Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Betänkande 2022/23:TU1

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 december 2022

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

79 miljarder till kommunikationer (TU1)

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2022-12-08
Justering: 2022-12-13
Trycklov: 2022-12-13
Betänkande 2022/23:TU1

Alla beredningar i utskottet

2022-12-01, 2022-12-06, 2022-12-08

79 miljarder till kommunikationer (TU1)

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Trafikutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2022-12-16
Debatt i kammaren: 2022-12-17
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:TU1, Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Debatt om förslag 2022/23:TU1

Webb-tv: Utgiftsområde 22 Kommunikationer

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 26 Thomas Morell (SD)

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande TU1.

Kommunikationer

Sverigedemokraterna understryker infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig dock inte enbart till vägar som transportmedel. Vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om personer eller gods ska färdas på väg, på järnväg, med flyg eller i sjöfart måste infrastrukturen vara robust - oavsett årstid. Sverige är ett avlångt land i Europas utkant. Därmed är hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven vid varje given tidpunkt.

För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor och när det gäller räddningsflyg, brandflyg och polisflyg samt inte minst för försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela landet.

Herr talman! Sverigedemokraterna säger, tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, nej till projektet med höghastighetståg. Vi säger däremot inte nej till att stärka det svenska järnvägsnätet. Insatserna ska i första hand riktas mot ökat underhåll för att stärka järnvägens robusthet. Där det krävs ska flaskhalsar byggas bort för att därmed öka järnvägens kapacitet. Projektet med höghastighetståg är en gökunge som allvarligt skadar landets övriga infrastruktur.

I ett väl fungerande och hållbart samhälle ska rätt förutsättningar skapas för att transporterna ska kunna samverka i samtliga trafikslag. Oavsett om vi talar om leveranser av livsmedel till en lokal butik på den svenska landsbygden eller om vi talar om tunga transporter till och från industrin eller om vi talar om regionala gods- eller persontransporter är dessa viktiga för att vårt samhälle ska fungera. Viktiga samhällsfunktioner som försvar, räddningstjänst, sjukvård och polis är i stort behov av väl fungerande vägar, järnvägar, farleder och flygplatser.

Rysslands invasion av Ukraina visar med all önskvärd tydlighet hur viktig en fungerande infrastruktur är för ett lands försvarsförmåga. För industrin i norr är sjöfarten viktig, och just sjöfarten kommer att vara än viktigare i framtiden som ett resultat av de stora investeringar som sker i Norrland. Sjöfartsverket får i budgetpropositionen ett beställningsbemyndigande och kan därmed påbörja arbetet med att upphandla nya isbrytare under året.

Herr talman! I betänkandet ökas anslagen för utveckling av statens transportinfrastruktur till 34,5 miljarder. Det är en välbehövlig höjning av anslagen. Den är långt ifrån tillräcklig, men det är ändå en tydlig vilja att öka anslagen för att stärka en viktig del av vårt samhälles blodomlopp.

Även anslaget för vidmakthållande av väg ökas, till 17,3 miljarder, vilket är av yttersta vikt för att på något sätt bearbeta den underhållsskuld som finns på vägsidan.

Herr talman! Jag ska säga några ord om den myndighet som ansvarar för våra vägar och järnvägar, alltså Trafikverket. Trafikverket, som är satt att ansvara för den långsiktiga planeringen av infrastruktur för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart samt för byggande och drift av statliga vägar och järnvägar, har under åtta år med socialdemokratiska regeringar växt med hela 48 procent, till 10 316 personer. Så kan det inte få fortsätta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För oss är det avgörande att hushålla med skattebetalarnas pengar, vilket även borde vara statens skyldighet. Här anser vi att Socialdemokraterna och Trafikverket har misslyckats kapitalt. Vi anser att experimentet med ett sammanslaget trafikverk nu har nått vägs ände. Vi är övertygade om att en uppdelning och därmed en återgång till ett separat vägverk och ett separat banverk är rätt väg att gå - liksom en kraftigt minskad administrativ kostym. Ett första steg är att initiera en myndighetsöversyn.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag summera vår ståndpunkt. För oss är det centralt att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften. Den digitala infrastrukturen är inte att förglömma - den är också väldigt viktig.

Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier som enbart är anpassade för människor som bor i större städer. Sverige behöver en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vi ser fram emot att utveckla infrastrukturen tillsammans med den nya regeringen. Detta betänkande, som vi behandlar i dag, är ett första steg på den vägen.

Jag vill också nämna lite grann vad som står i den nationella infrastrukturplanen. Det står att både vägnätet och järnvägen kommer att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Väg och järnväg kommer alltså att vara i sämre skick 2033 än det är i dag. Och alla ni som är ute på vägarna ser hur underhållet på vägsidan har försämrats de senaste åren. Vi såg häromdagen en mycket allvarlig olycka på E18, där en person avled och fyra blev svårt skadade. Det var alltså bristande halkbekämpning som var grunden till den olyckan.

Förra vintern såg vi samma situation. Man stod stilla i flera timmar på de stora stråken på våra Europavägar. Det är ett stillestånd som kostar för åkerier och i slutändan konsumenterna cirka 1 000 kronor i timmen för varje bil som står stilla. Det är snart stora pengar. Och åkerierna lägger enorma belopp i skatter varje år för att betala för ett fungerande vägunderhåll. Där har det brustit. Den gamla regeringen har ett stort ansvar för att vi har en situation där underhåll av våra vägar inte fungerar och där underhåll av järnvägen inte fungerar. Samtidigt avsåg man att lägga 104 miljarder på höghastighetståg i den senaste planen. Det är ett projekt som skulle ha undanträngningseffekter när det gäller all annan infrastruktur. Och vi kommer att ha ett sämre läge 2033 än vad vi har i dag. Så kan vi inte ha det.

Nu är det en ny inriktning på politiken för infrastrukturen, och det är jätteviktigt.


Anf. 27 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Något som Thomas Morell inte alls nämnde i sitt anförande är den stora klimatutmaning som vi har, Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Sju av åtta partier i riksdagen stod bakom det klimatpolitiska ramverket - dock inte det parti som Morell tillhör. Vi säger att vi ska minska utsläppen med 70 procent till 2030, jämfört med 2010, när det handlar om transporter.

Nu är ni, Thomas Morell, en del av regeringsunderlaget och har lite mer ansvar än när ni är i en oppositionsroll när det handlar om vad vi faktiskt ska göra. Ni har i den budget som riksdagen antog häromdagen tagit bort reduktionsplikten. Ni tänker inte ändra reseavdraget utan fortsätta gynna bilister. Ni har dragit in klimatbonusen för elbilar. Ni har sänkt skatten för fossila drivmedel. Ni minskar järnvägsunderhållet. Ni halverar stadsmiljöavtalen. Men vad jag vet har ni fortfarande inte ändrat klimatmålen, så min fråga till Thomas är: Hur ska vi med er politik uppnå klimatmålen och en reducering med 70 procent?


Anf. 28 Thomas Morell (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag tackar för frågan. Att prata om att minska utsläppen leder inte till en praktisk förändring. Det som kännetecknade den förra regeringen var att det var väldigt mycket prat och lite verkstad. Framför allt var det väldigt lite kunskap om vad de olika åtgärderna faktiskt får för resultat.

Vi har varit kritiska mot reduktionsplikten, för vi anser inte att den leder framåt i den frågan. Vi vill hellre ha en ökad elektrifiering, alltså elektrifierade fordon, kanske främst på den tunga sidan.

Jag var och tittade på ett bilmärke - jag ska inte säga vilket det var - som ska börja säljas i Sverige i början av nästa år. Det finns dock ingen plats i detta land där detta fordon kan laddas i dag. Vi pratar om en tung lastbil som kan gå i 50 mil, alltså ett fullstort ekipage. Det finns ingen laddpunkt i dag, utan då får man ladda den med sämre effekt, vilket tar längre tid.

Tekniken finns. Fordon finns att beställa. Man kan gå och skriva på ett köpekontrakt i dag. Men infrastrukturen för att försörja fordonen med ström finns inte. Det blir lite lustigt i den här debatten. En lastbil som inte kan användas är ju rätt värdelös. Den utför inget arbete för att det ska finnas mat i butiken, läkemedel på apoteket och vad det nu kan vara, ett arbete som både jag och ledamoten och jag förväntar oss.

Förändringen måste gå hand i hand. Företag, teknik, privatpersoner och samhället ska kunna gå i takt i förändringen. Så har det inte varit. Vi vill ändra på det.


Anf. 29 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Tack, Thomas Morell, för svaret!

Tycka kan man såklart göra, men jag tycker att det är bra om man håller sig till fakta.

Mellan 2010 och 2020 har utsläppen minskat med 25 procent. Det räcker inte, men det är ändå en minskning. Ledamoten stod alldeles nyss och sa att vi snackar men inte gör något. Uppenbarligen har den tidigare S-ledda regeringen ändå gjort någonting, eftersom utsläppen har minskat med 25 procent.

Ledamoten brukar i vanliga fall prata sig varm för åkeriföretag, och ledande lastbilsaktörer och uppstartsaktörer inom fossilfria drivmedel efterfrågar en politik som ligger i linje med klimatmålen. Men det är inte det vi ser just nu. Vi har också under den förra mandatperioden tillsatt 2030-sekretariatet, som just är, som jag inledde med, fakta kring hur det ligger till. Jag tycker nog att ledamoten och hans parti ska titta lite grann på vad 2030-sekretariatet egentligen säger. Vad är det vi har lovat att vi ska uppnå?

Elektrifiering är såklart jätteviktigt, men vi måste göra fler saker än det. Och det var ändå den tidigare, S-ledda regeringen som inledde det kraftfulla arbetet till exempel med laddstolpar. Sedan finns det mer att göra, och det är ju bra att man fortsätter det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Min fråga kvarstår därför: Vad vill Sverigedemokraterna, som står utanför men ändå innanför, göra?


Anf. 30 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Att utsläppen minskar beror till stor del på att tekniken har gått framåt. Ett fullstort ekipage i dag går att köra på mellan 2 ½ och 4 liter milen på landsväg, fullastat. För bara några år sedan fanns det inte möjlighet att göra detta. Det är klart att det minskar utsläppen.

Elektrifiering är en oerhört viktig del i omställningen. Men det är lite självbedrägeri att säga att reduktionsplikten kommer att leda det här framåt. Vi importerar 75 procent av det material som används för att producera biodrivmedel. Det mesta är slaktavfall från Australien. En livscykelanalys ger inte den effekt som man kan förvänta sig.

Många säger att beslutet att minska reduktionsplikten kommer att hämma den nationella produktionen av biodrivmedel. Så är det inte, för vi har ingen inhemsk produktion att tala om eftersom vi importerar. Det har heller inte så stor betydelse var på jorden den mängd biodrivmedel som vi har att tillgå förbränns någonstans. Om vi har en högre reduktionsplikt i Sverige och en lägre sådan lägre i Europa och man fördelar ut det bränsle som är tillgängligt i de olika länderna blir ju resultatet detsamma. Även om 100 procent av vårt bränsle skulle vara biodrivmedel blir inte effekten totalt sett annorlunda för det.

Att då ha en situation där företag och privatpersoner knappt klarar sin vardag är inte hållbart. Det skapar också en situation där det inte finns ekonomiska medel för att byta till ett bättre fordon.

Det här är kontraproduktivt. Här måste oppositionen tänka om, för detta kommer inte att leda till någonting positivt.


Anf. 31 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag skulle vilja ställa ett par frågor till ledamot Thomas Morell med anledning av anförandet.

Ledamoten pekade på att järnvägen är viktig, att det behövs ett ökat underhåll och att man behöver bygga bort flaskhalsar. Men när ledamoten säger att det behövs ett ökat underhåll blir det lite märkligt att läsa budget, för där tar man faktiskt från järnvägsunderhållet och lägger över det på vägar. Därför undrar jag lite på vilket sätt man kan läsa ut Sverigedemokraternas bild av att det behövs ett ökat underhåll, så att det blir mer än prat.

Ledamoten sa också att man äntligen har fått bort diskussionen om höghastighetsjärnvägen. Vi är, tror jag, rörande överens om att det behövs en ökad kapacitet, och det var väl också det som ledamoten menade angående flaskhalsar. Det kom ett väldigt snabbt besked från samarbetspartierna efter valet om att den här järnvägen skulle stoppas och att man skulle göra om.

Nu finns det en väldigt stor oro kopplat till de delar som ändå har kommit väldigt långt. Ledamoten och jag satt bara häromdagen och diskuterade till exempel Göteborg-Borås tillsammans med berörda parter. Vi nämnde också Alingsås-Göteborg, som vi båda vet är en svår del, men också Ostlänken och Lund-Hässleholm.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Då blir min fråga: Vad blir beskedet till alla de kommuner som har slutit avtal med staten om att göra detta? Ska man nu behöva vänta i värsta fall ytterligare fem tio år? Vad är Sverigedemokraternas besked till de här kommunerna som verkligen behöver en ökad kapacitet?


Anf. 32 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Om man tittar i budgeten har Trafikverket självt dragit tillbaka en del av anslagen, för man hade inte möjlighet att förbruka pengarna för järnvägsunderhåll.

Höghastighetståget ger inte de effekter man vill ha om vi pratar om ökad kapacitet för dem som pendlar och för godstrafik. Höghastighetsprojektet hade ju varit en unik bana enbart för höghastighetståg som inte skapat bättre förutsättningar vare sig för dem som pendlar med pendel eller regiontåg eller för godstransporter. De pengar som är avsatta för höghastighetståg kan i stället med fördel användas för att bygga bort flaskhalsar.

Vi kan ta ett exempel av många på vad det kan ge för effekter. Om vi håller oss till Västra stambanan är det den banan som har bland de största problemen i dag. Det stora problemet stavas Göteborg-Alingsås, för där har man störningar i trafiken som fortplantar sig upp i hela järnvägssystemet. Det står även i Trafikverkets egen utredning att även om man byggde hastighetståg och de skulle vara i full drift skulle problemet fortfarande kvarstå.

Finge man bort problemet där nere genom att göra investeringar skulle man öka kapaciteten på järnväg fyra gånger, och det skulle inte skapa de förseningseffekter man får uppe i hela systemet. Man skulle kunna sätta sig på en X2:a i Stockholm och vara nere i Göteborg två och en halv timme senare. Lite pengar - bra effekt.

Så kan vi göra på flera olika projekt i Sverige: snabba åtgärder som ökar kapaciteten, och man ökar också möjligheten till underhåll.


Anf. 33 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag ska försöka vara mycket mer konkret i mina frågor så att ledamoten får lättare att svara på de frågor jag har.

Jag frågade om Göteborg-Borås, Lund-Hässleholm och Ostlänken. Vad är beskedet? Kommer de att behöva vänta?

Vi vet ju att man i dag har fyraminuterstrafik med dubbeldäckare från Borås till Göteborg. Det korkar också igen när det gäller riksväg 40. Ska man behöva vänta där nu och kanske få en förlängning med fem till tio år bara för att den här regeringen vill göra något omtag?

Det här ser jag som väldigt allvarligt, så jag skulle önska ett väldigt tydligt svar från ledamoten om de delarna av de nya stambanorna som man har planerat. Det är väl ändå så att många inte pratar om höghastighetståg utan om nya stambanor och ökad kapacitet. Det är det vi pratar om.

Jag skulle vilja tillägga ytterligare en fråga. Ledamoten sa själv att vi inte kan bara prata om att minska utsläppen. I förra årets budgetdebatt, som jag lyssnade på häromdagen, sa ledamoten Morell att vi behöver minska utsläppen. Det är ju en väldigt viktig fråga. Nu säger ledamoten att elektrifiering är en viktig del i det. Det anser Centerpartiet också. Men i tider av oro behöver vi skapa en robusthet i vårt system, och då behöver vi göra allt vi kan för att skapa möjligheter för förnybara drivmedel som också är svenskproducerade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vad är ledamotens bild av vad man behöver göra för att stärka möjligheten att skapa en svensk produktion? Vore inte reduktionsplikten en viktig del? Även om det kommer mycket från utlandet i dag, som ledamoten säger, behöver vi verkligen stärka den här delen. I och med regeringens besked är det faktiskt så att ett antal miljardinvesteringar läggs på vänt. Vad säger ledamoten om det? Om han nu vill minska utsläppen, varför vill han inte skapa robusthet i det här systemet genom att skapa möjligheter för en svensk biodrivmedelsproduktion?


Anf. 34 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Jag tackar för frågan från ledamoten. Jag ska försöka bena ut det här.

För att börja med Göteborg-Borås har man ju ett enormt kapacitetsbehov på järnvägen på den sträckan. När i tiden detta ska läggas in kan inte jag svara på här. Vi har ju inte ens behandlat den motion som vi tillsammans lagt till utskottet.

Behovet finns där, det kan vi konstatera, men höghastighetsprojektet hade inte hjälpt pendlingen det minsta eftersom det bara skulle gå tåg direkt mellan Göteborg och Borås utan några stopp däremellan. Då har man ju fortfarande folk som behöver sitta på vägen. Det var en tankevurpa, hela det här projektet. Det skapade inte förutsättningar för dem som arbetspendlar, och det är ju de som utgör de stora resandeströmmarna på dagen. Det här var ett storstadsprojekt med ändhållplatser, alltså Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg. Alla människor däremellan hamnar vid sidan av - om man inte pratar Jönköping, Norrköping och Linköping, men det finns ju fler orter i landet.

När det gäller produktion av biodrivmedel är det bara att investera. Vi kommer att ha behov av biodrivmedel till flyget, till vägen, till kraftproduktion och till flera andra applikationer i samhället, så det är bara att starta produktionen. Efterfrågan finns ju. Men vi behöver inte skapa en situation där vi ödelägger stora delar av landet för att man inte har råd att transportera den mat man producerar. Det är också en tankevurpa i detta. Men att det kommer att finnas behov av biodrivmedel i framtiden står utom allt tvivel. Det är bara att investera. Konsumenterna finns där ute, inte bara i Sverige utan också i övriga Europa och världen.


Anf. 35 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Det finns ett enda klimatpolitiskt ramverk i Sverige, och det är det för inrikestransporter. Utsläppen ska sänkas med 70 procent till år 2030. Det är därför industrin ställer om. Det är därför branschen ställer om.

Det var sju partier som var med på den här grejen - det här ska vi göra; det här måste göras för att utsläppen ska minska i Sverige! Och det var ett parti som inte trodde på det här. Det var ditt parti, ledamoten Thomas Morell, och nu har du fått med dig hela Kristerssons regering på att fullständigt strunta i de klimatpolitiska målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vad regeringen gör är att lura industrin. Man lurar alla resenärer i hela Sverige genom att ge otroligt otydliga besked om nya stambanor. Inga godstransportörer eller resenärer vet längre vad som gäller. Man har också lurat alla bilköpare och hela bilbranschen genom att över en natt ta bort bonus malus.

Det är uppenbart att med regeringens politik kommer klimatmålen aldrig att nås. Det spelar ingen roll hur många laddstolpar som sätts upp, för det är den fossila bilen som den här regeringen och framför allt ditt parti, Morell, kramar om.

Det här gör mig väldigt fundersam och bekymrad över hur de transportpolitiska klimatmålen ska kunna nås. Det är ju så att den här regeringen har lurat alla arbetspendlare, alla som vill resa i Sverige och framför allt hela industrin.

Maten som Morell pratar om, leveransen av gods som måste komma fram för att Sverige ska fungera, kommer inte att komma fram över huvud taget på grund av att Sverigedemokraterna har fått med sig alla de andra partierna på en totalt klimatförnekande politik.


Anf. 36 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten!

Transporterna är livsviktiga för att vårt samhälle ska fungera, och lastbilen har en oerhört viktig roll i det arbetet för att förse oss med mat för dagen, kläder på kroppen, hus att bo i, läkemedel på apoteken, sjukvårdsutrustning på sjukhusen och vad det nu är frågan om.

Men lastbilen kommer inte att vara det enda transportslaget som är viktigt i detta. Järnvägen är också en viktig del, och järnvägen kan med fördel ta det långväga, tunga godset. Men lastbilen behövs i ändarna, och då ska de bilarna drivas på bästa sätt.

Man kan titta på kartan från Filipstad upp till Norrlands inland och roa sig med att räkna laddstolpar, både för personbilar och för tunga fordon. Det blir inte särskilt många. Vi vill öka utbyggnadstakten för laddstolparna. Men det kräver både energi, givetvis, och att man monterar upp de här stolparna.

Jag sa i min inledning att en tillverkare av lastbilar kommer att leverera bilar nästa år, men det finns inte en enda laddpunkt för dem. Det är här det släpar efter och måste ske en förändring. Men vi kan inte ta bort de ekonomiska förutsättningarna för företagen genom att slå sönder dem rent ekonomiskt, för då lär vi aldrig få ut några elektriska lastbilar på vägen.

Vi kommer inte att få ut några elektriska personbilar heller eftersom förutsättningen för att både företag och privatpersoner ska ha råd att köpa de här fordonen, eller fordon som drivs av biodrivmedel av något slag, är att det finns pengar. Finns inte pengarna går det inte.

Bara som en ren upplysning kan jag säga att ett chassi till en elbil, en lastbil, kostar 5 miljoner i dag - 5 miljoner, och då är inte bygget på.


Anf. 37 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag upplevde att min fråga inte handlade om kostnaden för chassin på lastbilar utan om de klimatpolitiska ramverken och att nå miljömålen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Men, absolut, vi kan konstatera att vad Thomas Morell säger är att det inte finns laddstolpar, så det går inte att ladda någonting i Sverige över huvud taget. Det finns bara ett fåtal punkter i Sverige. Lastbilar kan inte köra vare sig särskilt långt med sitt gods eller särskilt mycket gods. Inte heller lastbilarna fungerar alltså särskilt bra. Det är vad Thomas Morell säger. Men vi ska ändå elektrifiera.

Då vill jag bara upplysa kammaren om vad som är elektrifierat i dag: järnvägen. Järnvägen går på el. Tyvärr är det Ebbapriser på el nu, så det är väl ganska dyrt att köra även järnväg. Det är tråkigt, men vad som behövs för att transportera gods, Thomas Morell, är järnväg. Det är det industrin vill ha. Det är så vi kan transportera långt och stort. En lastbil kan inte konkurrera med ett långt godståg. Det är ett rent faktum.

Ändå vill inte den här regeringen bygga en enda liten järnvägsbit i Sverige. Man sviker industrin, som ställer om för att nå de klimatpolitiska ramverk som vi i den här kammaren har satt upp för att de är livsnödvändiga. Man sviker varenda jobbpendlare, varenda mormor som vill träffa sitt barnbarn över julhelgen, varenda del av samhället med budgeten som vi diskuterar i dag. Vi kommer inte att lyckas nå klimatmålen, vilket är helt nödvändigt för vår framtid. Vi kommer inte att få mat i våra affärer, för det går inte att transportera. Vi kan inte ens resa till jobbet, för det är stopp på järnvägen som är helt fullbelagd. Hur ska det här fungera över huvud taget? Och Morell pratar om priset på chassit på en lastbil som inte ens går att köra eller ladda.


Anf. 38 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten! Det är inte utan att det blir en viss komik i argumentationen. Jag har inte sagt att det inte går att ladda. Det finns inte laddpunkter - det är en himmelsvid skillnad. Den lastbil jag pratar om går 50 mil på en laddning, under förutsättning att man kan ladda den. Transportindustrin vill köpa denna typ av fordon. Men samhället har inte hunnit med att bygga ut elproduktionen - vi har lagt ned den, för övrigt - och man har inte byggt laddstolpar.

Sedan säger ledamoten ena stunden att vi subventionerar så att folk kommer att förstöra klimatet med sina bilar. I nästa ögonblick säger hon att mormor inte kan hälsa på sina barnbarn. Argumentationen hänger inte ihop.

Vi har inte sagt annat än att vi självklart ska få människor att åka tåg och att godset ska gå på järnväg, men då måste järnvägen funka. Jag brukar säga att jag leder SM i tågförseningar, för var och varannan gång jag åker tåg står det still. Det är signalfel, växelfel, kontaktledningar som ramlat ned och så vidare. Det finns nämligen inte pengar till underhåll. I stället skulle oppositionen gräva ned 104 miljarder i ett höghastighetsprojekt, medan den vanliga järnvägen inte flyttar sig i ens fem kilometer i timmen.

Man måste se helheten. Man måste titta på vad det finns för förutsättningar i storstadsområden respektive ute på landsbygden. Vad är det näringslivet behöver? Vad är det våra privatpersoner behöver? Hur ska vi få vår matproduktion att fungera? Vi måste få samhället att funka alla dagar på året.

Jag är den första att säga att vi måste tänka på miljön. Men man måste ta det i en takt som gör att samhället följer med. Så blir det inte med den gamla regeringens politik.


Anf. 39 Daniel Helldén (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Thomas Morell pratar mycket om att det inte finns pengar till järnvägsunderhåll; det är en återkommande sak. Vi vet alla att det behövs mycket pengar till järnvägsunderhållet. Det står i alla rapporter. Alla berörda säger att det behövs mer pengar. Ledamoten sitter fast på järnvägen för att underhållet är eftersatt.

Ändå drar den nya regeringen, tillsammans med Sverigedemokraterna, ned på underhållet - drar bort 750 miljoner kronor. Det sägs att detta görs därför att Trafikverket inte har möjlighet att göra av med pengarna. Vi vet att Sverigedemokraterna och ledamoten i debatter har framfört att Trafikverket är en organisation som inte fungerar och borde brytas upp och att de inte klarar av saker och ting.

Trafikverkets argument, att de inte kan göra av med pengarna, blir då något som man bara köper. Det förvånar mig, för om det är något den här regeringen borde göra är det väl att säga till Trafikverket: Gör det ni ska göra! Ni har vetat att de här pengarna finns. De har funnits där länge; det är bara att använda dem.

Om man pratar med branschen, de som utför underhållet - Trafikverket gör det ju inte själva, utan andra gör det - säger de att det inte är något problem att använda pengarna. Vi kan underhålla och göra dessa saker. Då rycker regeringen bort 750 miljoner kronor, vilket gör att svenskarna står där ute och väntar på sina tåg. De sitter i tågen och kommer inte fram.

Detta är obegripligt. Jag kan inte förstå det. Om regeringen och Sverigedemokraterna hade menat allvar hade man lagt mer pengar på underhållet och sett till att myndigheterna gör det de ska göra i stället för att skylla på att myndigheterna inte kan göra av med pengarna. Det är obegripligt.

Jag undrar helt enkelt hur Thomas Morell kan förklara detta.


Anf. 40 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är mycket enkelt. Vi vill klyva Trafikverket - pang! - i ett banverk och ett vägverk. Då får vi bättre struktur i de olika trafikformernas drift. Som det är nu har man en hög med konsulter, och man växlar mellan väg- och järnvägsdrift. Alla som är det minsta insatta i hur dessa system fungerar inser ganska snabbt att det är helt olika saker att driva järnväg och att driva vägtrafik. Det kräver helt andra kompetenser att bygga järnväg än att bygga väg. Då kan man inte ha ett verk som hanterar båda sakerna, för man tappar i kompetens.

Det var precis detta som hände eftersom Trafikverket självt skickade tillbaka pengarna. Man fick inte ut rent arbete för dem. Det är inte regeringens eller vårt fel. Det var Trafikverket självt som valde att göra så.

Vi tycker att det är viktigt att vi får en struktur som fungerar på järnvägssidan och på vägsidan. Vi vill att man gör en myndighetsöversyn och ser över detta så att vi får ett trafikverk som funkar, så att tågen går och underhållet på våra vägar fungerar. Det är vi beroende av allihop, både ledamoten och jag själv.

Vi vill ha mat på bordet, kläder på kroppen och hus att bo i. Vi vill att läkarna har utrustning när vi kommer in till sjukhuset, att det finns medicin på apoteket eller vad det nu är frågan om. Vi vill att industrin fungerar så att vi får in skattemedel så att samhället fungerar. Detta är ett intresse vi har allihop. Då måste det fungera, oavsett om transporten går på väg eller järnväg.


Anf. 41 Daniel Helldén (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det är lite förvånande att ledamoten accepterar det som Trafikverket säger, när alla de som utför arbetena säger att pengarna behövs och går att använda. Det finns så mycket som behöver göras för att våra tåg ska kunna rulla och för att folk ska komma fram och ska slippa stå där ute och frysa och missa arbetet eller komma för sent till trafikutskottet eller vad det är.

Alla drabbas av detta, och ändå drar regeringen bort pengarna till underhållet och låter Trafikverket hållas med detta. Det är klart att man ska se till att de har pengarna, och så ska man peka med hela handen och säga: Ni ska använda dem till det som är sagt. De har vetat att pengarna finns. De som ska göra arbetet finns. Det är bara att dra det lasset och se till att vi får ett underhåll av järnvägen och får detta att fungera. Det är ett mantra: Vi ska ta bort höghastighetståg och andra saker för att vi ska underhålla järnvägen, men regeringen tar bort pengarna till just underhållet. Jag tycker att det är så märkligt.

Jag måste också kommentera detta med reduktionsplikten, som ju nu ska strypas - om ni lyckas med det och EU inte räddar oss från era klåfingriga händer. Jag uppfattar det helt klart som att Sverigedemokraterna inte står bakom de miljömål vi har för transportsektorn, för om vi ska nå dem behöver vi reduktionsplikten. Det framgår med all tydlighet av budgeten.

Den intressanta delen här är att om vi ska få igång produktion av biodrivmedel för transporterna i Sverige måste det finnas en efterfrågan som är tydlig, och det måste finnas en långsiktighet. Det enda ni gör är att rycka bort den långsiktighet som faktiskt fanns. Man låg i startgroparna för att dra igång ett antal anläggningar för att skapa svenskt biodrivmedel, och då tar ni bort den. Det tycker jag är oansvarigt.


Anf. 42 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Tack för frågan, ledamoten! Om vi börjar med järnvägen var det Trafikverket som skickade tillbaka pengarna. Vi ryckte inte undan dem. Det är de själva som har lämnat tillbaka slantarna.

När det gäller att peka med hela handen tror jag att det skulle bli ett herrans hallå på Trafikverket om vi politiker stegade in genom dörren och pekade med hela handen. Det låter sig inte göras, även om vi ibland kanske skulle ha lust att göra det. Men det får man inte göra. Däremot kan man via andra kanaler se till att det blir en bättre ordning.

Tillbaka till reduktionsplikten. Vi har ju ingen egen produktion i dag. Vi importerar 75 procent av det material som sedan blir biodrivmedel. Det finns en efterfrågan i hela Europa. Flygbranschen kommer att ha stora behov av biodrivmedel. För den som är intresserad är det bara att sätta igång och tillverka. Efterfrågan finns där ute; den behöver inte styras med reduktionsplikt.

Vi måste se till att vi både har förutsättningar att bedriva företagande och möjligheter att leva och bo i hela landet. Men det kostar 16 000 kronor att tanka upp en lastbil i dag, för att köra den mat vi får på våra bord. Det funkar inte. Då måste man tänka till: Hur gör vi i stället?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Att vi ska nå miljömålen och lämna över ett klot som går att leva på är alldeles givet. Men man måste ta det i rätt ordning så att det inte blir kontraproduktivt och slår tillbaka. Jag hävdar att Miljöpartiet och Socialdemokraterna inte har den kunskap som behövs för hur man ska nå målen.


Anf. 43 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Då har turen kommit till utgiftsområde 22, som vi nu har förmånen att debattera.

Det är väl ingen hemlighet att jag som centerpartist hade önskat en budget med betydligt mer liberal och grön politik, inte minst med tanke på alla de utmaningar vi står inför när det gäller utvecklingen i världen. Många familjer drabbas hårt av stigande priser på kommunikationsområdet och på livsmedel och av stigande räntor. Det är väldigt lite där det faktiskt blir billigare.

Människor på landsbygden är ofta bilberoende och har många gånger små marginaler. De kan ju inte använda kollektivtrafik, för det finns ingen. Därför behöver vi ha en politik som ser lite olika ut för ett land som ser ut som Sverige.

I och omkring våra större städer finns fantastiska möjligheter att med kollektivtrafik ta sig fram utan bil. Men på stora delar av landsbygden finns inget alternativ till att ta bilen till jobb, matbutik, barnens skola och fritidsaktiviteter. Hemma i Skaraborg har länsstyrelsen till och med gett familjer rådet att skjutsa sina barn till skolbussen eftersom det finns varg i närområdet.

Det här påverkar oss alltså på många olika sätt, från det lilla till det stora.

Apropå det stora: Självförsörjningen av mat i vårt land påverkar allt från matpriserna för den enskilde till vårt totalförsvar. Vi blir också utsatta när våra bönder, som står för livsmedelsproduktionen, drabbas av kostnadschocker på gödsel, foder, el och bränsle i kölvattnet av Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina.

Samtidigt som priserna på fossil energi rusar ser vi hur klimatkrisen tar sig alltmer direkta uttryck i extrema temperaturer och extremväder. Behovet växer därför av att miljömässigt, ekonomiskt och säkerhetspolitiskt skapa möjligheter för människor och företag att frigöra sig från dagens beroende av fossil energi. Vi kan inte sänka våra ambitioner utan fortsätta framåt för att undvika en klimatkatastrof kommande årtionden. Det är vi skyldiga alla våra barn och barnbarn.

Därför är det så märkligt att regeringen avskaffar de mest kraftfulla incitamenten för att styra om fordonsflottan till utsläppsfria bilar och motarbetar inblandning av biobränsle i tanken. Klimatutsläppen förväntas nu stiga i stället för att minska, och Sverige överger därmed sin roll som ledare och föredöme i klimatpolitiken - och det med en liberal miljö- och klimatminister! Det förvånar mig väldigt mycket.

Jag är övertygad om att människor vill vara med och bidra till klimatomställningen och bli fria från fossilberoendet. Därför föreslår Centerpartiet i sin budget att klimatbonusen för bilar återinförs, för det har varit en av Sveriges mest framgångsrika klimatåtgärder. Den har bidragit till att andelen laddbara bilar nu utgör mer än hälften av alla nyregistrerade bilar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Med bara ett dygns varsel avskaffade regeringen klimatbonusen men behöll den förhöjda fordonsskatten, som använts för att bekosta klimatbonusen. Samtidigt som det planeras för stor batteriproduktion i Sverige stoppar regeringen många familjers möjlighet att ha råd att köpa en laddbar bil.

Centerpartiet vill återinföra klimatbonusen men begränsa den till bilar som kostar mindre än 500 000 kronor. Därmed riktas klimatbonusen till dem som annars inte skulle ha råd att köpa en laddbar bil.

Herr talman! Landsbygden behöver leverans och inte tomma löften. De snabbt stigande bränslepriserna pressar som sagt många familjer. Men regeringen har i sin budget inte förmått leverera i många av de löften man gav under valrörelsen. Trots att man basunerade ut att man var så enig har man i budgetarbetet inte kunnat enas för att förverkliga dessa löften.

I stället för att förverkliga det tydliga löftet om att sänkta dieselpriser vid pump med 5-10 kronor föreslås nu en sänkning med 40 öre jämfört med nu gällande nivåer. Högkostnadsskyddet ska vi kanske inte diskutera i denna debatt, men det skulle ha varit på plats i november men dröjer nu till februari. När det gäller företagen vet vi inte.

I budgetpropositionen finns inte heller några förslag om att förstärka krisstödet till Sveriges bönder eller långsiktigt förstärka jordbrukets konkurrenskraft. Jag är fullt medveten om att miljö- och jordbruksutskottet ska debattera efter oss, men utifrån alla de löften man gav är det märkligt att man inte har förmått leverera till landsbygden.

Nu behövs kraftfulla reformer som stärker landsbygdens villkor. Det går inte att jämföra de områden i Sverige som har utbyggd kollektivtrafik med de områden på landsbygden där man är helt beroende av bilen. Politiken måste därför få vara olika eftersom verkligheten och villkoren är olika.

Centerpartiet vill sänka priset för den som bor på landsbygden med 3 kronor, och vi vill att reseavdraget höjs för den som har långt till jobbet och saknar kollektivtrafik. Här har regeringen verkligen underpresterat för landsbygden.

Vi måste också öka produktionen av svenska biodrivmedel. Sverigedemokraternas ledamot säger här att det bara är att börja tillverka, men så fungerar det inte. När man drar ned på inblandningen av biodrivmedel i den vanliga dieseln till EU:s miniminivåer hoppas man att det ska påverka de höga dieselpriserna. Men det leder också till att miljardinvesteringar sätts på vänt eftersom företagen inte ser hur de ska kunna producera konkurrenskraftig grön diesel när politiken inte ger tydliga besked.

Politiken bör i stället uppmuntra dessa investeringar så att Sverige görs oberoende av både rysk och saudiarabisk olja och så att det på sikt skapas en ny industrigren som kan förse svenska transporter med grönt biobaserat bränsle. Genom att ta till vara restprodukter från både skogsindustri och jordbruk kan Sverige producera mer drivmedel från förnybara källor.

Häromdagen diskuterade branschen och ett flertal ledamöter i utskottet förnybara bränslen till både flyg och båt. Ett tydligt besked var att branschen efterlyser långsiktiga spelregler, och jag hoppas att detta tas upp i något av regeringsföreträdarnas anföranden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Centerpartiet anser att det behövs en långsiktig strategi för att öka den inhemska biodrivsmedelsproduktionen med målet att Sverige ska bli nettoexportör. Vidare bör ett investeringsstöd för anläggningar som producerar förnybara drivmedel inom ramen för Industriklivet införas och ett långsiktigt produktionsstöd skapas.

Det är jätteviktigt att vi alla hjälps åt för att på olika sätt skapa förutsättningar för denna produktion i Sverige.

Herr talman! Avslutningsvis: Centerpartiet ser hela landet, och för oss hänger de fem transportslagen ihop. Vi satsar på ökat underhåll och utbyggd järnväg. Vi satsar även på alternativa finansieringsmöjligheter eftersom nya stambanor behövs. Vi satsar på elektrifiering, förnybar energi, mer kollektivtrafik och ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad. Vi behöver transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.

Detta hänger ihop. Därför blir det väldigt märkligt när man säger att vi ska bryta upp myndigheter för att de olika transportslagen ska hänga ihop bättre.

Centerpartiet deltar inte i beslutet utan har lämnat ett särskilt yttrande.

Jag vill avsluta mitt anförande med att önska talmannen, presidiet och mina kollegor i trafikutskottet fina jul- och nyårshelger med säkra transporter.


Anf. 44 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det var många vackra ord. Jag kan ändå på totalen konstatera att Centerpartiet faktiskt har gjort ett litet indiskt reptrick. Man lyfter in bränslestödet till landsbygden i denna budget. På det sättet försöker man dölja det faktum att man faktiskt drar ned på inte minst investeringar i ny infrastruktur.

Min fråga gäller en annan fråga. Många uppskattar att vara på sjön på fritiden, och fler har upptäckt glädjen i att vara ute på sjön under pandemin när de har valt att vara hemma på semestern. Det innebär också att risken för att fler hamnar i sjönöd är stor.

Jag undrar hur Centerpartiet har tänkt när man drar ned på stödet till sjöräddningen i förhållande till regeringens budget, med tanke på den ökning av fritidsbåtsåkande som vi faktiskt ser.


Anf. 45 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag tackar Maria Stockhaus för det hon sa om de vackra orden.

Vi har dragit ned på ett anslag som innehåller väldigt många olika saker. Där står det faktiskt inte att vi drar ned på sjöräddningen för dem som är i behov av sjöräddning.

Vi har en fantastisk sjöräddning som fungerar väldigt bra längs våra kuster, och det är otroligt viktigt att den fortsätter att utvecklas. Men det finns ingenting i vår budget som säger att vi ska dra ned på sjöräddningen. Däremot finns det ett förslag från regeringen om att utöka en budgetpost ganska rejält, och där har vi inte sett samma behov.


Anf. 46 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det finns en anledning till att regeringen har gjort denna utökning, och det är för att vi ser att fler människor är ute på sjön och att det finns ett stort behov av sjöräddning. Men här väljer ni, för att kunna göra andra satsningar, att på det stora hela dra ned på infrastrukturbudgeten för att kunna göra satsningar på andra områden och faktiskt riskera människors liv och hälsa genom att inte se till att det finns tillräckligt med resurser till sjöräddningen. Det tycker jag är ganska anmärkningsvärt om man vill att hela Sverige ska leva och att människor ska ha möjlighet att utnyttja våra fantastiska vattenvägar på sin fritid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag undrar därför fortfarande hur Centerpartiet har tänkt sig att sjöräddningen ska kunna möta det ökande intresset för fritidsbåtsåkande när ni nu drar ned på denna budget trots att fritidsbåtsåkandet har ökat.


Anf. 47 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag vill bara upprepa att det handlar om en budgetpost som har ganska många olika delar. När det gäller att möta det ökande behovet av sjöräddning, som ledamoten påstår finns, har Centerpartiet inte på någon punkt föreslagit att just sjöräddningen ska minska.

Jag har själv haft glädje av att sjöräddningen kom när jag var i behov av sjöräddning, och jag ser det som otroligt viktigt att denna verksamhet kan finnas längs hela Sveriges långa kust. Men i fråga om den ökning som regeringen har föreslagit kan jag inte heller se att man inte skulle kunna göra omfördelningar där för att ha en fortsatt stark sjöräddning längs Sveriges kust.


Anf. 48 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Det var ett par saker som jag reagerade på i Ulrika Heies anförande, och det gäller kollektivtrafik. Den rälsburna kollektivtrafiken och den som går i tätorter är eldriven. Men ute på landsbygden där jag själv bor drivs bussarna med diesel eller något annat. Där drivs kostnaderna upp till den milda grad att bolagen ställer in turer.

De som bor ute på landsbygden har höga bränslepriser för sina bilar. Och de får budskapet att de kan ta bussen i stället. Men när det inte går någon buss, vad gör man då?

Detta är en konsekvens av den politik som har förts av den förra regeringen, alltså att det blir svårt för människor att leva och bo ute på landsbygden. De har inte råd med bränsle till sin egen bil för att ta sig till och från arbetet, och bussen har slutat gå för att bränslet är för dyrt. Effekten av detta blir att inflationen drivs upp, att matpriserna stiger - allt vi handlar blir dyrare - och att räntan stiger.

Detta slår i första hand mot människor ute på landsbygden, eftersom det där inte finns ett utbud av kollektiva resor i den omfattning som finns i storstäder.

Den politik som har drivits av den förra regeringen, där Centern har varit en hejarklack, slår direkt mot människor som inte bor på Söder i Stockholm. Man måste ha perspektivet att landet är betydligt större än de stora städer som vi har. Det är mängder av människor som lever, verkar och bor där alternativen inte finns. Och ni rycker undan mattan för dessa människor.


Anf. 49 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Jag tackar för frågorna. Jag vet inte riktigt hur jag ska hantera dem eftersom ledamoten företräder ett parti som inte har lagt fram en budget som främjar landsbygdens resor och som lägger fram förslag om reseavdrag som gynnar stadsbor som har ganska nära till jobbet, och som dessutom har kollektivtrafik, men som inte gynnar landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Bussarna på landsbygden slutade gå för väldigt länge sedan, Thomas Morell. Det är ganska många år sedan det slutade gå bussar på våra mindre vägnät. Då har bilen varit viktig. Just därför har vi också sett till att bilisten ges en möjlighet att vara med i den gröna omställningen tack vare reduktionsplikten. Det ger oss alla möjlighet att inte känna oss som miljöbovar även om vi måste ta bilen om vi inte har tillgång till någon form av kollektivtrafik där vi bor.

Därför känns det så märkligt att få frågan vad man ska göra när bussen inte går från en person som står bakom en budget som inte har några landsbygdssatsningar och inte några satsningar som handlar om att göra biodrivmedel och inte ens vanliga drivmedel billigare. Jag tror inte att ledamoten kände sig speciellt nöjd när man lovade en sänkning på närmare 10 kronor vid pump och det slutade med 40 öre.

Reduktionsplikten kanske jag inte behöver gå in på nu eftersom det är väldigt tydligt vad det parti som ledamoten företräder står för.

Med Centerpartiets budgetförslag för hela Sverige, med de satsningar som vi har kopplade till landsbygden och kopplade till kollektivtrafiken att kunna ställa om till andra bränslen framöver, skulle det bli betydligt bättre för alla de människor som bor på landsbygden.


Anf. 50 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret. I sitt anförande sa ledamoten att långsiktiga spelregler var en förutsättning för att både företag och privatpersoner ska veta vad de har att rätta sig efter. Dessa spelregler får inte vara sådana att de slår undan förutsättningarna för människor att leva och bo ute i landet. Men man ser inte konsekvenserna av den politik som man har fört. Och effekten blir inte att miljön blir bättre av den politik som den förra regeringen förde. Den enda effekten blev att det är näst intill omöjligt att leva, bo och verka ute på landsbygden, där vi har mängder av företag.

Ledamoten kommer själv från Skaraborg, som är ett län som har mängder av småföretag ute i buskarna. Det finns oerhört många små företag ute på landsbygden i Skaraborg, och för all del även i andra delar av landet. Men de får svårare att klara sig när transporterna blir dyra. Det är dyrt att värma lokalerna. På en del bagerier har man inte ens råd att baka bröd för att elen är så dyr. Detta är en direkt konsekvens av den förra regeringens sätt att hantera detta. Man har fört en politik som är direkt skadlig för landet, för individer, för företag och i slutändan för miljön eftersom man rycker undan de ekonomiska förutsättningarna för att verkligen ställa om och få en annan produktion. Men man ser inte och förstår inte konsekvenserna av detta handlande, och det är högst anmärkningsvärt.

Jag hoppas innerligt att åtminstone Centerpartiet kommer tillbaka på banan och förstår vad som måste göras för att få en drivkraft så att både människor och företag kan verka på en sund marknad och känna delaktighet i att nå en bättre miljö. Och det handlar inte bara om koldioxid. Det finns mycket annat att angripa också.


Anf. 51 Ulrika Heie (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag har inte vid något tillfälle hört ledamoten hänvisa till någon rapport som visar att miljön inte har blivit bättre under de gångna åren. Jag har inte sett något annat.

Vi vet alla att priserna har höjts, men den nya regeringen och det parti som stöder den har ändå inte förmått komma med något svar på de utmaningar som finns. Det finns ju inget högkostnadsskydd för några företagare som har problem med sina bagerier. Det har ju inte kommit några delar som skulle kunna ge möjligheter för landsbygdens människor att sänka kostnaderna.

Pratet om långsiktiga spelregler och att man ser människor ute i buskarna visar sig alltså inte på någon enda punkt i den budget som ligger här, och det är ju den vi debatterar. När det gäller delarna med koppling till trafiken drar man i stället ned på olika former av till exempel underhåll till järnvägen, som vi väl ändå får säga är en del av kollektivtrafiken.

Vi vill att det ska fungera på många olika sätt, och vi vet att många bussföretag i dag helst kör på rena biodrivmedel. Man vill väldigt gärna köra med HVO 100 i tanken, och man är stolt över att vara en del av den gröna omställningen. Den här regeringen och dess samarbetsparti ger inga förutsättningar för företag att fortsätta med detta när den nu drar undan möjligheten att ta ytterligare kliv för att skapa investeringar i förnybara biodrivmedel i Sverige.

Frågor av den här typen, alltså att vi inte skulle se konsekvenserna av förd politik och att företag ute i buskarna inte klarar sig, förvånar mig väldigt mycket. Tack och lov finns det företagare som förstår hur man gör också när det kommer svåra situationer även om de politiska partier som leder Sverige inte har gjort det i sin budget.

Jag tyckte alltså att det var lite märkliga frågor, men jag har försökt svara så gott jag kan.


Anf. 52 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Så trevligt att få tillbringa en lördag precis en vecka före julafton tillsammans med alla här och diskutera den viktiga infrastrukturen!

Herr talman! Infrastrukturen är en grundläggande del av vårt samhälle och vår ekonomi. Ibland förvånas jag över att våra väljare när de ska gradera valfrågor inte har med infrastrukturen som en av de viktigaste frågorna. Den påverkar nämligen människors möjlighet att förflytta sig och att kommunicera, och den påverkar också möjligheten för våra företag att växa och skapa jobb.

Därför är det glädjande att den här regeringen har lagt fram en stark budgetproposition som satsar på vår infrastruktur. Den innehåller satsningar i hela vårt transportsystem, och det kommer att leda till bättre och snabbare förbindelser mellan olika delar av landet - vilket i sin tur kan öka tillväxten och skapa jobb.

Just detta med att se helheten i transportsystemet är någonting regeringen har tagit fasta på. Det handlar om ett system där alla fyra transportslag - bil, tåg, båt och flyt - är självklara delar som har olika styrkor och fungerar olika bra för olika ändamål. Vi är inte en regering som ställer trafikslag mot varandra, utan vi vill skapa ett effektivt transportsystem där alla transportslag har en viktig plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Oavsett hur mycket pengar som satsas på infrastruktur kommer behoven alltid att överstiga de resurser som finns tillgängliga. Dessutom har vi i dagsläget en kostnadsutveckling och en kompetensbrist som riskerar att försena och fördyra viktiga satsningar. Vår uppgift som politiker blir att prioritera, och vi kommer att prioritera att se till att den infrastruktur vi redan har på plats fungerar genom att satsa på underhåll av både väg och järnväg. Vårt fokus kommer också att ligga på att bygga bort flaskhalsar och säkerställa att arbetspendling och godstransporter fungerar.

De investeringar vi planerar för i dag kommer inte att stå klara förrän om många år, och det är viktigt att vi tar höjd för den tekniska utvecklingen. Vi kommer att få se självkörande bilar, och de första kommer nog att vara självkörande lastbilar som går på el och kan köra transporter dygnet runt, utan hänsyn till exempelvis vilotider.

Vi ser även att alla trafikslag ställer om, och det måste vi också ta höjd för i vårt transportsystem - att alla transportslag faktiskt blir fossilfria. Det är en framtid som en del av partierna i oppositionen inte verkar ta någon som helst hänsyn till. Ett exempel är att det är väsentlig skillnad mellan den här regeringen och den förra regeringen när det gäller hur man ser på flyget. Vi anser att flyget är nödvändigt för tillgängligheten inom Sverige och mellan Sverige och andra länder - och vi ser att flyget ställer om.

Flygbolaget SAS nya flotta av flygplan drar till exempel 30 procent mindre bränsle än de plan de ersätter, och BRA gjorde nyligen sin första flygning på 100 procent biobränsle. Det intressanta var att den enda politikern som var på plats då var jag. Detta skedde i våras, och ingen från dåvarande regeringen var närvarande. Inte ens Miljöpartiet, som man kan tycka skulle ha ett intresse av att vi nu faktiskt har möjlighet att gå mot ett fossilfritt flyg, var där.

Sverige har dessutom ett företag som arbetar med att utveckla elflyg samt företag som utvecklar vätgaslösningar för flyget. Vi tror på flyget och vill säkerställa att det finns en väl fungerande flygplatsinfrastruktur i Sverige, liksom god tillgång till Stockholm från alla delar av landet.

Herr talman! I budgeten ligger därför en fortsatt satsning på ekonomiskt stöd till det utökade antal beredskapsflygplatser som beslutades i samband med pandemin. Vi ser fram emot vad den utredning som nu tittar på flygplatsinfrastrukturen för hela landet kommer fram till. Många kommuner och regioner ute i landet drog också en lättnadens suck efter regeringens tydliga besked att Bromma inte ska läggas ned.

Herr talman! En fråga som många inom industri- och transportsektorn har lyft under flera år är behovet av nya isbrytare. Med de stora satsningar på ny industri som görs i norra Sverige är behovet akut. Utan isbrytare riskerar transporterna till och från norra Sverige att haverera.

Den förra regeringen var passiv, och det var tack vare ett tillkännagivande härifrån riksdagen som finansieringen av isbrytarna lyftes in i den nationella planen. I och med den här budgeten får Sjöfartsverket ett bemyndigande att beställa nya isbrytare, och man räknar med att den första nya isbrytaren ska kunna sjösättas och testas under vintern 2026/27.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

En annan viktig del av vår budgetproposition är investeringarna i Sveriges bredbandsnät. Det kommer att göra det möjligt för fler människor att få tillgång till snabbare och mer stabila internetuppkopplingar, vilket är en förutsättning för att människor och företag ska kunna dra nytta av de digitala tjänster och verktyg som finns tillgängliga. Ett exempel är den AI-lösning som skriver texter. Den har jag testat själv, och delar av mitt anförande är faktiskt skrivna av den AI som nu finns tillgänglig alldeles gratis.

Det finns fantastiska möjligheter med digitaliseringen, men vi har som land tyvärr tappat fart i den utvecklingen jämfört med andra länder. De drar ifrån. En väl fungerande digital infrastruktur är grunden för att vi alla ska kunna ta del av de möjligheter som digitaliseringen ger. Regeringen kommer också att diskutera en ambitionshöjning när det gäller vår satsning på digitaliseringen och dess möjligheter.

Herr talman! Jag har läst igenom oppositionens olika budgetförslag, och man kan konstatera att det är långt ifrån en samlad opposition vi ser här i kammaren. Det spretar ordentligt.

Socialdemokraterna gör väldigt lite förändringar i regeringens budgetförslag medan Miljöpartiet lånar allt till alla och spenderar pengar som om det inte fanns någon morgondag - och inte heller ett ekonomiskt läge där vi har en hög inflation. Centerpartiet blåser upp sin budget på området genom att inkludera bränslestöd till landsbygden, vilket egentligen inte hör hemma i det här utgiftsområdet. De döljer det faktum att de faktiskt minskar satsningen på infrastruktur med nästan 1 miljard.

Sammantaget är budgeten för 2023 en stark satsning på infrastruktur, och det är en satsning som kommer att gynna både vår ekonomi och vårt samhälle. Genom att investera i vår infrastruktur skapar vi förutsättningar för en bättre framtid för oss alla.

Med det yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 53 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Jag vill fråga ledamoten Stockhaus lite grann om detta med att stoppa nya stambanor, något som är fullständigt obegripligt med tanke på den kapacitetsbrist som råder.

Sedan jag kom in i trafikutskottet tror jag att de flesta besök jag har gjort och besökare jag har haft har berört oron kring vad som ska hända när det gäller detta. Hur länge ska vi behöva vänta på förstorade arbetsmarknader? Det handlar alltså om förstorade regioner - att man som människa kan välja var man vill jobba och var man vill bo tack vare att vi utökar arbetsmarknadsregionerna. År 1970 hade vi 187 arbetsmarknadsregioner; 2020 hade vi 60 stycken.

En central del för att lyckas med att utöka arbetsmarknadsregionerna är infrastrukturen. Sverigeförhandlingen lade faktiskt grunden till det vi ser i dag med nya stambanor, och det var ju en moderat statsminister som låg bakom den.

Persontrafiken har ökat väldigt mycket, liksom godstrafiken. Godstrafiken kan dock inte öka mer på grund av kapacitetsbristen. Ett exempel togs upp tidigare från talarstolen. I dag är det 1 400 bussar som passerar varje dag vid Kallebäcksmotet i Göteborg. Staden har fått bygga om sin infrastruktur på grund av att man inte kan ta tåget från Borås till Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vad är Moderaternas vision för framtiden? Hur menar Moderaterna att lösningen på kapacitetsbristen ser ut? I näringslivet är man väldigt orolig.


Anf. 54 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Tack, Gunilla Svantorp, för frågorna!

Jag tror att näringslivet förväntar sig att vi politiker gör kloka prioriteringar och säkerställer att de pengar som vi investerar används på ett klokt sätt. Vi måste alltså fokusera på sådant som är samhällsekonomiskt lönsamt.

Projektet med höghastighetsjärnväg har fått oerhört skarp kritik. Även om man höjde kostnaden för koldioxidutsläpp sju gånger om skulle man inte få det här projektet att gå ihop rent samhällsekonomiskt.

Vi vill bygga räls, och vi vill utöka arbetsmarknadsregionerna. Vi vill dock se att man bygger på det system som finns i dag. Till exempel finns ju varken Alingsås-Göteborg, som är den största flaskhalsen i det svenska systemet, eller Uppsala-Stockholm med i närtid när det gäller investeringar. Detta är de största flaskhalsarna i systemet i dag. Uppsala-Stockholm påverkar hela trafiken från norra Sverige.

Vi måste utgå från det system som finns och inte någon form av önskedrömmar om stora prestigeprojekt som kostar precis hur mycket pengar som helst. Dessutom kommer de inte att lösa något problem alls förrän möjligtvis framåt 2050.

Vi vill satsa på räls. Vi vill satsa på att bygga på det system som finns, bygga bort flaskhalsarna och fokusera på pendling - inte på att stockholmare ska kunna ta sig snabbare till Göteborg och Malmö.


Anf. 55 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! "Vi måste bygga på det system vi har", säger Moderaterna. Är detta visionen för framtiden? Vad är egentligen Moderaternas vision för framtiden? Det måste väl ändå vara att se bortom det vi har här och nu. Man måste kunna göra två saker samtidigt.

År 2029 kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att vara klar. Vad ska hända med de tåg som kommer där? Ska det bli stopp? Har Moderaterna någon som helst syn på det? Vad kommer att hända? Hur ska vi koppla ihop övriga världen med Sverige om det blir stopp när man kommer hit?

Jag tycker att det är lite spännande att man bara pratar om att vi ska bygga på det vi redan har. Vi behöver ju ny kapacitet. Vi behöver nya spår, så att det går att flytta gods och så att vi kan utöka den möjlighet som finns för människor att förflytta sig mellan olika städer. Det finns fler städer i Sverige än Stockholm; jag vill bara påminna om det. När ledamoten Stockhaus i sitt anförande pratade om flyg sa hon att det är viktigt att vi har god tillgång till att ta oss till Stockholm. Det är dock också viktigt att vi har god tillgång till att ta oss till hela övriga landet.

Jag är lite bekymrad. När Moderaterna styrde senast var en av de första saker man gjorde att stoppa Norrbotniabanan, som är så långt bort från Stockholm som det går att komma. Vi ser i dag att det har tagit väldigt lång tid att komma igång igen. Nu finns det en stor oro för att det kommer att ta stopp för något som är viktigt för väldigt många människor i vårt land.

Maria Stockhaus svarade inte på frågan. Vad är hennes alternativ till nya stambanor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)


Anf. 56 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Jag är uppriktigt sagt lite förvånad över Gunilla Svantorps sätt att argumentera. Att bygga på det vi har innebär ju inte att vi ska ha exakt samma kapacitet som vi har i dag. Det innebär att vi utökar kapaciteten, till exempel från enkelspår till dubbelspår, vilket dubblar kapaciteten på sträckor, till exempel Alingsås-Göteborg. Detta behövs också på andra sträckor.

Under valrörelsen åkte man runt och lade ned räls och klippte band lite överallt, men den som tittar i den nationella planen ser att det är lite av kejsarens nya kläder. Det låter jättebra, men det ligger framåt 2033, med 15 procents finansiering. Det säger ju ingenting och ökar ingen kapacitet.

Det finns också en mycket stor oro från näringslivet när det gäller hur vi hanterar investeringar i vår infrastruktur. Vi har en nationell plan där det mesta skjuts på framtiden eller ligger sent. Det finns väldigt lite finansiering, och med de kostnadsökningar vi har trillar det över kanten och blir alltså inte av.

I den delen av planen ligger Norrbotniabanan och Uppsala-Stockholm. Jag skulle säga att människor i norra Sverige har all anledning att vara väldigt oroliga när de tittar på den nationella planen och på hur den förra regeringen hanterade denna fråga. Det handlar också om det faktum att man i princip har ignorerat nio rapporter från Riksrevisionen som pekar på de stora problem som finns inom Trafikverket, som också gör att vi får problem att genomföra nödvändiga infrastrukturinvesteringar.

Vår vision är ett transportsystem för hela Sverige där alla de fyra trafikslagen ingår och där tillgängligheten är god för både gods och pendling i hela Sverige.

(Applåder)


Anf. 57 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag noterar att Maria Stockhaus kan köra lite djupare machine learning på sitt AI. Hon glömde nämligen att nämna Vänsterpartiets budget. Det kanske beror på att vi i Vänsterpartiet satsar 170 miljarder mer än vad regeringen gör i sin budget och att det därför är skönt att glömma bort detta.

Min fråga till ledamoten handlar om det klimatpolitiska ramverket. Det är uppenbart att målet i det aldrig kommer att kunna nås med den politik som regeringen lägger fram. Sju partier var helt överens om att målen i detta ramverk måste uppnås. Vi måste sänka utsläppen från transportsektorn med 70 procent, och det måste ske senast 2030.

Vad gör då regeringen för att uppnå detta? Man tar bort bonus malus över ett dygn. Man tar bort det färdmedelsneutrala reseavdraget och sviker alla resenärer i hela Sverige.

Industrin står för en väldigt stor del av utsläppen. Inte heller där händer det särskilt mycket, utan det är lite laddstolpar som kanske ska komma på plats. Vi har precis hört, i replikskiftet med SD, att lastbilarna inte kunde köra så mycket och egentligen inte kunde ladda någonstans över huvud taget.

Dessutom har man inte alls lyckats sänka bensinpriset, utan nu kostar det otroligt mycket. Och när det gäller elen har vi Ebbapriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det går inte jättebra för den här regeringen med att nå målen i det klimatpolitiska ramverket. Jag skulle vilja höra ett ärligt svar från Maria Stockhaus. Hur ska Sverige nå de klimatpolitiska målen för transportsektorn?


Anf. 58 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Jag var inte riktigt medveten om att det var en klimatpolitisk debatt vi hade här i stället för en debatt om utgiftsområdet transporter. Jag kan ändå försöka att bemöta en del av det som Linda Snecker tog upp.

Jag skulle säga att Vänsterpartiets budget är en allt-till-alla-budget med lånefinansiering som om det inte fanns någon morgondag och inte heller en ekonomi som är drabbad av hög inflation. Detta tar man inget ansvar alls för i sin budget.

Ska vi göra skillnad när det gäller klimatet måste vi göra saker som får effekt. Någonting som den förra regeringen har fått väldigt mycket kritik för är just att det som man genomförde inte hade någon effekt. Hade man till exempel satsat på att bygga ut laddstolpar för lastbilar hade lastbilarna haft en möjlighet att ladda. Vänsterpartiet är precis som Miljöpartiet. Vi ska inte köra bil över huvud taget - alltså är det inte intressant att bygga laddstolpar, framför allt inte för tung trafik. Men hade den förra regeringen gjort mer när det gäller detta hade vi ju haft laddstolpar för tunga lastbilar, och de som köper tunga lastbilar i dag skulle då ha haft möjlighet till snabbladdning över hela landet. Men där valde man att inte göra tillräckligt mycket.

Vi behöver också säkerställa att vi har el som tillverkas på ett fossilfritt sätt. Vänsterpartiet är ju medskyldigt till att Sverige har avvecklat kärnkraften och nu i stället kör Karlshamnsverket för fullt när det är kallt eftersom det saknas el.


Anf. 59 Linda Westerlund Snecker (V)

Herr talman! Jag hörde inte ett enda svar på mina frågor. Däremot en förvåning över om det pågår en klimatpolitisk debatt, som om det inte slagit Maria Stockhaus att transportsektorn också släpper ut och att infrastrukturen måste gynna hela landet och även vara gynnsam för klimatet.

"Allt till alla" säger ledamoten om Vänsterpartiets budget, men regeringens budget ger ju inget till någon! Ingen får någonting - varken resenärerna eller industrin.

Med all respekt för den förra regeringen struntar jag fullständigt i vad den gjorde. Jag vill veta vad ledamotens regering gör för att uppnå de klimatpolitiska målen, men det svarar inte Maria Stockhaus på. I stället är det bortförklaringar om att det här partiet gör si och det där partiet gör så och om att det inte finns kärnkraft längre.

Jag levde inte när folkomröstningen skedde, men det gjorde väl andra i den här kammaren. Jag har jättesvårt att se att det är Vänsterpartiets fel att det inte finns kärnkraftverk i Sverige just nu. Men det finns ju några som ansvarar för det, och det är regeringen som sitter nu. Den har ansvar för att hela infrastrukturen ska fungera i Sverige.

Den budget vi debatterar i dag gör att man inte kan åka tåg och inte heller vet vilka stambanor som kommer att byggas. En separation mellan resenärer och gods måste ske i Sverige. Det är kö, och det går inte att komma fram i tid på grund av att godståg och resenärtåg trängs på små, små banor som inte underhålls över huvud taget. Här måste en separation ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Man måste ha mer järnväg för att kunna nå de klimatpolitiska målen. Maria Stockhaus får en chans till att svara på hur regeringen ska nå de klimatpolitiska målen för transportsektorn.


Anf. 60 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Elektrifieringen är en viktig del av att ställa om transportsektorn. Det är också viktigt att se till att det finns fossilfri el. Tyvärr tar det ju lite tid innan nya kärnkraftverk finns på plats, men Vänsterpartiet har historiskt sett varit med och lagt ned befintlig kärnkraft. Även om Linda Westerlund Snecker inte var född när folkomröstningen hölls måste ledamoten ändå kunna ta ansvar för sitt partis politik i den här frågan.

Det finns väldigt många ställen där det behöver utökas till dubbelspår så att kapaciteten ökas. Men att bygga höghastighetsjärnväg för att vi från Stockholm ska kunna ta oss snabbare till Göteborg och Malmö hjälper inte tågtrafiken i hela Sverige. Det hjälper inte dem som står och fryser på tågperronger i Örebro eller Vänersborg för att ta sig upp mot Stockholm eller någon annanstans i Sverige.

Om man nu tänker sig att det ska byggas höghastighetsjärnväg pratar alla om det som det stora, fantastiska miljöprojektet. Men problemet är att när man bygger järnväg - speciellt om man använder den nya byggmetod som alla förhärligar, nämligen landbroar - går det åt otroliga mängder betong och cement. Det innebär att man bygger upp en gigantisk klimatskuld, och när det sedan är färdigt någonstans runt 2045 ska man börja beta av den. Men med vad, om alla transportslag är fossilfria?

Man måste se helheten, men jag tycker att det finns ett förhärligande av att bygga järnväg. Man tar ingen hänsyn till att det också har miljökonsekvenser. Det är inte lösningen på allt, men det är lösningen på väldigt mycket. Regeringen vill se till att bygga på det vi har och att befintlig järnväg fungerar.


Anf. 61 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! När man lyssnar på den diskussion som förs här är det uppenbart att de delar av järnvägsprojekten som ligger långt fram i tiden inte kommer att bli av. Det gäller till exempel Ostlänken och planerna för Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm. Alingsås är viktigt, men det är uppenbart att när ledamoten Stockhaus pratar om det här sägs ingenting om att de här ska byggas. Planerna på de nya stambanor som behövs i södra delen av landet har stoppats permanent.

För att klara redundansen i systemet behövs nya stambanor. Vi behöver de här transporterna, och vi behöver se till att svenskarna kommer fram även framgent - 2030, 2040 och 2050. Vi kan inte dra i nödbromsen nu och stå här och titta på, och sedan göra någonting någon gång långt fram. Då kommer det att ta evigheter innan vi får de stambanor vi behöver.

Detta är otroligt beklagligt. Reinfeldt var ändå en progressiv politiker med visioner, men den här regeringen stänger av, skrotar och tar bort - till och med järnvägsunderhållet. Det är så märkligt.

Jag måste kommentera det ledamoten sa om Miljöpartiet och bilar. Det är lite komiskt. Stockholms stad vann för några veckor sedan det prestigefyllda priset Laddguldet, som tilldelas den stad som ligger längst fram när det gäller att bygga ut laddinfrastrukturen för bilar. Det var ett projekt som jag drog i gång politiskt tillsammans med Moderaterna och som har fått staden att vara i framkant. Den biltrafik som behövs ska gå med el. Att påstå att miljöpartister inte vill ha bilar är att stå här och ljuga.


Anf. 62 Maria Stockhaus (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Det påstås ju ganska ofta att regeringen inte är intresserad av att bygga järnväg över huvud taget, vilket inte stämmer. Det vi vill göra är att säkerställa att det byggs järnväg där det verkligen behövs, och att den byggs så kostnadseffektivt som möjligt.

När vi ska prioritera användningen av skattepengarna måste vi titta på vad som är samhällsekonomiskt lönsamt. Höghastighetstågen är inte det. De stambanorna är inte samhällsekonomiskt lönsamma. Prislappen när Sverigeförhandlingarna gjordes var en helt annan än i dag. Det är viktigt att fokusera på att pengarna används på ett klokt sätt.

I järnvägssystemet i dag är de två värsta flaskhalsarna Göteborg-Alingsås och Stockholm-Uppsala. Ingen av dem finns med i den nationella planen utom en liten del som inte kommer att påverka trafiken särskilt mycket. Uppsala-Stockholm ligger långt fram i tiden, framåt 2033, med en väldigt liten andel av finansieringen klar. Dessa flaskhalsar kommer att bestå. De är viktiga att fokusera på. Uppsala-Stockholm påverkar dessutom trafiken i hela norra Sverige.

Vi vill bygga järnväg, bygga vidare på det som finns och bygga dubbelspår där det finns enkelspår för att öka kapaciteten. Det går fortare, är mer kostnadseffektivt och mer samhällsekonomiskt lönsamt än prestigeprojekten med höghastighetsjärnväg.

När det gäller bilar - visst, det är fantastiskt att det finns laddinfrastruktur i Stockholm. Många som bor i innerstan vågar dock inte ha elbil eftersom det är svårt att ladda. Men nu pratar vi om hela landet och om snabbladdning för tung trafik. Den förra regeringen gjorde inte särskilt mycket, vilket innebär att den omställningen kommer att bli försenad. Man vågade inte satsa på laddbara, tunga lastbilar. Det är sorgligt att den förra regeringen inte tog tag i den frågan och såg till att detta kom på plats så att det kunde bli fossilfria transporter även på vägarna.


Anf. 63 Daniel Helldén (MP)

Herr talman! Sträckan till Alingsås och fyrspåren till Uppsala är viktiga för de båda regionerna, för stambanorna och för framkomligheten för järnvägstransporterna. Men nu hävdar Stockhaus att Ostlänken, som ju planeras för max 250 kilometer i timmen, är ett höghastighetståg och att Göteborg-Borås och Lund-Hässleholm också är det. Men det är normala stambanor - tågen går självklart med hög hastighet, men det är inte höghastighetståg.

Det borde rimligen vara så att regeringen säger ja till dem, men uppenbarligen säger man nu nej till nya stambanor som kan ge bra trafik som gör att folk inte kommer för sent till sina arbeten. Det är beklagligt.

Jag måste också kommentera det som står i budgeten och som har sagts här om flyget. Det flyg som behövs och som behöver finnas kvar - en stor del av flyget som behövs faktiskt - ska självklart ställa om till fossilfria bränslen. Det är bra att BRA har flugit med fossilfritt bränsle någon gång, men märkligt att de inte gör det oftare, eftersom planen uppenbarligen klarar det redan i dag. De borde göra det mer. Det kan ju marknaden lösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Moderaterna, regeringen, Sverigedemokraterna och hela den gruppen vill behålla Bromma flygplats trots att den enligt alla utredningar inte behövs. Om det nationella flyget ska fungera behöver det samlas på Arlanda och konsolideras. Därmed kan man få ett flyg som fungerar. Men i stället vill regeringen hålla kvar flyget på Bromma och därmed förneka Stockholmsregionen ett stort antal bostäder. Det är beklagligt.


Anf. 64 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det stämmer att hastigheten på Ostlänken har sänkts till 250, mycket tack vare att ett flertal moderata kommunalråd har varit tydliga med att man inte kan bygga järnväg och bara snabbt köra förbi en massa orter där det bor människor som behöver kunna pendla till jobbet. Det är jättebra och viktigt.

Det kommer besked från regeringen om de tre sträckorna så småningom. När det gäller Ostlänken har man kommit långt och har fokus på pendling. När det gäller Lund-Hässleholm planerar man fortfarande för höghastighetsjärnväg. Den är alltså mer tveksam, även om man säkert kan behöva mer kapacitet även på den sträckan.

Jag skulle vilja säga att vi behöver flyget inte bara som det är i dag, utan vi kan behöva mer flyg framöver. Ju mer flyget ställer om, desto bättre blir det. Det är ett effektivt sätt att transportera på, eftersom man inte behöver bygga lika mycket infrastruktur mellan platserna. Det räcker med en landningsbana på två kilometer i båda ändarna. Sedan kan man nå olika delar av landet på det sättet. Det är ett effektivt sätt att transportera människor på i förhållande till att bygga både järnväg och väg egentligen.

När det gäller BRA:s flygning med biobränsle är deras önskan att gå vidare och kunna flyga på 100 procent biobränsle nu när de har bevisat att det går. Det är dock inte så enkelt att marknaden sköter det. Det måste gå igenom ganska många tillståndsprocesser innan man får flyga passagerare på 100 procent biobränsle. Det viktiga är att de har visat att det går. De är beredda att ta allt vad det innebär för att få det godkänt.

I fråga om Bromma och Arlanda är det intressant. Det var tydligt att många ute i landet var förtvivlade när det gällde tanken på att lägga ned Bromma. Det är svårt att förstå som stockholmare. Men det har att göra med den tillgänglighet till Stockholm som Bromma skapar. Om man ska flytta den trafiken till Arlanda behöver man dessutom bygga ut och bygga om Arlanda. Men det är Miljöpartiet inte heller beredda att göra.

Flygfientligheten kommer inte att fungera om Sverige ska ha tillväxt i och tillgänglighet till hela landet. Den här regeringen har en helt annan syn på flyget. Jag tror att hela landet välkomnar det.


Anf. 65 Ulrika Heie (C)

Herr talman! Tack för anförandet, Maria Stockhaus!

Mina och ledamotens vägar har mötts i andra utskott tidigare. Jag känner tillförsikt när det gäller ledamotens kompetens kopplat till digitalisering, inte minst det som Centerpartiet ofta benämner ett femte transportslag. Det gäller bredband och de delarna. Där känner jag alltså inte att jag har mycket att ställa frågor om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Jag bekymrar mig däremot över det som jag upplever som ett Stockholmsperspektiv, att stockholmare inte har i Malmö eller Göteborg att göra eller åtminstone inte ska komma dit särskilt fort. Men det är inte det vi pratar om, tänker jag.

Jag nämnde sträckan Göteborg-Borås. Det förvånar mig att höra ledamoten kalla det, som jag förstår det, för ett prestigeprojekt och att man tycker att Alingsås-Göteborg är mer prioriterat. Det handlar om tio års arbete, Sverigeförhandlingen och så vidare. Otroligt många politiker, tjänstepersoner och företag har lagt ned oerhört mycket tid på det. Här avfärdas det bara som ett prestigeprojekt.

Vi ser samtidigt att otroligt angelägna infrastruktursatsningar behöver göras. Tidigare nämndes Fehmarn Bält och möjligheten att när den öppnar ta in gods i Sverige söderifrån på järnväg men också på väg.

Jag vill fråga ledamoten: På vilket sätt är det samhällsekonomiskt att kasta bort tio års arbete? Och på vilket sätt kan man visa att man hör det som sägs i södra och västra Sverige där det finns extrema behov? Stockholmsområdet har faktiskt varit gynnat under ganska lång tid.


Anf. 66 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Huruvida någon landsände är mer gynnad än någon annan vill jag ha osagt. Alla hävdar att de missgynnade. Man räknar på lite olika sätt.

Höghastighetsjärnvägen var verkligen ett prestigeprojekt från början. Man skulle kunna åka snabbt mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det skulle gynna oss som bor i de tre städerna, men det skulle inte gynna dem som bor däremellan. Nu har projektet förändrats över tid, och det finns delar av det som vi absolut ska ta till vara bland de planeringsprocesser som har gjorts.

När prislappen har stigit med jag vet inte hur många hundra procent från ursprungskalkylen kan vi moderater önska att man någonstans drar i handbromsen. Det är också något Riksrevisionen har varit tydliga med. De kritiserade just att det inte fanns kontrollstationer på vägen där man började ifrågasätta om projektet var värt att fortsätta med, eftersom kostnaden blev ofantligt hög.

Det är viktigt att vi tittar på var det finns brist på kapacitet. Det är där vi behöver fokusera. Nu byggs Göteborgs hamn ut, men man inser att det mesta som kommer därifrån kommer att behöva gå på järnväg eftersom Alingsås-Göteborg inte har den kapacitet som krävs. Och all tågtrafik från norra Sverige fastnar i Uppsala. Det gäller även pendlingstrafiken i regionen mellan Uppsala och Stockholm där man inte får fyrspår, vilket behövs.

Det är på de två sträckorna vi har störst kapacitetsbrister. När vi ska prioritera och har begränsat med pengar måste vi titta på var de största problemen finns.

När det gäller Fehmarn Bält är det intressant. Det är flera som har lyft upp den förbindelsen. Ett stort problem där är att det är enkelspår genom stora delar av Danmark. Det kommer alltså att bli stopp långt innan man kommer till Öresundsbron. Dessutom säger Trafikverket att kapaciteten kan ökas genom att man gör justeringar i brofästena så att den trafik som ska till Sverige klarar den ökning som Fehmarn Bält innebär. Det behövs inte nya stambanor för höghastighetståg för att klara den ökningen.


Anf. 67 Ulrika Heie (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Tack för svaren, ledamoten Stockhaus!

Jag vill ändå fortsätta med att försöka få klarhet. Ledamoten nämner kapacitetsökningen som en viktig del. Min bild är att det har varit en av grundpelarna i Sverigeförhandlingen. Låt oss då sluta prata om höghastighetståg och i stället prata om de nya stambanorna och kapacitetsökning där det behövs.

Jag blir lite orolig när ledamoten inte känns vid behovet av ökad kapacitet i Västsverige och södra Sverige på det sätt som jag nog hade förväntat mig. Vad jag förstår är nu Stockholm-Uppsala betydligt viktigare än någon annan del i Sverige. Där tas i och för sig tåg som kommer norrifrån emot.

Vad är ledamotens besked när det gäller Ostlänken, Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås? Kommer det att bli ett omtag från regeringen? Och kommer det med anledning av omtaget att förlängas med fem tio år? Kommer man att fördröja?

Detta är arbetsmarknadsregioner där människor behöver förflytta sig. Låt oss inte bara ta ändpunkterna. Det är faktiskt planerat för ett antal stopp på vägen. Ska inte de delarna få möjlighet att attrahera både boende och arbetskraft på det sätt som var hela tanken med Sverigeförhandlingen?

Vad är beskedet till alla som bor utmed Ostlänkens delar och Göteborg-Borås, där det går dubbeldäckartransport för arbetskraftspendling var fjärde minut, vilket vi redan har sagt flera gånger i dag? Västsverige är i dag Sveriges snabbast växande och absolut största tillväxtregion kopplat till industrin.


Anf. 68 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det är viktigt att man tittar på helheten i transportsystemet och gör prioriteringar utifrån det. Då handlar det om att titta på var vi har störst kapacitetsbrister och att adressera dem först när man ska prioritera.

Många pratar om de nya stambanorna som en snabb lösning och som att vi nu kommer att kunna pendla. Men vi pratar om 2045, 2050. Hur ser transportsektorn ut då? Detta är ett projekt som inte kommer att komma på plats nu även om det skulle bli omtag i närtid. Det ligger oerhört långt fram i tiden.

När det gäller definitiva besked om exakt de tre sträckorna kommer regeringen att återkomma i närtid om vad som kommer att hända.

Mig veterligen ligger även Alingsås-Göteborg i Västsverige. Man har lagt stora pengar på att muddra ut hamnen i Göteborg för att kunna ta emot de allra största fartygen. Nu har man ett stort problem. All den kapacitet som man utökar i hamnen kommer att behöva gå på lastbil, eftersom det inte finns tillräcklig järnvägskapacitet på grund av den trånga sektorn mellan Alingsås och Göteborg.

När det gäller att transportera gods och människor norröver med tåg är Uppsala-Stockholm den sträcka där det är allra trängst. Sedan finns det andra sträckor där det är enkelspår och som också behöver prioriteras för att vi ska få bättre kapacitet i hela systemet.

Nu är det fokus på södra Sverige och alla som bor där, medan man i stort sett har glömt bort norra Sverige. Satsningarna i norra Sverige ligger så långt fram och är så lågt finansierade att de inte kommer att bli av under den här planperioden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi behöver se över var pengarna gör mest nytta och var vi får mest valuta för pengarna rent samhällsekonomiskt. Det är så vi måste prioritera. Det är svårt att prioritera. Vi kommer aldrig att ha tillräckligt med pengar för att täcka alla behov. Men det måste handla om den samhällsekonomiska lönsamheten och var samhället får mest tillbaka av investeringen. Det måste vara de investeringarna vi satsar på, inte investeringar som höghastighetsbanorna, som visat sig vara extremt olönsamma. Det är fel sätt att satsa pengar.


Anf. 69 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Vi socialdemokrater har en partimotion där helheten på politiken syns och som behandlas i finansutskottet. Därför avstår vi från ställningstagande i detta ärende, men vi har ett särskilt yttrande som jag hänvisar till.

Precis som tidigare har sagts diskuterar vi kommunikationer, transporter och politik för informationssamhället, alltså infrastruktur, både fysisk och digital. Men jag tänkte börja med att prata lite grann om frihet.

Frihet kan handla om att få vara den man faktiskt är. Det kan handla om att kunna tillägna sig kunskap. Det kan handla om att få ett jobb och att få en egen lön som man själv bestämmer över. Det kan såklart också handla om att förflytta sig i landet och utanför landet.

För tidigare generationer betydde bilen en väldigt stor frihet. För dem som kanske är ett par år äldre än jag innebar tågluffen en väldigt viktig frihet. För de flesta är körkortet någonting som innebär en stor frihetskänsla. Och för några, kanske framför allt ungdomar på landsbygden, är A-traktorn en väldigt viktig frihetssymbol, speciellt för dem som bor där bussen inte går så ofta eller typ aldrig.

Staten är en möjliggörare för friheten och känslan av frihet. Staten är också en väldigt viktig samhällsbyggare. Vi ska ha ett Sverige som håller ihop. Ett verktyg för det är ett väl fungerande transportsystem med många olika transportslag. Där ingår cykelvägar, bilvägar, järnvägen, som vi har pratat en hel del om hittills i dag, sjöfarten och flyget. Allt hänger ihop.

I den nationella planen, som antas vart fjärde år och som utgör grunden för det vi diskuterar, talar vi om vad vi vill ska ske 4, 10, 20 och 30 år framåt. Infrastrukturpolitiken är något väldigt långsiktigt, på samma sätt som forskningspolitiken, det område jag ägnade mig åt tidigare. Någonting som jag har mött under min tid i trafikutskottet är verkligen önskemål om långsiktighet och att vi håller i det som vi har sagt att vi ska göra. En nationell plan för infrastruktur kommer inte bara plötsligt, utan den bygger på dem som funnits tidigare.

Som jag sagt förut är det väldigt viktigt att vi håller i det som vi har sagt i den nationella planen, inte minst för att kunna utöka våra arbetsmarknadsregioner. Framför allt kanske det är viktigt för godset, så att vi kan flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Allt det som produceras i vårt land ska ju ut härifrån på ett eller annat sätt. Mycket ska också komma hit. Eftersom vi än så länge inte producerar till exempel vår egen mat behöver vi få in den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Kollektivtrafiken är mycket viktig för väldigt många - för att man ska kunna ta sig till jobbet, för att man ska kunna ta sig till förskolan och hämta barnen efter att man har jobbat och för att man ska kunna besöka vänner och bekanta. Särskilt viktig är den med tanke på klimatutmaningen.

Vi tycker att det är väldigt viktigt att de unga i vårt land tidigt får in en vana att använda sig av kollektivtrafiken där det är möjligt. Alla kan inte det, men för dem som kan det är det väldigt viktigt. Därför avsätter vi i vår budget 500 miljoner i sökbara pengar för att man ska kunna erbjuda avgiftsfria kollektivtrafikresor för unga på sommaren. Att de ska kunna ta sommarjobb en bit bort från hemmet och kunna hänga med vänner och bekanta är jätteviktigt.

En sak som vi i Sverige är väldigt bra på är trafiksäkerheten. Det är viktigt att vi håller i det. Det är viktigt att vi också ser till att vår nollvision är levande. När vi gick hit i dag var det 178 personer som dött i trafiken hittills i år, och varenda en av de människorna är såklart en för mycket. Det är viktigt att vi håller i trafiksäkerhetsfrågorna, på samma sätt som vi måste hålla i det arbete som den tidigare S-regeringen utförde för yrkestrafiken och sjystare villkor. Ingen person ska heller behöva dö för att den jobbar på en väg. Det ser vi också hända. Man blir påkörd för att trafiken susar förbi lite för fort. Det är viktigt att vi ser till att hålla i de frågorna.

Transportsystemet är, precis som vi har pratat om tidigare i dag, helt avgörande för att vi ska kunna minska utsläppen. Vi har målet att minska med 70 procent till 2030 i förhållande till 2010. Det är oroande, tycker jag, att inte regeringsföreträdarna pratar mer om detta. De svarar på våra frågor, men de pratar inte själva om det. Jag ser fram emot och hoppas att återstående talare kommer att prata om vikten av att vi inte lämnar över det ansvaret till våra barn och barnbarn utan själva tar tag i frågan just nu och fortsätter det arbete som vi har gjort.

Vi måste våga investera i det som bygger Sverige starkare. Vi vet att infrastruktur hör till de sakerna. Vi behöver mer järnväg, bättre vägar och mer sjöfart.

Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om digitaliseringen. Det mål vi har för digitaliseringen är att vi ska vara bäst i världen på att använda dess möjligheter. Det är ett mål som förpliktar. Något som för mig är väldigt viktigt är att vi också ser till att alla är delaktiga. Vi vet att det är alldeles för många som i dag står utanför samhället och utanför digitaliseringen. Att de inte tar sig in kan bero på att de inte ser behov av det eller att de inte kan på grund av en funktionsnedsättning. Det där behöver vi verkligen bli mycket bättre på. Vi behöver också bli bättre på att få folk att se fördelen med att vara digital. Vi behöver satsa väldigt mycket mer på det.

Jag har tidigare suttit i utbildningsutskottet, där vi i alla år har pratat jättemycket om data och hur vi använder dem. Nu har jag kommit hit till trafikutskottet, där vi är ansvariga för denna fråga. Hur använder vi data? Hur ser vi till att många kan använda de data som vi tar fram genom att vi har digitaliserat? Hur ser vi till att vi kan stötta de innovationer som kommer? Det finns mycket vi har att göra. Vi ser fram emot de utredningar om detta som kommer, inte minst om hur ett nationellt id-system ska kunna se ut. Att vi på statlig och nationell nivå ser till att det är vi som har ansvaret för en nationell id-handling tycker jag är jätteviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.


Anf. 70 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Min bild är ändå att Socialdemokraterna försöker att vara ett ansvarstagande och statsbärande parti. Tittar man på utgiftsområde 22 skiljer det sig väldigt lite från regeringens förslag.

Min fråga till Gunilla Svantorp handlar i stället om satsningen på höghastighetsbanor. Som ett ansvarstagande parti borde man rimligtvis vara intresserad av att de pengar man satsar används på bästa möjliga sätt där den samhällsekonomiska kalkylen pekar på plus. Det gör den absolut inte när det gäller höghastighetsjärnvägen.

Dessutom kan man i den nationella planen se de två största flaskhalsarna vi har i det svenska järnvägssystemet. Den ena finns med, fast långt fram med väldigt lite finansiering. Sträckan Göteborg-Alingsås finns inte med alls. Det innebär att det fortsatt kommer att vara problem i systemet. Här skulle man kunna åstadkomma skillnad betydligt snabbare än med de nya stambanorna.

Den stora frågan är: Hur kan man som ansvarstagande och statsbärande parti ställa sig bakom ett sådant projekt? Om man gör en investering vill man rimligtvis få tillbaka åtminstone samma pengar som man satsade eller förhoppningsvis mer. Det finns ett antal infrastrukturprojekt som pekar på plus. Men just det här har ett väldigt stort minus.

Hur kan Socialdemokraterna motivera att man trots att prislappen har ökat så mycket som den har gjort fortsätter att hålla fast vid att man ska genomföra projektet?


Anf. 71 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Tack för frågan! Det är en jätteviktig fråga. Det gäller inte minst kostnadsökningarna, som har stuckit i väg oerhört. Det är väldigt viktigt. Jag ser verkligen fram mot det uppdrag som Trafikanalys har att titta på just kostnadsökningarna. Vad är det som behöver göras för att stoppa de kostnadsökningarna?

Om jag inte är helt fel underrättad var det ändå så att Öresundsbron inte heller var samhällsekonomiskt lönsam när den planerades. I dag är den en kassako för staten. Danmark har ett annat finansieringssystem än vårt. De återinvesterar allting som de i dag får ut av Öresundsbron i ny infrastruktur.

När vi började att prata om nya stambanor var det ändå under en Mledd regering som vi hade förhandlingarna. Då hade man inte riktigt den syn som ledamoten Stockhaus har i dag.

De inom näringslivet som jag har talat med, och det är nästan allt näringsliv som finns runt om i de områden där det ska byggas ut enligt planerna, säger att det är absolut avgörande för Sveriges tillväxt. Ibland måste man också våga se lite längre. Det gjorde man uppenbarligen när man byggde Öresundsbron.

Jag tror att det är väldigt många projekt som skulle stanna och aldrig bli av, men som i slutändan skulle ha blivit väldigt viktiga, om man helt och hållet skulle utgå från den princip som Stockhaus tycker att vi ska ha.


Anf. 72 Maria Stockhaus (M)

Herr talman! Det finns naturligtvis också andra hänsynstaganden att göra. Men med ett så oerhört stort minus som projektet har är det anmärkningsvärt att man inte har dragit i handbromsen tidigare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Näringsliv och kommuner längs sträckorna säger att det är helt avgörande för utvecklingen i deras regioner. Jag tror inte att det spelar någon roll vem du pratar med i hela Sverige. När det gäller varenda järnvägssträcka och vägstump kommer kommuner och näringsliv i det området att säga precis samma sak. Där kommer vår svåra uppgift. Det är att prioritera.

När man gjorde Sverigeförhandlingarna hade höghastighetsjärnvägen en helt annan prislapp än vad den har i dag. Riksrevisionen har också varit kritisk till hur vi hanterar infrastrukturprojekt i Sverige. Det finns ingenstans på vägen där man gör omprövningar.

När prislappen har stigit så mycket som den har gjort måste man våga dra i handbromsen och säga: Det är inte rimligt med den enorma kostnadsökning som vi har sett när det gäller att genomföra det här projektet. Vi kan se att de pengarna kommer att göra större nytta någon annanstans. Det är svårt att göra det som politiker. Men någonstans är det vårt ansvar.

Om man vill vara ett ansvarstagande statsbärande parti som är rädd om skattebetalarnas pengar måste man säkerställa att de pengar man satsar går till rätt saker. De kommer inte att räcka till allt som alla kommuner och näringsliv i olika regioner i Sverige talar om.

Vi måste då prioritera. Vad har vi för infrastruktur på plats redan i dag? Var har vi våra flaskhalsar? Hur kan vi bygga bort dem för att skapa mer kapacitet i hela systemet?

Då är inte de nya stambanorna för höghastighetståg lösningen. De kostar alldeles för mycket pengar, och de löser inte de problem vi har i det svenska transportsystemet.


Anf. 73 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Jag kan bara konstatera att våra partier har helt olika syn på just denna fråga.

Det är spännande när ledamoten Stockhaus talar om prioriteringar. När Moderaterna styrde förra gången och jag satt i utbildningsutskottet valde den moderatledda regeringen att lägga 19 gånger mer på skattesänkningar än på skolan.

När det gäller det där med att prioritera är det ingen som riktigt vet vad vi kommer att få se. Kommer det att bli ännu mer skattesänkningar? Vi ser redan i den budget som finns nu att man satsar på dem som tjänar allra mest.

Det där med prioriteringar är viktigt. För mig handlar prioriteringar om att se till att Sverige knyts ihop och att vi får större arbetsmarknadsregioner så att fler människor kan få välja var de vill bo och var de vill jobba någonstans.

Där är nya stambanor oerhört viktiga. Det gäller inte minst för att vi ska kunna öka kapaciteten och få mer gods på våra järnvägar.


Anf. 74 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Jag hoppade till när ledamoten talade om frihet. Det handlar om frihet för människor att kunna resa och röra sig i landet och även utanför.

Konsekvensen av den tidigare regeringens politik är att människor har fått sin frihet avskuren. Om man talar med människor som lever och verkar ute i landet hör man att de inte har möjlighet att åka och hälsa på släktingar. De har inte råd att ha barnen på fritidsaktiviteter. En del har till och med sagt upp sig för att de inte har råd att åka till jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det ser inte jag som en frihet. Jag kan inte framkalla den bilden framför mig. Man har i stället försatt människor i en situation där de har väldigt svårt att klara sin vardag. Tittar man i budgetförslaget som kommer från Socialdemokraterna är det en klen tröst för dem bor ute i landet. Där finns det inga svar på de frågorna.

Sedan har vi också frågan om att godset ska transporteras på tåg. Man ska lyfta upp gods från väg till järnväg. Det kan man med fördel göra för att transportera det tunga godset långa vägar.

Men den förra regeringens politik ledde i stället till att man lyfte av godset från tåg och ut på billiga transporter. Det var sådana som låg och körde olagligt i Sverige. De har nu fått en ny marknad på grund av den situation vi har med höga bränslepriser. Det är attraktivt att köpa transporter av dem som smugglar in bränsle och ligger och kör olagligt i Sverige.

Här ser man tydligt spår av att den tidigare regeringen inte förstod konsekvenserna av sina handlingar. Man kan heller inte utröna i budgetförslaget att ni ens har kommit till insikt om att det får de konsekvenserna.


Anf. 75 Gunilla Svantorp (S)

Herr talman! Det var ett allmänpolitiskt inlägg, får man väl ändå säga. Det handlade inte bara om trafikfrågan.

Det är spännande att höra Sverigedemokraternas representant stå och säga att vi socialdemokrater inte förstår hur vanligt folk har det. Jo, det gör vi. Det är därför vi i den budget som jag hänvisar till och som vi läger fram i finansutskottet prioriterar att satsa på välfärden betydligt mer än vad Sverigedemokraterna och deras kamrater gör.

Välfärden kommer nämligen alla till del oavsett var de bor. Det är oerhört viktigt. Satsningarna på välfärden gör att man också kan ge mer pengar till regionerna som sedan i sin tur kan lägga mer pengar på kollektivtrafik så att du, oavsett var du bor, kan flytta dig i ditt län. Det är oerhört viktiga satsningar.

Där har ni sverigedemokrater valt att sätta er i knät på Moderaterna. De kommer alltid att se till att de som har det bäst ställt också är de som får mest pengar. Skattesänkningar när så är möjligt kommer att vara det som är prioriterat.

Hur det, Thomas Morell, kan leda till att människor ute på landsbygden får det bättre begriper inte jag och mitt parti. Därför tycker jag nog kanske att Sverigedemokraterna luras. De säger en sak, och sedan gör de någonting helt annat med sin politik.

Det är viktigt att Thomas Morell kan visa: Vad är det ni har gjort som kommer landsbygden till del i den politik som ni precis har sagt ja till och som ni till stor del är med och styr? Vad är det som kommer landsbygden till del?


Anf. 76 Thomas Morell (SD)

Herr talman! Tack för frågorna från ledamoten! Först och främst har vi en långsiktig plan, men det går inte att på två månader lösa de problem som den förra regeringen skapade. Man måste se det hela i ett längre perspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Där vill vi frigöra resurser för att investera i väg och järnväg så att människor kan leva och bo i hela landet. Det är det ena. Men för att välfärden ska fungera måste också vår infrastruktur vara den bärande delen i den verksamhet som sker. Utan en fungerande infrastruktur blir det inte heller mycket av välfärden. Den är en absolut förutsättning för att våra samhällen ska fungera.

Ledamoten vidrörde det här med sjysta villkor inom yrkestrafiken. Jag har i stort sett levt mitt liv ute i yrkestrafiken sedan jag var barn, och jag har sett utvecklingen. Jag har i åtskilliga debatter här i kammaren fört fram vikten av att ha en fungerande kontrollverksamhet ute på vägen. En del av detta faller in under trafikutskottet, även om justitieutskottet har merparten.

Den förra regeringen var mer än lovligt förlamad när det gällde att komma med åtgärder. Man vidtog åtgärder i lagstiftningen, men man följde inte upp genom att se till att det kom in några som gjorde jobbet. Därför har vi i dag fått en situation med en verksamhet ute på vägarna som slår sönder förutsättningarna för det sunda företagandet. I slutändan får vi inte effekten att vi kan lyfta upp gods från väg till järnväg - det långväga och tunga godset. Det är billigare att köpa en fultransport, och till och med staten ägnar sig åt den typen av affärer. Det är bedrövligt.

Detta beror på att den förra regeringen inte hade förmågan att se hur saker och ting hänger samman i samhället och vilka åtgärder man måste vidta för att få ett samhälle som fungerar för alla som deltar i det.


Anf. 77 Gunilla Svantorp (S)

Fru talman! Jag vill påminna ledamoten om det reformpaket för svenska löner och svenska villkor som den tidigare S-regeringen har genomfört. Vi har nya regler som stärker kontrollen, som ledamoten själv sa. Vi har sanktionsavgifter, möjligheter att beslagta fordon om man upptäcker fusk och så vidare. Det finns en hel rad med åtgärder som den tidigare S-regeringen har vidtagit, oavsett vad ledamoten nu säger. Sedan finns det självklart mer att göra, och det är ju tur.

Jag hajade till lite grann när ledamoten pratade om Sverigedemokraternas långsiktiga plan framåt. Det är jättebra att det finns en sådan. Frågan är bara hur den är synkad med Moderaternas långsiktiga plan framöver. Ibland är de här två partierna väldigt olika, och ibland är de väldigt lika.

Frågan är därför vad som kommer att hända med Sverigedemokraternas långsiktiga plan framöver. Det får vi se när Moderaterna sedan ska sänka skatterna så mycket som det bara går för dem som tjänar allra mest. Det kan man vara lite orolig för.


Anf. 78 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets utgiftsområde 22. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

I morgon, fru talman, är det upplysningsvis fjärde advent. Julen är utan tvekan snart här. Det är en fantastisk högtid, och i särklass den högtid då människor i Sverige är ute och åker som mest.

Statistiken visar att under jul och nyår använder 70 procent av Sveriges bilägare sin bil, och över hälften av dessa resor är längre än 20 mil. Tåget är också ett mycket populärt färdsätt. Hela 13,7 miljoner mil åks av svenskarna över jul och nyår. Många av oss kommer alltså att vara ute på resande fot; det är ett som är säkert.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Och just säkra är någonting vi hoppas att våra vägar är. Vi hoppas att de är saltade, sandade och farbara så att risken för olyckor minimeras. Vi hoppas att vi kan lita på att tåget vi åker med kommer i utsatt tid.

Så är det tyvärr inte i dag. Vi har en stor underhållsskuld på vägnätet. Många av landets vägar är bristfälligt skötta. Vägarna är i dåligt skick och har passerat bästföredatum. Det är många boende på landsbygden som hade hoppats att den väg som de använder skulle fixas och iordningställas, men i stället sänks farten på vägsträckan. Det är svaret till oss som bor och verkar på landsbygden: I stället för att fixa vägen sänker man farten.

Det är direkt landsbygdsfientligt. Det tar längre tid att komma till och från arbetet, och företag som verkar på landsbygden förlorar mycket i konkurrenskraft. Jag har talat med människor som har åkt runt. Min kollega som satt i utskottet före mig har åkt runt i Sverige, och han säger att det är förfärligt i vissa delar, exempelvis i inlandet. Det här måste fixas.

Det är därför det är så viktigt att vi har fått en ny regering med tydligt uppsatta mål: Landets vägar ska rustas upp och säkerställa en trygg och konkurrenskraftig infrastruktur. Det är en oerhörd viktig signal till alla åkare, busschaufförer, bilåkare - ja, alla som behöver bra och fungerande vägar.

Det är också viktigt att järnvägen rustas upp framöver. Det är bra, fru talman, att regeringen också satsar på laddinfrastruktur i hela landet. Tillgången till laddstationer ska vara god, och detta ska vara ett bra alternativ för alla invånare oavsett var de bor. Det är också väldigt viktigt för miljön.

Det finns många viktiga frågor och utmaningar för den nya regeringen framöver. Jag ser verkligen fram emot de här fyra åren och att få arbeta tillsammans med er i utskottet.

Jag vill passa på att önska fru talmannen och alla ledamöter en riktigt god jul och ett gott nytt år.

(Applåder)


Anf. 79 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Det var ett kort och snärtigt inlägg av ledamoten Oscarsson. Jag har ändå ett par frågor som jag skulle vilja ställa kopplat till att jag faktiskt hade förväntat mig mer.

Det fanns en väldigt stor glädje över att alla landets vägar nu skulle rustas upp, att det skulle bli laddinfrastruktur i hela landet och så vidare. Det är såklart vällovliga satsningar. Men jag tycker att det blir stor skillnad mellan detta och ledamoten Stockhaus och ledamoten Oscarssons olika inlägg. När det gäller hela-landet-perspektivet, inte minst kopplat till järnvägen, nämnde ledamoten att järnvägen ska rustas upp. Men vi har också hört att vi inte kan vara säkra på sträckorna Göteborg-Borås, Hässleholm-Lund och Linköping-Stockholm med den nya regeringen.

Därför skulle jag vilja ställa en fråga. Ledamoten företräder ett parti som har både infrastrukturministerposten och landsbygdsministerposten. Ledamoten Stockhaus säger att de pengar som skulle ha satsats på höghastighetstågprojektet ska satsas någon annanstans. Vad är då regeringens prioriteringar kopplade till järnvägen under den kommande perioden? Ska det satsas någon annanstans, eller kommer vi i närtid att få höra om fortsatta satsningar på de här olika delarna?


Anf. 80 Magnus Oscarsson (KD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! Stort tack, Ulrika Heie, för dina viktiga frågor! Jag börjar med den sista frågan.

Jag tyckte att det var väldigt tydligt när ministern för bara någon dag sedan var ute och talade just om satsningarna. Det tydliga är dels att det kommer svar, förhoppningsvis före nyår, dels att svaret säkerligen innehåller saker som kommer att vara positiva. Exempelvis var ministern tydlig när det gäller Ostlänken, där han säger att det redan har satsats 7 miljarder på detta. Det är klart att det vore bortkastade pengar om det inte blir något av det. Mer än ett sådant svar kanske jag inte kan ge i den frågan just nu. Men jag tycker ändå att det är ganska tydligt.

Sedan är det, precis som min kollega sa här förut, så att vi säger nej till den här höghastighetsjärnvägen som det har talats om. Vi ser att det är otroligt mycket pengar. Vi som sitter i utskottet vet ju också att det handlar om en allt större pengapåse ju mer åren har gått. Att satsa på något som vi inte vet exakt vad det blir av tyckte vi alltså var ett dåligt förslag.

Vi ser att det är bristfälligt i hela landet, som jag sa förut, inte bara mellan Stockholm och Malmö och Stockholm och Göteborg. Vi har ju hela Norrland, hela den delen, som behöver fixas. Jag tycker att det är jättebra att den här regeringen nu faktiskt sätter ned foten och säger att vi behöver hjälpas åt att fixa i ordning i hela landet. Det är ett stort arbete. Det kommer att krävas mycket pengar, och det är mycket bättre än att lägga de pengarna på en höghastighetsjärnväg.


Anf. 81 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Då föds ändå frågan: Vore det inte ganska bra, när man har lagt ned så mycket resurser under så lång tid, att också öppna upp och se vilka andra finansieringslösningar det skulle kunna finnas när det gäller investeringar i ny tåginfrastruktur i Sverige? Det är jag väldigt nyfiken på. Vi har ju tyvärr inte möjligheten att ha ministern här, och jag kan förstå det - en lördag innan fjärde advent. Men eftersom ledamoten företräder samma parti som ministern vill jag ändå fråga om synen på andra finansieringslösningar och möjligheten att där också kunna göra de här delarna. Vad menar ledamoten annars är de tydliga tecknen på att detta är en budget för hela landet?

Jag blir förvånad över att det inte blir sänkningar på drivmedel som man hade lovat förut. Det kommer inte heller besked till företagare om högkostnadsskydd på elen. När det gäller reseavdraget som man nu lanserar tar man inte det nya utan behåller det gamla, och då handlar det om att bilar nära storstäder får möjligheten till ytterligare reseavdrag.

På vilket sätt gynnar det landsbygden och hela landet att man inte tar till vara de möjligheter som finns att stärka landsbygdens olika förutsättningar? Jag tänker inte minst på det som vi båda är väldigt medvetna om, nämligen att bilen har en väldigt stor betydelse, samtidigt som bilen är en del av omställningen.

Den nya regeringen tar också bort klimatbonusen som man inte tycker bör finnas kvar. Vad säger Magnus Oscarsson om det? Vad är den riktiga anledningen till att man inte fortsätter den satsningen, vilket det verkar som?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Och så har vi reduktionsplikten. Min bild har varit att Kristdemokraterna har varit ett parti som genom åren har flyttat fram positionerna på klimat- och miljöområdet.

Det är väl mina frågor till ledamoten just nu.


Anf. 82 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack återigen, Ulrika Heie, för dina frågor! Jag tänker också, precis som du är inne på, att detta nog är en interpellationsfråga som du skulle ställa till ministern. Jag tror att det är bättre att du gör det i den frågan.

När det gäller det andra du tar upp tycker jag att det är intressant att du frågar vad vi gör för satsningar för de boende på landsbygden. Du nämner exempelvis reseavdraget. Jag bor själv i Ödeshög - det är ju än så länge inte en jättestor stad, kan jag säga. De som bor hemma hos mig säger: Vad bra att det höjs! En person skrev till mig: Det är förfärligt att det fortfarande är 18,50. Jag jobbar på Väderstad AB, och det här kommer inte att funka för mig.

Vi har ju hört vad människor säger i landsbygden: Hjälp oss, det här går inte!

Det är samma sak när det gäller att vi sänker reduktionsplikten. Jag hörde ledamoten själv säga i sitt tal här förut att det har blivit dyrare för konsumenten och att det har ökat för barnfamiljer. Det är just därför vi säger: Jamen vänta nu, reduktionsplikten är en sak som vi själva har kommit på, och då vill vi sänka den för att faktiskt göra så att fler människor kan leva och verka på landsbygden.

Detta är väl det korta svaret, men det finns ju mycket mer man kan säga.


Anf. 83 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Ledamoten Oscarsson pratar om vägunderhållet. Det vet vi ju alla att det är eftersatt och att det behöver göras saker. Det gäller hela landet och var man än är. Storstad, landsbygd, glesbygd - det behövs mycket!

Vad ni gör nu i budgeten - detta har det pratats om tidigare - är att ni rycker från järnvägsunderhållet. Jag har förstått att Kristdemokraterna värnar järnvägen och underhållet av den och menar att det behövs. Det är märkligt att man gör den här abrovinken att man rycker från ett ställe där det är så stora behov och pytsar ut det på ett annat område i stället för att prioritera så att det finns pengar till båda.

Ett problem med vägnätet i Sverige är att det slits kraftigt och att det körs otroligt tunga transporter där. Dessutom utökar vi tyngden på transporterna numera med BK4-transporterna på upp till 74 ton, som ju tuggar väg och skapar otroliga problem. Nu ska vi lägga massor med pengar på att stärka vägar och byta broar och ta bort tunnlar och så vidare.

Det riktigt stora problemet med det här, bortsett från att det är enormt mycket pengar som går till detta, är att dessa lastbilar också väljer att köra på vägar där de inte får köra. Och då undrar jag: Vore det inte smartare att se till att vi i stället för att ha dessa otroligt tunga fordon satsar pengarna på järnväg och ser till att de tunga transporterna kan köra där och att vi har lättare fordon, så att vi inte ständigt har det här problemet med att vägarna äts sönder av tyngden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det är min fråga till ledamoten.


Anf. 84 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, Daniel Helldén, för dina frågor! Absolut, det är jätteintressant det du tar upp om att vi har mycket slitage på våra vägar. Och det visar ju sig också när man ser över detta att många vägar inte har fixats.

Jag nämner också i mitt anförande hur det ser ut i Sverige. När man reser runt i landet är det faktiskt förfärligt. Det är detta som den här regeringen har förstått och försöker göra någonting åt - att vi har en skuld i att våra vägar ser ut som de gör. Det är därför vi satsar otroligt mycket pengar för detta.

Det är klart att när man ser detta kan man tänka att vi då kan bygga järnväg i stället. Men vi kan ju inte bygga järnväg till varenda del av vårt land, utan då har vi lastbilar. Vi kan nu också ha tyngre lastbilar på våra vägar.

Vi tror nog ändå att det är viktigt för landsbygden att vi faktiskt satsar på våra vägar nu. Det var också fråga om att Trafikverket faktiskt själva sa att de inte kunde göra av med alla pengarna, och det var därför vi lyfte bort dem. Till nästkommande år kan man naturligtvis undersöka detta mer: Om ni får mer pengar, vad kan ni göra för detta?

Det svar regeringen fick nu var dock att de inte kunde göra av med mer pengar. Då plockar man från den delen och lägger det på vägnätet där det finns enorma hål att avhjälpa. Jag tror att det är väldigt viktigt att man nu faktiskt skärper till, lagar broar, fixar i ordning det som är eftersatt och börjar resan. Den kommer inte ta slut nästa år, kan jag lova, men den har i alla fall börjat.


Anf. 85 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Ja, jag har ju förstått att ni lägger er för Trafikverket och att ni därför tar bort pengar från järnvägsunderhållet. Det är bara att beklaga.

Men problemet med det här slitaget på vägarna handlar ju om bärigheten. Vad som händer nu när man ska öka klassningen på vägarna så att de kan ta tyngre transporter är att man också bygger om. Man lägger ned massor med pengar på fullt fungerande och bra infrastruktur för att man vill ha dit tyngre saker, i stället för att se till att underhålla det vägnät vi har och hålla nere vikterna. Man ska inte gå upp till den här typen av vikter.

Dessutom har vi problemet med att de kör på ställen de inte ska köra. Det är rent förödande när man åker på en väg ute i landet när det är tunga transporter där. Det går så fort, och det är så enorma vikter som äter upp väg.

Frågan är väl egentligen: Ska vi ägna oss åt att bygga om fullt fungerande infrastruktur i stället för att lägga pengarna på de ställen där problemen finns?


Anf. 86 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack för din fråga, Daniel!

Jag tror att vi på ett sätt ändå ser likadant på frågan. Vi ser ett problem i Sverige. Vi har väldigt eftersatta vägar. Vi har en skuld av underhåll som inte är gjort. Man ska inte skylla allt på gamla regeringar, men man hade ju kunnat hoppas att det gjorts mer genom åren. Det har fattats mycket pengar. I stället har man satsat på nya vägar, och det ska man naturligtvis också göra. Men vi har ett land som behöver bra vägar för att vi ska kunna ta oss fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Människor lever och verkar som sagt i olika delar av vårt land. Då är det viktigt att våra vägar finns och att man fixar i ordning dem.

Daniel Helldén frågar om det är dumt att vi låter lastbilar åka, om vi behöver göra i ordning broar och så vidare. Jag tror att det är viktigt att detta görs. Trafikverket har sagt att detta är någonting vi kan göra.

Vi behöver rusta upp våra vägar inför framtiden. Nu har regeringen börjat resan med de här pengarna, och vi hoppas att vi längre fram kommer att kunna säga att det var nu man började och att det var nu man såg en nystart för vårt land och för landets vägar.


Anf. 87 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Det är en härlig känsla att dra på sig understället och kostymen och bege sig till riksdagen en köldbiten lördag i december. Som vanligt åkte jag buss, spårvagn och tåg genom det som tyvärr är en av Sveriges många flaskhalsar på järnvägen: den mellan Norrköping och Stockholm. Det är en bit av Sverige där Kristersson-Åkesson-regeringen verkligen inte vill att något tåg ska komma fram i tid. Vi ser det i budgeten som vi debatterar i dag, och jag lever med den verkligheten: att aldrig komma fram i tid.

Jag har under de senaste veckorna suttit på tåg som tappat elkontakten och behövt startas om i skogen utanför Simonstorp, liksom tåg som inte alls har kommit fram för att det varit signalfel. Då försvinner ju tågen, som ni vet, och så får man leta upp någonting annat.

Detta är pendlarnas verklighet. Det går i dag inte att lita på tågen. Det förutsätts att du ska boka kanske både ett och två tåg i förväg. Jag vet många av mina kollegor som har gjort det i dag för att hinna till debatten vi nu har - jag ser en östgöte som vinkar ute i kammaren.

Det har blivit helt omöjligt att pendla med tåg. Man kan inte lämna barnen på skolan och räkna med att man kan hämta dem, för man vet inte när man kommer hem.

Att tågen inte kommer fram i tid, att det inte går fler tåg och det strul som finns på järnvägen beror på ett par saker: Det finns för få spår, det är för trångt på spåren och spåren som finns måste rustas upp.

Det här går att åtgärda genom att bygga nya stambanor och underhålla mer av de befintliga spåren. Detta vill dock inte regeringen. Det skulle behövas på många platser i Sverige, bland annat min tågsträcka Ostlänken - den del som regeringen verkar vilja lägga ned eller kanske utreda lite till. Det är lite oklart vad regeringen egentligen vill; den verkar inte veta det själv. Det är dock klart att vi östgötar och sörmlänningar inte ska ha en arbetsmarknadsregion som sträcker sig vare sig till Stockholm eller till Jönköping. Det är i alla fall en mycket tydlig signal från regeringen.

Att det är trångt drabbar inte bara oss pendlare, det är också det mest företagsovänliga jag har varit med om. Industrin ställer om och är väl medveten om hur mycket utsläpp som transporterna står för. Här finns det goda affärsmöjligheter att profilera sig som grön och även ta sitt ansvar för att vi ska nå miljömålen.

Detta gör industrin. Det gör Scania, som i veckan var ute och kritiserade regeringen för dess slapphet angående miljömålen. Men regeringen gör allt den kan för att stoppa Scanias utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Sverige behöver järnväg. Sverige behöver snabba tåg. Men framför allt måste godståg och persontåg sluta försöka samsas på samma banor och i stället kunna åka på separata spår.

Ja, det är dyrt med infrastruktur. Men då är det bättre att bygga infrastruktur som gynnar både vanligt folk och industrin och som dessutom fixar klimatmålen, vilket järnväg gör, än att bygga motorväg som ökar utsläppen och finns till för dem som har råd med bil. Och ingen har ju längre råd med bil eftersom regeringen ljög för svenska folket och påstod att bensinpriset skulle bli 10-15 kronor lägre vid pump. Vad fick vi? Var det 40 öre? Ja, det var det.

Inte ens EU-lagstiftningen verkar regeringen ha lärt sig att begripa. Reduktionsplikten verkar man tro att man kan deala lite med EU om, och så kommer det att ordna till sig.

Min slutsats är att vi inte ska lita på infrastrukturminister Andreas Carlson när han vill bygga motorväg i stället för järnväg. Vi ska inte lita på statsminister Kristersson om bensinpriset. Vi ska inte heller lita på energiminister Ebba Busch om elpriserna. Ingenting över huvud taget av det regeringen sa före valet har blivit sanning efter valet. Allt har bara blivit kaos, och några miljömål kommer vi aldrig att nå.

Nu är dock fru talmannen jättespänd på vad Vänsterpartiet vill. Jag vill väldigt gärna berätta om det.

Jag vill framhålla att Vänsterpartiets utgångspunkter för infrastrukturpolitiken är visionen om ett jämlikt samhälle och det faktum att världen befinner sig i ett klimatnödläge. Klimatomställningen måste gå betydligt snabbare än i dag för att vi ska nå klimatmålen. Därför måste vi ställa om transportsystemet till tillgängliga, välfungerande och hållbara transporter.

Transportsektorn står för en stor del av utsläppen. Vårt fokus - till skillnad från regeringens, ska tilläggas - är att sänka transportsektorns utsläpp med 70 procent till 2030, precis som klimatmålen säger och precis som transportsektorn har sagt att det ska gå till. Därför lägger Vänsterpartiet - håll i er nu - 170 miljarder mer än regeringen på upprustning och uppbyggnad de kommande tio åren.

Det blir nya stambanor, som ska lånefinansieras. Det är det enda sättet för att vi över huvud taget ska kunna bygga ny infrastruktur. Det går inte att bygga infrastruktur och hålla något slags ettårig hushållsbudget och tro att det kommer att fixa grejen, precis som ingen sparar sina kronor för att köpa ett hus. Man går till banken och lånar. Det är så man finansierar stora grejer.

Vänsterpartiet lägger 60 miljarder mer än regeringen på underhåll av järnvägen för att det verkligen behövs. Jag är inte ensam om att ta upp det i denna debatt; alla konstaterar vi att den järnväg som finns måste upprustas, servas och bli betydligt bättre för att vi över huvud taget ska kunna ta oss fram.

Vänsterpartiet lägger 9 miljarder mer på vägunderhåll än regeringen för att vägarna ute på landsbygden inte är bra. Det har vi också konstaterat. Vägarna som finns måste bli bättre. Förutom det finansierar vi Norrbotniabanan, nya Ostkustbanan, fyrspår Alingsås-Göteborg och dubbelspår Helsingborg-Hässleholm.

Eftersom det är så oerhört bra att resa tillsammans vill vi också halvera priset för kollektivtrafikbiljetter och införa ett investeringsstöd för att säkerställa nyinvesteringar i kollektivtrafikfordon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Regeringen verkar verkligen avsky när vi reser tillsammans och minskar de dåliga utsläppen. Regeringen vill hellre att vi trycker in varenda jobbpendlare i en fossilbil, där man ska sitta ensam och köra till jobbet. Det är liksom regeringens stora dröm om hur vi ska transportera oss i Sverige i dag. Men till skillnad från detta vill Vänsterpartiet ha det färdmedelsneutrala reseavdragssystem som de allra flesta var överens om för bara några månader sedan. Nu vill regeringen i stället att det bara ska gå till män som kör bil till jobbet.

Vi tycker att detta inte är någon bra idé. Vi i Vänsterpartiet gillar jämlikhet. Vi gillar rättvisa. Och till skillnad från regeringen vill vi också nå klimatmålen.

Med detta vill jag hänvisa till Vänsterpartiets särskilda yttrande.


Anf. 88 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag ska vi debattera 2023 års budget för utgiftsområde 22 Kommunikationer. För ett år sedan stod vi här och debatterade budgeten för 2022. Då fanns det en förhoppning om att vi såg slutet på pandemin och att saker och ting skulle gå tillbaka till det normala. Många företag inom transportområdet hade drabbats hårt av pandemin, inte minst flyget, kollektivtrafiken och många resebolag. Vi såg framför oss en tid av återhämtning och att vi snabbt skulle få igång ekonomin igen. Då startade Ryssland krig mot Ukraina.

Fokus har legat på oräkneliga stöd för att hjälpa Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Kriget har också stor påverkan på infrastrukturområdet, då energikrisen ger dramatiskt högre bränslepriser och elpriser, vilket påverkar transportområdet på en lång rad områden. Den förväntade återhämtningen efter pandemin ersattes av en energikris som åter ökar den ekonomiska pressen mot transportområdet. Det är mot denna bakgrund vi ska se den här budgeten för 2023.

Fru talman! Regeringen ser att pålitliga och miljövänliga transporter och en modern infrastruktur är viktiga för jobben och en hållbar tillväxt i hela landet. Transportsystemet är en grundbult för landets utveckling. Regeringens budget innehåller därför en fortsatt stor satsning på underhåll och investeringar i järnväg och väg. Ett större fokus har lagts på vägunderhåll, som får en extra miljard för att börja beta av den underhållsskuld som faktiskt försämrar trafiksäkerheten och leder till nedsatta hastigheter och drabbar landsbygden framför allt.

Regeringen anser att det är viktigt att vi kommer till rätta med de skenande kostnaderna för infrastrukturprojekt, så att vi får rättvisande kalkyler i samband med att projekten läggs in i nationell plan. Den förra regeringen ignorerade nio rapporter från Riksrevisionen som uppmanade regeringen att ta tag i de skenande kostnaderna.

Den nuvarande regeringen anser att vi måste avbryta projektet för de nya stambanorna för höghastighetståg. Detta projekt är ett exempel på hur kostnaderna dramatiskt har ökat. De har gått från ursprungliga 120 miljarder och till att i dag vara mer än tre gånger så mycket. Sverige har inte råd att satsa närmare 400 miljarder på ett projekt där man bara får tillbaka ungefär 50 procent av de satsade medlen. Vi förlorar 200 miljarder på att bygga höghastighetsbanorna. Regeringen ser nu över beslutet och hur det påverkar byggnationen av de tre pågående sträckorna. Besked kommer i närtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Liberalerna vill bygga för att underlätta arbetspendling och godstransporter. Vi vill bygga bort flaskhalsar. Den värsta flaskhalsen i hela Sverige är sträckan Alingsås-Göteborg. Liberalerna ser att det finns ett stort behov av att bygga ut den sträckan. Det är 4 mil som kostar ungefär 20 miljarder. För detta skulle vi kunna få starkt ökade godstransporter och en dubblerad fjärrtrafik mellan Stockholm och Göteborg, utöver vad utbyggnaden kan göra för lokaltrafiken.

Klimatet är ett av Liberalernas tre fokusområden. På transportområdet står vägtransporterna för över 90 procent av de inrikes utsläppen, och det är här som åtgärderna gör störst nytta. Elektrifieringen av våra vägtransporter är i fokus för Liberalerna. Vi behöver snabbt bygga ut laddinfrastrukturen.

Liberalerna ser bristen på laddinfrastruktur som den största risken för att företag och privatpersoner inte ska välja en elbil vid nästa bilköp och att klimatomställningen stannar upp. Man måste kunna ladda bilen där man bor och där man reser om man ska våga köpa en elbil. I budgeten för 2023 finns därför en stor satsning på 1,4 miljarder över tre år för att stärka laddinfrastrukturen i Sverige.

För att vi ska klara omställningen av vägtransporterna behöver också produktionen av biodrivmedel öka kraftigt. Vi måste tillvarata råvarorna för produktionen av biogas, inte minst gödsel, som ändå ger klimatutsläpp. I veckan som gick fick regeringen ett positivt besked från EU om att de rena biodrivmedlen ska vara skattebefriade under de närmaste fyra åren. Viktigast för vägtransporterna är dock elektrifieringen, då biodrivmedel har ett större värde för andra transportslag som har svårare att ställa om, inte minst flyget.

Som jag inledde med att säga befinner vi oss i en orolig omvärld med en pågående covidsjuka, och vi ser klimatpåverkan, inte minst från skogsbränder och översvämningar. Regeringen lägger därför över 60 miljarder på 27 beredskapsflygplatser för att bibehålla nivån på vår beredskap inom flyget.

Regeringen satsar också 300 miljoner extra, totalt 530 miljoner - alltså över en halv miljard - på att stärka det civila försvaret och krisberedskapen i hela transportsystemet.

Liberalerna anser att vi måste satsa på alla trafikslag, och flyget har en viktig funktion för våra internationella kontakter och för att hålla ihop Sverige. Samtidigt pågår klimatomställningen med full kraft. Svenska Heart Aerospace tar fram elflygplan för produktion år 2028. Biodrivmedel finns redan, och elektrobränslen för flyget är under framtagning.

Flertalet flygplatser drivs fossilfritt i dag. Flera laddstationer för elflyg har installerats, och i Skellefteå startar man under 2022 en utbildning av trafikpiloter med fokus på eldrivna flygplan.

Regeringen tror på flygets viktiga funktion i samhället och för att Sverige fortsatt ska ha en för de framskjuten position inom flygutvecklingen. Vi liberaler vill se en fortsatt satsning på forskning och innovation för fossilfritt flyg, inte minst för elflyg. Regeringen vill också bevara Bromma, då flygplatsen har en viktig funktion att fylla, inte minst som nav i det svenska inrikesflyget men också för utvecklingen av elflyg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Antalet obemannade drönare växer lavinartat, och här krävs utveckling av regler för att verksamheten ska kunna växa under ordnade former. Regeringen satsar 30 miljoner på förmågan att hantera obemannad luftfart i det svenska luftrummet, då det behöver stärkas och bidrar till en ökad flygsäkerhet.

När det gäller sjöfarten kan jag nämna att 90 procent av den internationella godsfrakten går på sjön. Svensk sjöfarts betydelse för Sverige kan inte nog betonas. Därför är det självklart också viktigt att sjöfartens person- och godstransporter ska kunna fungera även på vintern. Det krävs isfria farleder, och regeringen satsar därför på byggnation av två nya isbrytare. De ökade bränslepriserna gör att Gotlandstrafiken får kraftigt ökade kostnader. Regeringen avsätter därför 200 miljoner för att täcka ökningen enligt avtal och preliminärt även 50 miljoner inför 2023.

Slutligen: Med bättre digital uppkoppling ökar friheten runt om i vårt land samtidigt som belastningen på våra vägar och järnvägar kan minska genom att fler personer kan distansarbeta. Vi hjälper också landsbygden på många sätt när det gäller utvecklingen av välfärdstjänster. För att stärka utbyggnaden av bredband, där vi vill se ett fokus på de särskilt utsatta områdena, höjer vi anslagen med 600 miljoner kronor.

Fru talman! Vi liberaler anser att alla trafikslag behövs, och det är genom att utnyttja varje trafikslags speciella fördelar som vi får robusta transporter i Sverige.

Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)


Anf. 89 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! I ledamoten Gellermans anförande pekas klimatet ut som en viktig fråga. Jag vet att Liberalerna värnar klimatet och vill att vi ska klara klimatmålen till 2030. Det är ett fokusområde inom partiet och i alla de dokument som finns där. Ni har också klimat- och miljöministern.

Men då undrar jag över transportområdet. I den budget som ni har och i alla de beslut som nu kommer vill ni tar bort reduktionsplikten, ta bort reseavdraget, sänka bensinpriset och göra allt för att fossila bränslen ska vara den huvudsakliga ingrediensen i de fordon som far runt på vägarna.

Nu säger ni att ni ska satsa på laddinfrastruktur överallt, och folk ska köra elbilar. Jag tror inte att någon tänker något annat än att vi ska gå över till elbilar. Men vi har i dag 4 ½ miljoner fossilbilar som rullar, och en stor del av dem kommer att rulla fram till 2030, som är det år då målet är att vi ska ha sänkt utsläppen med 70 procent.

Vi vet att vi inte kan elektrifiera fordonsparken fram till 2030 i den utsträckningen att vi klarar utsläppsmålet för transportsektorn. Då undrar jag helt enkelt hur ledamoten har tänkt sig att man ska klara klimatmålen fram till 2030 - de mål som Liberalerna har sagt att man står bakom och som man har sagt att man ska värna. Hur ska det gå till?


Anf. 90 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Tack för frågan, Daniel Helldén! När det gäller klimatomställningen ser Liberalerna det i en helhet. Vi måste lösa alla delar. Jag har en bakgrund i näringslivet. Man måste titta så att man inte får några svaga länkar i detta system. För att vi ska kunna göra en uthållig klimatomställning - den kommer ju att hålla på under minst tre årtionden - måste vi ha en tillväxt i Sverige, så att det finns pengar för företagen så att de kan ställa om. Men kanske framför allt måste vi ha energi, fossilfri energi, för att klara omställningen. Sedan kan vi inom respektive område vidta åtgärder. Men grunden är att vi har energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Miljöpartiet har, när de satt i regeringsställning, stått bakom att vi har lagt ned sex kärnkraftverk. Vi har halverat antalet kärnkraftverk i Sverige. Vi ser nu tydligt vad det får för konsekvenser. Där ligger en av mina stora farhågor - att vi inte kommer att klara klimatomställningen. I och med detta har vi nämligen väldigt höga elpriser.

Vi står väldigt mycket bakom elektrifieringen och driver det. Det innebär att vi måste få privatpersoner och företag att köpa eldrivna fordon. Men om nu elpriserna ökar kraftigt på grund av att Miljöpartiet har lagt ned sex kärnkraftverk gör det att folk tvekar att köpa elbilar, för driften blir för dyr för att den ska kunna kompensera priset på elbilar.

Vi ser detta som en helhet, och nu börjar vi ställa om det system som faktiskt är själva grunden för hela klimatomställningen.


Anf. 91 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Det som är lite märkligt är att Helena Gellerman inte svarar på frågan över huvud taget. Hur ska regeringen klara av att minska utsläppen från transportsektorn med 70 procent fram till 2030? Hur ska man klara av den ackumulering av koldioxidutsläppen som blir om man skjuter på någonting ända fram till slutet? Jag tror inte att det blir fram till slutet, för ni har ingen idé över huvud taget om hur ni ska sänka utsläppen.

Ja, vi vill ha elbilar, men att byta ut 4,5 miljoner fossilbilar fram till 2030 är inte möjligt såvida ni inte ska trolla. Hur ska det gå till? Jag förstår inte det, och jag får inget svar heller. Jag frågar och frågar, men det finns inget svar.

Liberalerna säger att målet för transportsektorn till 2030 ligger fast. Det är snart 2023. Det är alltså inte många år kvar. Vi ska klara av omställningen på de sju år som återstår, men regeringen har ingen idé. När denna mandatperiod är slut är vi framme vid 2026. Då är det fyra år kvar att lösa dessa problem. Jag är djupt oroad över att vi kommer att stå där och inte ha lyckats med någonting på detta område.

Min fråga är - återigen: Hur ska ni klara minskningen av utsläppen från transportsektorn, och framför allt personbilstrafiken, fram till 2030? Detta är den riktigt, riktigt stora delen av de utsläpp vi har.


Anf. 92 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Jag började med den övergripande delen i mitt förra svar. Jag tycker att det är intressant att konstatera att det finns uträkningar som visar att vi, i och med att man har lagt ned sex kärnkraftverk och vi inte har tillräckligt med el, ökar utsläppen med 8 miljoner ton per år. Det är lika mycket som personbilstrafiken släpper ut. Det kan vi börja med att konstatera.

Den andra delen gäller alla dessa åtgärder. Vi har många saker som vi vill göra. Jag var med och utvecklade reduktionsplikten. Där förde jag väldigt tydligt fram att vi, om vi ska ha de höga nivåerna, måste ha en helt annan nivå på produktionen av biodrivmedel. Så har det inte blivit. Det är en av orsakerna till att vi ser de höga priserna. Produktionen av biodrivmedel måste vara i takt med reduktionsplikten. Annars sticker priserna iväg. Då kommer vi till att landet måste ha en tillväxt. Om hushåll och företag inte tjänar pengar har vi ingen omställning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

När det gäller bonus malus står vi helt bakom att vi har tagit bort bonusdelen. Liberalerna är för att vi i en teknikomställning ska lägga mycket pengar i början så att vi får igång omställningen. Men när 50 procent av alla bilar som svenska folket köper är laddbara ska inte staten vara där och pilla. Då ska marknaden sköta det. Däremot vill vi att malusdelen ska vara kvar. En anledning till att vi ställde oss bakom bonus malus var att det skulle gå ihop. Men det har inte gått ihop, för elektrifieringen har gått mycket fortare än vad till och med vi anade att den skulle göra. Då måste vi ha kvar malusdelen för att betala det underskott som finns. Vi har betalat för mycket bonus för det här systemet.

Jag kan gå in på alla dessa delar. Vi har en politik där vi faktiskt försöker ta ett helhetsgrepp för att vi ska klara klimatomställningen.


Anf. 93 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack så mycket, Helena Gellerman, för anförandet! I både anförandet och i replikskiftet lyftes näringslivet och näringslivets förutsättningar fram för att man ska kunna växa på ett bra sätt.

Jag ska säga något, som en jätteliten bisats, som svar på Maria Stockhaus tidigare fråga. Jag blev lite förvånad över att jag fick en fråga om sjöräddningen i ett tidigare anförande. Det sades att vi försökte mörka att vi hade neddragningar. Jag måste säga detta: Vi har neddragningar på detta område, och det är för att vi inte höjer skatten på arbete och så vidare, som är en typisk liberal och borgerlig politik. Då har jag sagt det.

Men nu tänker jag på näringslivets och tillväxtens möjligheter. Helena Gellerman säger att sträckan Alingsås-Göteborg är jätteviktig. Den uppfattningen delar vi. Sedan säger hon att höghastighetsbanorna liksom ska tas bort, upplever jag. Där finns ju det viktiga arbetsmarknadsområdet och stråket med Göteborg-Borås som är en jättestor flaskhals ur pendlingssynpunkt. Vi njöt nog alla av luciafirandet från Gräfsnäs härommorgonen, men järnvägen mellan Göteborg och Borås är i princip likadan som den museijärnväg med ett ånglok som vi fick se då.

Jag delar den bild som Helena Gellerman lyfter gällande klimatmålen och de viktiga delar som handlar om att bibehålla och få mer järnväg. Då är det en annan flaskhals. Hur ser Liberalerna på de nya stambanor som vi ändå bara måste få till?


Anf. 94 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Som ledamoten vet brinner jag för järnväg och väg i hela Sverige. Men som jag sa i mitt anförande har vi åsikter om kostnadskontrollen när det gäller stambanorna. De har blivit tre gånger så dyra. Det är inte försvarbart att fortsätta bygga ut dem om vi kommer att förlora 200 miljarder i samhällsnytta. För dessa 200 miljarder hade vi kunnat bygga jättemycket järnväg i norra Sverige. Vi kan bygga Göteborg-Alingsås, vi kan bygga överfart till Danmark och vi kan även bygga järnväg från Göteborg till Oslo.

Vi måste se på samhällsnyttan, och Liberalernas prioriteringar ligger på arbetspendling och godstransporter. Utifrån det står vi självklart bakom att vi ska bygga Göteborg-Borås. Det är jätteviktigt, precis som tagits upp tidigare under debatten. Vi kan inte köra fler bussar in till Göteborg; vi måste lösa det med hjälp av spårbunden trafik. Dessutom skulle järnvägen mellan Göteborg och Borås ge oss spårbunden trafik till Landvetter, som är Sveriges näst största flygplats. Vi behöver underlätta transporter dit så att inte alla behöver ta bilen som det är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vi står bakom att avbryta höghastighetsjärnvägen, men vi vill stärka stambanorna. När det gäller de tre pågående sträckorna sitter regeringen och analyserar det på ett övergripande plan. Ett besked kommer i närtid.


Anf. 95 Ulrika Heie (C)

Fru talman! Tack, ledamoten, för svaret! Ett tag kändes det som om det var på väg att bli värre än jag trott, men nu känns det positivt att det inte var helt stopp för Göteborg-Borås.

Det är dock otroligt viktigt att det inte blir fördröjt utan att det får möjlighet att byggas. Vi pratar om en tillväxtregion, och de här frågorna är otroligt viktiga för hela Sveriges del.

Jag ska inte gå in på reduktionsplikten, men att det finns ett engagemang kring klimatmålen har ju ledamoten sagt, och det ska vi försöka att nå. Många gånger förs det fram att det kanske skulle kunna gå att lösa någon annanstans. Ingen av oss tror väl att det blir jättemycket kärnkraft fram till 2030, och då lyfter man ibland att jord- och skogsbruket kanske skulle kunna stå för en del av den här skulden, eller vad man ska säga.

Hur ser Helena Gellerman på detta? Är det någonting som Liberalerna lyfter? Man röstade ju inte emot det i EU när man tittade på de frågorna alldeles nyss. Hur ser Helena Gellerman att man ska nå de klimatmål som vi har satt upp för 2030?


Anf. 96 Helena Gellerman (L)

Fru talman! Tack för frågan, Ulrika Heie! Generellt tänker jag att det här är en transportdebatt och inte en miljödebatt. Frågorna runt skogen kommer i miljö- och jordbruksutskottets debatt senare.

När det gäller skogen står vi generellt bakom att vi måste hitta en avvägning. Vi samlar ändå in 40 miljoner ton varje år i skogen. Men vi använder också 80 för att bygga hus och även för biodrivmedel, som är jätteviktigt. Vi vill ju driva på att vi ska använda skogen bland annat för att skapa biodrivmedel, så det gäller att ha ett helhetsgrepp och en avvägning mellan att fortsätta att ha ett stort upptag i våra skogar och att använda skogen så att vi kan skapa biodrivmedel och hindra våra utsläpp.

Det är liksom inte svartvitt. Man kan inte säga att man ska göra det ena eller det andra. De som gör det ser alldeles för enkelt på frågan. I varje fråga är det en prioritering mellan olika delar.

Liberalerna ser att vi måste stärka näringslivet, för om inte näringslivet tjänar pengar blir vi av med mycket av arbetstillfällena, och då hamnar hela samhället i en nedåtgående spiral. Och i och med att omställningen ska hålla på till minst 2050 eller 2060 måste vi ha en ekonomi som gör att vi klarar det över årtionden. Därför är det viktigt med ett kraftfullt näringsliv.


Anf. 97 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Jag ska inleda med att säga att vi inte deltar i beslutet utan i stället har ett särskilt yttrande.

Vi behöver ett robust, hållbart och rättvist transportsystem. För att nå dit krävs mod, handlingskraft och kloka reformer. Tyvärr ser vi i regeringens och SD:s budget en avveckling och en nedmontering av det sunda förnuftet. Ingenstans går det att hitta reformer som leder framåt. I stället är det handbromsen i, en tvär gir och en återgång till förra seklets fossila samhälle. Återgången saknar motstycke. Vi ser hur regeringen slänger bort planeringen för nya stambanor, dränerar järnvägsunderhållet på pengar och tar bort medlen till det nationella biljettsystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

För att Sverige ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle behövs ny järnväg, nya stambanor och smart kollektivtrafik. Persontrafiken växer men lider av återkommande förseningar. Svenskarna vill verkligen åka tåg. Men då säger regeringen stopp. Medan folket står på perrongen och fryser rycker man bort 750 miljoner från underhåll och lägger det på potthål.

Det handlar om ett järnvägsunderhåll som alla vet är akut. Det enda vi vet från alla rapporter om järnvägens status är att järnvägen lider av en underhållsskuld. Om det hade funnits någon ryggrad i regeringen hade de pekat med hela handen och sagt till Trafikverket: Underhåll! Gör vad ni är ålagda att göra! I stället skyller man på Trafikverket och tar bort pengarna. Det är denna regering i ett nötskal.

Miljöpartiet återställer pengarna till järnvägsunderhållet, satsar på smarta lösningar för kollektivtrafiken och bygger järnväg. Vi behöver nya stambanor söderut, i Borås och i Jönköping. Vi behöver snabba järnvägar till Oslo, fyrspår till Uppsala och dubbelspår på nya Ostkustbanan. Vi sätter igång Norrbotniabanan. Hela Sverige behöver hållbar järnväg.

Regeringen och SD deklarerar nu också i budgeten att Bromma flygplats ska vara kvar. De kramar hårt en förlegad flygplats likt en nallebjörn. Alla vet att det är en hämsko för det flyg som behövs. Det flyg som är kvar efter pandemin, efter ett ändrat arbets- och resebeteende när affärsflyget krymper ihop och efter boomen med smarta digitala lösningar, behöver samlas på Arlanda.

Konsolideringen av flyget är bäst för Sverige, men en nallebjörn är uppenbarligen vad regeringen vill satsa på. Bromma ska såklart läggas ned!

Transportsektorn ska klara sina mål om 70 procents reduktion av utsläppen fram till 2030. Det är ett mål som är fastlagt. Statsministern säger att det ligger fast. Klimat- och miljöministern betonar det. Men regeringens budget talar tydligt ett annat språk. Med förvånansvärd övertydlighet fastslår budgeten att klimatmålen för transportsektorn inte kommer att nås med denna politik. Man river upp det beslutade reseavdraget, sänker reduktionsplikten, sänker drivmedelsskatten, tar bort elbilsbonusen och pytsar ut mer pengar på vägar. Det är en lång lista som enligt regeringens egen budget gör att klimatmålen inte nås.

Jag får lov att gratulera SD till en exemplarisk politisk seger. Jag beklagar dock sorgen för mänskligheten.

Sorgligast är nog att reseavdraget skrotas. Det var en genial reform som alla partier för ett halvår sedan stod bakom - alla utom SD. Här ser vi en trend.

Övergången vi behöver till hållbara transporter där kollektivtrafikresande, samåkande och nya smarta mobilitetslösningar skulle få ett starkt ekonomiskt incitament skrotas samtidigt som det enorma slöseri med skattemedel som det gamla systemet innebar permanentas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Hela 3 miljarder kommer att gå till fusk för att SD - som pratar om lag och ordning - ska kunna blidka bilåkande, rika storstadsbor. Det är de som vinner mest på systemet och inte, som man påstår, de boende på landsbygden eller i glesbygden med små resurser. Nej, vad vi ser hos den här regeringen är en omvänd Robin Hood-politik.

I Miljöpartiets budget behåller vi det beslutade färdmedelsneutrala reseavdraget, och vi lägger medel på sänkt skatt i glesbygd för att kompensera för de ökade kostnaderna för drivmedel. Vi behåller bonus malus men sänker nivån för vad en bil får kosta för att man ska få statligt stöd. Vi premierar låginkomsttagare så att de kan leasa elbil, och vi lägger en skrotningspremie på 20 000 kronor på bilar äldre än 15 år. Det är pengar som man kan använda till smart resande.

Vi ska ställa om transportsektorn. Vi ska gå över till elfordon. Vi ska under en övergångsperiod, under den tid vi fasar ut 4,5 miljoner fossilbilar, blanda in biodrivmedel så att klimatutsläppen minskar. Det är vår skyldighet.

Men vi måste också satsa på alternativen, på kollektivtrafik, gång, cykling och smarta mobilitetslösningar. Vi ser i regeringens budget att stadsmiljöavtalen dräneras på pengar. De medel som skulle ha kunnat gå till kollektivtrafiksatsningar, till spårväg och till smarta cykellösningar rycks bort och sägs gå till laddinfrastruktur.

Det är viktigt att vi bygger ut laddinfrastrukturen inte minst längs det nationella vägnätet, våra riksvägar. Men det får inte ske på bekostnad av satsningar på alternativen till bilen. Det är förödande. De här satsningarna måste gå hand i hand, och för att omställningen ska fungera måste vi värna gång och cykling.

Trafikverket måste ta ansvar för cyklingen i landet. Vi kan inte låta dem fortsätta bygga bort möjligheten för oskyddade trafikanter att färdas på landsbygden. Två-plus-ett-vägar ska inte få byggas utan ersättningslösningar, och vi ska tillskapa servicenära cykling. Cykling är inte ett storstadsprivilegium utan ska vara en nationell möjlighet för alla och envar.

Pandemin slog hårt mot kollektivtrafiken. Vi är nu i en situation där kostnadsutvecklingen skenar samtidigt som just kollektivtrafiken är livlinan för alla som inte har råd att skaffa sig en subventionerad bil. Kollektivtrafiken är också navet i ett hållbart mobilt samhälle. Därför lägger Miljöpartiet 5 miljarder extra på kollektivtrafiken.

Miljöpartiet tar ansvar för en omställning av transportsektorn, satsar pengar på hållbar mobilitet, ser till att tågen går i tid och skickar pengarna till dem som behöver dem. Där skiljer sig vår politik från regeringens omvända Robin Hood-politik, en politik som är vattenstämplad SD.

Miljöpartiet satsar på klimatsmarta lösningar, kloka incitament och hållbar infrastrukturutbyggnad, allt för att bryta fossilspåret. Regeringen skrotar reform efter reform som leder i rätt riktning, och de vet inte hur de ska lösa ekvationen.

Fru talman! Jag önskar att jag kunde säga "förlåt dem; ty de veta icke vad de göra".

(Applåder)


Anf. 98 Maria Stockhaus (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Fru talman! En fråga som jag tror att Helena Gellerman tog upp i sitt anförande men som vi inte har diskuterat är frågan om beredskapsflygplatser.

Pandemin och även de skogsbränder som drabbat Sverige har tydligt visat behovet av beredskapsflygplatser i hela landet, flygplatser som är redo för samhällsviktiga transporter dygnet runt. Det handlar om liv och död, om människor som snabbt behöver komma till exempelvis sjukhus och om möjligheter att rädda hus och hem om det brinner ute i landet.

Vi har också ett nytt säkerhetsläge som även det ökar behovet av beredskap i hela landet.

Fru talman! Jag undrar hur Miljöpartiet motiverar att de drar ned ersättning till beredskapsflygplatser. Det är en neddragning som skapar risken att en del av de beredskapsflygplatser vi har i dag tvingas stänga.


Anf. 99 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Ja, frågan om beredskapsflygplatser är intressant.

Vad vi kan se är att vi har flygplatser så att det sannolikt räcker. Det finns områden där det möjligtvis skulle behövas någonting, men det finns ett stort antal flygplatser.

Det märkliga är att den som tittar på kartorna över det här kan se att man på många ställen vill peta in fler där det finns närliggande flygplatser. Många gånger har man en idé om att det ska vara en beredskapsflygplats, men egentligen satsar man på någonting annat.

Vi gör bedömningen att de här extra satsningarna inte behövs. Det går att använda de flygplatser som redan finns, och vi räknar med att det ska kunna fungera på ett bra sätt.


Anf. 100 Maria Stockhaus (M)

Fru talman! Så sent som i dag gick regeringen ut med besked om förändringar för att skapa en bättre geografisk spridning så att det inte ska vara för tätt mellan flygplatserna.

Men det här handlar faktiskt om liv och död. Det handlar om hur långt jag har till en flygplats som är öppen så att man kan flyga mig till närmaste sjukhus om jag behöver specialistvård. Det handlar om att kunna bo på andra ställen i landet än i Stockholm. Här går det lätt att ta sig till sjukhus med ambulans. Det gör det inte överallt.

Det behövs fler flygplatser, och det finns en anledning till att man under pandemin utökade till 27 flygplatser. Det var för att man såg att människor blev allvarligt sjuka och kunde behöva transporteras till sjukhus snabbt.

Dessutom kan vi råka ut för skogsbränder och annat som kräver att det finns flygplatser i närheten så att vi snabbt kan stoppa bränderna och minska förstörelsen av hus och hem och även av stora skogsarealer.

Förslaget som Miljöpartiet har innebär de facto att vi går tillbaka till tio regionala flygplatser. Det innebär att vi försämrar möjligheterna till likvärdig vård ute i landet.

Det innebär också att om en region vill prioritera och ha kvar sin flygplats måste regionen och kommunen gå in och finansiera att den ska ha öppet dygnet runt. Om man vill ha den servicen för sina invånare får man dra ned på något annat, och det är oftast i regioner där kommuner har dålig ekonomi till att börja med. Då är det skola, vård och omsorg som man behöver dra ned på för att klara det här. Det är inte rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Det rimliga är att staten garanterar att det finns tillgång till beredskapsflygplatser i hela landet. Varför vill Miljöpartiet ta bort den möjligheten?


Anf. 101 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Vår bedömning är att antalet beredskapsflygplatser räcker.

Det vi sett på flygområdet när det gäller sjuktransporter är att vissa regioner har gått och satsat på jetflyg, som sannolikt kräver viss förändring när det gäller flygplatserna. Det var en felsatsning; så skulle man inte ha gjort. Man har problem med dessa flyg.

Vi har en flotta som klarat det här på ett bra sätt. Det har fungerat i hela landet. Det har inte varit ett problem för sjukvården med dessa flygplatser.

Det är vår bedömning att det här inte behövs. Det finns bättre saker att lägga pengarna på än att sätta igång nya flygplatser.


Anf. 102 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag har en fråga till ledamoten Helldén. Det handlar om ett besök i utskottet häromveckan av företrädare från Gotland. De företrädde jordbruk, näringsliv och väldigt många bofasta och tog naturligtvis upp det väldigt höga priset för dem. På en direkt fråga om vad som är viktigt för gotlänningarna sa de: Det är viktigt att vi har Bromma flygplats, som för oss är den viktigaste navelsträngen till fastlandet, och att de fartyg som går håller hög fart.

Jag tänkte att det vore intressant att höra, ledamoten, om Miljöpartiet förstår att gotlänningarna känner på det här sättet inför framtiden.


Anf. 103 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Detta ligger möjligtvis lite utanför budgetdebatten. Den som lyssnade på de kommentarer som gjordes hörde att ett problem med Bromma är att man inte kommer ut i världen. Samlingen av flygtrafiken på Arlanda ger den möjligheten, även för gotlänningarna. Det finns en idé om att Bromma är bra. Det tar längre tid att ta sig från Bromma in till Stockholms city än det tar från Arlanda till Stockholms city när det är rusningstrafik, vilket är den vanligaste tiden att komma dit. Om det är någonstans man ska flytta flyget är det alltså till Arlanda. Det är bra för gotlänningarna och för resten av landet, och det är bra för det flyg som är kvar.

När det sedan gäller Gotlandsfärjorna och den problematik som finns där med det dyra bränslet kan vi notera att man har tagit bort LNG, fossilgas, och helt enkelt har petat in oljegas för att sänka kostnaderna, i stället för att dra ned lite grann på farten. Vår uppfattning är att denna hastighet inte behövs.

Det sägs att den behövs för de varutransporter som sker. Det finns ingen anledning att ha den hastigheten när man går från Gotland till Stockholm - eller Nynäshamn, som är den hamn som ligger närmast Stockholm. Jag kan inte uttala mig om hur det är med Oskarshamn, men det sägs att man för att kunna köra morötter från Gotland ned till Helsingborg behöver hålla hög hastighet så att man sedan hinner upp till Stockholm med dem. Varför kör man dem då inte direkt till Stockholm? Det är mycket märkligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Man behöver alltså inte denna hastighet. Man sparar otroligt mycket bränsle på att inte hålla så höga hastigheter. I en sådan här tid, när det är brist på bränsle, det är dyrt och vi måste klara klimatutsläppen, är det så man ska göra.


Anf. 104 Magnus Oscarsson (KD)

Fru talman! Tack, ledamoten Helldén, för svaret! Jag tyckte att gotlänningarna var väldigt tydliga med att det var just detta som var viktigt för dem - det är deras väg över till fastlandet. Jag tycker att det är bra att alla på ön nu hört vad Miljöpartiet driver.

Är ni beredda att bygga exempelvis en bana till på Arlanda, som man pratade om? Det är också viktigt för att få till detta. Det här är viktiga frågor.

Sedan tänker jag också på detta med reduktionsplikten; jag kan inte bara lämna den, utan jag går över dit. I dag är den på 30,5 procent, men till 2030 har man pratat om att den ska vara upp till 66 procent. I dag är det många ute i landet som säger: Kära nån, vad dyrt det är att tanka! Då är det alltså 30,5. Vad blir det då framåt? Man pratar om kanske 4-5 kronor till - exakt hur många vet vi inte. Det blir väldigt mycket pengar.

Det vore intressant att höra vad Miljöpartiet säger till alla som bor och verkar på landsbygden. Jag tänker på jordbrukare, som har det tufft i dag. Jag tänker på åkarna; som vi hörde förut kostar det 16 000 att tanka en lastbil. Jag tänker på alla bussbolag. Det är väldigt mycket pengar, och det är bara en försmak jämfört med hur det skulle bli om Miljöpartiet fick bestämma. Nu får de inte det, och då tänker vi sakta in och till 2024 ha en annan procentsats.

Men min fråga är alltså: Vad säger Miljöpartiet om detta?


Anf. 105 Daniel Helldén (MP)

Fru talman! Vi säger för det första att vi ska klara klimatmålen. Det klarar inte den regering som sitter nu; det visar budgeten alldeles tydligt.

Sedan vet vi att många, hela befolkningen egentligen, drabbas av de höga energipriserna när det gäller transporter med bilar. Regeringen ägnar sig åt att subventionera bensin och diesel och behåller ett gammalt reseavdrag. Allt detta pekar på att det mesta av pengarna går till storstadsregionerna och en stor grupp stockholmare. Det är helt fel. I stället ska man se till att man har riktade bidrag som är träffsäkra. Det klarar inte den här regeringen.

I vår budget har vi ett skatteavdrag som man får göra när man bor i vissa typer av glesbygd, vilket är ett stöd som går till alla, i stället för att som regeringen lägga en stor mängd pengar på en massa stockholmare som inte behöver bidragen. Jag tycker att det är tråkigt att se denna utveckling.

Jag måste kommentera detta med Bromma kontra Arlanda och en fjärde landningsbana; det finns ju tre i dag. Alla utredningar visar att det inte behövs. Alla rapporter visar att flygandet är på en låg nivå, och utvecklingskurvorna och den strukturella förändring som har skett när det gäller flygande visar att det inte behövs.

Kommunikationer

Vad vi behöver göra på Arlanda är att justera terminalbyggnader och göra det som Arlandautredaren kallade en brommafiering av terminalerna så att det går fort, så att man som på Ikea kan smita igenom och slipper gå genom affärer och annat så att det blir mer effektivt för dem som reser. Det skulle vara jättebra för gotlänningarna. De kommer dit, går på ett snabbt tåg in till stan och är snabbare inne i Stockholms city än när de flyger till Bromma. Jag tror att det mer handlar om någon idé om att se det vackra Stockholm från luften innan man landar i Bromma. Det kan jag förstå, men det är inte så bra för vare sig Stockholm eller klimatet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 december.)

Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Beslut, Genomförd

Beslut: 2022-12-20
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1
Stillbild från Beslut 2022/23:TU1, Beslut

Beslut 2022/23:TU1

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 22

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2022Riksdagen anvisar anslagen för budgetåret 2023 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 22 punkt 12 och avslår motionerna

    2022/23:1279 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V),

    2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkandena 1 och 12,

    2022/23:2174 av Daniel Helldén m.fl. (MP) och

    2022/23:2195 av Ulrika Heie m.fl. (C).b) Bemyndiganden om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. besluta om medfinansiering av transportinfrastruktur i enlighet med vad regeringen föreslår,
    2. besluta om förskottering av transportinfrastruktur i enlighet med vad regeringen föreslår,
    3. för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 62 358 000 000 kronor,
    4. för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 1 600 000 000 kronor,
    5. avsluta den tidigare beslutade låneramen till Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB,
    6. för 2023 besluta att Svensk-Danska Broförbindelsen SVEDAB AB får ta upp lån i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 6 000 000 000 kronor,
    7. under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som regeringen föreslår.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 22 punkterna 1-3, 5, 10, 11 och 13.c) Godkännande av investeringsplanerRiksdagen godkänner investeringsplanen för Sjöfartsverket för 2023-2025 som en riktlinje för Sjöfartsverkets investeringar och investeringsplanen för Luftfartsverket för 2023-2025 som en riktlinje för Luftfartsverkets investeringar.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 22 punkterna 7 och 9.d) Övriga bemyndigandenRiksdagen bemyndigar regeringen att
    1. under 2023 besluta om byte av mark inom fastigheten Solna Hagalund 4:1 mot mark inom fastigheterna Solna Järva 3:14 och Solna Järva 3:15,
    2. för 2023 ge Sjöfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar samt besluta om utdelning och skattemotsvarighet vad avser Sjöfartsverkets ekonomiska resultat,
    3. för 2023 ge Luftfartsverket finansiella befogenheter i enlighet med vad regeringen förordar samt besluta om utdelning och skattemotsvarighet vad avser Luftfartsverkets ekonomiska resultat.Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:1 utgiftsområde 22 punkterna 4, 6 och 8.