vilket behov som finns, och som även tittar på att det finns tillräcklig kvalitet i det redaktionella arbetet.
Någon kan tycka att det finns för lite resurser i det nya mediesystemet. Det viktiga nu är dock att få det på plats; om det visar sig fungera väl finns alla förutsättningar att framöver höja anslagsnivån.
Det är väl inte en helt osannolik gissning att intresset för att prenumerera på en dagstidning kommer att fortsätta minska och att läsarintäkterna till tidningarna därför kommer att fortsätta minska, men med det nya mediestödet har vi ett instrument för att möta en sådan utveckling.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på Sverigedemokraternas reservationer.
(Applåder)
Anf. 154 Per-Ingvar Johnsson (C)
Fru talman! Vi i konstitutionsutskottet tillstyrker regeringens proposition om utveckling av det nuvarande mediestödet och godkännande av två nya stödformer för tidningar. Det är bara Sverigedemokraterna som står utanför denna uppgörelse och som inte ser det vi ser, alltså journalistikens och tidningarnas betydelse för demokratin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Tidningarna har en mycket viktig roll för att ge invånarna den samhällsinformation och den debatt om samhällsfrågor, lokalt, regionalt och på riksnivå, som är nödvändig för en fungerande demokrati. Invånarna behöver ha kunskap om och intresse för de samhällsfrågor som avgörs i de allmänna valen. Inte minst i tider av ryktesspridning och falska nyheter är den nyhetsförmedling som sker genom journalister och tidningar av grundläggande betydelse för att invånarna ska kunna bilda sig en uppfattning om de olika partiernas åsikter.
Till skillnad från den medieutredning som tillsattes av regeringen har Centerpartiets inriktning vad gäller mediestöd varit att detta ska utgå från de tidigare regler som har funnits för mediestödet, eller presstödet. Om man inte gör på detta vis skulle de ekonomiska förutsättningarna för många medieföretag kraftigt försämras, och flera tidningar skulle tvingas lägga ned.
Vad gäller distributionsstödet finns ett förslag om en höjning med 50 procent. Det är bra och nödvändigt. En hel del tidningar, särskilt de med stor spridning på landsbygden, har kostnader för utdelningen av tidningen som är högre än hela produktionskostnaden för att framställa tidningen, alltså för papper, tryckning, journalister och övrig personal.
En del tidningar har försökt att höja prenumerationspriset för att täcka sina ökade kostnader, men det har lett till att många har fått kraftigt minskat antal prenumeranter. Det har alltså slagit mot dem själva och mot det som jag tycker är viktigt för demokratin. På landsbygden är det också många äldre som har svårt att ta del av tidningarna genom att läsa dem digitalt i stället för att få dem utdelade.
Samdistribution av post och tidningar borde, som jag ser det, vara ett viktigt sätt att få ned utdelningskostnaden, både för tidningarna och för posten. Det beslut som riksdagen redan har tagit när det gäller tvådagarsutdelning av post i stället för övernattbefordran gör att detta är möjligt. Det är dessutom miljömässigt bra att samordna utdelningen av post och tidningar.
Men tyvärr finns här en brist i regeringens förslag. Jag har uppfattat att de försök till samdistribution som har varit framgångsrika, bland annat på Gotland, tyvärr inte går vidare och att det inte blir något av det som borde kunna genomföras i hela landet, som vi från Centerpartiet hade hoppats att det skulle bli.
Förslaget innebär en höjning av stödet till hög- och medelfrekventa tidningar med 10 procent. Det behövs i det ekonomiska läge som tidningarna befinner sig i.
Vi har ett stöd för vita fläckar för att skapa en bättre bevakning av vad som händer i kommunerna. Nu saknas lokalredaktioner, och det är naturligtvis ett viktigt steg att detta genomförs.
Ett innovations- och utvecklingsstöd införs, men det är inte så lätt att skapa rättvisa i detta. Det blir en uppgift som Mediestödsnämnden får försöka klara ut.
Från Centerpartiet beklagar vi att den medieutredning som tillsattes av regeringen och kulturministern inte var en parlamentarisk utredning. Den hade en politisk referensgrupp som inte fick något inflytande på utredarens förslag. Efter denna utredning kommer det att ta lång tid innan det går att på nytt samla de partier som i Presstödsutredningen för ungefär sex år sedan var eniga om sitt förslag. Detta förslag kommer nu ändå att ligga till grund för utredningen och det beslut som vi ska ta.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Den brist som vi från Centerpartiet främst har lyft fram i Medieutredningen är just att man inte utgick från de ekonomiska förutsättningar som tidningarna har. Om man inte gör det blir det problem för många att leva vidare.
Denna proposition och detta betänkande heter Journalistik i hela landet. "Hela landet" är ett viktigt begrepp för Centerpartiets politik. Nu gäller det för oss att bevaka detta och se till att de förbättringar som ligger i förslagen också blir verklighet. Vi måste aktivt bevaka detta.
Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottet betänkande.
(Applåder)
Anf. 155 Bengt Eliasson (L)
Fru talman! Först och främst vill jag med glädje från Liberalernas sida tacka för ett konstruktivt samarbete över de flesta partigränser och med regeringens företrädare för att komma fram till det förslag som vi har i dag och som vi är i stort sett eniga om. Ett stort tack för det!
Fru talman! Dagens debatt, som gäller frågan om och konstruktionen av ett förnyat, reformerat presstödssystem, hålls under en mycket viktig - för att inte säga närmast fundamental - rubrik: Journalistik i hela landet.
Orden "journalistik i hela landet" kan ju tyckas vara ganska enkla och självklara i en demokrati av Sveriges mått. Den tredje statsmaktens närvaro tillsammans med de andra två - överallt, i alla delar av Sverige - kan tyckas självklar.
Men, fru talman, så är inte fallet. I den bästa av världar skulle ett statligt stöd till fri journalistisk granskning och till medier överallt inte alls behövas. Medier skulle i den världen vara ett så självklart inslag att de ekonomiskt skulle blomstra och växa samt fördjupa de demokratiska inslagen.
Men, fru talman, den bistra sanningen är precis tvärtom.
Journalisters arbetsmöjligheter och mediemarknaden i Sverige befinner sig, som i många andra länder och i en rad andra branscher, i en väldigt stor och snabb omvandling. Ändrade medievanor gör att allt fler konsumerar nyheter digitalt via mobilen, läsplattan eller datorn eller konsumerar nyheter på ett helt annat sätt än vad kanske de flesta av oss i den här kammaren är vana vid till vardags.
Flera mediekoncerner i Sverige har tvingats till enormt stora besparingar. Lokalredaktioner har, som tidigare talare pekat på, lagts ned, och bevakningen är nästan obefintlig i en rad kommuner. Enligt vissa uppgifter saknas regelbunden journalistisk bevakning i mer än 70 av landets 290 kommuner. I dessa kommuner sker ingen löpande bevakning av kommunens, tjänstemännens och politikernas verksamhet och beslut. Det sprids inga nyheter om kommande beslut, som påverkar rakt in i människors vardag, så att man kan ha någon åsikt om dem eller försöka påverka innan beslut fattas. Det avslöjas inga missförhållanden och sker ingen opartisk kommunikation om fattade beslut eller beslut som ska fattas. Det är svårt för kommuninvånarna att ha insyn i vad makten och skatten används till. I grunden är medieskuggan i dessa kommuner ett allvarligt hot mot demokratin.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Fru talman! Hittills har presstödet mest funnits till för att hålla liv i andratidningar på många orter. Det är ett väldigt viktigt stöd som har tjänat sitt syfte väl i gångna tider för tidningar som aldrig hade funnits kvar om inte presstödet funnits. Det har varit bra för att låta en mångfald av röster finnas på en ort. Men det har kommit att styra alltmer fel. Det har bevarat strukturer som ingen längre är betjänt av och har i vissa fall enbart blivit ett rundningsmärke för väldigt smarta koncernbyggare.
Med det nya förslaget till mediestöd vidgas stödet till medier för att kunna behålla bevakning i mindre kommuner. Ett nytt stöd införs, som sagt, för journalistik i områden som helt eller delvis saknar bevakning. Det här är inte bara efterlängtat, utan det är också grundläggande viktigt för en levande demokrati.
Med mediestödet, som vi nu är överens om och som vi ska fatta beslut om, kan ett mediehus få upp till 1 miljon kronor i stöd för att garantera att en kommun bevakas. För oss liberaler är det viktigt att det inte är en punktinsats, en engångsinsats, utan en ambition att skapa förutsättningar och incitament för långsiktig journalistisk närvaro och uppbyggnad av ny journalistisk närvaro i hela landet. Det skulle kunna kallas för en hållbarhetsgaranti för levande demokrati överallt.
I förslaget till nytt presstöd finns också pengar till utveckling och innovation, också detta mycket bra, även om vi med det ganska nyinförda systemet på det här området nog kan diskutera vad orden nyskapande och innovativa idéer egentligen betyder. Det verkar som att alla idéer som någon annan har kläckt just nu är nyskapande och innovativa. Men vi får väl se varthän utvecklingen går.
Även stödet till andratidningarna höjs, som sagt, och garanterar att flera orter kan ha två tidningar eller två medier kvar. Pengarna kommer att hjälpa de svenska medierna att göra en förändring i den verklighet som vi befinner oss i.
Man måste också komma ihåg, och det är en uppmaning till branschens alla aktörer, att vi som stat, lagstiftare och utdelare av statliga medel inte kan göra jobbet åt branschen. Den måste själv göra arbetet. Den måste själv komma med idéerna och skapa de nya mönstren.
Förändringarna kommer inte snart. Förändringarna är här nu. Och vi ska hjälpa journalistiken att göra omvandlingen, men språnget, fru talman, måste de inblandade stå för alldeles själva.
Det är med sorg i hjärtat, fru talman, som jag kan konstatera att sannolikheten är ganska stor att papperstidningarna på sikt inte kommer att finnas kvar. Jag älskar prasslet, och jag älskar att ha lite trycksvärta lite överallt, både på mina lakan och på frukostbordet.
Den dagen när det bara handlar om digital publicering kommer det inte att vara några problem att driva en helt digital verksamhet. Men reptricket är ju resan dit. Reptricket är när ett mediehus ska driva digital utveckling parallellt med en papperstidning. Därför är det bra att en stor majoritet av riksdagens partier är överens om att stötta branschen i övergången men att inte göra jobbet. På så vis kan tidningarna leva vidare en tid, samtidigt som de som vill läsa digitalt förhoppningsvis kan få mer utvecklade produkter. Alternativet är nämligen inte så roligt. Om inte stödinsatser sätts in riskerar stora delar av Sverige på lång sikt att vara utan medier.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Journalistik i hela landet
Som sagt: I den bästa av världar behövs inget stöd. Men i vår värld är det nya reformerade mediestödet väldigt bra. Det är välbehövligt, så jag yrkar bifall till utskottets förslag i sin helhet och avslag på Sverigedemokraternas reservationer.
(Applåder)
Anf. 156 Tuve Skånberg (KD)
Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
Jag deltog i Presstödskommittén, vars betänkande presenterades i september 2013. Där fick vi veta, vilket vi naturligtvis redan hade en allmän kunskap om, hur illa ställt det var för i synnerhet papperstidningarna och för branschen som sådan. Annonserna gick alltmer till Google och Facebook, till digital annonsering. Papperstidningen var vikande, och jag som i flera år hade gett mina tre barn tidningsprenumerationer i pappersform för att hjälpa dem att komma igång med att läsa. Min son säger då till mig: Pappa, jag är beredd att betala för att slippa papperstidningen. Det är klart att en pappa inte blir glad då. Man vill ju att de ska läsa. Men så sa han: Jag läser ju på nätet. Sedan räknade han upp alla nyhetsmedier som han där tog del av. Sådan är verkligheten.
Det är några år sedan det förra betänkandet lades fram, 2013, och nu är jag likadan. Nu läser jag nästan allting på nätet.
Precis som vi var och en förändras och tar till oss nyheter på ett nytt sätt måste också branschen förändras. Alla vi sju partier som deltog i utredningen var 2013 helt eniga. Vi ville ha generella förbättringar för hela tidningsbranschen och ett modernt stödsystem. Vi hade fyra huvudförslag: bättre och billigare distribution genom att post och tidningar delas ut tillsammans, ett presstöd med en mer utjämnad stödtrappa, stöd för digitalt distribuerad press och avskaffad reklamskatt. Alla sju partierna ställde sig bakom detta.
Vi måtte ha gjort ett gott arbete, för det är denna enighet som manifesteras nu. Det har varit lite turbulent på vägen och ett och annat gupp, men nu är vi alla samma sju partier överens.
Den artikel som publicerades den 14 februari 2018 i Dagens Nyheter under rubriken "Presstödet höjs med fokus på lokala medier och innovation" bygger på den utredning som jag nämnde. Där kom vi fram till ett nytt stöd för journalistik i områden som är svagt eller inte alls bevakade. Dagens utvecklingsstöd vidareutvecklas och höjs med 20 procent från den 1 januari 2019. Teknikneutralt innovations- och utvecklingsstöd införs, och dagens driftsstöd förlängs och höjs. Driftsstödet för medel- och högfrekventa tidningar höjs med 10 procent. Här vill jag lägga till att jag som kristdemokrat i en framtid gärna ser att även stödet för lågfrekventa tidningar kan höjas. Dagens distributionsstöd förlängs och höjs med 50 procent.
Detta är bra. Det var vad vår gemensamma utredning 2013 kom fram till och ytterligare något.
Jag skulle vilja tacka dem som har ingått i tidigare utredningar och framför allt konstitutionsutskottets ledamöter. Även ledamöter i kulturutskottet har varit med och förhandlat fram detta. Förutsättningarna kanske inte var de allra bästa, och det såg lite guppigt ut på vägen. Men vi kom snart upp mitt på vägen och gick i mål. För det är jag tacksam och tackar dem som har medverkat till det.
Journalistik i hela landet
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2017/18:132 Torsdagen den 14 juniProtokoll 2017/18:132
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Nya former av mediestöd
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om
a) nya former av mediestöd för att täcka geografiska områden som är journalistiskt svagt bevakade (avsnitt 5.1 och 5.3 i propositionen),
b) ett utvidgat innovations- och utvecklingsstöd (avsnitt 5.1 och 5.3 i propositionen).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:154 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2017/18:4027 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 1.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 18 M 67 0 0 16 SD 0 32 0 10 MP 21 0 0 4 C 19 0 0 3 V 19 0 0 2 L 16 0 0 3 KD 14 0 0 2 - 0 5 0 3 Totalt 251 37 0 61 Ändringar i befintligt stödsystem
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om höjningar av stödnivåer för drifts- och distributionsstöd och förlängning av presstödsförordningens giltighetstid (avsnitt 6 i propositionen).Därmed bifaller riksdagen proposition 2017/18:154 punkt 3 och avslår motionerna
2017/18:4023 av Tuve Skånberg m.fl. (KD) och
2017/18:4027 av Jonas Millard m.fl. (SD) yrkande 2.- Reservation 2 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 95 0 0 18 M 67 0 0 16 SD 0 32 0 10 MP 21 0 0 4 C 19 0 0 3 V 19 0 0 2 L 16 0 0 3 KD 14 0 0 2 - 0 5 0 3 Totalt 251 37 0 61