It- och postfrågor

It- och postfrågor

Fru talman! I detta betänkande kommer vi att behandla ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden rörande bland annat digitalisering, bredbandsutbyggnad, 5G-nät samt post- och pakethantering.

Det är i mångt och mycket områden där det finns åtskilliga gemensamma ambitioner och mål. Det är få av oss här i riksdagen som är emot en bredbands- och fiberutbyggnad i hela landet. Det gäller även frågan om att Sverige ska omfamna den senaste tekniken och digitaliseringen i syfte att göra Sverige mer konkurrenskraftigt och framgångsrikt och att vi ska ha en fungerande postverksamhet som kan förmedla posttjänster för alla landets invånare boende såväl i stad som på landsbygden.

Debatten i dag kommer i stället att handla om vägen till att uppnå de uppsatta målen och de höga ambitioner som vi alla har på dessa olika områden.

För Moderaternas del ser vi positivt på den utbyggnad av bredband som har skett under åren men ser också att utbyggnaden nu börjat mattas av och ibland stanna av helt till följd av bland annat ökade kostnader och ett mer osäkert konjunkturläge. I synnerhet är det utbyggnaden i glesbygd som släpar efter. Skillnaden mellan stad och land gör sig tyvärr alltför påmind.

Fru talman! Bredbandsinvesteringarna runt om i landet gick under 2018 ned med 11 procent, enligt Post- och telestyrelsen. I oktober 2019 redovisade samma styrelse i en rapport att regeringens mål för bredbandet, det vill säga att år 2020 bör 95 procent av hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund, inte kommer att uppnås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Resultatet blir i stället att mellan 85 och 88 procent av alla hushåll och företag kommer att uppnå detta mål. Det kan visserligen tyckas vara en hög siffra. Bör vi kanske vara nöjda med det?

Det tycker inte jag. Samtidigt som Sverige missar målet för 2020 med ca 10 procent gör nämligen Post- och telestyrelsen bedömningen att det finns en risk att inte heller de mål som är uppsatta inför 2025 kommer att uppnås.

Svårast är det, som tidigare nämnts, för invånare utanför tätort, där målet inte är i närheten av uppsatta 95 procent. Där landar utbyggnaden i stället på ca 42 procent, vilket är synnerligen illa. Vi måste agera för att säkerställa att hela landet får möjlighet till bredbandsutbyggnad.

Fru talman! Bedömare som Post- och telestyrelsen och Svenska stadsnätsföreningen uppskattar kostnaden för en fullständig utbyggnad av bredband till omkring 20 miljarder kronor. Detta är en ansenlig summa som ställer stora krav på rätt användning av skattemedel.

Ett sätt att minska kostnaderna för utbyggnaden är dock att införa regelförenklingar och att förenkla tillståndsprocesser. Det kan till exempel vara att ge kommuner rätt att göra avsteg från den så kallade lokaliseringsprincipen avseende utbyggnad av stadsnät. Denna princip i kommunallagen innebär att de kommunala stadsnäten, de nät som ofta ägs av kommunerna, är begränsade till att bedriva sin verksamhet inom sin ägarkommun. Det skapar ofta problem. I en geografiskt vid kommun är detta ett bekymmer eftersom en kommuns geografiska område inte alltid är rationellt för en avgränsning av ett nät. Om kommunerna kan hjälpas åt vore det bättre.

Tyvärr har regeringen inte gjort något åt denna missgynnande princip, utan man har i stället hävdat att normal kommunal avtalssamverkan gäller. Detta har kraftigt ifrågasatts av Sveriges Kommuner och Regioner, som för två månader sedan i en skrivelse till regeringen framförde att man ville ha till en förändring. En lagändring kring denna princip måste ske för att kostnader ska minska, för att investeringar ska bli mer ändamålsenliga och för att bredbandsutbyggnaden ska kunna fortsätta.

Avseende tillståndsprocesserna för ledningsrätter och fortsatt utbyggnad är Trafikverket alltjämt en flaskhals i processen. Viss förbättring har skett under 2018, men enligt uppgift från entreprenörer vid besök i trafikutskottet i november 2019 kvarstår mycket av problemen. Processerna måste förenklas och skyndas på.

För att vi ska uppnå målen och få till en bredbandsutbyggnad även på landsbygden måste alla hjälpas åt med stöd, enkel lagstiftning och snabba tillståndsprocesser. Detta ställer krav såväl på det offentliga som på privata aktörer att agera korrekt och skyndsamt. Målet är vi ense om, men vägen dit kan inte vara en snårig skogsstig utan bör i stället vara lik en välfungerande motorväg.

Fru talman! Bredbandsutbyggnaden är en förutsättning för att den digitalisering som sker av vårt samhälle, och den teknikutveckling som ständigt sker ska vara såväl invånarna som hela Myndighetssverige till gagn. När tekniken rusar fram och vi pratar om nästa generations 5G-nät får vi inte tappa fokus på att hela Sverige ska leva och därmed även kopplas upp. Frekvensharmonisering i 5G-utbyggnaden tillsammans med våra grannländer och med övriga Europa är rätt väg framåt. Moderaterna välkomnar att Sverige skrivit under en avsiktsförklaring med övriga nordiska länder om att vara den första sammanlänkade 5G-regionen i världen. Låt nu inte arbetet avstanna med denna avsiktsförklaring, utan gå från ord till handling! Sverige måste fortsätta att vara pådrivande i denna utveckling. Vi från Moderaterna kommer noga att följa vilka initiativ regeringen tar för att föra denna utveckling framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Slutligen, fru talman, vill jag också ta upp den högst aktuella frågan om postservice i hela landet.

Andelen brev som skickas i Sverige har kraftigt minskat under åren, och detta medför stora bekymmer för det företag som har åtagit sig det så kallade samhällsuppdraget att dela ut post i hela landet, nämligen Postnord. Många andra distributörer av post finns, men skillnaden mellan dessa och just Postnord är att de inte har samhällsuppdraget. I större städer är postutdelning mer ekonomiskt gynnsamt, medan utdelning och hämtning på landsbygd och glesbygd är kostsamt. Om man fokuserar på de större städerna finns ekonomisk marginal. Om man har ett ansvar för hela landet riskerar denna marginal att krympa betänkligt. I syfte att kompensera för det ekonomiska bortfallet har Postnords samhällsuppdrag förändrats. Tvådagarsutdelning har tillåtits, och portot har höjts. Likväl haltar systemet med Postnord. En översyn av hela postsystemet måste göras.

I samband med behandlingen i utskottet av detta betänkande, från december fram till januari, meddelade regeringen att man hade för avsikt att tillsätta en postlagsutredning under våren 2020. Det är klokt, och vi moderater välkomnar utredningen. I denna utredning bör bland annat konkurrenssituationen, naturligtvis utöver allt annat, inom den starkt ökande pakethanteringen beaktas. I dag är Postnord, som en del av sitt samhällsuppdrag, undantaget momsplikten för paket upp till 20 kilo. Alla andra paketdistributörer har inte denna momsbefrielse, vilket riskerar att snedvrida konkurrensen till Postnords fördel - ett företag som i dag har 60 procent av hela paketmarknaden. Även om dessa 60 procent innefattar alla paket, även de över 20 kilo, bör denna särställning särskilt beaktas i den kommande utredningen.

Fru talman! Digitalisering och teknikutveckling kommer till oss oberoende av vad vi må tycka om dessa förändringar. För att Sverige ska fortsätta att vara ett framgångsrikt land måste vi bejaka utveckling och genomföra nödvändiga förändringar. Bredbandsutbyggnad, inrättande av 5G och rätt utnyttjande av digital infrastruktur är viktiga delar i framtidens samhälle. Sverige ska vara drivande för utveckling och säkerhet i en föränderlig tid.

Fru talman! Jag står självfallet bakom samtliga av Moderaternas reservationer, men i syfte i att inte uppta alldeles för mycket av kammarens tid yrkar jag bifall till endast reservation 4.

Fru talman! Vi står bakom alla våra reservationer, men för att spara tid vid voteringen yrkar vi bifall till endast reservation 11.

Inför denna debatt sökte jag information på internet om posten, när posten startade och hur utvecklingen har fortskridit. När jag väl satt och knackade på tangenterna började jag tänka på hur enkelt det är att tillskansa sig information - och hur besvärligt det var förr i tiden. Hade man en klok släkting kunde man kanske ringa och fråga. Men om man inte hade det fick man gå ned till det lokala biblioteket. Om biblioteket inte hade informationen fick man bege sig till stadsbiblioteket. Den information som i dag tar mig några sekunder att finna kunde tidigare ta en halv dag, upp till en hel dag, att få fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Men som sagt var, fru talman, efter en snabb sökning på internet fick jag reda på när posten startade, nämligen redan 1636. Det var lite intressant, och det hade jag ingen kunskap om innan.

Digitaliseringen kommer att öka, och den kommer att underlätta vardagen. Problemen med digitaliseringen uppstår när man har diskussioner hemma med barnen. Man kan inte längre glida på sanningen och hävda att man är mer kunnig än barnen när de snabbt kan slå upp informationen i sina mobiltelefoner.

Skämt åsido! Samhället kommer att få se en ökad digitalisering som underlättar mycket i vardagen, alltifrån transporter till vem vet vad.

Fru talman! Är allt en dans på rosor med digitaliseringens framfart? Den ställer krav på att, om man inte ska hamna på efterkälken, följa med i utvecklingen. De som inte följer med utvecklingen riskerar att få det mycket svårare. Utmaningen är att vara aktiv. Vi ser, fru talman, att butiker som inte följer digitaliseringens väg riskerar att gå i konkurs eftersom mycket av köpen sker via nätet. Många tycker att det är bekvämare att handla varor sittande vid köksbordet än att trängas i stadens butiker. Vi ser även att antalet brev minskar. Postnord får svårare att klara lönsamheten om man inte agerar och gör förändringar.

Häng med i den digitala utvecklingen, så löser sig allt! Är det så enkelt? Nej, fru talman. Vi har inte samma förutsättningar att följa den digitala utvecklingen överallt i Sverige, då vi inte har infrastrukturen på plats överallt.

Regeringen har stora ambitioner med bredbandsstrategin, och det finns inget att säga om ambitionerna. Det är viktigt att hela Sverige har tillgång till digital infrastruktur så att vi inte skapar ett digitalt utanförskap.

Utbyggnaden av bredbandsfiber går inte i den takt man önskar, vilket gör att många är beroende av det gamla telenätet och koppartråden. För att inte ytterligare försvåra för dem som inte har bredbandsfiber bör man inte montera ned koppartråden innan det finns ett fullgott alternativ på plats.

Det är en stor utmaning med digitaliseringen och med den stora möjligheter. För att ta bort vissa hinder bör man samordna digitaliseringen - och då på statlig nivå - och föra dialog för att samla kunskap och vilja i alla sektorer av samhället för en framgångsrik digitalisering.

Genom en statlig digital samordnare bör det bli lättare att identifiera hinder som behöver undanröjas, inte minst inom välfärden. Ofta handlar det om att skapa trygghet för förändring och upptäcka möjligheterna med den nya tekniken.

När vi pratar om tillgång till internet är det klädsamt att diskutera tåg. Fler reser med tåg i dag än tidigare. Det målas upp hur bra man kan jobba medan man reser. Men hur ser verkligheten ut? Hur mycket kan man jobba på tågen? Har man inget behov av internet är det inga problem, men internetuppkopplingen och mobiltäckningen är stundtals obefintliga. Mobiloperatörerna har haft lång tid på sig att utveckla och förbättra täckningen, men det är inte ovanligt att samtal bryts under resan eller att det saknas internettäckning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

För att komma till rätta med detta borde Trafikverket i samarbete med mobiloperatörerna ta fram en åtgärdsplan i syfte att drastiskt förbättra mobiltäckningen längs med hela järnvägsnätet.

Fru talman! Det är med glädje jag kan berätta om att vi har engagerade samhällsmedborgare. Jag kan tro att de flesta politiker, framför allt vi här inne, har fått mejl eller fysiska brev om 5G. Många känner en stor oro. Det finns rapporter som säger att tekniken är livsfarlig och andra rapporter som säger att den inte är farlig. Då 5G-tekniken kommer att behövas för att överföra mängder av information, inte minst till självkörande fordon, är det viktigt att vi ständigt följer upp hur strålningen från 5G påverkar människor och djur. Men det är också viktigt att vi vågar applicera teknikutveckling.

Fru talman! Jag hade tänkt prata mycket mer om postfrågor, men när vi i trafikutskottet och näringsutskottet i går hade ett möte med ledningen för Postnord och berörda ministrar fick vi reda på att det kommer en utredning angående posten. Jag inväntar utredningen och förutsätter att man gör sitt yttersta för att postutdelningen ska ha god kvalitet i hela landet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Jönsson, Thomas Morell, Patrick Reslow och Michael Rubbestad (alla SD).

Fru talman! Jag vill inledningsvis för Centerpartiets räkning yrka bifall till reservation 6.

Tänk dig att du ligger i hängmattan en varm sommardag, att du är ute och arbetar i skog och mark eller att du sitter på en restaurang i stora staden eller på landsbygden. Oavsett var du är någonstans vill du ha bra bredbandsuppkoppling och mobiltäckning.

Digitaliseringen för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att vi ska kunna bo och verka i hela landet. Digitaliseringen har bara börjat, och för Sveriges landsbygder är tillgången till modern teknik och infrastruktur av avgörande betydelse.

I januariavtalet har Centerpartiet tillsammans med Liberalerna och regeringspartierna förhandlat fram 650 miljoner kronor till bredbandsutbyggnaden för perioden 2020-2022. Troligtvis kommer denna summa inte att räcka för att koppla upp hela Sverige. Därför behöver vi ta fler diskussioner om hur mer pengar till bredbandsutbyggnaden kan komma till men självklart också om vad vi mer kan göra för att underlätta utbyggnaden av bredband, framför allt på landsbygden. Detta exempelvis genom kortare handläggningstider hos Trafikverket och genom att se över lokaliseringsprincipen så att kommunala stadsnät kan bygga ut bredband över kommungränserna.

I dessa samtal kommer Centerpartiet att vara aktivt och drivande framåt. Det förslag till nytt bredbandsstöd som Post och telestyrelsen precis överlämnat till regeringen kommer vi från Centerpartiet att vara med och ta ansvar för så att det kommer så många som möjligt till del och att alla aktörer - oavsett om det är fiberföreningar, stadsnät eller marknaden - ska kunna ta del av stödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Det nuvarande stödet för bredbandsutbyggnaden kom till 2014 under Alliansens regeringstid med centerpartisten Anna-Karin Hatt som it-minister. Stödet har varit viktigt för bredbandsutbyggnaden i landet. På många håll har man kommit långt med utbyggnaden. Men på många andra håll är man inte färdig, och det finns mycket kvar att göra.

Kommunala stadsnät, fiberföreningar och marknaden själv har betytt mycket för utbyggnaden över hela landet. Dock behöver regeringen tala om för marknadsaktörerna att om ska vi nå de uppsatta bredbandsmålen kan man inte lämna fiberobjekt runt om i landet halvfärdiga eller dra sig ur för att man anser att det är för dyrt att bygga. Detta har hänt i bland annat Lerums och Bollebygds kommuner i Västra Götaland, där aktörer för marknaden har lovat att bygga fiber men nu valt att dra sig ur för att man anser att det blir för dyrt att bygga. Detta är helt oacceptabelt och visar på dåligt omdöme hos marknadens aktörer.

För att alla människor i Sverige ska kunna vara uppkopplade och dra fördel av digitaliseringens potential är det enligt Centerpartiets uppfattning angeläget att en digital allemansrätt införs som garanterar en stabil uppkoppling. Likaså är det viktigt att mer frekvensutrymme frigörs för ökad mobiltäckning och bättre mobiltelefoni med surf i hela landet.

Summan av detta är att bredbandsutbyggnaden varit viktig och att vi ska vara stolta över den och över de lokala initiativ som tagits runt om i landet. Men vi behöver samtidigt se på de utmaningar som finns och som kommer för att kunna leverera konstruktiva lösningar.

Inom kort kommer 5G-licenser att auktioneras ut, och därefter kommer utbyggnaden av nätet att ske. Centerpartiet vill att utbyggnaden inte nödvändigtvis utgår från de miljöer som i dag har säker och snabb uppkoppling utan också beaktar landsbygdens behov av snabbare uppkoppling. Det kan gälla att gynna industrier som är verksamma på landsbygden såsom sågverk, gruvnäringen och framför allt framtidens lantbruk. Centerpartiet vill understryka att detta är i linje med regeringens beslut att alla beslut ska vara landsbygdssäkrade.

Fru talman! Den pågående nedmonteringen av det gamla kopparnätet för telefoni påverkar tillgången på telefoni- och bredbandstjänster som hittills erbjudits genom ADSL-teknik och uppkoppling genom telefonjacket. Denna omställning påverkar framför allt landsbygdens befolkning eftersom alternativ till den fasta kopparförbindelsen, till exempel fiber eller mobiltelefoni av hög kvalitet, inte har installerats eller på vissa håll tyvärr varit för kostsamma.

För att förhindra att människor lämnas utan fungerande kommunikationer anser Centerpartiet att den som ansvarar för att tillhandahålla kopparnätet inte ska tillåtas att avveckla det innan en ersättning finns på plats till en rimlig kostnad.

Fru talman! I går hade trafikutskottet och näringsutskottet ett gemensamt möte om frågor som rör posten och Postnord. Det har också varit en hel del om detta i medierna den senaste tiden. Därför skulle jag vilja nämna lite om post och paket. Antalet paketförsändelser har ökat stadigt de senaste tio åren, och i dag kännetecknas paketmarknaden av en fungerande konkurrens mellan olika aktörer. Centerpartiet anser att det är viktigt att denna konkurrens upprätthålls i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Konkurrensen på marknaden för post- och pakettjänster är hård. I storstadsområdena etablerar sig nya aktörer, och i takt med att behoven uppstår växer kompletterande tjänster inom e-handelskedjan fram. I de mer glesbefolkade delarna av landet finns det däremot tyvärr en risk för att utbudet försämras, och det är därför viktigt att logistikföretagen ges rätt förutsättningar för att utveckla och tillhandahålla kompletterande tjänster.

Centerpartiet vill därför också lyfta vikten av en fungerande post- och paketmarknad, som främjar innovation och klimatsmarta lösningar. Statsrådet Anders Ygeman har meddelat att regeringen kommer att tillsätta en postutredning som vi från Centerpartiet självklart välkomnar och där vi vill vara med och ta ansvar och föra fram våra tankar och idéer.

EU-domstolen fattade 2015 ett beslut som tvingade Sverige att upphöra med att ta ut moms på posttjänster som tillhandahålls av Postnord inom ramen för den samhällsomfattande posttjänsten. I Sverige tillämpas en bred definition av denna tjänst, som inte endast inkluderar brev utan även paket på upp till 20 kilo.

Momsbefrielsen för konkurrensutsatta tjänster har gett upphov till oro bland aktörerna eftersom det skulle kunna snedvrida konkurrensen om Postnord ges möjlighet att erbjuda kunderna väsentligt lägre priser och på så vis tränga undan konkurrensen inom e-handeln. Även om så inte har skett anser Centerpartiet att det finns ett hot som påverkar andra aktörers vilja att investera i distributionsnät eftersom förhållandena snabbt kan förändras. Centerpartiet anser att det av denna anledning är angeläget att konkurrenssituationen inom paketdistributionen snabbt klargörs så att en fortsatt fungerande konkurrens och utveckling av pakettjänster främjas i hela Sverige.

Fru talman! Centerpartiet vill även framhålla vikten av att alla postoperatörer får tillgång till den postala infrastrukturen, bland annat postnummer, för att främja marknadens effektivitet. Detta bör även gälla företag inom e-handel och digitala tjänster. Denna åtgärd skulle, menar Centerpartiet, kunna underlätta konkurrensen och etableringen av nya verksamheter i hela landet.

En annan fråga som gäller post- och paketperspektivet framhölls i den statliga utredaren Kristina Jonängs delbetänkande Som ett brev på posten, där hon återger postbranschens perspektiv på samdistribution av post, paket och tidningar. Det är tydligt att marknadsinriktade aktörer, exempelvis distributörerna, ser ett behov av att på andra sätt öka sin beläggning när både tidnings- och brevförsändelser stadigt minskar. Samtidigt går, som vi talat om tidigare, en omvänd utveckling att se på paketmarknaden till följd av den växande e-handeln.

Att samdistribuera post, paket och tidningar skulle enligt Centerpartiets bedömning öka både tids- och kostnadseffektiviteten samt ha en positiv miljöeffekt eftersom färre transporter skulle behövas. En sådan samdistribution bör därför möjliggöras. Tidningar och brev har i dag visserligen olika tidpunkt för leverans till kund. Enligt Centerpartiets förslag skulle dock en gemensam distribution kunna ske enligt nuvarande tidningsdistributörers tidsschema. Centerpartiet anser att förslaget även skulle kunna bidra till att vidmakthålla en bättre tillgänglighet och servicenivå i hela landet, framför allt på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 10.

Staten planerar för utbyggnad av ett 5G-nät i Sverige. Det handlar inte enbart om en utveckling av 4G-nätet utan medför också ett system som medger utveckling av helt nya tjänster samt stärkta kommunikationsförutsättningar på exempelvis landsbygderna. Utbyggnaden har, om den görs rätt, potential att hjälpa till att minska klyftan mellan stad och land, men då får inte landsbygderna hamna efter i utbyggnaden. Rätt hanterad av regering och riksdag kan teknikutvecklingen bli en möjlighet för landsbygderna och för utvecklingen i hela landet. Vid utbyggnaden bör regeringen alltså ta hänsyn till landsbygdernas behov av snabb uppkoppling, vilket är i linje med att regeringens beslut ska vara landsbygdssäkrade.

5G-nätet kommer också att användas till kommunikation som ur ett säkerhetsperspektiv är känslig för Sverige. En utbyggnad måste därför i alla led säkerställa våra nationella säkerhetsintressen. Vänsterpartiet anser att strategiska och säkerhetsmässiga motiv stärker skälen för att staten bör äga 5G-nätet och ansvara för utbyggnaden. Med staten som ägare kan förutsättningarna stärkas för att nödvändiga och hållbara framtidsinvesteringar prioriteras framför privata operatörers vinstintressen, och nationella säkerhetsintressen kan säkerställas.

Utbyggnaden på landsbygderna måste som sagt ske parallellt med den i städerna. Detta kommer privata vinstintressen inte att säkerställa. Ett statligt ägt nät är också det mest samhällsekonomiskt rationella systemet eftersom telenät är att jämställa med annan samhällskritisk infrastruktur som helt enkelt måste fungera i hela landet.

Fru talman! Vänsterpartiet har stor förståelse för att postverksamheten är under ett stort förändringstryck på grund av digitalisering och förändrade kommunikationsmönster. Volymen brevförsändelser minskar stadigt, och Postnord har ett samhällsuppdrag att se till att det finns en fungerande postservice i hela landet. Detta finansieras enbart med hjälp av portot.

Sverige har dessutom konkurrensutsatt postmarknaden, och privata aktörer plockar russinen ur kakan. De privata aktörerna har stora konkurrensfördelar av två anledningar. Den första är att de inte behöver dela ut post i hela landet utan kan nöja sig med att dela ut där de tjänar pengar på det. Den andra är att posten måste publicera sina priser offentligt och ha total pristransparens, vilket gör att de privata aktörerna helt enkelt kan lägga anbud strax under Postnords och få avtalen med stora kunder. Detta innebär att intäkterna för Postnord minskar drastiskt samtidigt som kostnaderna inte kan minskas på motsvarande vis eftersom rundorna fortfarande ska köras.

Postnords paketverksamhet går bra, men de får inte föra över medel från paket till brev. Inte heller får de, som jag redan sagt, några statliga anslag för samhällsuppdraget, utan verksamheten ska bära sig själv. Allt detta betyder att balansen mellan servicekraven och finansieringen inte fungerar. Situationen kommer att bli ansträngd för brevförsändelsedelen hos posten, och vi riskerar en nedåtgående spiral där portot blir orimligt dyrt och servicen allt sämre.

Sammantaget har de minskade brevvolymerna i kombination med avregleringen av postmarknaden försvagat förutsättningarna för en god samhällsservice i hela landet. Detta riskerar att slå hårt mot dem som är beroende av postservicen och inte minst mot landsbygdernas behov av en fungerande sådan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

För Vänsterpartiet är det grundläggande att det finns en postservice av likvärdig kvalitet för alla enskilda medborgare och företag i hela landet, och vi ser med oro på nuvarande utveckling. Vi förutsätter därmed att regeringen kommer med förslag för att stärka den samhällsomfattande posttjänsten utan att skänka bort skattepengar till privata intressen.

Jag vill citera en före detta postchef som också råkar vara aktiv kristdemokrat, Peter Brännström, som i en artikel i DN talar om det han ser som roten till den negativa utvecklingen: avskaffandet av postmonopolet 1993, 20 år innan det avskaffades i resten av EU.

"Avmonopoliseringen av brevverksamheten satte press på Posten och vi tvingades bli effektivare. Det var nog bra då, men det förstörde de framtida möjligheterna att upprätthålla en samhällsomfattande service som det var tänkt." Han fortsätter: "Men det är bara ekonomiska fakta. Det finns inga förutsättningar i ett land som Sverige med de enorma geografiska avstånd som vi har och de antal mil som körs i brevbärningen runt om i landet att ha parallella logistiksystem. Det finns en viss typ av service där man måste inse: Vill man ha en nationell service måste man ha den i statlig regi hela vägen."

Posten behöver återregleras. Servicen behöver upprätthållas och på sina håll återställas. Vid behov måste staten gå in med resurser för att se till att hela landet får en likvärdig posttjänst med hög servicenivå. Vi i Vänsterpartiet vill ha en nationell postservice, och vi vill ha den i statlig regi - hela vägen.

Fru talman! Sverige är ett fantastiskt land, men många upplever att Sverige håller på att försämras. Skolor läggs ned, akutsjukhus stängs, myndigheter drar ned på sina kontor och polisen lyser med sin frånvaro. Till detta kommer att posten har problem. Samtidigt byggs den moderna tekniken inte ut i en sådan takt att det kompenserar för försämringarna. Allt detta gör att samhällsgemenskapen försvagas och tryggheten minskar.

I dag diskuterar vi två områden, post och it, som är oerhört viktiga om vi ska motverka känslan av att landet håller på att delas upp.

Fru talman! Postnord har länge kämpat med att få postverksamheten att fungera, och riksdagen har vid flera tillfällen sett över både regelverk och de ekonomiska förutsättningarna för att Postnord ska kunna leva upp till det nuvarande samhällsansvaret. Ändå återkommer bolaget med nya rapporter om problem med att leva upp till detta ansvar.

Vi anser att det är ytterst viktigt att postverksamheten fungerar i hela landet. Sverige kan inte ha en situation där de som bor i våra tätorter har en sorts service medan de som bor på landet får nöja sig med en annan, ofta sämre, service.

Vi vet att det finns företagare som får problem att utveckla sina företag om servicen försämras och äldre som har svårt att få del av samhällsinformation om morgontidningen inte kan levereras. Vi vet också att kommuner och vårdinrättningar behöver kunna nå dem som av olika skäl inte är uppkopplade. Det är därför viktigt att vi gör allt som står i vår makt för att se till att alla medborgare har tillgång till en fungerande postverksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Fru talman! Redan i vår infrastrukturmotion, som vi lämnade in i höstas, argumenterade vi för en ny bred översyn av postlagstiftningen och av Postnord. Ända fram till dagen innan vi skulle justera detta betänkande var regeringens linje att det inte fanns något behov av en sådan utredning. Nu har man ändrat sig och anammat KD:s linje, vilket är positivt.

Under gårdagens hearing var regeringen tydlig med att man önskar inspel avseende vad denna utredning bör hantera. Från vår sida har vi vid flera tillfällen pekat på följande:

fungerande postverksamhet i hela landet

tydlig gränsdragning mellan post och övriga försändelser

tydlig definiering av vad som är samhällsuppdraget

långsiktig finansiering av samhällsansvaret

utdelningsfrekvens

fungerande verksamhet under fred och ofred

ägarförhållandet inom Postnord, i detta fall mellan Sverige och Danmark, och en eventuell privatisering.

Vi hoppas att regeringen skyndsamt återkommer med en tidsplan och att alla partier i riksdagen får möjlighet att vara med i denna dialog.

Fru talman! Vi ser hur viktig den digitala utvecklingen är för medborgare och näringsliv. Tillgång till bredband med hög hastighet är en förutsättning för att människor ska kunna driva företag och jobba och studera på distans. Om Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter krävs en fortsatt utbyggnad av ett robust bredband i hela landet med hög överföringskapacitet.

Vi vill också uppmärksamma de utmaningar som den digitala segregationen för med sig. Denna segregation finns inte bara mellan stad och landsbygd utan också mellan de ekonomiska och kunskapsmässiga förutsättningarna för privatpersoner och företag i vårt land. Den digitala jämlikheten behöver utökas genom att fler får tillgång till bredband och fibernät.

Bredbandskoordinatorernas uppgift är att stödja och främja regioners och kommuners arbete med bredbandsfrågor. De har också en viktig funktion som kontaktpunkter i bredbandsfrågor för både offentliga och privata aktörer. För att underlätta bredbandsarbetet i hela landet efterlyser vi därför en fortsatt satsning på bredbandskoordinatorer.

Fru talman! Nedmonteringen av det gamla kopparnätet för telefoni påverkar tillgången på telefoni- och bredbandstjänster som erbjuds genom ADSL-teknik och uppkoppling genom telefonjack. Denna omställning påverkar framför allt den landsbygdsbefolkning som ännu inte fått tillgång till fungerande bredband. Vi anser att kopparnätet inte ska avvecklas innan en fullgod ersättning finns på plats till en rimlig kostnad.

Fru talman! Oavsett om vi talar om Postnord, it, statliga myndigheter eller vägar och järnvägar är det viktigt att vi alltid i alla lägen står upp för principen att hela Sverige ska leva. Tyvärr ser vi att nuvarande regering på område efter område har misslyckats med att hålla fast vid denna princip.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Jag står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 11.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 3 om samhällets digitalisering.

Regeringen säger att Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Statistiska centralbyråns undersökning från 2018 visar att 84 procent, alltså 17 av 20 personer, i åldern 16-85 år använder internet i stort sett varje dag. Det är en bra plattform att bygga på. Vi är ett digitalt moget folk jämfört med många andra.

Man måste dock ha möjlighet till uppkoppling för att utnyttja allt som erbjuds digitalt i form av kontakt mellan människor, välfärd och kultur och när det gäller möjligheten att bo och verka i hela landet. Därför är det viktigt att målen för bredband realiseras och att vi tittar på olika tekniska lösningar för att få till bredband också i gles- och landsbygd. Regelverket behöver också ses över för att underlätta fiberdragning över kommungränser och längs våra vägar.

Under uppbyggnaden av bredband är det viktigt att kopparnäten får vara kvar så att människor på landet inte blir utan uppkoppling, om de vill ha det.

Sverige ska som sagt bli bäst i världen på digitalisering. Vi har fått ett digitaliseringsråd, en myndighet för digital förvaltning, ett fokus på innovationshubbar för att matcha EU-kommissionens program för ett digitalt Europa, en utredning som bland annat tittar på en svenskbaserad molntjänst och, något mer konkret, ett datacenter för AI på Lindholmen i Göteborg.

Samtidigt pekar Ekonomistyrningsverket på att digitaliseringen av offentlig sektor går alldeles för långsamt och att regeringens digitaliseringsstrategi inte ger den styrning som behövs. Även Digitaliseringsrådet pekar på utmaningar i ledningen av digitaliseringen. OECD konstaterar att svenska företag halkar efter internationellt vad gäller användning av stora datamängder, och att kunna hantera stora datamängder kommer att vara oerhört viktigt framöver.

Regeringen bör därför tydligare peka ut vilka frågor som är prioriterade inom offentlig förvaltning och utifrån detta formulera tydliga uppdrag. En digitaliseringsstrategi bör tas fram som är konkret, mätbar och tidsatt för att få mer tryck i digitaliseringen i offentlig verksamhet.

Arbetet med att tillgängliggöra data på ett säkert sätt, utvecklingen av digital infrastruktur, som säkra molntjänster, och fördjupningen av den digitala kompetensen måste påskyndas för att digitaliseringens fördelar ska kunna utnyttjas mer effektivt av olika organisationer.

Men, fru talman, mitt i allt arbete med digitalisering, som är nödvändigt för Sveriges konkurrenskraft, måste vi diskutera digitaliseringens risker och inte naivt bara driva på utvecklingen. Den måste kombineras med analyser av datasäkerhet, cybersäkerhet och påverkan på den personliga integriteten. Dessutom är det viktigt att lägga en försvarsaspekt på vad vi gör. Hur sårbara blir vi i Sverige när vi samlar mycket data på specifika hubbar för lätt dataåtkomst och när kommande 5G-nät gör att alltmer av samhället kopplas ihop och att alla funktioner som inte är digitala blir nedmonterade? Hur lätt kan samhället slås ut? Detta är en jätteviktig fråga som vi måste lägga mer fokus på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Fru talman! Vi i Liberalerna tror verkligen på datadriven innovation och på digitaliseringens potential för gamla och nya företag och för att minska kostnaderna för en fortsatt bra välfärd i Sverige. It underlättar människors liv på många olika sätt. It är också en viktig plattform för att Sverige ska vara möjligheternas land.

Slutligen, fru talman, vill jag säga några ord om posten i Sverige och hur den påverkas av just digitaliseringen, som under de senaste 15-20 åren drastiskt har minskat antalet skickade brev. Det är viktigt att postgången fungerar i hela landet och att den kan bedrivas på kommersiell grund. Alla inser att antalet brev kommer att fortsätta att minska. E-handeln kommer att innebära att antalet paket ökar. Därför är det viktigt att man i den översyn av postlagstiftningen som nu görs vänder på alla stenar för att hitta en långsiktig lösning som säkrar postgången i hela landet. Post, paket och bredband är viktiga delar i samhället för att hela Sverige ska kunna leva och fungera.

Fru talman! I dag behandlar vi trafikutskottets betänkande It- och postfrågor. Inledningsvis vill jag yrka bifall till trafikutskottets förslag och avslag på alla reservationer.

Fru talman! Sverige ligger i framkant när det gäller digitaliseringen och utbyggnaden av bredband. Jag önskar att vi hade kommit längre på alla områden, men jag är också medveten om att mina kollegor från andra länder önskar att de hade samma situation som vi. Detta betyder, eftersom vi är så långt framme, att mycket innovation sker här på plats här i Sverige. Stockholm och Sverige har blivit ett nav för nya startup-företag och innovationer.

Just nu finns det många fördelar med att vi satsar mycket på digitalisering, men vi får inte vara naiva. Vi ser att världen förändras i en riktning som ingen av oss önskar. Hot från andra länder är i dag verkliga. Företagshemligheter är under attack av främmande makt. Vi ser hur grupper på den högerextrema kanten använder digitala tjänster för att hota och hata. Då är det vår skyldighet att se till att våra medborgare kan känna sig säkra i vårt land.

Fru talman! Bredbandsutbyggnaden är av yttersta vikt för demokratin. Den fungerar inte om vi inte har bredband överallt. Jag vill påminna om att samma mål har gällt sedan 2011. Vi ska vara bäst i världen på att använda de digitala tjänsterna. Jag påstår att vi är bäst i världen på det, men vi måste se till att det är så i hela Sverige.

Den rapport som nyligen kom från PTS visar att målet 2020 för bredbandsutbyggnad inte kommer att nås. Därför har PTS kommit med en rad förslag för att utbyggnaden ska fortsätta och snabbas upp, framför allt på landbygden. Jag kan inte se ett scenario där skillnaderna mellan stad och land ska fortsätta att vara stora. Visst byggs det nu ut snabbare på landsbygden, men det är fortfarande stora skillnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Det finns tre delmål för att uppnå full bredbandsutbyggnad.

Det första delmålet är att 98 procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till 1 gigabit. PTS menar att till år 2025 kommer 97-98 procent att ha det.

Det andra delmålet är att ytterligare 1,9 procent, det vill säga 99,9 procent, bör ha tillgång till minst 100 megabit. PTS bedömer att 97,4-98,4 procent kommer att nå detta mål till 2025.

Det tredje delmålet är att samtliga hushåll och företag bör ha tillgång till 30 megabit, vilket PTS bedömer kommer att uppnås till 2025. Det är ett bra steg framåt.

Detta är tuffa mål. Dock är jag orolig för hur det kommer se ut när det gäller teknikneutralitet. Den senaste tiden har jag varit i kontakt med olika experter som har sagt olika saker. Är den trådlösa tekniken tillräckligt bra för att klara de överföringshastigheter som vi har bestämt? Vissa leverantörer hävdar att den är fullgod och kommer att fungera fullt ut, medan andra är mycket mer tveksamma till det. Därför är det viktigt för mig att teknikneutralitet inte innebär stor skillnad för medborgarna i jakten på vinst eller för den delen att vi riskerar robustheten i vårt nät.

Fru talman! I digitaliseringens ålder kommer även AI, artificial intelligence, och IOT, Internet of things. Utvecklingen går i rasande fart. Förutsättningen för detta är att vi har ett utbyggt 5G-nät. Vi pratar inte om att det ska ske om 30, 50 eller 100 år, utan vi pratar om här och i dag. Självkörande bilar testas över hela världen, AI hjälper läkare att hitta cancer hos människor på några sekunder och IOT hjälper mig att styra värmen i mitt hus. Där behöver vi de mobila lösningarna.

Det öppnas stora möjligheter för framtida företag och framtida jobb. Därför är det viktigt att allt hänger ihop även i riksdagen. Det vi gör i trafikutskottet behöver de som sitter i utbildningsutskottet också veta om och tvärtom.

Digitaliseringens möjligheter väntar inte på att några riksdagsledamöter ska bestämma hur de vill ha det, utan det går vidare med eller utan oss. En viktig del av arbetet sker i våra kommuner och regioner. Jag ser detta hos mig själv. Förut var jag tvungen att besöka vårdcentralen eller sjukhuset för att hämta ut min medicin eller få delar till min CPAP-mask, som jag andas med. I dag går jag bara in på Mina vårdkontakter och beställer allt, och så kommer det hem till mig. Det är en utveckling som är bra för oss medborgare men även för samhället, då resurserna kan omfördelas till andra viktiga områden.

Fru talman! Digitalisering i all ära, men vi behöver fortfarande skicka post och brev. Brev och paket kommer att fortsätta att skickas som tidigare. Det är klart att det är mycket mindre volymer när det gäller brev, men paketdelen ökar stadigt ju mer vi handlar via webben och internet. På något sätt kan man säga att vi som gillar att mer och mer digitaliseras också bidrar till att volymerna minskar. Man kan ha olika åsikter om hur bra eller dåligt det är. Jag tycker verkligen att det är bra därför att det sparar naturresurser.

I tisdags hade vi i trafikutskottet och näringsutskottet ett gemensamt möte om Postnord. Det var ett bra och konstruktivt möte där vi fick ställa frågor till två ministrar, Ibrahim Baylan och Anders Ygeman, och till Postnords vd Annemarie Gardshol. Vi har fått besked av minister Anders Ygeman om en ny postlagsutredning. Den ska vara bred och gå på djupet om hur den framtida posten i Sverige ska fungera. Särskild vikt ska läggas vid hur postutdelningen ska se ut i glesbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Fru talman! PTS rapporterar att under 2018 minskade försändelserna med 183 miljoner, ca 8,3 procent. Det är en historiskt stor minskning, som fortsätter år efter år. I Sverige har i dag 3 miljoner medborgare över 18 år en digital tjänst för leverans av post. Därför har postdistributörerna varit tvungna att anpassa sin verksamhet till dessa omständigheter. Detta i sin tur kan betyda att människor upplever försämringar. Posten kommer inte varje dag eller läggs inte i brevlådor vid husen utan i postfack där områdets samtliga brevlådor ligger.

PTS konstaterar ändå att målet att 95 procent av breven ska delas ut inom två dagar har uppnåtts. År 2018 var den siffran 98,58 procent. Det är en viktig signal till oss politiker att postgången fungerar trots att rubrikerna kan se annorlunda ut.

PTS konstaterar också i rapporten att posttjänster nu förändras i snabb takt. PTS undersökte vilka som har behov av att få brev fem dagar i veckan. Endast 5 procent tyckte att de hade detta behov. Dock konstateras det i rapporten att leveranssäkerheten fortfarande är det som man värdesätter mest men också möjligheten att påverka var brev och paket ska levereras.

PTS konstaterar även att klagomålen har minskat, vilket tyder på att postdistributörerna har lyckats ändra sina organisationer i rätt riktning för att anpassa verksamheten.

Fru talman! Jag vill än en gång yrka bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Büser, Elin Gustafsson, Jasenko Omanovic och Anna-Caren Sätherberg (alla S).

Fru talman! När det gäller digitaliseringen tror jag inte att det finns så jättestora skiljelinjer. Men jag reagerade på att Denis Begic i sitt anförande yrkade avslag på reservation 11 från Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna där vi oroar oss för nedmonteringen av koppartråden.

Vi vet att bredbandsutbyggnaden inte är positiv ute på landsbygden. Det kunde vi höra inte minst i Anders Hanssons anförande. Vi vet att det behövs väldigt mycket mer. Denis Begic talade om vikten av demokrati och att i en demokrati få tillgång till fiberoptik och digitalisering.

Personligen är jag mycket rädd för att vi lämnar glesbygden i sticket och att vi fråntar glesbygden demokratin om det inte säkerställs att glesbygden har tillgång till fullgott internet. I dag förlitar man sig på många ställen främst på koppartråden. Vi vet också att det kostar närmare 20 miljarder att bygga ut det sista av fiberoptiken. Det är inga småsummor det handlar om. Det får vi ha respekt för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Fru talman! Jag skulle vilja fråga Denis Begic vad han säger till dem som bor i glesbygden och kommer att fråntas sitt internet.

Fru talman! Jag tackar Jimmy Ståhl för frågan. Jag skulle kunna börja med att fråga: Var det rätt från början att fatta ett beslut om att marknaden ska sköta hela distributionen av nätet? Jag är av den åsikten att marknaden inte klarar av det. Detta har gjort att marknaden äger även kopparnätet och kan göra saker med det.

Men i PTS undersökning tittar man också på om det ges en fullgod ersättning till dem som inte längre kommer att ha tillgång till kopparnätet. Det finns ställen i Sverige där man har erbjudit indragning av fiber. Det gäller att alla människor hoppar på detta tåg. Men det finns också ställen där man har erbjudit trådlösa lösningar - 4G eller på annat sätt.

Jag har besökt ställen där människor har fått hjälp av PTS, som kan upphandla och hjälpa till med lösningar när marknadsaktörerna inte vill bygga ut för att det är för dyrt. Det finns alltså fullgoda möjligheter för människor där framför allt Telia har meddelat att de kommer att ta bort kopparnätet för att ersätta det med fiber eller med trådlösa lösningar.

Fru talman! Det är jättetryggt om man har tillgång till alternativa möjligheter att få internetuppkoppling.

I mitt anförande tidigare berättade jag om att när jag åker tåg mellan Göteborg och Stockholm är det inte alltför sällan som mina samtal kopplas ned. Och då befinner jag mig ändå inte i glesbygd utan ganska nära städer. När jag försöker få internetuppkoppling på datorn eller på Ipaden när jag sitter och jobbar står datorn eller Ipaden och tuggar och den berömda ringen stör i arbetet.

Men i glesbygden, till exempel långt upp i Norrland, är det stora avstånd, och vi vet att det finns en stor oro där. Om Socialdemokraterna, som sitter i regeringen, tydligt hade talat om att de skulle vara en garant för att deras koppartråd inte kommer att försvinna tror jag att tryggheten hade ökat. Detta handlar om små betalstationer när man ska ta betalt i till exempel sin lilla butik uppe i fjällvärlden. Om uppkopplingen inte funkar kan man inte ta betalt för sin verksamhet. Och vi vet att kontanthanteringen är katastrofal. Har man kontanter river man sitt hår för att bli av med dem. Det finns inga företagare som vill ta emot kontanter eftersom kontanthantering kostar enormt mycket.

Jag känner också en oro för våra vänner ute i glesbygd och landsbygd. Jag hade önskat att Socialdemokraterna åtminstone kunde lova att koppartråden blir kvar fram till dess att en fullgod ersättning är på plats. Kan Denis Begic lova glesbygden detta?

Fru talman! Det har ställts en hel del frågor om detta. Det som jag kan lova är att glesbygden ska ha samma tillgång till det nät som övriga landet har. Det är nummer ett. Det är som sagt marknadsaktörerna som bestämmer var de ska bygga och var de inte ska bygga beroende på vad det kostar. Men vi vet också att PTS mycket noga följer att människorna faktiskt får det som anges i de uppsatta målen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Alla som jag har talat med och som har haft kopparnät har ett par år innan kopparnätet stängts av fått frågan om de vill ha trådlös uppkoppling eller fiber i sina hus. Sedan har det ofta handlat om pengar och om man har råd att betala. Och där någonstans skiljer vi oss åt. Där någonstans tycker jag att marknaden inte har fixat allt som jag tycker borde ha fixats i Sverige.

En annan fråga som jag fick handlade om att det inte alltid går att koppla upp sig när man åker tåg. Även jag åker tåg, och det händer att den berömda cirkeln kommer upp då och då. Man behöver inte alltid internet, men oftast behöver man internet. Jag hoppas att 5G-nätet kommer att lösa en hel del problem. Jag skulle också vilja se en klar prioritering av var detta 5G-nät först och främst ska finnas för att det så småningom ska byggas ut mer och mer. Det skulle underlätta otroligt mycket just för resenärer som reser i jobbet eller privat. Jag hoppas få se det när försäljningen av 5G-spektrum drar igång.

Fru talman! Jag tackar Denis Begic för hans anförande.

Jag har en fråga om lokaliseringsprincipen. I Sverige är det vanligt att fiberbaserad bredbandsutbyggnad sker i kommunal regi. Dessa kommunala verksamheter benämns ofta stadsnät och kan bedrivas i kommunens egen förvaltning. Ofta bedrivs dock stadsnätsverksamheten i kommunala aktiebolag. Det finns ungefär 160 kommunalt ägda stadsnät som tillsammans utgör 51 procent av marknaden.

Jag kommer själv från en kommun där vi har startat ett stadsnät lite grann på grund av samma problem som vi har diskuterat här i kammaren. Det var inget problem att få aktörer som ville bygga i de lite större orterna eller städerna, men de var lite mer svårflörtade när det gällde landsbygden eftersom det där kostar desto mer. Därför fick kommunen gå in och anlägga detta stadsnät. Då ska man också veta att jag kommer från en kommun som nog får anses vara inte glesbygd utan snarare landsbygd. Vi kanske inte har de bekymmer som andra har längre uppåt landet.

Där kommer lokaliseringsprincipen in som en väldigt stor del. Som jag sa i mitt anförande måste man ibland kunna bryta lokaliseringsprincipen och be andra kommuner, som har geografiskt nära till vissa delar av den egna kommunen, att anlägga bredband. Min fråga till Denis Begic blir därför: Kan du ställa dig bakom en förändring av lokaliseringsprincipen?

Fru talman! Låt mig vara ideologisk i ungefär 15 sekunder. Marknaden lovar, men marknaden bryr sig bara om hur mycket pengar den kan tjäna. Därtill kommer då de föreningar och andra aktörer som faktiskt vill bygga för att alla människor ska kunna få detta. Därför har vi det problem vi har i Sverige, nämligen att marknaden bygger där det finns pengar att tjäna men inte där det inte finns pengar att tjäna.

Lokaliseringsprincipen har jag pratat väldigt mycket om med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Jag har också pratat med de bredbandsföreningar som finns och med andra där ute. Jag känner att det är en viktig sak, och mitt besked till Moderaterna är att jag kommer att göra allt för att den ska förändras. Dock ligger detta tyvärr inte direkt i TU, alltså trafikutskottet, utan det är konstitutionsutskottet som ska sköta det eftersom det har med kommunallagen och annat att göra. Jag kommer därför att jobba stenhårt gentemot mina partikamrater för att försöka förändra lokaliseringsprincipen, just utifrån att det ska gå att bygga i angränsande områden. Det kan handla om angränsande hushåll, som kanske ligger tre eller fem meter från en annan kommun, och så vidare. Jag tror att detta är en viktig fråga, och jag hoppas kunna få en lösning på den redan i år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Fru talman! Tack för att du lugnade mig lite, Denis Begic! Det känns tryggt att du kommer att arbeta för detta.

Det är ju så att SKR och PTS har sagt att det regeringen tidigare har sagt, nämligen att detta ska gå via kommunal avtalssamverkan, inte går. SKR kan konstatera att det föreligger stor osäkerhet och oklarhet gällande hur avtalssamverkan skulle kunna användas för byggande, ägande och drift av bredbandsstruktur. Vid avtalssamverkan är det endast utförande av uppgift som överlåts till en annan kommun eller en annan region; det övergripande ansvaret för uppgiften lämnas inte över utan åligger alltjämt den överlåtande kommunen eller regionen. Därutöver kan avtal endast ingås mellan kommuner och inte mellan kommunala bolag, och vidare behöver upphandlingsreglerna beaktas.

Det finns alltså väldigt många frågor kring detta, så jag gläder mig åt att regeringen lite grann byter fot och säger att det inte går via kommunal avtalssamverkan. Det tycker jag känns bra, för just detta har varit en fråga för många kommuner när det gäller att inte kunna göra utbyggnaden. Som Denis Begic sa kan man nämligen ha ett hushåll som ligger tre meter från en angränsande kommun och där det vore logiskt och ekonomiskt rimligt att det hushållet ingick i den andra kommunen. Det tycker jag alltså är väldigt bra.

När det sedan gäller Denis Begics 15 sekunder om ideologi har jag väl lite större tilltro till marknadskrafterna, men jag har inte en så blind tilltro att jag tror att marknaden kan lösa alla bekymmer och att staten kan luta sig tillbaka. Eftersom vi är ett så stort land geografiskt sett kommer det att vara bekymmer på sina håll, och där kommer staten att behöva hjälpa till. På den punkten är vi alltså överens, men sedan tror jag lite mer på marknadens krafter i övrigt.

Fru talman! Det känns ändå rätt tryggt att vi är överens i vissa avseenden om hur det här ska skötas, Anders Hansson. Ideologiskt ville jag bara gå tillbaka lite grann i tiden till när vi fattade beslutet om hur det här ska gå till. Nu har vi det beslutet på plats, och det är förstås utifrån de förutsättningarna vi måste jobba.

Jag vet att det står i betänkandet att bredbandsföreningar och andra, när de varit på besök hos oss, har berättat att ett av de stora bekymren för stadsnäten och de bredbandsföreningar som finns runt om i landet är att de inte klarar av att leverera. Någonstans hörde jag en siffra som visade att man skulle klara av många procent om man förändrade lokaliseringsprincipen. Om en så lågt hängande frukt kan göra att vi får ännu mer bredband ute i landet är det för mig självklart att vi ska jobba med det. Tyvärr är det inte vi som bestämmer i den här frågan, utan det är KU. Det hindrar oss dock inte från att jobba med frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Fru talman! I höstas när vi alla satt och skrev våra motioner var vi kristdemokrater ensamma om att skriva om att det behövs en samlad utredning avseende postuppdraget. Skälet till att vi tittar på det är att brevmängden minskar och kommer att fortsätta göra det; det är vi alla överens om.

Vi ser också en utmaning vad gäller tillgänglighet, från en dag till två dagar och eventuellt en annan form av service. Sedan ser vi tyvärr också enskilda fall där brev helt enkelt kommer fram för sent, vilket har påverkat näringslivet - och kanske ännu mer enskilda personer, som får sin kallelse från vården dagen efter att de skulle ha varit där och liknande. Det förorsakar kostnader för oss i samhället.

Jag är därför otroligt glad i dag, för alla har nu signalerat att de tycker att det är positivt med en bred utredning. Det gläder mig, och jag misstänker att det kommer att komma en sådan signal även från den sista talaren. Däremot undrar jag givetvis vad man menar med att utredningen ska vara bred. Vi önskar ju att den ska vara så bred att alla har möjlighet att vara med, och det blir därför min fråga: Vad avser regeringspartierna med "bred", och kommer man att gå på djupet?

Fru talman! Tack för frågan, Magnus Jacobsson!

Jag tror inte att man kan förklara detta så mycket mer än jag har gjort. Jag tycker alltså att vi måste titta på hela postmarknaden, framför allt när det gäller brev och försändelser. Vad ser vi inför framtiden? Hur kommer framtiden att se ut? Vi fick ställa frågor till ministrarna och Postnord i går, och ministern sa: Ta med allt, och hör av er till mig - jag är öppen för diskussion om vad som ska ingå i utredningen!

Utredningen är inte på plats, vilket betyder att vi från olika partier har alla möjligheter att påverka inriktningen på den. Vad är det vi skulle kunna ha med i utredningen? Vi hörde i dag bland annat att Magnus Jacobsson önskar sig en bred utredning, och han listade egentligen rätt många punkter som han skulle vilja se i den. Det finns ingenting som hindrar ledamoten från att faktiskt bidra med detta och skicka det till närings- och postministern.

Jag ser verkligen fram emot utredningen. Även om breven kommer i tid vet vi inte vad som händer om två, tre eller fem år när digitaliseringen tar över mer och mer.

Fru talman! Jag kommer nu att byta ämne.

I dag ser vi tyvärr en situation där utbyggnaden av bredband lite grann bromsar upp, framför allt på landsbygden. Vi ser också att det är skillnad i tillgänglighet mellan stad och land, vilket flera av talarna på ett föredömligt sätt har pekat på.

Vi ser också en förändring i prisbild. När det var byalag och människor som jobbade med detta mer i närheten kostade det ungefär 100 kronor per meter att bygga ut nätet. För det enskilda hushållet landade man någonstans mellan 20 000 och 25 000, och många valde att gå med. Vi har dock sett en utveckling där det har kommit in fler företag, och vi ser hur de stora aktörerna har gått in - bland annat Telia. Helt plötsligt är vi då uppe i en prisbild på 300 kronor metern. Detta bryter egentligen mot all form av klassisk marknadsteori; där fler agerar borde det bli billigare, men här är det fler som agerar och det blir dyrare. Det är en rätt intressant utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Vad som är värre med utvecklingen är att de pengar som kommer från landsbygdsprogrammet riskerar att frysa inne. Om man bokar upp, söker pengar och sedan inte bygger hindrar man nämligen någon annan att bygga. Detta är ett problem som i sitt värsta scenario skulle innebära att vi får lämna tillbaka 1 miljard till EU. Det är inte så att pengarna lämnas tillbaka till oss själva, utan då är det 1 miljard som inte blev bredband.

Då kommer jag till min väldigt konkreta fråga, fru talman: Vad ämnar regeringen göra för att säkerställa att vi använder de pengar som finns i dagens program för att bygga upp bredband på landsbygd så som det är tänkt?

Fru talman! Tack för engagemanget, kan jag säga, för det har jag också i just denna fråga. Förra eller förrförra veckan hade vi en frågestund här då jag ställde precis denna fråga till ansvarig minister: Vad är det vi gör för att de företag som har sagt att de ska leverera något också ska leverera detta? Det finns ju ställen där man har satt upp en skylt som det står ett visst bolags namn på, och så har det stått i tre år. Men ingenting har hänt, och pengarna är bundna.

PTS har nu kommit med en del åtgärder och några förslag som jag hoppas snart kommer att kunna implementeras, bland annat att vi skaffar oss en samlad bild för hela landet av hur det ser ut. Därifrån utgår man - där det finns minst bredband ska man satsa först och ge stöd och pengar till detta. Sedan ska man fortsätta på andra ställen. Det tycker jag är en klok idé, för då skulle man i stället kunna bygga utifrån och in.

Vi får inte heller glömma att det förra året faktiskt byggdes mycket mer på landsbygden, enligt den statistik som vi har sett. Jag tror att det byggdes 10 procent mer på landsbygden än det byggdes i våra tätbebyggda områden. Landsbygden kan ju också vara fem mil utanför Örebro, så det ser lite olika ut i Sverige. Därför tycker jag att den samlade bild av hur det ut som PTS nu talar om borde kunna göra att vi snabbare bygger på de rätta ställena - där det saknas mest bredband.

(Applåder)

Fru talman! Nu står bara jag här mellan er i kammaren och lunchen!

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.

Fru talman! Sverige ligger långt framme när det gäller digitalisering, men ändå finns det utmaningar. När utvecklingen går snabbt händer det att någon halkar efter. Det finns fortfarande människor i Sverige som inte har tillgång till snabb och stabil uppkoppling och människor som inte känner sig trygga med att använda digitala tjänster. Det finns också många verksamheter, inte minst offentliga, som har haft svårt att införliva nya, digitala arbetssätt som gynnar såväl medborgare som organisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Därför behövs digitaliseringspolitiken. Miljöpartiet vill stödja digitalisering i hela landet genom en väl utbyggd och väl fungerande digital infrastruktur och väl fungerande telefoni och internet i hela landet. Det var med detta perspektiv som Sveriges bredbandsstrategi levererades av den dåvarande miljöpartistiska digitaliseringsministern Peter Eriksson.

Bredbandsinfrastruktur är en förutsättning för att förbättra den digitala tillgängligheten i hela landet och därmed minska klyftorna mellan stad och landsbygd.

Det handlar i dag inte bara om att en privatperson ska kunna titta på film från olika streamingtjänster - vilket i och för sig inte heller fungerar utan en väl fungerande uppkoppling - utan också om att kunna ha tillgång till samhällsservice, både nu och i framtiden. Redan nu finns ett antal olika digitala vårdtjänster som underlättar för patienter och som också har potential att utveckla sjukvården.

Kanske tycker vi oss i dag klara oss relativt bra med en uppkoppling med något lägre kvalitet, men hur ser det ut den dag då vi erbjuds digital tillsyn på natten i stället för att hemtjänsten ska stövla in och störa sömnen? Vi måste tänka långsiktigt. Miljöpartiet vill utveckla möjligheterna att inom vården dra nytta av digital teknik och e-hälsa.

Den digitala tillgängligheten är viktig för att människor ska kunna bo, leva, jobba och driva företag i hela landet. Allt fler arbeten kan ske på distans. Digitaliseringen är en viktig pusselbit i ett transporteffektivt samhälle, vilket är nödvändigt om vi ska nå våra klimatmål.

Men även här är tillgången till en stabil och tillförlitlig uppkoppling avgörande. Vare sig du arbetar med tung digital grafik eller har en enkel bokningstjänst för ett hotell eller ett pensionat får uppkopplingen inte strula, eller klydda, som vi säger på skånska. Miljöpartiet vill stärka digitaliseringen för små och medelstora företag på landsbygden och förbättra besöksnäringens förutsättningar att använda digitala tjänster.

I regeringens bredbandsstrategi, som jag nämnde tidigare, är målet att 95 procent av alla hushåll och företag redan i år ska ha tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. Precis som vi hört tidigare kommer detta mål tyvärr inte att nås, enligt Post- och telestyrelsen. I deras mobiltäcknings- och bredbandskartläggning 2018 visade det sig att ca 81 procent av alla hushåll och företag i Sverige hade tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. Jämfört med året innan var det dock en ökning med drygt 4 procentenheter. Precis som nämnts från talarstolen tidigare uppger PTS att vi i dag troligen befinner oss på 85-88 procent.

Detta visar ändå att utbyggnaden av den digitala infrastrukturen har tagit fart. För år 2020 har regeringen avsatt 150 miljoner för bredbandsstöd, och PTS har nyligen lagt fram ett förslag på utformning av bredbandsstödet.

Nu fortsätter arbetet för att vi ska uppnå övriga målsättningar i bredbandsstrategin. År 2023 bör hela Sverige ha tillgång till stabila mobila tjänster av god kvalitet. Det gäller där människor normalt befinner sig, exempelvis i hemmet, på jobbet eller för den delen på ett tåg.

År 2025 är målet enligt bredbandsstrategin att hela Sverige ska ha tillgång till snabbt bredband.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT It- och postfrågor

Även om DESI, Digital Economy and Society Index, rankar Sverige på fjärde plats vad gäller uppkoppling vet vi att mer behöver göras för att alla ska få del av digitaliseringens möjligheter.

Regeringen arbetar också utifrån den digitaliseringsstrategi, För ett hållbart digitaliserat Sverige, som beslutades i maj 2017. Den innehåller fem delmål om D-kompetens, D-trygghet, D-innovation, D-ledning och D-infrastruktur.

Kopplat till regeringens digitaliseringsstrategi finns också ett digitaliseringsråd som har pekat på att de främsta utmaningarna för digitaliseringspolitiken är att hantera digital kompetens och digital ledning.

Regeringen arbetar i enlighet med dessa båda strategier, och ungefär 200 initiativ kopplade till delmålen har tagits fram. Det handlar bland annat om satsningar i statens budget, uppdrag till myndigheter samt förslag och beslut om ny lagstiftning.

Det är dock viktigt att även fortsättningsvis beakta de sårbarheter som kommer med digitaliseringen samt att värna integritet och användarnas säkerhet.

Detta betänkande innehåller också postfrågor, och precis som övriga talare vill jag beröra detta.

Det är trafikutskottet som reglerar postmarknaden, och det har nog inte undgått någon att Postnord har ett utmanande läge. Det är dock långt ifrån så illa som vissa rubriker har gjort gällande. Postnord håller inte på att gå i konkurs, var det besked som vi fick på det konstruktiva möte som vi i går hade med Ibrahim Baylan och Anders Ygeman samt Postnords vd.

Däremot behöver åtgärder vidtas med anledning av att mängden brev i samhället minskat kraftigt och fortsätter att minska. Kostymen kan helt enkelt inte vara densamma som på den tid när såväl personliga brev som fakturor alltid kom i form av ett papper i ett igenklistrat kuvert.

Regeringen har därför aviserat en postlagsutredning om hur framtidens post ska fungera och finansieras. Det är i en sådan utredning viktigt att beakta behoven av posttjänster hos olika människor. Ser behoven olika ut på landsbygden och i en tätort? Skiljer det sig mellan unga och äldre? Hur ser behoven ut för den som har företag?

Posttjänster måste finnas att tillgå i hela landet, hålla bra kvalitet - breven måste självklart komma fram - och ha ett rimligt pris. Men med detta sagt: Posten kommer inte att se ut i framtiden som den gjorde i går.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)