Allmänna helgdagar m.m.

Fru talman! Vi står självklart bakom alla våra reservationer i det här betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservationerna 2 och 4.

Allmänna helgdagar m.m.

Just dagens debatt är lite extra trevlig och rolig att hålla. Vi ska ju behandla ett utskottsinitiativ med ett innehåll som faktiskt ligger Sverigedemokraterna varmt om hjärtat. Det handlar om vårt kungahus, våra flaggdagar och våra offentliga belöningssystem.

Nu blev vi tyvärr inte inbjudna till den diskussion som föregick själva utskottsinitiativet. I det följande kommer jag därför att lägga ut texten lite grann när det gäller vad som vore lämpligt som tilläggsdirektiv till kommittén.

Vad gäller återinförandet av ett ordenssystem kan vi konstatera att det ska ske en översyn av det offentliga belöningssystemet. En parlamentariskt sammansatt kommitté ska se över och, om så behövs, komma med författningsförslag avseende formerna för tilldelande av regeringens och förvaltningsmyndigheternas olika belöningar. Översynen ska omfatta en rad medaljer, utmärkelsen professors namn, den statliga utmärkelsen för nit och redlighet i rikets tjänst samt Försvarsmaktens och Polismyndighetens medaljer.

Översynen ska även beakta de kungliga medaljerna. Så långt är allt gott och väl.

Däremot är vi synnerligen skeptiska till att så kallade jämställdhets- och mångfaldsaspekter ska vägas in i översynen.

Poängen med ett statligt belöningssystem är att det är goda gärningar och nit som ska uppmuntras. Man ska inte premieras med medalj för att man råkar vara man, för att man råkar vara kvinna eller för att man är född någon annanstans.

Vid sidan om den parlamentariska kommitténs arbete ska även samråd ske mellan Kungl. Maj:ts orden och företrädare för kommittén om ändringar i ordnarnas stadgar.

Detta samråd ska genomföras dels i syfte att ta fram stadgar för Vasaorden och Svärdsorden, dels i syfte att anpassa stadgarna för Nordstjärneorden till att dess utmärkelser ska kunna tilldelas även svenska medborgare, dels i syfte att överväga en förändring avseende vilka grader det ska finnas inom de befintliga ordnarna samt hur ordnar ska få bäras.

Fru talman! Detta är såklart ypperligt. Det är bra.

Kommittén ska också ha i uppgift att se över de kungliga flaggdagarna. Låt mig därför föreslå ett tilläggsdirektiv där en total översyn av systemet med flagga och flaggning görs.

I dag råder en ordning som innebär att utseendet på svenska flaggan regleras i lag, medan flaggdagarna regleras i en förordning. Det finns inte heller några föreskrifter som reglerar när myndigheterna ska flagga eller ens vilken flagga som faktiskt ska användas. Frågan om flaggning över enskilda myndigheter blir i stället föremål för beslut för den enskilda myndighetschefen. Många myndigheter flaggar i dag även med till exempel EU-flaggan eller med politiska och ideologiska flaggor, till exempel prideflaggan.

Den svenska flaggan är en symbol för Sverige, och därmed i förlängningen också för våra svenska myndigheter. Alla regler för flaggning bör därför finnas och stadgas i en gemensam flagglag. Flagglagen bör innehålla regler för flaggans utseende, vilka flaggdagar som ska anses vara officiella och att myndigheter endast ska föra den svenska flaggan och andra myndighetsspecifika flaggor. Det finns även skäl att se över om det bör bli förbjudet att skända den svenska flaggan. EU-flaggan och andra icke officiella flaggor bör aldrig finnas på svenska offentliga byggnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Flagglagen bör främst ta sikte på myndigheter och officiella byggnader. Vi menar att privat flaggning såklart bör uppmuntras snarare än att påtvingas.

Fru talman! Betydelsen av nationella symboler för ett land kan inte nog betonas. För att stärka den nationella förankringen och medborgarnas nationalkänsla bör både riksdag och regering verka för en ökad exponering av nationalsymboler i officiella sammanhang. När till exempel USA:s president talar i tv finns ofta en nationalsymbol - den amerikanska flaggan - bredvid eller bakom podiet. Kommittén bör därför ta fram ett förslag för att stärka nationalkänslan genom en större exponering av just nationalsymboler.

Fru talman! Slutligen något om de nationella helgdagarna. Den svenska kulturen är unik och dess uttryck likaså. Det gäller det som kan ses med blotta ögat, till exempel våra kulturlandskap eller nationsflaggan, men även våra uttalade eller outtalade regler för socialt umgänge.

En sak som man kanske inte tänker på så ofta är hur vi som folk väljer våra helgdagar. För att skydda dessa helgdagar från klåfingriga EU-politiker eller kulturrelativistiska politiker här hemma bör de stadgas i grundlag. Stadgandet bör reglera de svenska helgdagarna och slå fast att de vilar på en historisk grund som kan vara icke-konfessionell, kristen eller hednisk. Därvid bör vi en gång för alla utmönstra första maj och ersätta den med en annan dag, förslagsvis annandag pingst eller Engelbrektsdagen eller någon liknande dag med motsvarande koppling till det svenska arvet.

Fru talman! Jag ska vara kortfattad i detta anförande. Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1, som handlar om översynen av det offentliga belöningssystemet.

I detta betänkande finns det tillkännagivanden om en parlamentarisk kommitté som ska se över belöningssystemet, flaggdagarna och utformningen av riksdagens anslag till hovet.

Vänsterpartiet har motionerat om att man ska se över anslaget till hovet. Vi vill avskaffa monarkin, men vi vill i väntan på det se över hur medlen till hovet ser ut och hur de regleras. Vi har till exempel haft förslag om att man som statschef ska ha ett arvode och att medel ska avsättas som anslag för representation och liknande, som vi har för till exempel vår statsminister.

Det är alltså bra att man ser över hur pengarna ska regleras och hur anslagen ska utformas. Det är också rimligt att man i samband med det eller tidigare ser över de allmänna flaggdagarna. Jag tycker däremot inte att politikerna ska bestämma exakt vilka flaggor som ska få användas på olika myndigheter och hur kommunerna generellt ska få flagga. Det är de nationella flaggdagarna som man ska se över i detta sammanhang.

Däremot tycker Vänsterpartiet att det inte finns någon anledning att återinföra ett belöningssystem som ansågs förlegat redan 1975. Vi kan inte se att det har hänt någonting som gör att det finns anledning att återinföra ordnar i Sverige på det sätt som framförs här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Att man har en utredning som ser över hur samhället uppmärksammar personer som har gjort saker är en sak. Men här talas det uttryckligen om att denna utredning ska lyfta in ordenssystemet igen. Det tycker vi är väl mossigt. Därför yrkar jag bifall till reservation 1.

Fru talman! I en tid när förtroendet för vårt samhälle utmanas av populistiska krafter och utländska intressen är det viktigt att vi vårdar vår samhällsgemenskap. I en tid när det finns krafter som drar isär vårt samhälle är det viktigt att skapa motkrafter som för oss samman och som visar att vi ser, uppskattar och lär av varandra.

Mot denna bakgrund är det mycket glädjande att sex partier - allianspartierna och regeringspartierna - har ingått en överenskommelse som innebär att en parlamentarisk utredning ska analysera ett antal frågor som rör det offentliga belöningssystemet, allmänna flaggdagar och anslaget till kungahuset.

Det är också glädjande att detta initiativ, när det presenterades i konstitutionsutskottet, fick stöd av ytterligare partier, bortsett från en reservation som vi nyss hörde talas om från Vänsterpartiet och som rör en del av initiativet. Men bortsett från det har initiativet stöd av hela utskottet.

Jag tycker att det är en styrka för svensk demokrati att vi även ett valår när den politiska temperaturen är hög kan samla oss när det gäller frågor som om möjligt inte bör vara föremål för politisk strid.

Våra partier närmar sig uppenbarligen statsskicket från olika ideologiska utgångspunkter. Vi står dock bakom Torekovsöverenskommelsen, som innebar att monarkin bevarades men att monarken berövades all formell politisk makt och i stället fick som främsta uppgift att tillsammans med övriga medlemmar av kungahuset företräda Sverige och vara en nationell symbol.

För att statschefen och kungahuset ska kunna spela dessa roller även i framtiden måste statschefsinstitutionens legitimitet och förtroende vårdas.

I flera andra monarkier i Europa förs en diskussion om det är motiverat att avgränsa den krets av personer av kunglig börd som förväntas utföra officiella uppdrag och som därmed kan göra anspråk på att få tillgång till åtgärder som finansieras via statsbudgeten. Det är rimligt att en sådan diskussion förs även i Sverige.

Det svenska kungahuset har under de senaste åren fått betydligt fler medlemmar. Man kan konstatera att strikta regler för giftermål, enbart manlig tronföljd, hög spädbarnsdödlighet och dålig sjukvård gjorde att antalet arvsberättigade medlemmar av kungahuset inte blev så stort vid någon tidpunkt i historien. Det har nu förändrats. Kungahuset består nu av 15 personer, varav 11 har arvsrätt till tronen om man inkluderar kungen. I nästa generation därefter kan man förvänta sig ytterligare ett antal arvsberättigade personer. Om alla dessa i en framtid skulle agera som officiella företrädare för Sverige och få verksamhet finansierad av riksdagens anslag skulle det handla om en relativt stor grupp personer. Detta skulle riskera att undergräva kungahusets legitimitet och förtroende.

Vi vill därför att en parlamentarisk utredning som ett av sina uppdrag i samråd med hovet ska överväga hur riksdagens anslag till hovet kan bidra till att kungahusets officiella åtaganden främst utförs av ett begränsat antal av dess medlemmar. Vi vill att det ska utarbetas principer för hur det här ska gå till. Det är inte rimligt att se framför sig att anslagets storlek skulle öka i takt med att antalet arvsberättigade personer uppnår vuxen ålder. I stället bör man definiera vilka personer i varje släktled som i första hand bör utföra de officiella plikterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

En annan fråga om nationella symboler som också har koppling till frågan om legitimitet rör flaggdagarna. I dag är det allmän flaggdag på statschefens, statschefens gemåls och tronföljarens respektive födelsedagar och namnsdagar. Det kan diskuteras om det finns en bred folklig förankring för så många kungliga flaggdagar, och vi är därför överens om att man i samband med nästa tronskifte bör reducera antalet flaggdagar så att endast statschefens och tronföljarens födelsedagar och namnsdagar blir flaggdagar.

Jag vill även uppehålla mig en del vid det offentliga belöningssystemet. Det handlar om ordnar, medaljer och andra utmärkelser som delas ut å Sveriges vägnar i olika former. Detta är viktiga nationella symboler och också viktiga verktyg för att, som jag var inne på inledningsvis, skapa krafter som för oss samman och som visar att vi ser och uppskattar varandra.

Det här systemet reformerades senast på 1970-talet. Då avskaffades i princip möjligheten att ge svenska ordnar till svenska medborgare. Två av ordnarna, Vasaorden och Svärdsorden, förklarades vilande. Vid den här tiden fick svenska medborgare ordensutmärkelser mer eller mindre med automatik om man var statstjänsteman eller officer. När man uppnådde ett visst antal tjänsteår och hade en viss tjänstegrad fick man en orden, oavsett hur man hade utfört sitt uppdrag.

Detta var självklart ett orimligt system som hade stelnat i sina former, och det var rimligt att det utsattes för omfattande kritik. Samtidigt är min uppfattning att det var ett misstag vid den tidpunkten att helt avskaffa möjligheten att ge svenska ordnar till svenska medborgare, och jag är glad att vi nu kan ändra på det förhållandet.

Det är väl ganska uppenbart att det gradvis har blivit mer och mer accepterat i vårt samhälle att enskilda individer som utför extraordinära insatser lyfts fram, uppmuntras och uppskattas för det. Idrottsgalor, musikgalor, kulturpriser, företagarpriser, priser för bästa medmänniska och mycket annat har ju vuxit fram de senaste årtiondena, och det illustrerar just, tycker jag, värdet och vikten av att uppmärksamma enskilda som gör någonting utöver det vanliga.

Nu tror jag att de flesta är överens om att det framstår som en smula märkligt att Sveriges främsta officiella utmärkelser inte kan ges till svenska medborgare utan enbart till utländska medborgare. Skulle en utländsk soldat rädda livet på en svensk soldat i en internationell insats kan vi belöna den utländska soldaten med en svensk orden, den finaste utmärkelsen Sverige kan dela ut. Men en svensk soldat som gör motsvarande insats kan inte få en svensk orden utan får en medalj från Försvarsmakten. Jag känner inte till någon annan stat som särbehandlar sina egna medborgare på det här sättet.

En utgångspunkt för översynen blir därmed att svenska medborgare ska kunna belönas inom ordensväsendet och att tilldelningar av utmärkelser inom Vasaorden och Svärdsorden ska återupptas. Som tidigare ser vi framför oss att det formella beslutet om utmärkelser fattas av den organisation som är huvudman för ordensväsendet, Kungl. Maj:ts Orden, men att det ska vara på förord av regeringen. I praktiken blir det alltså därmed regeringen som avgör vem som ska kunna få en orden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Samtidigt är det viktigt att stärka den folkliga förankringen för ordensväsendet och de offentliga belöningarna i övrigt. Därmed bör man också se över möjligheterna för enskilda medborgare att nominera andra enskilda för belöning. Jag tror att det är viktigt att slå fast att det här inte handlar om att belöna en elit i Stockholm utan att det handlar om att Sverige ska visa uppskattning för människor på lokal, regional, nationell och internationell nivå som har gjort extraordinära insatser för vårt land inom kultur, Försvarsmakten, statsförvaltningen, vetenskap, mediesektorn och näringslivet.

Det kan finnas många olika insatser som förtjänar att uppmärksammas och belönas av Sverige, och det gäller då att hitta kriterier och system så att det här verkligen blir ett belöningssystem som får en bred folklig förankring och också uppmärksammar insatser och prestationer över hela landet.

Jag är övertygad om att de olika förslag som finns i det här reformpaketet innebär att vi kan stärka vår samhällsgemenskap och förtroendet för våra institutioner och därmed på olika sätt bygga ett starkare och mer sammanhållet Sverige.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Konstitutionsutskottets ordförande fångade verkligen in kärnan i vad det är som har drivit oss sex partier - Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna - som har arbetat med att lägga fram ett tillkännagivande i dessa frågor.

Jag fick en reprimand från bänken - jag glömde visst Miljöpartiet. Jag ska be att få lägga till det i uppräkningen, fru talman.

Det handlar om att fokusera på sådant som är positivt och att slå vakt om och utveckla den samhällsgemenskap som vi ser att vi alla behöver. Det syftar till att se på vad som kan göras för att samhällsgemenskapens institutionella delar också kan vara i tiden anpassade.

Våra partier har närmat sig frågan om statsskicket från olika ideologiska utgångspunkter. Vi står dock bakom den kompromiss som kallas Torekovskompromissen. Den ligger som en av grunderna för regeringsformen och innebär att monarkin bevaras, samtidigt som monarken själv fråntas all formell politisk makt och i stället har som sin främsta uppgift att tillsammans med andra medlemmar av kungahuset företräda Sverige och vara en nationell symbol.

Det är i det ljuset vi har funnit att det vore riktigt att avgränsa antalet medlemmar i den kungliga familjen som har tjänstgöringsplikter för att fylla den roll som regeringsformen anger. Det är på det sättet vi tycker att vi reformerar Sverige i tiden. Kungafamiljen i övrigt bör som alla vi andra tänka på studier och arbete och förena det med ett bra familjeliv och ett engagemang i samhället på det sätt som passar både läggning och ställning.

Den parlamentariska utredningen ska därför arbeta i samråd med hovet och se hur riksdagens anslag till hovet kan bidra till att kungahusets officiella åtaganden främst utförs av ett begränsat antal av dess medlemmar och utarbeta principer för detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Vi har också varit inne på en fråga som har tagits upp och som har en liknande karaktär. Det är frågan om allmänna flaggdagar. Vår ordförande har gått in på det, och jag vill lägga till en sak. Vi fick till det här riksmötet en motion från Yasmine Larsson, Socialdemokraterna, med ett önskemål om att vi skulle celebrera en gång i år, den 17 december, när det är 100 år sedan riksdagen fattade det principiella beslutet om att införa allmän och lika rösträtt i Sverige för kvinnor och män. Detta genomfördes sedan efter några år.

Vi tycker att det är ett värdigt sätt att celebrera. Lika dramatiskt som det som hände i Sveriges riksdag dessa dagar är det som hände i Sveriges riksdag när Norge år 1905 förklarade att man gick ur unionen med Sverige. Det stod och vägde: Skulle dessa händelser och kriser lösas med fredliga metoder, eller skulle det bli våldsanvändning?

Man lyckades att komma ifrån detta i det verkliga livet. Man lyckades även att fastlägga en stabilitet genom att både de dåvarande vänsterpartierna och de dåvarande högerpartierna gjorde kompromisser i fråga om kraven i förhandlingarna med Norge och om hur rösträttsreglerna skulle utformas.

Fru talman! Framsyntheten i detta visade sig när Sverige senare utsattes för stora prövningar och det var möjligt att bilda en samlingsregering under andra världskriget mellan de partier som både 1905 och 1918 hade satt det gemensamma vaktslåendet om fred, och därmed också om lika rättigheter, som en hjärtesak.

Därför hoppas jag att vi ska tillgodose en flaggdag i år. Det ska tillsättas en utredning. Den får väl fundera över om det ska vara så också i framtiden; det ska utredningen ha fria händer att göra. Men att vi nu når fram till detta känns som en betydelsefull manifestation av en av de mest betydelsefulla och samtidigt kritiska parlamentariskt lösta samhällskonflikterna i vårt Sveriges utveckling.

Med detta ber jag att få yrka bifall till utskottets förslag i alla dess delar.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar nu KU28 Allmänna helgdagar m.m. Det är ett lite ovanligt betänkande; det handlar ju om ett rent motionsbetänkande med motioner från allmänna motionstiden. Det normala är ju att man avslår det mesta, och någon enstaka gång bifaller man någonting.

Denna gång har konstitutionsutskottet tagit på sig ett något större mandat i syfte att faktiskt göra något mer än bara titta på de enskilda motionerna. Utskottet föreslår med stöd av initiativrätten tre tillkännagivanden om en parlamentariskt sammansatt kommitté om det offentliga belöningssystemet, allmänna flaggdagar och utformningen av anslaget till hovet.

Utskottet föreslår vidare ett tillkännagivande om en tillfällig flaggdag med anledning av demokratins genombrott. Riksdagen planerar ju att fira demokratins 100-årsjubileum under de kommande fyra åren, och en flaggdag blir ytterligare ett sätt att fira det fantastiska med demokratin. Jag är inte säker på att vi har haft någon tillfällig flaggdag tidigare, men om det är någon gång som man ska sätta igång med att göra någonting är det väl just för att fira vår demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

De övriga motionerna föreslår vi att man avslår. Vi hänvisar i huvudsak till tidigare ställningstaganden.

Flera tidigare debattörer har varit inne på diskussionen om de offentliga belöningssystemen, som ju har långa anor och traditioner men som inte riktigt har följt med sin tid.

Även frågan om utformningen av anslaget till hovet behöver ses över. Jag tycker att det är bra att vi nu har en möjlighet att i en utredning belysa dessa frågor och gå lite djupare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag skulle kunna vara väldigt kortfattad i detta lilla anförande.

Jag vill inleda med att helt instämma i vad konstitutionsutskottets ordförande Andreas Norlén och utskottets vice ordförande Björn von Sydow har framfört när det gäller utskottets initiativ och bakgrunden till de fyra initiativ som konstitutionsutskottet nu framför i detta betänkande om allmänna helgdagar.

Vi utnyttjar den initiativrätt som riksdagens utskott har. Tillkännagivandet om en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska utreda det offentliga belöningssystemet, allmänna flaggdagar och utformningen av anslaget till hovet bygger på en överenskommelse som har träffats mellan partier i riksdagen. Det är tänkt att den närmare utformningen av dessa förslag ska presenteras i en parlamentarisk utredning och att förslagen senare ska kunna genomföras.

Tillkännagivandet om en tillfällig flaggdag med anledning av demokratins genombrott bygger på en S-motion till riksdagen. Vi har för en stund sedan här i riksdagen haft sammanträde i den grupp som arbetar med högtidlighållandet av demokratijubileet som vi ska fira från 2018 till 2021. Denna tillfälliga flaggdag skulle vara den 17 december i år, eftersom det är den dag som Sveriges riksdag fattade beslut om genomförandet av demokratin. Tanken är att firandet ska pågå till 2021, när de första kvinnliga ledamöterna tog plats i riksdagen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande med dessa fyra utskottsinitiativ om utredning av belöningssystemet, allmänna flaggdagar, anslaget till hovet och den tillfälliga flaggdagen den 17 december 2018.

(Applåder)

Fru talman! Även jag vill börja med att instämma i Andreas Norléns och Björn von Sydows inlägg. Det är som bekant så vi jobbar i KU.

Som tidigare sagts rör detta betänkande frågor om det offentliga belöningssystemet, flaggdagar och flaggning, men det rör också frågor om EU-flaggan, Sveriges nationalsång, nationella symboler, allmänna helgdagar, ett civilkuragepris och minnet av Harry Nordlund.

Den stora händelsen är dock onekligen att vi föreslår ett tillkännagivande om en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska utreda det offentliga belöningssystemet, allmänna flaggdagar och utformningen av anslaget till hovet. I och med detta får vi i Liberalerna anse att vår motion om en översyn av det officiella belöningssystemet för att återinföra möjligheten utdela officiella ordnar till svenska medborgare är fördelaktigt behandlad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Den liberala motionen skrevs just för att vi tror att varje nation har behov av ett belöningssystem för att uttrycka det allmännas tack till individer som utfört tjänster av ett särskilt slag inom samhällets olika områden.

Det innebär inte att Liberalerna förespråkar en tillbakagång till riddartiden och dåtidens samhällssyn på rang och stånd. Det innebär inte heller att vi som medmänniskor inte ska hjälpa varandra om vi inte får medalj som belöning och som tack.

Det innebär däremot att vi ser att den nuvarande ordningen för statens belöningssystem är splittrad och förlegad. Sverige behöver ett genomtänkt system, som är anpassat till dagens behov, för hur individer som har utfört allmännyttiga insatser av särskilt slag ska kunna uppmärksammas. Det är till exempel helt orimligt att det inte går att dela ut ordnar till svenska medborgare, men de finns kvar att dela ut till utländska medborgare. Samtidigt ökar vår försvarsmakt ständigt sin närvaro och sin medverkan i internationella insatser.

Eftersom det i vakuumet av just svenska belöningar för svenskar har uppstått ett behov av möjligheten att premiera insatser har vi i dag ett virrvarr av olika och svårbegripliga system. Det är med detta som vi vill komma till rätta genom detta utskottsinitiativ.

Man kan också hoppas att den motion om ett tillkännagivande till regeringen om att på ett lämpligt och värdigt sätt uppmärksamma den tidigare nämnda Harry Nordlund - han var för övrigt den enda svenska pilot som dödades i en luftstrid över svenskt territorium under andra världskriget - som utskottet i dag avslår, inte hade behövt skrivas om den nu föreslagna översynen av belöningssystemet redan hade genomförts.

Herr talman! Låt mig som liberal på förekommen anledning säga att oavsett om man är republikan eller monarkist är en översyn av allmänna flaggdagar och anslaget till hovet, som utskottet nu tillkännagett, helt rimlig och nödvändig.

Jag står bakom Torekovskompromissen, vilket vi här brukar debattera huruvida jag gör eller inte. Den fungerar väl. Men vi måste kunna föra en diskussion kring hur vi avgränsar den krets i kungahuset som förväntas utföra officiella uppdrag för landet och som därmed också kan göra anspråk på både flaggdagar och medel ur statsbudgeten.

Detta visa utskott föreslår också ett tillkännagivande om en tillfällig flaggdag med anledning av demokratins genombrott. Den 17 december i år är det som bekant 100 år sedan riksdagen fattade beslutet att införa allmän och lika rösträtt i Sverige. Beslutet föregicks av många års hård kamp i rösträttsrörelsen, där liberaler och socialdemokrater stod på samma barrikad. Det är tack vare den kampen som jag i dag kan stå här och debattera. Därför instämmer jag i allra högsta grad med motionären om att ett högtidlighållande av hundraårsminnet av rösträttsreformen bör firas som den nationella angelägenhet det är.

Herr talman! Som skåning skulle jag kunna hålla ett långt anförande till stöd för den skånska flaggan. Men jag väljer att tills vidare föra den debatten utanför denna sal för att förhoppningsvis om några år kunna komma tillbaka med ett nytt tillkännagivande från KU, då med innebörden att den granna rödgula flaggan ska ges officiell status.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

(Applåder)

Herr talman! I god och mycket bred enighet föreslår konstitutionsutskottet reformer som innebär att vi stärker och samlar vårt land. Alla partier, med något undantag, är med på alla detaljerna, även vad gäller ordensväsendet. Då är frågan hur man nalkas detta. Är det mossigt eller är det en reform?

Jag vill ta mitt eget parti som exempel. Kristdemokraterna kom in i riksdagen 1991 och har inte varit med om de strider som har varit 1905, 1914 och i början på 70-talet, som ledde till Torekovsöverenskommelsen, utan vi har att ta ställning till den verklighet som är nu. Då omfattar Kristdemokraterna Torekovsöverenskommelsen med övertygelse och entusiasm och menar att det är ett bra sakernas tillstånd.

Kungen är en historisk och enande symbol som går tusen år tillbaka i vår historia. Det är inte fel, för att uttrycka det så, utan det är väldigt rätt att han, eller hon om det är en drottning, får förena vårt land ovanför alla politiska motsättningar och åsikter och representera det utåt. För detta behöver vi samla oss och utrusta kungen, eller drottningen när så är, med redskap för att kunna representera och utföra sina uppgifter på ett bra sätt.

Jag menar att man ska se denna reform som ett led i att stärka vår gemenskap med kungen som samlande symbol för landet i en tid när omvärlden är osäker. Främmande makt övar på ett aggressivt sätt, och vi har populism inom vårt eget land. Då behöver vi allt som samlar, och kungen samlar oss uppenbarligen. Och vi är allesammans enade om Torekovsöverenskommelsen, som säger att kungen inte har någon politisk makt men däremot mandatet och makten att förena oss och stå upp för Sverige gentemot vår omvärld.

Att fira en tillfällig flaggdag låter väl jättebra. Det ställer sig Kristdemokraterna, liksom övriga partier, med entusiasm bakom. Vi är stolta och tacksamma för 100 år av full demokrati. Visst fanns det delar av det tidigare. Det har många år dessförinnan funnits demokrati i mindre sammanhang, dock inte i staten. Men när nu Sverige har haft demokrati med både mäns och kvinnors rösträtt vill vi vara med och fira det, och en tillfällig flaggdag för att fira demokratins hundraårsjubileum är vi gärna med på.

Det är också rimligt att vi ser över kungahusets storlek och apanaget, att vi försöker fokusera på att ge statschefen de redskap som behövs när det handlar om apanaget och inte sprider ut det till en växande skara och därmed inflaterar statsskicket. Vi ställer oss bakom översynen.

När det gäller ordensväsendet skulle man kunna argumentera att det är mossigt. Kristdemokraterna har inte varit med om att vare sig införa, avskaffa eller begränsa det. Men vi ställer oss helhjärtat bakom den föreslagna reformen. Varför då? Jo, därför att det är bra att staten uppmuntrar, erkänner och lyfter fram människor som gör något utöver det vanliga. Hur ska man då göra det i så fall? Ska man, som med Nobelpriset, ge mycket pengar till någon som har gjort någonting speciellt? Har man verkligen gjort någonting utöver det vanliga kan det kanske inte mätas i pengar - ingen skugga över Nobelpriset. Däremot kan man på ett sätt som är allmänt vedertaget hedra med en medalj, med en orden, med en erkänsla. Vad ligger bakom detta? Jo, vår gemensamma bekräftelse att det du gjorde var bra, att vi står bakom det och vill tacka dig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Det går inte att jämföra detta med att hedra någon med ett konstverk eller en kristallvas. Detta är på en helt annan nivå. Här handlar det om att hedra någon för berömvärda insatser, och det stärker ytterligare kungens ställning. Hur då? Jo, kungen får möjlighet att å hela statens vägnar hedra någon. Varför då? Kungen delar ut ordnarna, och det är en god sak. Han gör det med Nobelpriset, och han gör det med ordnarna men på den valda regeringens uppdrag.

Därmed tycker jag att kungen på något sätt framstår som en tydligare förenande länk bakåt i historien men också framåt inför påfrestningar som vårt land kan komma att utsättas för.

Herr talman! Tidigare talare har gått igenom rätt mycket i utskottsinitiativet om det offentliga belöningssystemet, flaggdagarna och begränsningen av antalet tjänstgörande i kungahuset. Jag kommer att reflektera lite ytterligare över detta.

Tidigare fanns en automatisk begränsning av kungahusets storlek genom vad vi i dag tycker väldigt föråldrade bestämmelser om arvsföljden. Dels hade vi inte kvinnlig tronföljd, dels hade vi en bestämmelse om att man inte fick gifta sig med tredje mans dotter, det vill säga någon som inte tillhörde ett furstehus. Då skulle man åka ur arvsföljden.

När man tillämpar successionsordningen på det sättet begränsas kungahuset ganska rejält. Jag kan som exempel ta Gustav VI Adolf, som hade många söner. En av dem fick till och med avstå från att gifta sig för att det skulle finnas någon prins vid sidan av vår nuvarande kung, vilket ledde till en personlig tragedi. Alla hans bröder blev av med både Serafimerorden och titlar för att de gifte sig av kärlek. Så såg successionsordningen ut. Då begränsades kungahuset automatiskt, och man hade inte bekymmer med att apanaget skulle spridas ut till för många.

När den ryske tsaren på 1800-talet såg att den ryska kejsarfamiljen växte ofantligt och att den ryska statskassan utsattes för omfattande hot av ett alltför stort kejsarhus insåg han att en begränsning var nödvändig. När vi nu ser följderna av de moderniseringar av vår successionsordning som har skett måste vi inse detsamma. Landskapen räcker snart inte till åt alla hertigar och hertiginnor, och att återerövra Finland för att få hertigdömen så att det räcker är inte en lösning. I stället ligger nog lösningen i en begränsning av kungahusets storlek.

Ska vi ha en legitimitet för vårt nuvarande statsskick, och vi står som bekant bakom Torekovsöverenskommelsen, måste vi också värna denna legitimitet. Det kräver att vi även måste se de problem som växer fram som en följd av de förändringar som har gjorts i successionsordningen.

En annan fråga som har diskuterats är de allmänna flaggdagarna. Traditionellt sett var de allmänna flaggdagarna i huvudsak av religiös härkomst eller knutna till kungahuset. Flera partier har tryckt på om nya flaggdagar, och nyligen infördes veterandagen.

Ska vi införa nya flaggdagar som högtidlighåller lämpliga saker i samhället måste vi vara beredda att se över vilka av de traditionella kungliga och religiösa flaggdagarna vi kan avstå från. Då bör vi fundera på om det vid ett tronskifte är rimligt att pojken från Ockelbos födelsedag och namnsdag ska bli flaggdagar. Det känns inte så för en modern svensk. För systemets legitimitet är det då också rimligt att vi ser över bestämmelserna för de allmänna flaggdagarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Det ordensväsen som fanns fram till 1970-talet var obsolet. Blev man byrådirektör fick man en vasatrissa, steg man upp en tjänstegrad fick man ett band att sätta på tvären och steg man upp en tjänstegrad till fick man något till halsen också. Detta blev lite löjeväckande, och belöningssystemet tappade i respekt.

Runt om i världen finns dock denna typ av belöningssystem, och ganska många kommuner i Sverige delar ut medaljer. Från min tid som kommunalråd vet jag att människor som brinner för en fråga i en förening eller liknande sätter stort värde på att få en sådan medalj.

Jag har själv fått en finländsk orden för insatser för finska språket i Sverige. När den finska presidenten hörde av sig till mig om det - det gjorde inget att det var en vecka före en valdag i en stad med 20 procent finsktalande; det var helt okej - var det väldigt glädjande och en erkänsla för en arbetsinsats.

Jag tror att det finns anledning att fundera över om vi inte kan uppmärksamma händelser på ett lämpligt sätt.

Som en kompensation för ordensväsendets avskaffande har det växt fram en ganska oreglerad flora av medaljer inom försvaret och regeringen. Även kungens Serafimerorden har fått en annan betydelse än vad den tidigare hade. Det finns anledning att se över hela denna flora i samband med översynen, även om det är ett ordensväsen av ett mer modernt snitt.

Jag yrkar bifall till KU:s förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)