Jessica Wetterling (V)

Motion till riksdagen 2022/23:245 av Nadja Awad m.fl. (V) Våld och vårdnad 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Utvärdering av vårdnadsreglerna 5 Polishämtning vid verkställighet av beslut 6 Domares barnkompetens 7 Barnprotokoll 8 Särskilda ombud för barn

Inlämnad

2022-11-17

Förslag

9

Datum

2022-11-17

Utskottsberedning

2022/23:CU6

Riksdagsbeslut

(9 yrkanden): 8 avslag, 1 bifall,

Motion till riksdagen 2022/23:248 av Tony Haddou m.fl. (V) EU:s migrationspolitik 1  Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 3.1 Hösten 2015 4 EU:s nya migrationsförslag 4.1 Tillfällig frivillig omfördelning av asylsökande 5 En ny flyktingpolitik 5.1 Vidarebosättningsförordning

Inlämnad

2022-11-17

Förslag

18

Datum

2022-11-17

Utskottsberedning

2022/23:JuU10 2022/23:SfU15

Riksdagsbeslut

(18 yrkanden): 18 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:244 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) Polisen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Polismyndigheten i uppdrag att stärka förmågan till strategisk planering, styrning och verksamhetsutveckling, att utveckla uppföljningen

Inlämnad

2022-11-17

Förslag

7

Datum

2022-11-17

Utskottsberedning

2022/23:JuU10

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar och grundlagsändringar. Grundlagsändringarna är ett så kallat vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i den delen vid ett tidigare tillfälle.

Lagförslagen innebär bland annat att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri kriminaliseras och förs in i brottsbalken.

Riksdagen sa också ja till det vilande förslaget om ändringar i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Ändringarna innebär bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri även blir kriminaliserat som tryck- och yttrandefrihetsbrott.

Lagändringarna innebär även begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

Eftersom förslaget i vissa delar gäller ändringar i grundlagar krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

35, 99 minuter

Justering

2022-11-10

Datum

2023-09-06

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i två av Sveriges grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• En bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen om vidaresändningsplikt av vissa program förtydligas och utvidgas.

Eftersom det är grundlagar som ska ändras krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 11 maj 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till det vilande förslaget.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny så kallad forumregel, det vill säga en regel om vilken domstol som ska ta upp en viss typ av mål. Enligt förslaget ska yttrandefrihetsmål om vissa satellitsändningar från utlandet tas upp av Stockholms tingsrätt. Detta gäller om programmet huvudsakligen tas emot och vidaresänds i Sverige. 

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2022-11-10

Datum

2022-11-11

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-11-08

Datum

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Motion till riksdagen 2022/23:86 av Nadja Awad m.fl. (V) Konsumentfrågor 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheten att göra kommunerna skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2022-11-15

Förslag

7

Datum

2022-11-15

Utskottsberedning

2022/23:CU7 2022/23:CU8 2022/23:SoU18

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:83 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) En brottsofferombudsman Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning i syfte att se över frågan om att inrätta en brottsofferombudsman och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2022-11-15

Förslag

1

Datum

2022-11-15

Utskottsberedning

2022/23:JuU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:56 av Jessica Wetterling m.fl. (V) Grundlagsskydd för gemensam egendom 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning som ser över frågan om hur ett effektivt grundlagsskydd för gemensam egendom ska utformas

Inlämnad

2022-11-14

Förslag

2

Datum

2022-11-14

Utskottsberedning

2022/23:KU30

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:33 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C, S, L, V, MP) Dags för ett modernt statsskick Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tillsättas en utredning om avskaffande av monarkin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer

Inlämnad

2022-10-28

Förslag

6

Datum

2022-10-28

Utskottsberedning

2022/23:KU30

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:15 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:284 Ett höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandrare 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om krav på heltidsanställning för att bevilja

Inlämnad

2022-10-07

Förslag

2

Datum

2022-10-07

Utskottsberedning

2022/23:SfU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2022/23:14 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av skr. 2021/22:282 Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som gör att målet

Inlämnad

2022-10-07

Förslag

1

Datum

2022-10-07

Utskottsberedning

2022/23:SfU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt system för offentlig belöning. Systemet ska uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där hen verkar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna. Förslagen innebär att dagen för val till Europaparlamentet bör vara allmän flaggdag och att de kungliga flaggdagarna bör vara färre än i dag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

41, 254 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-07

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Integritetsskyddsmyndigheten, Imy, ska vart fjärde år lämna en redovisning till regeringen om utvecklingen på it-området när det gäller frågor om integritet och ny teknik. I en skrivelse till riksdagen kommenterar regeringen de slutsatser, iakttagelser och rekommendationer som Imy gör i sin redovisning, Integritetsskyddsrapport 2020.

Riksdagen värdesätter den nya ordningen att Integritetsskyddsmyndigheten vart fjärde år överlämnar en redovisning till regeringen om de här frågorna och att regeringen i en skrivelse till riksdagen kommenterar redovisningen. Riksdagen framhåller att det är viktigt att frågorna bevakas och noterar att regeringen avser att bedriva ett systematiskt och aktivt arbete med att följa utvecklingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen anser att en utredning bör få i uppdrag att överväga möjliga åtgärder för att förhindra sådan utländsk finansiering av religiös verksamhet i Sverige som syftar till att sprida extremism och icke-demokratiska budskap. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att utskottet behandlade cirka 100 förslag om fri- och rättigheter och förebyggande av våldsbejakande extremism i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

 

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

24

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Motion till riksdagen 2021/22:4762 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:252 Extra ändringsbudget för 2022 Stöd till jordbruket och fiskerinäringen samt kompensation för höga energipriser 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om kompensation för höga drivmedelskostnader.

Inlämnad

2022-06-07

Förslag

5

Datum

2022-06-07

Utskottsberedning

2021/22:FiU48

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 2 avslag, 3 bifall,

Riksdagen har behandlat en framställning från riksdagsstyrelsen som handlar om den uppföljning som Riksdagens coronakommitté gjort. Kommittén har bestått av en grupp med ledamöter från samtliga riksdagspartier som följt upp riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin under främst 2020.

Kommittén har lämnat en rad förslag på sådant som riksdagen och Riksdagsförvaltningen bör överväga inför kommande kriser i fredstid.
Kommittén anser bland annat att det bör övervägas att införa en ramreglering för riksdagens arbete i kris. Regleringen kan exempelvis innehålla bestämmelser om beslut på distans och hur en delegation som kan agera under vissa extraordinära omständigheter kan skapas.

Kommittén anser också att det kan finnas skäl att överväga hur riksdagen mer systematiskt kan följa upp riksdagens bemyndiganden till regeringen, det vill säga hur det fungerat då riksdagen gett regeringen rätt att införa vissa regler i samhället.

Utöver dessa exempel har Riksdagens coronakommitté redovisat ytterligare överväganden. 

Riksdagen lade riksdagsstyrelsens framställning om Riksdagens coronakommittés uppföljning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Motion till riksdagen 2021/22:4754 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2021/22:250 Åtgärder för en jämnare fördelning av boende för vissa skyddsbehövande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att införa sanktioner

Inlämnad

2022-05-30

Förslag

1

Datum

2022-05-30

Utskottsberedning

2021/22:SfU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Efter förslag från konstitutionsutskottet, KU, sa riksdagen nej till förslag i motioner om riksdagens arbetsformer. Förslagen rör frågor om bland annat riksmötets öppnande, EU-flaggan i plenisalen, riksdagens utskott, placeringen i plenisalen, riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, utskottens och riksdagsledamöternas resor, motionsrätten, val av talmän och utskottspresidier, lagstiftningsarbete i riksdagen, antalet vice ordförande i utskotten och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

I samband med sin behandling av motionsförslagen behandlade KU också en uppföljning och utvärdering av tillämpningen av utskottsinitiativ inom riksdagen. Antalet utskottsinitiativ som föreslagits och beslutats inom något av riksdagens utskott har ökat. Detta gäller framför allt under de två senaste riksmötena, 2019/20 och 2020/21, då ökningen har varit stor. Det konstaterar en arbetsgrupp inom konstitutionsutskottet, som på utskottets uppdrag genomfört uppföljningen och utvärderingen om utskottsinitiativ. Fler utskottsinitiativ beslutas dessutom av oeniga utskott, där beslutet om att lägga fram förslaget till riksdagen alltså inte är enhälligt. Arbetsgruppen anför bland annat att det är tydligt att bestämmelserna om utskottsinitiativ till viss del har kommit att tillämpas på ett sätt som inte var avsett. KU ställer sig bakom gruppens iakttagelser och slutsatser.

Ett utskottsinitiativ är ett förslag som enligt riksdagsordningen får väckas i ett utskott. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter. Om ett utskott beslutar om ett utskottsinitiativ behandlas det på vanligt sätt genom ett betänkande från utskottet som debatteras och beslutas i kammaren.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

22

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2022-05-04

Datum

2022-05-06

Bordläggning

2022-05-10

Debatt

2022-05-11

Beslut

2022-05-11