Emma Berginger (MP)

Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.

Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.

Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

16

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

19, 76 minuter

Justering

2020-06-04

Datum

2020-06-05

Bordläggning

2020-06-09

Debatt

2020-06-10

Beslut

2020-06-10

Riksdagen har behandlat ungefär 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om väg- och fordonsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen flera uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör arbeta för att det inte ska tas ut avgifter för tillstånd att ha virkesupplag vid allmän väg och att administrationen förenklas för skogsföretag som söker sådana tillstånd.
• Regeringen bör arbeta för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö.
• Regeringen bör arbeta för att hanteringen av dispenser för tunga transporter underlättas och förenklas.

Det första förslaget om tillkännagivande som gäller virkesupplag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i trafikutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. De andra förslagen om självkörande bilar och tunga transporter kommer från förslag i motioner.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat en fossilfri fordonsflotta, fossilfri tankning och laddning, enskilda vägar samt långa och tunga lastbilar.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

20

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

25, 98 minuter

Justering

2020-04-16

Datum

2020-04-17

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 som rör cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder för ökad cykling, regler för elsparkcyklar och ändrade trafikregler för cykling.

Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av regeringens påbörjade nationella strategi för ökad och säker cykling, men också för att reglerna för cykling redan har börjat ses över och ändras.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

20, 75 minuter

Justering

2020-03-26

Datum

2020-04-01

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksdagen har behandlat ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om sjöfartsfrågor. I samband med det riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör utreda Sjöfartsverkets verksamhet och finansiering för att hitta en bättre organisation än den nuvarande.
• Regeringen bör se över den så kallade miljödifferentieringen av farledsavgifter för att säkra att avgifterna uppmuntrar till klimatågärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, miljöfrågor samt farleds- och lotsavgifter.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

14

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2020-04-02

Datum

2020-04-06

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Utrikesminister Ann Linde (S) Utbildningsminister Anna Ekström (S) Infrastrukturminister Tomas

Datum

2020-04-16

Trängselskatt ska tas ut för resor genom Marieholmstunneln i Göteborg. Skatten ska börja tas ut i samband med att tunneln öppnar för trafik. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förändringen är att förbättra framkomligheten och miljön i Göteborg, men även att bidra till finansieringen av investeringar i kollektivtrafik, järnväg och väg.

Eftersom det inte är möjligt att säga när tunneln öppnar för trafik så börjar lagändringarna gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 27 minuter

Justering

2020-02-13

Datum

2020-02-18

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 50 motioner från den allmänna motionstiden 2019 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår med det så kallade mobilitetspaketet, samt med en utredning om effektivare kontroller av yrkestrafik på väg. Motionerna handlar exempelvis om genomförande av olika översyner, samt frågor kopplat till tillsyn och kontroller inom området.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

13

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2020-01-28

Datum

2020-01-29

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2019 om olika it- och postfrågor. Skälet är främst att åtgärder redan har vidtagits och att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionsförslagen handlar bland annat om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

11

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

20, 83 minuter

Justering

2020-01-21

Datum

2020-01-24

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.

Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

66, 167 minuter

Justering

2019-12-03

Datum

2019-12-06

Bordläggning

2019-12-11

Debatt

2019-12-12

Beslut

2019-12-12

Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 53 minuter

Justering

2019-11-19

Datum

2019-11-22

Bordläggning

2019-11-26

Debatt

2019-11-27

Beslut

2019-11-28

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar:  Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Socialminister Lena Hallengren (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman (S) Jämställdhetsminister Åsa Lindhagen (MP) Infrastrukturminister

Datum

2019-10-17

Motion till riksdagen 2019/20:3304 av Emma Berginger och Lorentz Tovatt (båda MP) Enkla åtgärder och regelförenklingar för ökad cykling Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nationellt mål för ökad cykling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig

Inlämnad

2019-10-03

Förslag

7

Datum

2019-10-03

Utskottsberedning

2019/20:TU14 2019/20:TU9

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1531 av Emma Berginger m.fl. (MP) Ökad cykling bland barn och unga Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på åtgärder för att få fler barn och unga att cykla och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

2

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:TU9 2019/20:UbU11

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1530 av Emma Berginger och Lorentz Tovatt (båda MP) Satsa på cykelturismen och cykling på landsbygden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en statlig satsning på cykelleder samt cykelturism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

6

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:TU14 2019/20:TU9

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1529 av Emma Berginger (MP) Bredda nollvisionen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en breddad nollvision som innefattar även dem som dör och skadas av trafiken och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

2

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:TU14 2019/20:TU9

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1528 av Emma Berginger och Emma Hult (båda MP) Bygg de nya stambanorna för höghastighetståg med grön betong och andra miljökrav Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa tydliga miljö- och klimatkrav inför upphandling och byggnation

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

2

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:TU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2019/20:1527 av Emma Berginger (MP) Tydliga förutsättningar för friflytande mobilitetslösningar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den roll friflytande mobilitetslösningar kan ha i det framtida transportsystemet och tillkännager detta för regeringen.

Inlämnad

2019-10-02

Förslag

4

Datum

2019-10-02

Utskottsberedning

2019/20:TU7 2019/20:TU9

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.

Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst

Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.

Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.

Riksdagen uppmanade därför regeringen att:

• vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
• arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
• tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

19, 53 minuter

Justering

2019-06-04

Datum

2019-06-07

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

10

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

19, 77 minuter

Justering

2019-06-04

Datum

2019-06-10

Bordläggning

2019-06-13

Debatt

2019-06-14

Beslut

2019-06-18

Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.

Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.

Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

17

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

20, 88 minuter

Justering

2019-05-28

Datum

2019-05-31

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12