Annika Hirvonen (MP)

Interpellation 2021/22:547 Bemannade skolbibliotek av Annika Hirvonen (MP) till Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S) Att kunna läsa är en grundpelare för deltagandet i samhällsdebatten. Att kunna läsa är också en förutsättning för fortsatt lärande i skolan. Läsningens betydelse för vår demokrati och vår framtid kan

Inlämnad

2022-06-14

Besvarare

Statsrådet Lina Axelsson Kihlblom (S)

Interpellation 2021/22:532 Insatser för återvandring av Ludvig Aspling (SD) till Statsrådet Anders Ygeman (S) Regeringen beslutade den 18 maj att uppdra åt Migrationsverket att analysera behovet av insatser för att stödja återvandring och frivilligt återvändande av de ukrainska medborgare som har sökt skydd i Sverige.

Inlämnad

2022-06-01

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Interpellation 2021/22:515 Återvandring av andra grupper än ukrainare av Tobias Andersson (SD) till Statsrådet Anders Ygeman (S) På regeringssammanträdet den 19 maj återfanns punkten Uppdrag till Migrationsverket att analysera och föreslå insatser för att stödja återvandring och frivilligt återvändande till Ukraina”på

Inlämnad

2022-05-24

Besvarare

Statsrådet Anders Ygeman (S)

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Regeringen har föreslagit att föräldrapenningdagar på grundnivå ska vara reserverade på samma sätt som föräldrapenningdagar på sjukpenningnivå, där 90 dagar är vikta för vardera föräldern. Riksdagen sa ja till förslaget.

I dag är 90 dagar med föräldrapenning inte möjliga att avstå till den andra föräldern om det är fråga om dagar på sjukpenningnivå, vilket är den högsta ersättningsnivån av föräldrapenning. Med regeringens förslag skulle samma regler gälla för föräldrapenning på grundnivå, som betalas ut till föräldrar som haft låga eller inga inkomster.

Regeringens förslag innebär också vissa rättigheter och stärkta skyddsbestämmelser för den som har barn under åtta år eller som vårdar en närstående och som av omsorgsskäl begär flexibla arbetsformer, till exempel arbete på distans eller flexibel arbetstid. Arbetsgivaren ska bland annat besvara arbetstagarens begäran om flexibla arbetsformer inom skälig tid, och arbetstagaren ska ha rätt att återgå till det ursprungliga arbetsmönstret när tiden för en förändring av arbetsmönstret löper ut.

Förslagen är en anpassning för att Sverige ska leva upp till EU:s balansdirektiv, som ska göra det lättare att förena arbete och privatliv.

Lagändringarna börjar gälla den 2 augusti 2022, med undantag för en följdändring i lagen om ledighet för närståendevård som börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-14

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Vid frågestunden svarar statsminister Magdalena Andersson (S) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2022-06-16

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 152 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Den 10 juni klockan 9 är det utrikespolitisk debatt i riksdagen. Den utrikespolitiska debatten är uppdelad i två delar: först en inledande del med utrikesministern och partiföreträdare, därefter en andra del med övriga talare som i förväg har anmält sig till debatten. Den utrikespolitiska debatten är öppen för allmänhet

Datum

2022-06-10

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Det innebär bland annat att ersättning till huvudmän som driver friskolor ska ges med ett grundbelopp i form av en basersättning och en strukturersättning, samt att det ska göras avdrag från basersättningen för merkostnader som kommunerna har som en följd av sitt ansvar att anordna utbildning enligt skollagen.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag. Riksdagen menar att regeringens förslag om att ändra reglerna för fördelningen av resurser till skolorna riskerar att skapa ett otydligare system än dagens och öka skillnaderna i villkor mellan kommunala och fristående skolor.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen ska återkomma till riksdagen med ett nytt förslag till system för hur resurserna till skolan ska fördelas.
• Regeringen ska utreda vissa frågor som gäller skolpengen.

Det andra förslaget om tillkännagivande som rör skolpengen var ett utskottsinitiativ. Det betyder att det var ett utskott som tog initiativ till förslaget och att det inte kom från en regeringsproposition eller en motion från ledamöter, som annars är det vanliga.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även fem förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

9

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

46, 158 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-01

Bordläggning

2022-06-03

Debatt

2022-06-07

Beslut

2022-06-08

Riksdagen röstar om en misstroendeförklaring mot justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S). För att en misstroendeförklaring ska riktas mot ett statsråd måste minst hälften av riksdagens ledamöter rösta ja, det vill säga minst 175 ledamöter ställa sig bakom misstroendeförklaringen.

Datum

2022-06-07

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av: Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Finansminister Mikael Damberg (S) Kulturminister Jeanette Gustafsdotter (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Justitie- och inrikesminister Morgan

Datum

2022-06-02

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär bland annat att elever i årskurs 4-9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör.

Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lagt fram flera förslag till ändringar i ett par lagar som gäller vård av unga, framför allt i lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU:

• När vård har beslutats med stöd av LVU får socialnämnden i en kommun inte besluta att vården ska upphöra förrän de förhållanden som gör att vården behövs har förändrats på ett genomgripande sätt och under en längre tid.
• När ett barn har varit placerad i samma familjehem i två år ska socialnämnden överväga om det finns skäl att ansöka om att ändra vårdnaden om barnet.
• När vård enligt LVU upphör ska socialnämnden följa upp situationen för den som är under 18 år.
• När socialnämnden prövar om vård enligt LVU ska upphöra ska nämnden överväga om det finns anledning att ansöka om förbud att flytta på barnet.
• Socialnämnden får möjlighet att uppmana en förälder eller vårdnadshavare till ett barn som vårdas enligt LVU att lämna ett drogtest före umgänge och innan en prövning av om vård enligt LVU ska upphöra.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen som handlar om

• en ny lag med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU
• hur bestämmelsen om en varaktig och genomgripande förändring ska utformas
• hur lång uppföljningstiden ska vara efter avslutad vård enligt LVU
• obligatoriska drogtester.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

21

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-19

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Motion till riksdagen 2021/22:4741 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:243 Pausad höjning av reduktionsplikten för bensin och diesel 2023 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår ändringsförslaget i lagen (2017:1201) om reduktion av växthusgasutsläpp från vissa fossila drivmedel, som lagts fram

Inlämnad

2022-05-18

Förslag

2

Datum

2022-05-18

Utskottsberedning

2021/22:MJU31

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:4740 av Per Bolund m.fl. (MP) Nato och arbetet mot kärnvapen (väckt enligt 9 kap. 15 riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt) Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder

Inlämnad

2022-05-18

Förslag

7

Datum

2022-05-18

Utskottsberedning

2021/22:UU20

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Finansmarknadsminister Max Elger (S)​Integrations- och migrationsminister Anders

Datum

2022-05-05

Motion till riksdagen 2021/22:4723 av Per Bolund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2021/22:100 2022 års ekonomiska vårproposition Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 3 Åtgärder mot konsekvenser av krig och pandemi Ett effektivt krisstöd som värnar klimatmålen Bryt beroendet av fossila

Inlämnad

2022-05-04

Förslag

1

Datum

2022-05-04

Utskottsberedning

2021/22:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag