Janine Alm Ericson (MP)

Riksdagen har beslutat att ge regeringen rätt att besluta om att skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 205 miljoner kronor. Den materiel som ska skänkas är fältutrustning för minröjning samt upp till 5 000 pansarskott till ett sammanlagt värde av högst 205 miljoner kronor.

Beslutet innebär att anslagen för försvar och samhällets krisberedskap i statens budget ska öka med 205 miljoner kronor för 2022. Det motsvarar den summa som det kommer att kosta att återanskaffa den materiel som skänkts.

Beslutet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att förslaget kommer direkt från utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-23

Datum

2022-03-23

Bordläggning

2022-03-23

Debatt

2022-03-24

Beslut

2022-03-24

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Utbildningsminister Anna Ekström (S) Landsbygsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Utbildningsminister Anna Ekström (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-02-03

Regeringen har föreslagit en rad åtgärder med anledning av covid-19 i två extra ändringsbudgetar för 2022:

• Den tillfälliga skatte- och avgiftsfriheten för förmån som gäller fri parkering vid arbetsplatsen som har gällt sedan våren 2020 förlängs till och med den 30 juni 2022. Detta börjar gälla den 1 mars 2022.
• Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt ska kunna beviljas för fler redovisningsperioder. Regeländringen börjar gälla den 8 februari 2022.
• Det införs en tillfällig lag som innebär att anställda inte ska behöva styrka minskad arbetsförmåga med läkarintyg under sjuklöneperioden. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 7 februari 2022.
• Arbetet med vaccinering, testning och smittspårning samt fortsatt utveckling av covidbevis ska få mer resurser.
• Mer pengar ska användas till ersättning för karensavdrag och höga sjuklönekostnader samt för utökningar av omställningsstödet, omsättningsstöden till enskilda företagare och handelsbolag samt av evenemangsstödet.
• Mer pengar satsas också på stöd till kultur och idrott.
• Fribeloppet för att få studiemedel slopas tillfälligt.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag.

För att mildra de ekonomiska konsekvenserna och underlätta verksamhet under pandemin beslutade riksdagen att ytterligare 820 miljoner kronor utöver regeringens förslag går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget under 2022. I övrigt sa riksdagen ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att de anvisade medlen i statsbudgeten ökar med 19,2 miljarder kronor och att statens inkomster minskar med 11,2 miljarder kronor 2022. Det innebär att statens lånebehov ökar med 30,4 miljarder kronor under 2022.

Riksdagen anser också att regeringen snabbt bör arbeta om kriterierna för evenemangsstödet så att de som berörs kan få stödet snabbare och att fler kan få del av det. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 77 minuter

Justering

2022-02-01

Datum

2022-02-02

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Motion till riksdagen 2021/22:4389 av Axel Hallberg m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:83 Fjärde järnvägspaketet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att direkttilldelning av skäl hänförliga till strukturella och geografiska särdrag ska vara tillåtet och tillkännager

Inlämnad

2022-02-02

Förslag

2

Datum

2022-02-02

Utskottsberedning

2021/22:TU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2022 uppgår till 57,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av beräknad BNI. Majoriteten av kostnaderna, totalt 51,9 miljarder kronor, återfinns under anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, cirka 50 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

107, 235 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Motion till riksdagen 2021/22:4338 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:58 Stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma

Inlämnad

2021-12-01

Förslag

8

Datum

2021-12-01

Utskottsberedning

2021/22:MJU18

Riksdagsbeslut

(8 yrkanden): 8 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Utrikesminister Ann Linde (S) Minister för högre utbildning och forskning Matilda Ernkrans (S)

Datum

2021-02-04

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Finansminister Magdalena Andersson (S) Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Socialminister Lena Hallengren (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Finansminister Magdalena

Datum

2021-01-21

Riksdagen vill att en oberoende undersökningskommission ska utvärdera regeringens agerande för att få de fängslade svenska medborgarna Dawit Isaak och Gui Minhai frigivna. Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Kommissionen ska redovisa sina slutsatser senast den 31 mars 2022.

Tillkännagivandet bygger på ett utskottsinitiativ från utrikesutskottet, som väcktes i samband med behandlingen av cirka 23 förslag inom området yttrandefrihet i motioner från den allmänna motionstiden 2018, 2019 och 2020. Ett utskottsinitiativ betyder att initiativet till förslaget kommer från utskottet och inte från en proposition eller motion.

Riksdagen sa delvis ja till flera motioner om regeringens agerande när det gäller frihetsberövade svenskar utomlands. Riksdagen sa nej till de övriga förslag som behandlades.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 87 minuter

Justering

2021-01-14

Datum

2021-01-15

Bordläggning

2021-01-19

Debatt

2021-01-20

Beslut

2021-01-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för Sveriges genomförande av FN:s så kallade Agenda 2030 för hållbar utveckling. Agendan är en handlingsplan med mål och delmål för att skapa ett hållbart samhälle för alla människor, planeten och välståndet.

Det svenska målet lyder att Sverige ska genomföra Agenda 2030 för en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar utveckling genom en samstämmig politik nationellt och internationellt. Genomförandet ska präglas av agendans princip att ingen ska lämnas utanför.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att lämna en skrivelse till riksdagen vartannat år om hur arbetet går med att genomföra Agenda 2030. Förslaget till tillkännagivande kom i samband med behandling av motioner. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i följdmotioner och motioner inom området från allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2020-12-10

Datum

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om

• ett övergripande mål för totalförsvaret
• nya mål för det militära och civila försvaret
• inriktningen för Försvarsmaktens krigsorganisation
• förändringar i Försvarsmaktens grundorganisation, vilket bland annat innebär att ett antal regementen återinrättas
• lagändringar med anledning av namnbyte på Totalförsvarets rekryteringsmyndighet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2021.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en utredning som får i uppgift att lämna förslag om hur en modern civilplikt ska se ut.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

36

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

70, 223 minuter

Justering

2020-12-08

Datum

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Sverige bör, likt Finland, uttala en Nato-option för att stärka det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta. Nato-optionen innebär att Sverige upprätthåller möjligheten att söka medlemskap i försvarsalliansen Nato och noggrant ger akt på förändringar i den internationella säkerhetspolitiska miljön.

Förslaget om tillkännagivande kom i motioner när riksdagen behandlade de säkerhetspolitiska delarna i regeringens förslag om försvarspolitisk inriktning.

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner, bland annat ett nittiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 och 2020. Anledningen är bland annat regeringens bedömningar och ställningstaganden. Motionerna handlar till exempel om övergripande säkerhetspolitiska bedömningar, säkerhetspolitiska samarbeten, internationella militära insatser och massförstörelsevapen.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

75, 218 minuter

Justering

2020-12-09

Datum

2020-12-09

Bordläggning

2020-12-11

Debatt

2020-12-14

Beslut

2020-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2021. Det innebär att cirka 47 miljarder kronor går till utgiftsområdet internationellt utvecklingssamarbete i statens budget för år 2021.

Riksdagen sa även ja till Riksrevisionens och regeringens övriga förslag om bland annat förvaltningsanslag och ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i motioner inom området, framför allt alternativa budgetförslag.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

48, 126 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska väpnade styrkan ska normalt bestå av cirka 220 personer men ska tillfälligt kunna förstärkas till högst 470 personer. Deltagandet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bidra till att förbättra säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Mali.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Sveriges deltagande i den pågående militära utbildningsinsatsen i Irak ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 70 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det övergripande målet med Sveriges insats är att stärka de irakiska försvarsstyrkornas förmåga att motverka hotet från Daesh.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 87 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-07

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 50 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-02

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-03

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Miljö- och klimatminister Isabella Lövin (MP) Utrikesminister Ann Linde (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Civilminister Lena Micko (S) Miljö- och klimatminister Isabella

Datum

2020-11-05

Motion till riksdagen 2020/21:3645 av Emma Hult m.fl. (MP) Tandvård för våldsutsatta kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur vi löser tandvårdssituationen för våldsutsatta kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering Kvinnor som utsätts

Inlämnad

2020-10-06

Förslag

1

Datum

2020-10-06

Utskottsberedning

2020/21:SoU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag