Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Betänkande 2022/23:UU5

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
7 juni 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Enskilda ledamöters röster

För tillfället är det inte möjligt att se hur enskilda ledamöter har röstat på denna sida. Alla omröstningar hittas i riksdagens sökfunktion.

Omröstningar i riksdagens sökfunktion

 

Hela betänkandet

Beslut

Nordiskt samarbete under 2022 (UU5)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022.

Riksdagen har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och sa nej till förslagen i motionerna.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-05-25
Justering: 2023-06-01
Trycklov: 2023-06-01
Reservationer: 14
Betänkande 2022/23:UU5

Alla beredningar i utskottet

2023-04-27, 2023-05-04, 2023-05-11, 2023-05-25

Nordiskt samarbete under 2022 (UU5)

Utrikesutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen och en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om nordiskt samarbete under 2022.

Utskottet har valt att behandla områden utifrån de förslag som har lämnats i ett nittiotal motioner. Dessa områden är nordiskt samarbete, gränshinder, arbetsmarknad, kultur, utbildning, integration, näring, transport, energi, innovation, miljö, klimat, livsmedel, utrikespolitik, säkerhetspolitik, krisberedskap, Arktis samt bilaterala relationer.

Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen och redogörelsen till handlingarna och säger nej till förslagen i motionerna.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-06-02
Debatt i kammaren: 2023-06-07
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:UU5, Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Debatt om förslag 2022/23:UU5

Webb-tv: Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! "Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden" sjöngs i går med stolthet och glädje runt om i vårt vackra land - glädje över att vara svensk, att vara en del av Norden. Jag är alla fall glad över det. Jag skulle säga att vårt Nordensamarbete i stort är gott, men saker och ting kan såklart alltid bli bättre. Tre delar som jag tänkte uppehålla mig vid är Nato i hela Norden, infrastruktur och Arktis.

En viktig del för oss blir att samarbeta inom Nato. Nordiska rådet har till exempel lyft fram vikten av ett ministerråd för infrastruktur, och utrikesutskottet har lyft fram vikten av arbetet kring Arktis.

Fru talman! När det gäller Nato i hela Norden har vi moderater länge förespråkat att Sverige borde gå med i försvarsalliansen Nato för att tillsammans med våra demokratiskt sinnade vänner i Europa försvara oss. Nu när kriget har kommit till Europa, så nära inpå oss igen, har det visat sig vara en bra idé.

Vi behöver samarbeta med våra likasinnade grannar. Sverige och Finland har i dag täta samarbeten med varandra och med de andra nordiska länderna genom Nordefco och Pesco men även via trilaterala operativa samarbeten inom avgränsade områden som Nordkalotten.

Med Sverige och Finland som medlemmar i Nato kommer samtliga nordiska länder för första gången på 500 år att vara en del av samma försvarsallians. Detta skapar förutsättningar för att binda ihop de nordiska länderna ännu närmare men också för att militärt ena vår region. Det är dock viktigt att inte fastna i tankar om ett nordiskt block inom alliansen. Nordiska visioner och målsättningar behöver förankras i större grupper som Norra gruppen och NB8.

Fru talman! Vad gäller infrastruktur är goda kommunikationer viktiga för tillväxt och välstånd. Den typen av investeringar är också mycket långsiktiga, varför samarbete och koordinering är en styrka.

Från parlamentariskt håll i Nordiska rådet har det över parti, block och nationsgränser uttryckts ett starkt önskemål om ett nordiskt ministerråd för trafik, transport- och infrastrukturfrågor. Detta är något som jag med varm hand skickar vidare till våra kloka ministrar för dessa frågor. Oavsett hur det hanteras framöver kommer det att bli bra.

När den globala konkurrensen ökar ställs stora krav på vår anpassningsförmåga och på ett nordiskt samarbete med tydlig inriktning mot innovation och konkurrenskraft. En välfungerande nordisk infrastruktur som baserar sig på fri rörlighet har stor betydelse för vår tillväxt, inte minst i gränsregionerna. Detta är viktigt, också för vårt samarbete inom totalförsvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Arktis, denna oerhört viktiga fråga, känns lite inslängd här. Jag kan som ordförande i riksdagens arktiska delegation säga och tycka att Arktisfrågorna borde få större utrymme.

I ett nytt geopolitiskt landskap som tydligt sätter sin prägel på Arktis ställs viktiga frågor om politiskt ledarskap och sammanhållning på sin spets. Det arktiska parlamentarikersamarbetet sker inom ramen för den arktiska parlamentarikerkonferensen. Syftet med det parlamentariska samarbetet är att ta initiativ till ett vidare samarbete om arktiska frågor och att det ska fungera som ett forum för debatt och informationsutbyte och utgöra den parlamentariska dimensionen för Arktiska rådet.

Förutsättningarna för att möta utmaningarna och ta till vara möjligheterna i ett förändrat Arktis står i fokus för samarbetet. Särskild vikt läggs vid klimatförändringarna och konsekvenserna för den känsliga arktiska miljön, regionens ekonomiska utveckling, ett hållbart utnyttjande av naturresurserna, befolkningens levnadsvillkor och den civila säkerheten i regionen.

Forsknings- och utbildningsfrågor är också centrala frågor. Den arktiska regionens ökade geopolitiska betydelse återspeglas i samarbetet.

Den permanenta kommittén, Standing Committee of the Parliamentarians of the Arctic Region, bildades 1994. En av huvudfrågorna när kommittén bildades var etablerandet av ett samarbete på regeringssidan, och Arktiska rådet inrättades 1996. Standing Committee stöder aktivt Arktiska rådets arbete och deltar i rådets möten i egenskap av observatör.

Kommittén upprätthåller arbetet, verkställer besluten mellan de arktiska parlamentarikerkonferenserna och förbereder nästkommande konferens. Den verkar också för att främja det arktiska samarbetet på såväl nationell som internationell nivå. Där deltar även representanter för ursprungsbefolkningarna, som har status som permanenta deltagare, samt observatörer, däribland Nordiska rådet och Västnordiska rådet som har en särskild roll.

Jag hade förmånen att få delta på mitt första möte, som USA var värd för, i april i Washington. Mötet var oerhört intressant och viktigt för Sverige och Norden. Jag passade på att lyfta upp frågor som näringslivet i norr och vikten av att fler hjälper till i Arktis även om man inte är ett arktiskt land samt en del säkerhetsfrågor.

Vikten av samarbete lyfte jag upp även på den interparlamentariska konferensen för utrikes, säkerhets- och försvarspolitik - den EU-konferens som hölls i Sverige i mars, den så kallade Gusp-konferensen.

Fru talman! I de norra delarna av Sverige görs betydande satsningar både inom det befintliga näringslivet och i form av nya offentliga etableringar. Inom ramen för det arktiska parlamentariska samarbetet avser den svenska delegationen att lyfta fram de goda exemplen från Sverige när det gäller att göra det möjligt att leva och verka i den arktiska regionen.

Det arktiska samarbetet har länge handlat om minoritetsfrågor och klimat. Dessa frågor är naturligtvis fortfarande viktiga att arbeta med, men problemet för Arktis är att mycket av det som påverkar Arktis ligger utanför området men ändå har stor påverkan, speciellt när det kommer till klimatet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Alla behöver hjälpas åt i dessa frågor, även om man inte är ett arktiskt land. Här behöver vi alla vara med och påverka våra kollegor runt om i världen. Stigande temperaturer kommer att påverka oss alla på ett eller annat sätt, inte minst när vattennivåerna stiger.

Utöver civila säkerhetsfrågor har vi säkerhetspolitiska frågor, som hittills inte har behandlats inom ramen för samarbetet. Men mot bakgrund av det försämrade säkerhetsläget och regionens ökade geopolitiska betydelse avser dock den svenska delegationen att ta upp frågan om hur säkerhetspolitiska frågor ska hanteras inom ramen för samarbetet, framför allt med hänsyn till vikten av att värna folkrätten och de säkerhetspolitiska frågorna och kopplingen mellan civil och militär säkerhet.

Riksdagen står värd för nästa arktiska parlamentarikerkonferens som hålls nästa år, 2024. Vi i den svenska delegationen har inlett planeringen för konferensen och siktar på mars 2024, då vi hoppas på ett stort deltagande och en stor spridning för de arktiska frågorna. Den svenska delegationen för Arktis har också för avsikt att anordna ett par kunskapshöjande, kunskapsspridande och viktiga seminarier i riksdagen från och med i höst. Vi tror att vi behöver ta mer höjd för dessa frågor.

Frågorna rörande Arktis behöver få större spridning. Här kan vi alla hjälpas åt.


Anf. 2 Heléne Björklund (S)

Fru talman! Mystiken, det speciella ljuset, och mörkret, här uppe i norr, grönskan, vattnet, kulturen, välfärden, demokratin och samarbetet. Det är Norden.

Vårt nordiska samarbete är unikt. Vi har ett av de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i hela världen. Det vilar på en gedigen grund av gemensam historia, gemensamma värderingar, kulturarv, geografisk närhet, språkförståelse och starka ekonomiska band.

Vi har haft öppna gränser, fri rörlighet och en integrerad arbetsmarknad under 70 år. Och vårt samarbete styrs av en gemensam vision som antogs av de nordiska statsministrarna 2019. Visionen slår fast att Norden ska vara världens mest hållbara och integrerade region år 2030.

Jag är glad för att vår nuvarande regering med både Ulf Kristersson och vår Nordenminister Jessika Roswall har sagt att visionen ligger fast.

Samarbetet i Nordiska rådet har historiskt haft en tyngdpunkt på frågor som rör kultur, arbetsmarknad, välfärd och klimat. Men efter pandemin och nu under Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina har frågor om civil beredskap, säkerhet och försvar fått allt större utrymme.

Vi socialdemokrater välkomnar ett fördjupat samarbete även i dessa frågor, inte minst i ljuset av Natomedlemskapet. Men vi vill samtidigt vara uppmärksamma så att frågor om välfärd, klimat och kultur fortsätter att vara prioriterade och ett signum för vårt nordiska samarbete.

Under pandemin prövades vår nordiska familj hårt. Stängda gränser och olika vägval gjorde samarbetet svårt. Särskilt besvärligt har det varit för dem som bor eller jobbar i gränsområdena. Deras vardag påverkades mycket märkbart. Men det har också inneburit att det har blivit ännu tydligare hur viktigt det är att vi måste riva fler gränshinder och stärka den nordiska gemenskapen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina har enat det demokratiska väst, och det nordiska samarbetet är nu starkare och viktigare än någonsin.

Vårt nordiska försvarssamarbete, Nordefco, fortsatte under förra året att utvecklas, och i år kommer Sverige att vara värd för ett rundabordssamtal på temat säkerhet och försvar. Det kommer att ske här i Stockholm i september.

Vi socialdemokrater uppskattar att de nordiska regeringarna och samarbetsministrarna så tydligt och gemensamt har fördömt den olagliga ryska invasionen av Ukraina.

Klimatförändringarna i Arktis har bidragit till ett ökat omvärldsintresse för regionen. Området benämns som ett säkerhetspolitiskt lågspänningsområde.

Med Sverige och Finland i Nato kommer alla länder i Norden och Baltikum att dela samma säkerhetsplattform. Ett svenskt Natomedlemskap kommer att innebära en samlad ansats till försvarsplanering och säkerhet i Nordeuropa. Under förra året präglades även samarbetet kring Arktis av konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina.

Vi vill fortsätta främja en fredlig, stabil och hållbar utveckling och bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen.

Fru talman! Som ett led i visionsarbetet görs nu många satsningar för ett grönare Norden och för en ansvarsfull klimatpolitik. Det är bra och viktigt. Ett exempel är det nordiska miljömärket Svanen som under året har fortsatt utveckla kriterier för bra klimatval.

Jag vill också poängtera att vår arbetsmarknad och den ekonomiska utvecklingen i Norden är beroende av att vi tar ledartröjan i den gröna omställningen.

Ulf Kristerssons regering har sagt att visionen om att bli världens mest hållbara och integrerade region ligger fast. Det tycker vi är bra. Men samtidigt måste nu den svenska regeringen fullt ut ta ansvar för att förverkliga den. Det gäller såväl den gröna omställningen som att riva fler gränshinder.

Som föregående talare sa har vi i Nordiska rådet över partigränser och nationsgränser uttryckt ett starkt önskemål om ett nordiskt ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Här vill vi socialdemokrater i Nordiska rådet påminna om att goda kommunikationer också är viktiga för tillväxt och välstånd.

Fru talman! Det nordiska kultursamarbetet står fortfarande starkt. Kulturen spelar en stor och stark roll för att nå visionen, och den binder oss samman i Norden.

Nordiska rådets priser inom kultur är bara en liten del av det nordiska samarbetet. Men de bidrar till att synliggöra, uppmärksamma och öka intresset för samarbetet. De är också viktiga för att öka förståelsen för varandra, och de stärker de nordiska språken. Därför ser vi positivt på att arbetet med att ta fram en ny nordisk språkdeklaration fortsätter även under detta år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Men det är med oro vi ser hur den nordiska kultur- och utbildningsbudgeten används som finansiering inom andra sektorer. Vi menar att regeringen inte ska bidra till nedskärningar som skadar samarbetet på kultur- och utbildningsområdet. Därför yrkar jag bifall till reservation 3 under punkt 2 om arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration.

Fru talman! Avslutningsvis: Jag tror att vi med lärdomar från de senaste årens kriser och krig kan stärka det nordiska samarbetet ytterligare och att vi kan förverkliga statsministrarnas vision om att bli världens mest hållbara och integrerade region.

Nästa år tar Sverige över ordförandeklubban för ministerrådet. Vi hoppas att man då tar arbetet vidare med konkreta initiativ på klimatområdet och river fler gränshinder. Ett sådant exempel är att göra det möjligt att hämta ut ett e-recept i hela Norden. Det är ett av många medlemsförslag.

Som ordförande i den svenska delegationen vill jag tacka ledamöterna från samtliga partier för ett stort engagemang i de nordiska frågorna och mycket aktivitet, men också för det samförstånd och den respekt som vi har inom vår svenska delegation i Nordiska rådet. Jag vill också tacka ansvarigt statsråd Jessika Roswall för ett stort engagemang i de nordiska frågorna.

Fru talman! Från Socialdemokraterna yrkar jag bifall till reservation 3 under punkt 2 från Centerpartiet och Socialdemokraterna om arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration.

(Applåder)


Anf. 3 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Jag tackar Heléne Björklund för hennes anförande. Jag begärde replik för att stämma av en sak med Socialdemokraterna.

Vi är alla överens om att det nordiska samarbetet är otroligt viktigt, och det fungerar bra. Men det som också påverkar vårt arbete i Sverige och i Norden är hur vi agerar i EU-parlamentet.

För en tid sedan såg jag en rapport som Vote Watch har gjort. Jag läste den på Europaportalen. De har analyserat över 280 omröstningar i Europaparlamentet som har bäring på hur man har agerat gentemot Ryssland. Där kan vi läsa att Socialdemokraterna är det näst mest Rysslandsvänliga partiet. Vi kan också läsa att Sverigedemokraterna är det mest Rysslandskritiska partiet. Det är bara Vänsterpartiet som slår Socialdemokraterna i denna analys.

Denna analys påbörjades redan 2019, alltså före invasionskriget i Ukraina, och de har tittat brett på alltifrån desinformation och agerandet i Belarus, Georgien och Kazakstan och även den interna utvecklingen i Ryssland.

Med tanke på hur man agerar i EU-parlamentet och hur tätt inpå arbetet i EU-parlamentet Nordiska rådet är, kan vi då lita på att Socialdemokraterna inte kommer att agera likadant i just det nordiska samarbetet med tanke på hur viktigt det är att vi gemensamt står emot Ryssland för det nordiska samarbetet och för vårt bästa?


Anf. 4 Heléne Björklund (S)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Bengtsson för frågan. Jag vet knappt hur jag ska uttrycka mig, men ja, man kan lita på Socialdemokraterna. Och jag tror att det är väldigt många som inte håller med ledamoten Bengtsson om att Socialdemokraterna i denna situation skulle vara Rysslandsvänliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Det kan säkert stämma att olika ledamöter och parlamentariker före kriget har velat göra insatser för att stödja det ryska folket, den ryska kulturen eller den ryska litteraturen - eller det bistånds- och solidaritetsarbete som vi historiskt alltid har varit starka på. Men ingen ska tvivla på att vi fördömer Rysslands invasion av Ukraina och att vi gör det starkt. Jag tycker faktiskt att det är ganska småaktigt att ens lyfta detta när vi har en debatt om det nordiska samarbetet.


Anf. 5 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Jag kan tycka att det är relevant med tanke på hur stort inflytande EU har över Sverige och det nordiska samarbetet.

Min fråga tillbaka till Socialdemokraternas ledamot blir: Vad har man då gjort? Jag undrar vad man har gjort för att säkerställa att man inte gör samma misstag, om man nu kallar det så - det är så jag tolkar svaret. Vad har man gjort för att säkerställa att Norden håller ihop och att Sverige håller ihop mot just Rysslands hot mot oss i väst?


Anf. 6 Heléne Björklund (S)

Fru talman! Jag tackar än en gång för frågan. Jag kan garantera Angelika Bengtsson att hon inte behöver tvivla på oss socialdemokrater.

Om jag var sverigedemokrat skulle jag dock vara riktigt orolig, för frågan bör väl vändas tillbaka: Hur agerar Sverigedemokraterna? Senast den förra mandatperioden var det en sverigedemokratisk ledamot i försvarsutskottet som var väldigt tvivelaktig när det gällde Rysslandskopplingarna, och det har ju funnits många exempel på detta. Jag skulle alltså inte vilja lyfta den frågan till en socialdemokrat i denna kammare. Nu är det dock gjort, och svaret är att ingen behöver tvivla på det socialdemokratiska engagemanget mot Rysslands agerande i dessa frågor.


Anf. 7 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Det nordiska samarbetet har stora möjligheter att utvecklas så att vi kan lösa gemensamma problem och dela med oss av lösningar. Vi kan dock även driva frågor i en mer internationell kontext. Här finns stor potential när det gäller klimatlösningar, energifrågor och sociala och rättsliga frågor.

Som del av det nordiska samarbetet har vi möjlighet att ta på oss ledartröjan i en rad frågor som är gemensamma och visa vägen för bland annat EU. Men för att ett sådant samarbete ska funka och vara trovärdigt krävs det gemensamma beslut och konkreta handlingar. Vi har ett gott samarbete, men det är absolut inte fulländat.

Gränshinderfrågorna är prioriterade i det nordiska samarbetet. Tanken är att vi ska bli den mest sammansvetsade regionen i världen. Det ska vara lätt att röra sig mellan länderna, och det ska vara lätt att flytta från det ena nordiska landet till det andra utan att stöta på administrativa hinder. Det samarbetet kan inte tas för givet, och det måste konsolideras.

Vi i Vänsterpartiet delar självklart synen att Norden ska vara en integrerad region, men det måste också betyda någonting i praktiken. Därför är det viktigt att regeringen verkar för att gränserna mellan de nordiska länderna ska hållas öppna utan gränskontroller av nordiska medborgare. Vi såg konsekvenserna 2015, och vi såg konsekvenserna under pandemin.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Vi bör eftersträva målet att Norden ska vara öppet så att vi kan bo och jobba i olika länder genom att pendla. För att kunna säkerställa det under kris behöver vi vidareutveckla skattesystemet så att folk inte dubbelbeskattas, och vi behöver ett systematiskt arbete kring gränspendlarna för att värna deras jobb och familjer när vi drabbas av kriser.

Något vi bör jobba vidare med är ett gemensamt nordiskt beredskapsarbete. Vi har haft kriser, och det kommer tyvärr fler. De extrema väderförhållandena blir fler, liksom bränder, översvämningar och så vidare. Här har vi som Nordisk grön vänster lagt fram förslag om gemensamma beredskapslager, gemensam vaccinproduktion och så vidare, vilket partierna har ställt sig bakom i Nordiska rådet.

Fru talman! Det nordiska samarbetet ska leda till en positiv utveckling även utanför Norden. Vi kan visa vägen i en rad frågor. Nu senast tog Nordiska rådet fram en internationell strategi som tar upp en rad frågor som är gemensamma för Norden. Vi bör prioritera dem i de internationella samarbetena, både mellan länderna och utanför.

En sådan sak är kvinnors rättigheter, och där vill jag speciellt lyfta aborträtten. Det tas tyvärr kliv bakåt, eller åtminstone har frågan stagnerat på global nivå. Även här i Sverige börjar det nu höras röster som ifrågasätter aborträtten i dess nuvarande form. Till dessa personer och organisationer vill jag säga att vi inte kommer att backa i tiden. Vi kommer inte att gå tillbaka till tider då kvinnor fick söka sig till olagliga abortverksamheter eller försöka abortera hemma med livet som insats. Här bör Norden vara den säkra hamnen där vi stöttar organisationer som verkar i andra länder där abort har förbjudits eller aldrig legaliserats.

Ett annat viktigt område är hbtq-frågorna. Här anser vi också att vi genom Nordiska rådet kan påverka grannländer, till exempel de baltiska staterna. I dag arrangerar man gemensamma konferenser om kvinnohandel, miljöfrågor och energifrågor. Det skulle vara positivt om detta utbyte mellan de nordiska och de baltiska staterna även omfattade frågor om sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck och könskarakteristika. Det skulle vara ett stort stöd för hbtq-rörelserna och de feministiska rörelserna där.

Nu senast lade vi från Nordisk grön vänster fram ett förslag om återuppbyggande av Ukraina. Där menar vi att vi som nordiska länder bör samkoordinera stödet till Ukraina vid återuppbyggandet, för att få till ett bättre stöd. Detta är något som samtliga partier har stöttat.

Inom den nordiska transportsektorn behöver vi satsa offensivt för att det hållbara alternativet till flyget ska vara tåget. Vi i Nordisk grön vänster vill så snart som möjligt se satsningar på höghastighetståg och nya spår mellan de nordiska länderna för att underlätta tågresandet inom Norden och ut på den europeiska kontinenten.

Sådana investeringar tar dock tid, och därför behövs även järnvägssatsningar som gör skillnad i närtid. Det behövs bättre tågförbindelser mellan Nordens städer. Vi vill såklart i första hand koppla ihop de större städerna så att det blir lätt att röra sig mellan dem. Med små justeringar av lok, vagnar och signalsystem samt koordinerade tidtabeller och biljettsystem kan restider kapas väsentligt och resandet i Norden underlättas. Tåget måste bli förstahandsalternativet för dem som reser inom Norden och även längre ut i Europa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Intresset för att resa med tåg har på kort tid vuxit. Det har ökat stadigt och fortsätter att öka; i dag har vi till och med problemet att folk vill resa ut i Europa på sin semester men att vi inte har tillräckligt med tågtransporter. Vi behöver en samlad nordisk politik, det vill säga ett ministerråd för infrastruktur och trafik, för att få ett ökat nordiskt tågresande.

Jag kan hålla med tidigare talare om att Arktis behöver mer utrymme. Arktis är hem åt 4 miljoner människor, däribland 40 urfolk - bland annat inuiter, samer och nentser. Arktis är också hem åt många djur som nu är i fara. Området håller dessutom vårt världsklimat i balans. När isen smälter accelererar den globala uppvärmningen, och det är oroväckande. Det är ett område vi måste skydda som ett lågspänningsområde, och det arbetet måste fortgå.


Anf. 8 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! "Norden är fantastiskt. Det är en tydlig region, men era respektive länder sticker ändå ut." Denna tanke har upptagit mina tankar under den senaste veckan, då jag deltagit i ett ledarskapsprogram i Riga.

Norden är inte bara en integrerad region som vi stolt har marknadsfört, utan vi har även en lång och unik historia som självständiga länder. Det skiljer oss från de baltiska länderna, som firar lika många år av frihet från Sovjet som jag själv är gammal.

Under många år har vi arbetat med samarbetet i Norden, särskilt sedan andra världskriget, då vi insåg att vår styrka ligger i att arbeta tillsammans. Det har lett till konkreta resultat såsom en gemensam passunion, införande av gemensamma miljömärkningar som svanmärkning och nyckelhålsmärkning samt en gemensam konvention mot skatteflykt. Vi har även skapat en gemensam utbildningsmarknad. Detta är bara några exempel på vad vi har uppnått genom vårt samarbete.

I dag är vi den tionde starkaste ekonomiska regionen i världen. Vår gemensamma arbetsmarknad, utbyte av utbildningsplatser och sjukvård har prövat oss men har framför allt visat på vår sammanhållning. Detta blev tydligt under 2018 när Sverige fick hjälp att släcka bränderna här och ännu mer under pandemin när vi bistod varandra med vaccin och skyddsutrustning.

Mot denna bakgrund behöver vi stärka vårt samarbete med de baltiska länderna. Dessa tre små länder i öst, som ligger närmast Ryssland, kräver att vi intensifierar samarbetet. Om vi inte gör det kommer Ryssland att fylla det tomrummet. Historien har tydligt visat oss detta, särskilt när det gäller hur Ryssland utan förbehåll attackerat Ukraina. Därför är jag stolt över att vi i Norden, tillsammans med de baltiska länderna, har visat vårt solidariska stöd till Ukraina genom konkreta handlingar och tydliga ställningstaganden. Detta kan inte nog betonas.

Fru talman! I en tid då vår säkerhet hotas behöver vi enas och agera gemensamt. Det är precis vad vår region är - en gemensam region. Jag hoppas innerligt att vi i framtiden kan inkludera Baltikum ännu mer och framför allt tydligare i detta samarbete. Ur ett försvarspolitiskt perspektiv är det självklart att vi behöver intensifiera samarbetet. På andra sidan Finland och Baltikum har vi som sagt Ryssland.

Men Sverige som land har också mycket att bevisa gentemot de baltiska länderna den dag då vi blir medlemmar i Nato. Vi i Sverige kunde ha gjort mer på 40-talet; det var en handling som man sent kommer att glömma. Därför är det viktigt att vi visar vilka vi är och vilka värderingar vi står upp för i dagens tidsålder när vi än en gång har ett krig i Europa. En vänskap stärks när man bevisar sig själv. Som land har vi en del att bevisa, och vi får inte göra samma misstag igen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv är det självklart att vi även behöver utöka samarbetet. Vår omvärld är ständigt föränderlig, och vi i Norden måste anpassa oss efter den utvecklingen. Det gör vi bäst genom att stå enade och samarbeta. En gemensam gräns skulle ha underlättat vårt arbete under de stora flyktingströmmarna 2015. En gemensam krisberedskap skulle ha underlättat vid bränderna 2018 och under pandemin, då Finland exempelvis hade gott om skyddsutrustning i lager samtidigt som Sverige hade brustit i sin beredskap och tömt sina förråd.

Det finns en reservation i Sverigedemokraternas följdmotion, reservation 9, som jag vill yrka bifall till.

Sverigedemokraterna anser att mer behöver göras i Sverige för att stärka Sveriges säkerhet och nå upp till övriga Nordens nivå när det gäller beredskap och förberedande åtgärder. Detta är särskilt viktigt i dag när vårt största hot stavas säkerhet och kommer från grannlandet Ryssland. En samlad strategi skulle generera en vinst för oss alla, både i Norden och i Baltikum.

Jag vill också betona vikten av att inte glömma N5-samarbetet mellan Norden och Baltikum, som initierades för några år sedan. Det är av yttersta vikt att detta samarbete inte faller i glömska utan i stället intensifieras.

Fru talman! Det märks att jag i dag fokuserar mycket på Norden och Baltikum. Detta beror på det nya och spända säkerhetsläge vi befinner oss i. Vi i Norden kan mycket väl marknadsföra oss som världens mest integrerade region fram till 2030, men om vi inte riktar vår uppmärksamhet mot våra närmaste grannländer har vi inget att vinna. Vad tjänar vi på att vara en stark region om våra små grannländer samtidigt saknar den styrka som behövs för att försvara sig mot den mäktiga grannen i öst? Vad har vi att vinna på en stark region om vi inte ens kan samarbeta med de likasinnade som är närmast oss?

Den politik vi bedriver i dag får inte göra oss naiva. Det är därför jag är stolt över att tillhöra det parti som driver den mest Rysslandskritiska politiken i EU-parlamentet. Även om kammaren i dag debatterar Norden i Sverige är Norden en del av Europa och EU. Sveriges agerande i EU-parlamentet speglar politiken i Sverige - delvis på gott men mest på ont, enligt Sverigedemokraterna. I förlängningen påverkar detta även det nordiska samarbetet. Därför blir det ännu viktigare att samarbetet utökas och intensifieras i vår region.

Jag ser fram emot ett starkare samarbete här i Sverige för Norden och tillsammans med de baltiska länderna.

(Applåder)

I detta anförande instämde Staffan Eklöf och Ann-Christine From Utterstedt (båda SD).


Anf. 9 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag vill höra från ledamoten varför Sverigedemokraterna bland annat inte ville ha med aborträtten i den internationella strategin som en av de punkter som vi vill prioritera när det gäller kvinnors rättigheter.


Anf. 10 Angelika Bengtsson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Det enkla svaret är att vi anser att detta är en nationell angelägenhet. För att förlänga svaret kan jag säga att vi inte ser aborträtten som hotad i Norden.

Jag är övertygad om att vi kan göra mer, men detta är en nationell angelägenhet. Jag ser inte aborträtten som hotad i Norden i dag. De nordiska länderna är ju överens om att aborträtten är viktig, och jag ser den som stark i de nordiska länderna.


Anf. 11 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag vill påminna ledamoten om att detta är en internationell strategi som rör det samarbete som vi nordiska länder ska ha gentemot andra församlingar, till exempel EU, och samarbeten som vi har med bland andra de baltiska staterna.

Det handlar inte om det som vi driver nationellt eller om vilken nivå vi driver det på, utan det handlar om det nordiska samarbetet och om den internationella strategi vi för fram.

Ledamoten menar att aborträtten inte är hotad här i Sverige. Vi har dock på senare tid sett att journalister har uttryckt att man vill hota aborträtten i Sverige. Bara häromdagen stod det demonstranter på Sergels torg som menade att abort är mord. Dessa röster finns alltså även i Sverige, även om Sverigedemokraterna kanske väljer att inte höra dem.

Återigen: Varför vill man inte ha med aborträtten i den internationella strategin? Det handlar om att stötta till exempel kvinnorna i Polen, som inte längre har rätt till abort. Kvinnor där har även dött på grund av detta.


Anf. 12 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Vi vill fokusera på och prioritera annat i den internationella strategin. Partier har olika prioriteringsområden. Vänsterpartiet har bland annat abortlagen, som varken är hotad i Sverige eller övriga Norden. Det finns kanske en liten klick människor som tycker annorlunda, men den är i minoritet och långt ifrån att få majoritet.

Vi väljer som sagt att fokusera på annat, nämligen en internationell strategi för en bättre integrerad region när det gäller arbetsmarknad och sjukvård - den sjukvård där aborterna utförs. Här väljer vi att lägga vår energi.

Som politiker prioriterar man olika områden, och vi prioriterar sådant som vi anser vara mer angeläget.


Anf. 13 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Dagens första talare har redan refererat till vår nationalsång, och redan när den skrevs 1844, mer än 100 år innan Nordiska rådet bildades, var vi nordister. Frågan är dock hur djupt rotad nordismen är hos den stora allmänheten, men det är ett annat kapitel.

Alla här lovordar nog statsministrarnas vision om att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region till 2030. Frågan är om vi når dit med den fart vi har i dag. Förra sommaren var mitt utskott i Nordiska rådet på sommarmöte på Åland, och där talade den tidigare finländske ministern Jan-Erik Enestam. Han var tydlig med att vi med nuvarande fart inte kommer att nå visionen och att vi måste växla upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Hur ska vi då göra för att Nordiska rådet ska bli en starkare kraft och mer relevant? Jag tror att vi måste fokusera på de frågor som rör människors vardag. Förra veckan var jag några dagar på Island på möte med Gränshinderrådet. Där var även samarbetsministrarna samlade, inklusive statsrådet Jessika Roswall, och ministrarna var väldigt nöjda med mötet. Vi hade även ett mycket konstruktivt möte med Gränshinderrådet, och det finns vägar framåt för att växla upp arbetet med att montera ned gränshinder, vilket är oerhört viktigt.

Hur ska vi växla upp på ett politiskt plan? Under pandemin strävade våra samarbetsministrar på, och jag skröt ofta i talarstolen om Sveriges socialdemokratiska samarbetsminister. Hon gjorde ett jättebra jobb, men där tog det stopp. Så hur kan våra samarbetsministrar få högre status och deras arbete mer genomslag? Först när utrikesministrar och statsministrar kom in hände det mer. Vi har samarbetsministrar som gör ett bra jobb, men hur ska Jessika Roswall och hennes kollegor få mer mandat? Det vore bra att hitta en gemensam nordisk lösning på det.

Jag tror att en av förklaringarna är bristande förståelse, vilket jag nämnt i varenda kammardebatt om det nordiska samarbetet. Vi måste få en högre förståelse för hur det är att leva och verka i en gränsregion. Jag har full förståelse för att man inte förstår detta om man inte bor och verkar där. Självfallet beror det på geografin, men på landgränsen till Norge och Finland lever vi som att gränsen inte finns, vilket man måste förstå. För mig att passera gränsen till Norge är som för en stockholmare att gå från östra till västra sidan av Drottninggatan eller från Helgeandsholmen till Gamla stan. Det är precis lika naturligt. Vi lever som sagt som att gränsen inte finns.

Varje gång jag badar där hemma simmar jag över till Norge, för gränsen går i älven. I Värmland kan bostadshuset ligga i Sverige men uthuset i Norge. Det ställde till det lite under kriget, men de som minns säger att det var lättare att passera gränsen legalt under kriget än under pandemin. Ett hus kan ligga i Sverige, men man måste köra via Norge för att ta sig till huset. För en del norrmän ligger närmaste affär i Sverige. Under skogsbränderna 2018 fick vi hjälp från Europa. Vid skogsbranden i min region kom förstärkningen från Norge eftersom det var närmast.

Man måste förstå hur tätt sammanvävda vi är, och först när den stora massan har förstått det kan vi växla upp.

Arbetet med transporter har nämnts tidigare, och Nordiska rådet har jobbat för ett transportministerråd. De nordiska infrastrukturministrarna samlades i norska Fredrikstad i november, och de antog en deklaration för att ta detta arbete vidare. Det måste dock stärkas ännu mer, för mobiliteten över gränserna är hela avgörande.

Fru talman! Vi hörde tidigare att Norden är världens tionde största ekonomi, vilket visar vilken kraft vi har. Men då måste vi få de verktyg som behövs för att vi ska kunna använda oss av denna kraft. Samtidigt måste vi våga ställa de svåra frågorna och öppna Pandoras ask.

Det handlar bland annat om det nordiska skatteavtalet. Jag har förstått av flera finansministrar att det är något de bävar för. Men de vardagsnära frågorna är avgörande, och det vi hör mest om är just skatt på arbete och pension. Jobb, studier, mobilitet och sociala relationer är tveklöst jätteviktiga, men nu när det inte längre är krisläge återkommer frågan om att det saknas enhetlighet i beskattningen och att folk känner sig orättvist behandlade. Här måste vi komma vidare, och i mitt utskott i Nordiska rådet jobbar vi särskilt med att lyfta fram skatteavtalet för att Norden ska få en större enhetlighet och något som upplevs som mer rättvist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! I dagens betänkande står det: "Utskottet noterar att det i mandatet tydliggörs att Gränshinderrådet i kristider ska bidra till ett bättre kunskapsunderlag för en mer effektiv nordisk samordning i fråga om mobilitetsproblem genom att uppmärksamma regeringar, relevanta ministerråd och sektorer på problem som uppstår samt stå till förfogande för att finna lösningar. Utskottet uppmärksammar vidare att kopplingen till den politiska nivån blivit tydligare, vilket under det gångna året bl.a. ledde till flera kontakter mellan företrädare för Gränshinderrådet och samarbetsministrarna. Utskottet anser fortsatt att de nordiska länderna måste ha en dialog innan beslut fattas om att stänga gränser och att länderna också måste uttömma alla andra alternativ innan gränser stängs. De nordiska länderna bör tillsammans ta ansvar för de konsekvenser som en gränsstängning innebär, vilket är det som Sverige föreslagit i den s.k. samverkansmodellen."

Det är väl och bra, fru talman, men vi borde ju komma dit att vi inte stänger några gränser inom Norden. Vi ska vara så tajt hopsvetsade att det helt enkelt är uteslutet. Det är dit vi måste komma.

Nu håller vi också på att se över Helsingforsavtalet, alltså Nordiska rådets grundlag. Vi kanske kan komma vidare även i den frågan för att göra oss ännu tätare sammanknutna.

På det senaste mötet med delegationen här i Sverige hade vi besök av de nordiska institutionerna. De hade ett kalendarium över när stora, viktiga, avgörande händelser hade skett i det nordiska samarbetet. Den senaste var på 1970-talet. Det är 50 år sedan. Det är verkligen dags att växla upp och komma vidare, fru talman!

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.


Anf. 14 Catarina Deremar (C)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 2 i utrikesutskottets betänkande 5. Jag vill också passa på att tacka Socialdemokraterna för deras stöd till Centerpartiets reservation nummer 3.

Vad kan passa bättre, fru talman, än att dagen efter Sveriges 500-årskalas ha en debatt om Norden och arktiska frågor? Vi har mycket gemensamt med våra nordiska grannländer, inte minst våra långa traditioner av att leva i demokratier, våra folkrörelser, den fria rörligheten och passfriheten. Det är nog vår största tillgång.

Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Helsingforsavtalet innebär att vi har en ordentlig och viktig plattform för det nordiska samarbetet. Det är också av stor vikt att vi arbetar för att göra nordisk nytta för alla invånare för att tillsammans på ett bättre sätt möta framtida utmaningar. Det blev tydligt under pandemin att det finns många sköra trådar i samarbetet. Det är skörare än vad jag hade känslan av innan pandemin slog till på allvar.

Fru talman! Sommaren 2022 gjorde jag en resa till Norrbotten, och där besökte jag gränsstäderna Haparanda och Tornio. Det blev väldigt påtagligt att tiden med stängda gränser påverkat människors vardag och liv. Det finns flera exempel i andra gränsområden. Talaren före mig, Kjell-Arne Ottosson, berörde också detta. Det här behöver ses över genom en samnordisk utredning som utvärderar hur gränshinder kan motverkas och hur stängda gränser i Norden kan förhindras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! På Vestlandet i Norge kan man besöka Fjaler kommun, och där finns United World College - en alldeles fantastisk plats på jorden. Jag besökte skolan för några veckor sedan tillsammans med min norska riksdagskollega Kathrine Kleveland. Dit kommer ungdomar från hela världen. Just i år är de från 51 länder. Skolan har cirka 200 elever. När den startades för cirka 25 år sedan tog alla nordiska länder ansvar, inte minst Norge och Sverige. Skolan bygger på våra nordiska värderingar, vårt nordiska arv och den nordiska modellen.

Liknande skolor finns på ett femtontal platser i världen. Den första startade i Wales. I Fjaler har nu 2 400 elever gått ut, och givetvis blir de goda ambassadörer för Norden. Det är ingen tvekan om att alla dessa elever kommer att arbeta för en bättre värld för oss alla.

Nu har dessvärre vår svenska regering bestämt att detta inte är värt att satsa pengar på. Det är beklagligt, och även om det är biståndsministerns ansvarsområde är jag nyfiken nu när vi har Nordenministern på plats. Vad är anledningen till detta? Vad kan det bero på? Jag förväntar mig att regeringen tänker om här. Visionen är att Norden ska vara världens mest integrerade region, och därför anser jag att det är att gå i motsatt riktning att dra undan dessa pengar.

Under 2019 enades Nordiska ministerrådet om visionen att Norden ska vara den mest integrerade och klimatsmarta regionen i världen 2030. Det är en vision som förpliktar. Såväl Nordiska ministerrådet som Nordiska rådet och enskilda medlemmar måste aktivt bidra till att dessa målsättningar kan bli verklighet.

Som led i visionsarbetet görs många satsningar för ett grönare Norden. Det är bra och viktigt. Samtidigt måste såväl den svenska regeringen som Nordiska ministerrådet fullt ut ta ansvar för visionens löften om den nordiska integrationen. Tyvärr finns oroväckande tendenser till att kultur- och utbildningssektorerna nedprioriteras. Därför kan det inte nog understrykas hur viktiga dessa sektorer är för att Norden ska bli den mest integrerade regionen.

Genom kultursamarbeten och genom att barn och unga möts över nationsgränserna stärks banden mellan våra nordiska länder på ett mycket konkret sätt. Därför har vi i Mittengruppen i Nordiska rådet också lagt fram förslag om att utveckla samverkan för utveckling av unga musiktalanger, till exempel. Men det är som sagt oroande att det ofta är just utbildning och kultur som får finansiera utveckling på andra områden inom Nordiska rådet. Det måste man komma till rätta med. Länderna måste fundera på finansieringen i stort när det gäller det nordiska samarbetet.

Fru talman! Jag tror på ett utvecklat samarbete med våra nordiska grannar. Flera talare har här varit inne på behovet av ett ministerråd för transportfrågor för att underlätta samplanering av infrastrukturprojekt som skulle göra nordisk nytta på riktigt. Olyckligtvis verkar nuvarande regering ha övertagit den tidigare regeringens ståndpunkt, men tillsammans måste vi komma framåt i denna fråga.

Till sist, fru talman: Tillsammans kan vi vara en stark röst för fria demokratier och nordiska värderingar. Det har visat sig vara viktigt, inte minst med tanke på erfarenheterna från pandemin och i den rådande situationen med krig i vårt närområde. Rysslands orättfärdiga invasion av Ukraina gör att vi i Norden kommer ännu närmare varandra. Vi kommer gemensamt att behöva hjälpa Ukraina under lång tid framöver, både i det pågående kriget och den dagen Ukraina ska återuppbyggas. Redan nu pågår många samtal, och konkret arbete görs för att rädda exempelvis kulturarv. Här behöver mer samordnas i Norden för att vi ska kunna nyttja våra resurser gemensamt och göra den bästa nyttan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Vad gäller de arktiska frågorna lämnar jag dem till min kollega Anna Lasses.


Anf. 15 Joar Forssell (L)

Fru talman! I dessa polariserade tider vill jag - utan att skämta - säga att det är härligt att höra att vi i den här debatten om nordiskt samarbete om Arktis är ganska samstämmiga. Jag tycker också att det karakteriserar samarbetet i Norden, och det är därför det är en sådan otroligt stark plattform.

Fru talman! Både fru talmannen och jag själv sitter i utrikesutskottet och reser mycket i världen. Vi får se olika kulturer och träffa människor i olika sociala sammanhang. Vi får också träffa politiker och makthavare från olika delar av världen.

Oavsett om jag landar i Stockholm eller Köpenhamn när jag kommer hem eller om jag mellanlandar i Finland eller i Oslo tänker jag alltid att det känns som att komma hem. Hela Norden känns som att komma hem. Den känslan tror jag att många delar. Vi som bor i de här länderna har en samhörighet. Det är en samhörighet som också gör att politiken som syftar till att knyta oss närmare varandra är enklare att genomföra. Samhörigheten gör att vår politik för att knyta samman till exempel arbetsmarknaden eller näringslivet blir ganska enkel att genomföra.

Jag tror att det finns ett starkt folkligt stöd för ett mycket djupare nordiskt samarbete. Det jobbar Liberalerna för. Och jag tror att det finns ett starkt folkligt motstånd mot motsatsen. Jag tror att många som stöter på byråkratiska hinder när de ska arbeta, studera eller ägna sig åt till exempel företagande i något av de andra länderna tycker att det är märkligt att det över huvud taget finns några hinder kvar. Vi är nämligen i mångt och mycket ett och samma. Vi är sammanknutna värderingsmässigt och ekonomiskt. Det gäller även utrikespolitiken och alla delar som gör det viktigt att hålla samman.

Fru talman! Även i de här sammanhangen diskuterar vi såklart gärna miljö och klimat och livsmedel. Notera att även om klimatfrågan såklart är global slår konsekvenserna av klimatförändringarna ganska ofta lokalt och regionalt. Utsläppen och uppvärmningen är självklart globala, men konsekvenserna, exempelvis torka, översvämningar, skogsbränder och andra saker, är ofta lokala och regionala.

Vid den typen av problem blir samarbete extra viktigt. Det kan handla om att släcka skogsbränder. Det kan också handla om att skördar slås ut och att vi måste få livsmedel från någon annanstans. Det finns goda skäl att hela tiden se till att de sammanhangen blir bredare. Att vi är många och blir större, att fler blir integrerade med varandra, skapar nämligen resiliens också när läget är svårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! När det gäller innovation, näring och för den delen hela arbetsmarknaden - jobbskapande - är det att vara många också en kritisk del. Innovation kan inte bara handla om att Sverige ska vara först. Det är inte så det fungerar när det gäller innovation. Många människor på olika ställen försöker lösa liknande problem, och den som hittat på den bästa lösningen kommer att få ett framgångsrikt företag och entreprenörskap kring den lösningen. Det är innovation. Man skapar en lösning på ett problem som finns. Det gynnas av att så många som möjligt, många olika företag och entreprenörer, innovativa människor - oavsett i vilket sammanhang man verkar - försöker lösa samma problem och att den person som hittat på den bästa lösningen faktiskt får lyckas.

Konkurrensen är viktig, och det är viktigt att de som inte har kommit på den bästa lösningen inte kan fortsätta utan får göra något annat. Men det är också viktigt att den som kommit på den bästa lösningen får en så stor marknad och ett så stort område som möjligt att sprida det på. Då är det nordiska samarbetet, med mindre byråkrati och med förenklingar och så vidare, otroligt viktigt för att skapa mångfald.

Fru talman! Säkerhetspolitiken går inte att komma runt. Det är såklart den viktigaste biten i det försämrade säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss - jag ska tala lite om Arktis också snart. Vår stora, nästan granne i öst är i detta nu ett direkt hot mot både Sverige och alla andra nordiska länder. Det är klart att de säkerhetspolitiska svar som de nordiska länderna kan ha tillsammans är otroligt viktiga. Det är bara tillsammans vi kan bygga säkerhet, och det är bara tillsammans vi kan se till att höja trösklarna så mycket att vi inte får se ett angrepp också mot Sverige.

Fru talman! Arktis, som också behandlas i betänkandet, är speciellt. Där har vi våra närmaste vänner och våra närmaste allierade, såklart de nordiska länderna men till exempel också Kanada. Men i Arktis finns också våra värsta fiender. I Arktis finns Ryssland, som utgör det största hotet här och nu mot Sverige och mot demokratin. Och i Arktis finns Kina, som vill ta större plats. De vill komma in och försöker hela tiden ta resurser och flytta fram de militära positionerna i området.

Kina är också förmodligen det största hotet mot frihet och demokrati i världen globalt någonsin. Kina är världens värsta diktatur och ett land som inte skyr några medel för att påverka andra länder. Det är helt enkelt den största fienden mot friheten och demokratin. Det är ett land som man helst inte ska ha särskilt mycket att göra med alls. De pressar på också i Arktis.

Det är viktigt att de nordiska länderna håller samman även i det arktiska samarbetet och med andra i Arktis som delar våra värderingar. Men vi ska komma ihåg att dynamiken är speciell. Vi har både våra närmaste vänner och våra värsta fiender i samma del av världen.

Fru talman! Vi ska också komma ihåg att värna möjligheterna att leva och verka, att ha företag och att blomstra i Arktis. Synen på hur den delen av världen ser ut skiljer sig åt lite mellan olika länder. Någon från Kanada tänker sig mil efter mil utan knappt någon människa alls. Men vi har ju städer i Arktis. Det är klart att det gör att det finns lite olika synsätt. Jag tror att det är viktigt att vi från svensk och nordisk sida värnar de bitar som är speciella för oss. Man ska kunna leva, bo och verka och ha ett blomstrande liv också i Arktis.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.


Anf. 16 Emma Berginger (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Det nordiska samarbetet är viktigare än någonsin. När världen är orolig och konfliktfylld behöver samarbetet med länder där vi finner en gemenskap i fråga om öppenhet, demokrati, jämställdhet och värdet av rättsstatsprincipen samt mänskliga rättigheter förstärkas. När klimatförändringar och miljöförstöring hotar kan vi genom gemensamma ansträngningar skala upp arbetet för att möta utmaningarna. Våra länder ligger i framkant när det gäller dessa frågor. Tillsammans blir vi starkare.

Vi kan dock inte ta vårt goda nordiska samarbete och sammanhållningen för givna. Genom att ständigt arbeta för att förbättra relationerna, hitta samarbetsområden som ger våra länder nytta och uppmuntra och stödja våra medborgares, inte minst de ungas, möjligheter att få utbyte av såväl kultur som studier och arbetstillfällen håller vi det nordiska samarbetet gott och starkt.

I våra nordiska grannar finner vi både likheter och särprägel. I gränsområden kan det i bästa fall skapas regional samhörighet som bygger på att man kan bo och arbeta, studera och ta del av kultur på båda sidorna av gränsen. Jag har under större delen av mitt vuxna liv bott i en sådan region, Öresundsregionen. Där är närheten mellan länderna påtaglig; regionaltågsresan mellan centrala Malmö och Köpenhamn, det som kallas Öresundståget, tar lite drygt en halvtimme. Det är kortare tid än det tar att resa från ytterkanten av Stockholm in till innerstaden.

Men samhörigheten sätts på prov av gränshinder. Oavsett om det handlar om id-kontroller eller skatteregler som försvårar livet för gränspendlarna behöver lösningar hittas. Jag är glad att de sista inreserestriktionerna med anledning av covid-19 till sist upphörde under 2022. Jag hoppas därför att arbetet med att undanröja gränshinder av ordinarie art tar fart nu när pandemin slutligen är över.

Fru talman! För att underlätta integrationen mellan våra länder skulle vi också behöva se ett bättre samarbete och en bättre samordning på infrastrukturområdet.

Miljöpartiet har varit drivande för att bygga snabbare tågförbindelser såväl mellan Oslo och Stockholm som mellan Stockholm och Köpenhamn. Sedan regeringen har skrotat projektet om nya stambanor riskerar vi i stället att se att järnvägen korkar igen fullständigt när tågtransporterna från Tyskland genom Danmark ökar efter att Fehmarn Bält-förbindelsen öppnats.

Riksdagen har tidigare tillkännagivit att regeringen bör verka för ett ministerråd för trafik-, transport- och infrastrukturfrågor. Dessvärre har detta inte blivit verklighet. I stället har det efter transportministermötet i Fredrikstad i november i fjol uttalats att ministrarna ska fortsätta arbetet inom ramen för befintliga samarbetsformer. Utskottet finner inte anledning att redan nu ge ett nytt tillkännagivande om att inrätta ett ministerråd för infrastruktur- och transportfrågor. Jag tycker dock att det är en viktig fråga att hålla ögonen på framåt, och jag är inte främmande för att återkomma i den.

Fru talman! Såväl pandemin som Rysslands invasion av Ukraina har påmint oss om behovet av att samarbeta mer inom försvar och krisberedskap. Miljöpartiet står bakom att Sverige behöver bygga säkerhet med andra länder, särskilt tillsammans med våra nordiska och baltiska grannländer. Här är Nordefco viktigt, och jag ser fram emot den uppdatering av Nordefcos Vision 2025 som de nordiska försvarsministrarna har beslutat om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Som min kollega Rasmus Ling poängterade i Nordendebatten förra året har Miljöpartiet visserligen varit kritiskt till ett svenskt Natomedlemskap för Sverige, men vi ser såklart att det kan komma samarbetsmässiga fördelar när alla nordiska länder ingår i samma försvarsallians.

Men det är viktigt att säga att det även inom området civilt försvar och krisberedskap finns en nordisk nytta av samarbete. Exempelvis har Sverige mycket att lära av Finland när det gäller beredskap och lagerhållning. Med klimatförändringarna kommer högst sannolikt antalet fredstida kriser att öka när skyfall, översvämningar, värmeböljor, torka och skogsbränder drabbar. Där behövs det nordiska samarbetet.

Särskilt kännbara riskerar konsekvenserna av ett förändrat klimat att bli i Arktis. Den globala uppvärmningen har drabbat Arktis och dess invånare särskilt hårt. Klimat- och miljöförändringarna är dramatiska i området. Isen smälter, vilket påverkar den biologiska mångfalden och levnadsvillkoren för befolkningen i regionen. Urfolken är särskilt utsatta, i synnerhet eftersom de ofta inte äger marken de brukar. Det minskade istäcket skapar därtill nya förutsättningar för att nyttja naturresurser i området, och nya farleder för sjöfart blir möjliga. Intresset för regionen har därför ökat hos såväl arktiska som icke-arktiska stater i takt med att isen smälter.

Det är alltså inte bara så som utskottet uttrycker att "klimatförändringarna i Arktis har bidragit till ett ökat omvärldsintresse för regionen", vilket i och för sig stämmer. Men utskottet fortsätter: "Utskottet välkomnar möjligheterna som detta ger att mobilisera ett ökat engagemang för att hantera klimatförändringarnas konsekvenser i Arktis." Det vore såklart väldigt positivt om vi kan få ett ökat engagemang för att hantera klimatförändringarna, men det är inte bara det som står på spel. Arktis har blivit ett område där stormaktsrivaliteten utspelas, och en ökad militär närvaro och aktivitet i regionen får säkerhetspolitiska konsekvenser.

Sverige är ett arktiskt land och ingår därför i Arktiska rådet. Därför har vi ett särskilt ansvar att bidra till ett konstruktivt internationellt samarbete i den arktiska regionen. Det arktiska samarbetet har utmanats som en konsekvens av Rysslands olagliga anfallskrig i Ukraina. Det är positivt att Norge nu har kunnat ta över som ordförandeland i Nordiska rådet. Sverige måste fortsatt arbeta för en stabil, fredlig och hållbar utveckling i regionen. Därför är det viktigt med väl fungerande internationella samarbeten och fortsatt och förstärkt dialog med arktiska och icke-arktiska aktörer i regionen.

Fru talman! Det är också av stor vikt att de globala målen för hållbar utveckling inom Agenda 2030 nås även i Arktis, och i det arbetet måste Sverige vara pådrivande. Den fossila eran måste ta slut, och utvinning av fossil energi i området ska inte få förekomma. De största oupptäckta olje- och gasreserverna i Arktis bedöms finnas inom kuststaternas kontinentalsocklar. Eftersom världen befinner sig i en klimatkris är det av yttersta vikt att dessa fossila naturtillgångar inte exploateras. Att i stället snabbt minska utsläppen av växthusgaser såväl i Sverige som globalt är avgörande för att dämpa klimatförändringarna. Det är en fråga av existentiell karaktär, inte minst för Arktis.

Fru talman! Jag yrkar bifall till Miljöpartiets reservation 13 i fråga om Arktis och i övrigt bifall till betänkandet.


Anf. 17 Statsrådet Jessika Roswall (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Låt mig börja med att uttrycka min och regeringens djupaste sympatier med det ukrainska folket efter förstörelsen av vattenkraftverket Kachovka i Chersonregionen i går som åsamkat otroligt många människor och hela samhällen enorm skada. Attacken innebär en helt ny nivå av förstörelse från rysk sida, och det råder inget tvivel om att de ansvariga ska ställas till svars för detta och för de många andra krigsförbrytelser som begåtts sedan kriget inleddes.

Det har gått snart ett år och en vår sedan Ryssland inledde sin aggression mot Ukraina. Denna aggression innebar ett gränslöst förakt för folkrätten, för FN-stadgans mest grundläggande regler och principer, för den europeiska säkerhetsordningen och för varje människas rätt att leva i fred och frihet.

Detta nya osäkra omvärldsläge understryker vikten av att demokratiska stater samlas och samarbetar. Det finska och förestående svenska Natomedlemskapet är ett historiskt steg i den fortsatta riktningen. Det gör vårt samarbete i närområdet mer angeläget än på mycket länge.

Det nordiska samarbetet vilar på en solid grund med vår gemensamma historia, vårt kulturarv, den geografiska närheten, språkförståelsen och de starka ekonomiska och folkliga banden. Denna gemenskap bygger vårt samarbete starkt. Därför har den här regeringen det nordiska samarbetet högt upp på dagordningen, inte som en enskild företeelse utan som en integrerad del av politiken.

I regeringsförklaringen i höstas framhöll statsministern att ett närmare och starkare nordiskt samarbete är avgörande, såväl för vår regions samlade inflytande i EU som för vårt eget bidrag till säkerhet inom ramen för det kommande Natomedlemskapet. I den utrikespolitiska deklarationen i februari betonade utrikesministern bland annat det fortsatta arbetet med visionen att Norden ska bli världens mest hållbara och integrerade region, liksom avsikten att ambitiöst förbereda såväl det ordförandeskap som vi har nästa år i Nordiska ministerrådet som det informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet i N5 och NB8.

Fru talman! I dag är jag här för att tala om det nordiska samarbetet med utgångspunkt i den skrivelse som regeringen lämnade till riksdagen den 20 mars. Skrivelsen redogör för verksamhetsåret 2022, med fokus på Nordiska ministerrådet. Jag tänkte göra några korta nedslag i året som gått, men också blicka framåt och tala om hur vi bygger det nordiska samarbetet ännu starkare.

Visionen för 2030 ligger fast, som många av er redan har sagt. Regeringen tillsammans med de nordiska länderna är överens om att de tre strategiska prioriteringarna, det vill säga ett grönt, ett konkurrenskraftigt och ett socialt hållbart Norden fortsatt ska vara styrande för ministerrådets verksamhet.

Förra året genomfördes en halvtidsutvärdering av den handlingsplan som finns för visionsarbetet 2021-2024. Den visade på konkreta resultat och effekter i form av gemensamma lösningar och plattformar för nordisk samverkan, högaktuella rapporter och analyser och ett ökat fokus på klimat och den gröna omställningen. Men den visade också på behovet av att ytterligare stärka det tvärsektoriella samarbetet, inte minst vad gäller miljö och klimat och behovet av att stärka samarbetet med näringslivet i den gröna omställningen och utöka satsningarna för att främja mobilitet och integration, bland annat genom digitala lösningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Under det svenska ordförandeskapet nästa år kommer regeringen att prioritera det fortsatta arbetet med att förverkliga den här visionen. Det innebär att vi kommer att behöva prioritera. Resurserna är begränsade och behöver fokuseras där de ger mest effekt och bidrar till målen.

Agendan för arbetet framåt är bred. Vi behöver identifiera och vidareutveckla insatser som bidrar till att stimulera gröna lösningar och biologisk mångfald och som främjar vår konkurrenskraft och ökar mobiliteten inom Norden. Vi behöver stärka vårt samarbete internationellt och inom EU. De nordiska länderna ska vara en stark och tydlig röst i internationella sammanhang, till exempel i förhandlingarna om ett nytt globalt avtal mot plastföroreningar.

Jag vill också lyfta upp samarbetet inom transportområdet som centralt för att de nordiska länderna genom innovation ska klara den gröna omställningen. När de nordiska transportministrarna möttes i Fredrikstad i november förra året beslutade de att öka samarbetet för att främja innovativa lösningar inom teknologier med inga eller låga utsläpp.

Om detta råder samsyn, vilket tydligt framkom då jag i förra veckan träffade mina ministerkollegor i Reykholt på Island. Som samarbetsministrar har vi en gemensam uppgift i att driva på Nordiska ministerrådets samlade arbete.

Fru talman! En viktig fråga i arbetet framåt är att dra lärdomar från den ansträngda situation som rådde under pandemin i syfte att stärka vår krissamverkan. Det pågår ett brett arbete både inom och utanför ministerrådets strukturer för Norden för att Norden ska stå bättre rustat inför framtida kriser. Exempelvis ska de analyser som togs fram på en rad olika områden följas upp i syfte att identifiera och åtgärda brister.

Låt mig ge några exempel.

Inom Hagasamarbetet, där Sverige är ordförande i år, fortsätter arbetet för att stärka och fördjupa de nordiska ländernas förmåga att motstå och hantera allvarliga olyckor och kriser som kan drabba ett eller flera länder i Norden. Arbetet har intensifierats efter pandemin och Rysslands aggression mot Ukraina.

Inom den sociala sektorn och hälsosektorn tittar vi på hur infrastrukturen för delning av hälsodata kan förbättras mellan de nordiska länderna. Vi tittar också på frågor kopplade till nordisk kapacitet för vaccinationsproduktion.

För mig som Nordenminister och för mina kollegor handlar det bland annat om att följa upp den deklaration som antogs förra året i Halden och ta ansvar för att särskilt lyfta det nordiska och gränsregionala perspektivet i våra respektive regeringar.

Fru talman! Att förenkla mobiliteten i Norden och motverka gränshinder är av yttersta vikt. Det ska vara enkelt att leva, arbeta och driva företag i hela Norden och över gränserna, vilket är en central del av visionen och en målsättning som behöver ständigt arbete. I områden där tilliten skadats är det viktigt att arbeta för att återskapa den. Såväl mentala som praktiska gränshinder måste förebyggas och åtgärdas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Jag vill ta gränshinderarbetet vidare och sätta fokus på frågor som gör störst skillnad för de företag och människor som bor vid och verkar över de nordiska gränserna. Som flera ledamöter varit inne på handlar det ofta om frågor kopplade till skatter, sociala förmåner och digitala lösningar.

Att besöka gränsregioner och lyssna till de människor som dagligen berörs av dessa frågor är en central del i detta arbete. Jag besökte Köpenhamn och Öresundsregionen i januari. Tillsammans med min nya danska kollega träffade jag regionala aktörer, bland annat arbetsgruppen Greater Copenhagen Task Force.

Vi var eniga om att arbetet med gränshinder bör prioriteras och effektiviseras på alla nivåer - nationellt, bilateralt och i det nordiska samarbete - men också att politiken inte kan göra allt. Även näringslivet har en viktig roll i att undanröja eller mildra gränshinder. Vi enades om att följa upp med ytterligare möten framgent för att uppdatera varandra om hur arbetet går.

Jag kommer under hösten att fortsätta besöka gränsregioner i olika delar av landet. Jag tittar på Kjell-Arne Ottosson: Jag kommer självklart att besöka gränsregionen mot Norge inom kort.

Att undanröja och förebygga gränshinder är inte bara viktigt ur ett principiellt perspektiv, utan Sverige har också ett egenintresse i detta. Det gäller inte bara för att vi är geografiskt mest berörda, utan också för att vår befolkning är den befolkning som är mest rörliga över gränserna.

Nordiska ministerrådets gränshinderråd spelar en viktig roll för att skapa förutsättningar för en integrerad region och har bidragit till att riva många konkreta gränshinder.

Vid mötet på Island i förra veckan genomfördes ett gemensamt möte mellan Nordenministrarna och Gränshinderrådet. Det finns en gemensam syn på hur angeläget det är att fortsätta lösa de problem som uppstår och på behovet av att ständigt utveckla och effektivisera arbetet. Här kan vi göra mer eller växla upp, som någon sa tidigare i debatten.

Fru talman! Låt mig avslutningsvis konstatera att Norden är ledande när det gäller näringsfrihet, innovation och konkurrenskraft. Som helhet betraktad skulle regionen kunna ingå i G20, vilket är ett annat sätt att mäta. Vi har en enorm potential att genom våra ledande företag, industrier och innovationskluster gå före i den gröna omställningen som ett led i att öka vår konkurrenskraft och svara upp mot våra medborgares förväntningar om ett mer integrerat Norden.

Regeringen kommer framöver att ge hög prioritet till samarbetet i närområdet och verka för ett närmare och starkare nordiskt och nordiskt-baltiskt samarbete. Vi kommer under ordförandeskapet att på olika sätt uppmärksamma att den nordiska gemensamma arbetsmarknaden, som är en hörnsten i det nordiska integrationsarbetet, firar 70 år.

Inom ramen för ordförandeskapen i N5 och NB8 kommer det säkerhetspolitiska samarbetet att ges särskild uppmärksamhet liksom det fortsatta stödet till Ukraina.

Fru talman! I går firade vi Sveriges nationaldag, och i måndags firade Danmark sin grundlagsdag. På fredag är det Ålands självstyrelsedag. Veckan därpå har turen kommit till Island, därefter Grönland och Färöarna. Året inleds med Norge och avslutas med Finland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Vi har alla mycket att fira: våra demokratier, vår frihet och vårt välstånd. Vi har en egen och gemensam historia, en egen och gemensam kultur och framför allt en gemensam strävan mot ett ännu närmare nordiskt samarbete.

Jag vill avsluta med att tacka Nordiska rådets svenska delegation för ett mycket gott samarbete. Precis som Joar Forssell sa känns det tryggt med en sådan samstämmig debatt. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet.

(Applåder)


Anf. 18 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Jag har ett medskick och en fråga till statsrådet och börjar med medskicket.

Jag talade inte särskilt mycket om Arktis och den arktiska regionen i mitt anförande. Jag ber dock ministern att uppmärksamma regionen så mycket som möjligt, inte minst med tanke på att Sverige står värd för den stora konferensen i mars, vilket Alexandra Anstrell tog upp i sitt anförande.

Många i Sverige tänker inte på att vi bor i en arktisk region. Som skåning tänker man väldigt sällan på det. Detta är något vi alla måste bli bättre på att uppmärksamma. Detta är mitt medskick.

Nu till min fråga. I vår reservation 9 om utlandspolitik, säkerhet och krisberedskap tar vi upp att vi har mycket att lära av våra grannländer, vilket jag även tog upp i mitt anförande. Det gäller inte minst efter pandemin och de kriser som vi precis har gått igenom. Det finns en grupp för strategisk samordning som i dag ligger under Justitiedepartementet och inrikesministern, men vi vill att den flyttas till Statsrådsberedningen. När man hamnar i en kris måste man snabbt kunna initiera, få igenom och framför allt synkronisera myndighetsarbetet.

Är detta något som statsrådet Roswall kommer att titta närmare på? Om det är något vi har lärt oss, inte minst efter pandemin, är det att synkronisering, dialog i myndighetsarbetet och ny lagstiftning är otroligt viktigt. Det här har orsakat sår i våra respektive länder. Är statsrådet beredd att titta på frågan?


Anf. 19 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag börjar med medskicket, som jag självklart tar med mig, och tillåter mig att göra en reflektion. Jag håller med om betydelsen av att vi påminns om det samarbete som finns om Arktis och ser med oro på hur det har utvecklats. Jag tror att det finns en samsyn om det bland de ledamöter som närvarar i kammaren i dag.

Jag vill utvidga det hela lite grann. Kjell-Arne Ottosson hade en viktig poäng om förståelsen för de nordiska frågorna. Jag tackar honom för att han vill ge Nordenministrar, oavsett färg, starkare stöd. Frågan om hur vi kan lyfta fram det nordiska samarbetet är nog något som många av oss brottas med. Det handlar mycket om förståelsen för dessa frågor. Jag tar med mig det.

Även frågan om krissamverkan tar jag med mig; jag är självklart inte på något sätt omöjlig. Det har gjorts en hel del utvärderingar efter pandemin om vad vi gjorde för fel och hur vi kan lära oss av det. Vi vet inte hur nästa kris kommer att se ut. Hur ska vi ha rätt beredskap? Vad händer i fråga om bränder? Det finns mycket vi behöver titta vidare på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Statsrådet Carl-Oskar Bohlin har det yttersta ansvaret för dessa frågor, bland annat för krisberedskap.

Detta arbete är något som pågår ständigt. Det finns för övrigt många samarbeten inom krisberedskapsområdet, bland annat Hagasamarbetet. Arbetet pågår som sagt hela tiden, men jag är också beredd att titta på nya delar.


Anf. 20 Angelika Bengtsson (SD)

Fru talman! Jag tackar för svaret. Det låter verkligen glädjande. Vår tanke är ju att arbetet ska komma på plats snabbt när man slås av en ny kris. Är det någonting vi vet är det att en sådan kommer att komma, men vi vet inte när. Det gläder mig att ministern är beredd att titta på frågan, för den är otroligt viktig.


Anf. 21 Statsrådet Jessika Roswall (M)

Fru talman! Jag tackar återigen för frågan. Men jag tycker också att vi ska påminna oss om att vi inom många delar har ett gott samarbete som är på plats snabbt. Vi har goda relationer. Som någon annan sa här i talarstolen tidigare i dag är vi hemma med varandra. Jag tror att det underlättar för att se till att snabb hjälp kommer på plats när det är kris.


Anf. 22 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! I årets Nordendebatt står vi sverigedemokrater självfallet bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9, som syftar till bättre samarbete vid kris samt större säkerhet.

I går firade Sverige 500 år av självständighet. När Gustav Vasa valdes till kung över Sverige markerade det slutet på en tid av ofrihet. Det markerade också början på 500 år av obruten självständighet. Vi har våra förfäder att tacka för vår självständighet och frihet, och vi är skyldiga våra barn att försvara desamma. Vi är svenskar, ett fritt folk, och så ska det förbli!

Efter århundraden av krig samarbetar i dag Norden frivilligt och fredligt i Nordensamarbetet. En av de största styrkorna med Nordensamarbetet är just denna frivillighet. Ingen nation tvingar en annan nation till något. Trots det går Nordensamarbetet längre än EU-samarbetet i vissa avseenden. Jag anser att det kan stå som modell för en förändring av EU-samarbetet. EU-samarbetet måste nämligen reformeras. Det har redan tagit en stor del av den självständighet som våra förfäder gav oss.

Helsingforsavtalet, som ligger till grund för Nordensamarbetet, är uppe för revidering. Jag vill redan nu understryka att frivilligheten inte får röras. Om någon får för sig att tvingande beslut och majoritetsbeslut är att föredra för att det skulle göra samarbetet effektivare - snälla, tänk om! Då förstör man samarbetets väsen. Varje nation måste vara fri att fatta sina egna beslut. Det är en av grundpelarna som håller uppe Norden som region.

Fru talman! Kina är världens största utsläppare och släpper redan ut mer än EU per capita och betydligt mer än Sverige. Kina har en gräddfil i Parisavtalet och får fortsätta att öka sina utsläpp. Det motiveras ibland med ett resonemang om rättvisa och en rätt att få släppa ut koldioxid, och det hänvisas ibland till historiska utsläpp. Saken är den att Kina är på väg att med raketfart gå om EU även i historiska utsläpp per capita. Om några år korsas kurvorna. Att Sverige och Norden har gått före har ännu inte haft någon påverkan, vad man säkert kan veta, och det kommer inte heller att påverka fattiga länder och diktaturer - för att de inte kan respektive inte vill.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Varje klimatpolitik måste för att vara effektiv ha fokus på att minska de stora utsläppsländernas utsläpp. Nordiska ministerrådet gav två forskare i uppdrag att svara på frågan hur Norden bäst kan bidra till att förbättra det globala klimatet. Deras svar blev att Norden bäst gör det genom teknikutveckling och teknikspridning, alltså inte genom att agera föredöme. Jag uppmanar därför regeringen och Nordiska ministerrådet att noga analysera de klimatåtgärder som vidtas inom Nordensamarbetet och att fundera på hur åtgärder kan vidtas för att minska de stora utsläppsländernas utsläpp i stället för att fokusera alltför snävt på Nordens utsläpp.

Fru talman! Nordensamarbetet bedrivs ganska mycket i stuprör, vilket gör att åtgärdernas påverkan på samtliga värden inte beaktas fullt ut. Det kan till exempel röra beslut som ökar konkurrenskraften men kanske inte beaktar miljövärden fullt ut och miljöbeslut som kanske inte beaktar konkurrenskraften fullt ut. Allt oftare pratas om hållbarhet när man avser endast miljömässig hållbarhet. Men det står i strid med tanken om hållbarhet. En hållbar utveckling är definitionsmässigt just en utveckling som sker i balans mellan alla viktiga värden - i linje med konservativa idéer. Det är troligen därför man kan få uppslutning bakom hållbarhetstanken. Uttryckligen brukar miljömässig, ekonomisk och social hållbarhet nämnas som delar av hållbarhet.

Nordiska ministerrådet har antagit en vision för Norden om att bli världens mest hållbara region. Det är bra. Vi anser att regeringen bör verka för en översyn av samtliga projekt inom Nordiska ministerrådets och Nordiska rådets områden som görs för förbättrad hållbarhet. Översynen bör syfta till att se till att minst följande tre aspekter av hållbarhet beaktas och balanseras: miljömässig, social och ekonomisk hållbarhet. Helst bör även kulturell hållbarhet beaktas och ingå i avvägningarna.

(Applåder)


Anf. 23 Heléne Björklund (S)

Fru talman! I ledamoten Eklöfs anförande reagerade jag på några saker som jag skulle vilja fråga om.

Du sa bland annat att Norden i vissa frågor går längre och fortare fram än övriga Europa. Du nämnde även Kina. Jag undrar vilka frågor du tänker på. Du nämnde klimatet, men är det även andra frågor? Du får gärna utveckla lite vad det är du menar med att Norden går längre. Jag uppfattade det som att det inte skulle vara positivt. Tycker du att det är positivt att Norden går längre, och vilka frågor är det du tänker på? Utveckla gärna dina svar!


Anf. 24 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna. Nordensamarbetet är ofta bättre än EU-samarbetet på så sätt att det går längre i de bitar där vi vill att det ska gå längre. Man kan ta rörligheten över gränser, företagande över gränser och anställningar över gränser som exempel. Där går vi längre än EU, och det fungerar bättre. Detta är klart positivt. Poängen är att vi har åstadkommit det genom frivillighet. Det här visar kraften i frivilligheten och hur mycket den är värd för det samarbete vi har inom Norden. Därmed är det väldigt viktigt att inte förändra samarbetet genom att göra det mindre frivilligt.


Anf. 25 Heléne Björklund (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Fru talman! Jag uppfattade ändå att ledamoten menade att det är dåligt om det är så att Norden har högre klimatkrav än övriga Europa.

Jag hörde så sent som denna morgon, i alla nyhetskanaler som jag lyssnade på, att Sverige nu har tappat så mycket i klimatarbetet att vi inte har några chanser att nå våra mål men att vi kommer att behöva göra det ändå eftersom EU har högre mål än vad Sverige har. Jag undrar hur ledamoten ser på det.

Ledamoten nämnde också visionen att Norden ska vara världens mest hållbara region 2030. Som jag uppfattade det ifrågasattes den visionen. Min fråga är: Delar Sverigedemokraterna inte längre den ambitionen?


Anf. 26 Staffan Eklöf (SD)

Fru talman! Mitt huvudanförande hade tre separata delar; det kanske var otydligt. I första replikrundan med Heléne Björklund avhandlade vi den första av dessa delar. Nu kommer vi till den andra delen, som gällde klimatet. Det är problematiskt om man har ett alltför snävt fokus på Nordens och Sveriges utsläpp, med tanke på att det inte är effektivt.

Vi ser att när EU minskar sina utsläpp ökar Kina med det dubbla. En klimatpolitik som inte tar hänsyn till Kinas utsläpp är dömd att misslyckas. För effektivitetens skull och för att vi ska lyckas med klimatet måste vi föra en politik som minskar utsläppen i andra länder och inte minst i Kina.

Enligt forskarna och vad vi har ansett i många år går det delvis genom teknikutveckling och teknikspridning. Vi kan inte tvinga Kina till någonting. Det handlar om att med ny teknik, som vi hittar på här i Norden, göra det möjligt att minska den fossila användningen.

Är det så att vi kan producera energiteknik som är lika billig eller till och med billigare än fossil energiteknik kommer alla att vilja ha det. Då får man automatiskt en global utväxling.

Det är inte det enda sättet. Det finns säkert andra sätt vi kan komma på. Men vi måste alltid ha i fokus att vår politik ska minska den globala belastningen och inte bara Nordens belastning. Det kommer att göra att vi lyckas, annars inte.


Anf. 27 Tredje vice talman Kerstin Lundgren

Jag blir som talman väldigt glad när jag noterar att ledamöter talar via talmannen och inte direkt till varandra i form av du och dig. Det följer den traditionella ordning vi har i kammaren.


Anf. 28 Anna Lasses (C)

Fru talman! Det finns både fördelar och nackdelar med att stå nästan sist på talarlistan. Väldigt mycket klokt är redan sagt, och man vill ju helst inte upprepa det som sägs. Men kanske kan man addera någonting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Jag kan konstatera att det är skönt, som någon tidigare var inne på, att vara uppe i debatt i en fråga där vi är relativt eniga, nämligen hur otroligt avgörande det nordiska samarbetet är.

Sedan kan vi naturligtvis ha lite olika syn på exakt vad som ska göras. Exempelvis vill Centerpartiet att vi ska se över Helsingforsavtalet i en absolut lugn takt. Dock behöver det ändå ses över, med tanke på den utveckling som sker. Vi skulle också gärna se ett ministerråd för trafik, transporter och infrastruktur. Men den frågan hr också berörts tidigare.

Alla har också lyft upp den fria rörligheten och att man ska ta bort gränshinder. Flera har lyft upp arbetet med jämställdhet inom Norden men också en gemensam hållning utåt. Här vill jag nog ändå verkligen betona att vi från Centerpartiet tycker att det är en otroligt viktig fråga. Även abortfrågan, som var uppe tidigare, kan inte ses som en nationell fråga. Det är definitivt någonting som vi behöver driva gemensamt i hela världen.

I den värld som vi lever i står klimatfrågan och säkerhetsfrågan absolut högst på agendan. I det sammanhanget behöver vi som bor häruppe och egentligen över huvud taget i hela världen se till Arktis som det oerhört viktiga område som det är när det gäller både klimat och säkerhet.

Därför tycker vi att Nordiska rådet och dess ministerråd behöver prioritera den frågan, vilket naturligtvis görs, i ännu högre grad för att det ska bli en hållbar utveckling i den arktiska regionen. Det behöver samordnas med Arktiska rådet i den fortsatta utvecklingen. Med tanke på utvecklingen behöver särskilt fokus vara på de säkerhetspolitiska frågorna men också de klimatpolitiska frågorna.

Jag vill därför yrka bifall till vår reservation nummer 12.


Anf. 29 Victoria Tiblom (SD)

Fru talman! Våra nordiska språk är en fascinerande värld. Samtidigt som det finns likheter mellan språken finns det även olikheter och många unika egenskaper. Vårt språkliga arv fängslar både forskare och entusiaster. Flera av de nordiska språken är nära besläktade och förstås relativt lätt av invånare i andra nordiska länder, vilket är unikt.

De nordiska språken, även kända som de nordgermanska språken, är en grupp nära besläktade språk som talas i Danmark, Norge, Sverige, Island och Färöarna. I vårt grannland Finland tillhör det finska språket den uraliska språkstammen och inte den nordgermanska.

Även om de nordiska språken delar ett gemensamt ursprung har varje språk sina egna särdrag. Det gör studiet av nordiska språk till ett spännande och mångsidigt område. Från de rytmiska tonerna i danskan till den melodiösa rytmiken i svenska har varje språk sin egna fängslande charm. Att utforska de nordiska språken gör att vi kan uppskatta den rika mångfalden av mänsklig kommunikation och det bestående arvet från den fornnordiska civilisationen.

Fru talman! En fundamental faktor för att de nordiska länderna över huvud taget är så nära sammanbundna är vår förmåga att kommunicera med varandra. Språkförståelsen och möjligheten att kommunicera med varandra på de nordiska språken är en nyckelfaktor i den nordiska gemenskapen och det nordiska samarbetet.

En stark språkförståelse fungerar som smörjmedel för vår gemensamma kommunikation och minskar transportkostnader inom handel samtidigt som den bidrar till arbetsmarknadernas integration och det kultur- och utbildningspolitiska samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Att Nordiska rådet uppmanar och uppmuntrar till kommunikation på de nordiska språken under våra gemensamma sessioner och sammanträden är mycket positivt. Det bidrar till att stärka språkförståelsen mellan parlamentarikerna. Sedan länge är skandinaviskan etablerad som arbetsspråk.

Vi sverigedemokrater ser betydelsen av att skandinaviskan har en fortsatt stark ställning. Men vi menar samtidigt att den uppgörelse som gjordes för att stärka finskans och isländskans ställning är viktig, inte minst symboliskt.

Att sträva efter ett gemensamt arbetsspråk underlättar och har många fördelar. Förbättringar måste också göras för att finska och isländska språkets ställning ska kunna hanteras på liknande villkor, utan att det innebär ett närmande till engelskan som arbetsspråk.

Fru talman! Det är viktigt att vi gör vårt yttersta för att bevara våra olika språk. Vi behöver också arbeta mer med språkförståelse för att underlätta för oss i Norden att leva och arbeta i de övriga nordiska länderna. Exempelvis är utbytesplatser i Norden en viktig faktor.

Tillsammans är vi en av världens tio största ekonomier och den femte största i Europa. Om vi ska kunna fortsätta att utvecklas och växa behöver vi också underlätta samarbetet oss emellan på allra bästa sätt.


Anf. 30 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Norden är ett starkt varumärke i världen och ses som en politiskt stabil region med långvarig demokrati. Dessa värden är inte självklara och måste därför aktivt värnas. Att migrationspolitiken är ansvarsfull är därför direkt avgörande för Nordens framtid.

Sverigedemokraterna är kritiska till beslutet att genomföra Nordiska ministerrådets samarbetsprogram på integrationsområdet. I det nordiska samarbetet saknas tyvärr tydliga riktlinjer om invandrarens eget ansvar och vilja att bli integrerad i majoritetssamhället.

Vi delar dock Nordiska ministerrådets bedömning att utbildning och arbete är två av nyckelförutsättningarna för en framgångsrik integrationsprocess. Att se till att invandrare har digital kompetens och språkförståelse är avgörande, liksom att arbeta för icke-diskriminering och jämlikhet och mot en framväxande hederskultur.

Integration kan dock och ska heller inte bara ske genom samhällets omsorg utan förutsätter ett individuellt ansvar för att anpassa sig och bli en del av det nya landet och i det här fallet också regionen Norden.

En okontrollerad och ansvarslös invandringspolitik har också bidragit till att goda arbetsvillkor enligt den svenska modellen utmanas då en ny svartarbetande sektor vuxit fram. Vi anser att de nordiska länderna behöver ta ett samlat grepp om den svarta sektorn och genomföra en genomlysning och rapportering av tillstånden på arbetsmarknaden, särskilt när det gäller arbetsplatser och sektorer med en stor andel otrygga anställningar med låga löner.

Fru talman! För att uppnå målet att vara världens mest integrerade region behöver vi samordna oss och stärka beredskapen. Av pandemin har vi lärt oss att det behöver finnas förberedda regelverk som underlättar samarbetet oss nordiska länder emellan och motverkar exempelvis gränshinder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Därför föreslår vi att det inrättas en gemensam nordisk krismekanism som ska vara beredd att omgående träda i kraft vid samhällskriser. Den ska bland annat innefatta ett särskilt nordiskt inresebevis som möjliggör gränspendlares frihet att driva sitt företag och gör det möjligt för anställda att komma till sin arbetsplats trots pandemi och allmänna restriktioner.

Avslutningsvis vill jag också nämna området vård och omsorg. För att kunna möta det vård- och omsorgsbehov som finns föreslår vi att de nordiska länderna först inrättar en nationell samordning av resurser för att sedan gemensamt kartlägga det totala resursbehovet. Det skulle kunna öppna för att våra nordiska länder ges möjlighet att avlasta varandra om det under vissa tidsperioder uppstår ett ökat tryck på vårdresurserna i något av länderna.

Vi bör också se över om vi kan standardisera och harmonisera regelverket för privata vård- och omsorgsaktörer så att de utan hinder och vid behov kan verka över hela Norden.

(Applåder)


Anf. 31 Heléne Björklund (S)

Fru talman och ledamoten From Utterstedt! Jag har bara en kort fråga, som jag ställde till en ledamot som talade tidigare här men utan att få svar. Nu nämnde också ledamoten From Utterstedt visionen för Norden, det vill säga att vi ska vara världens mest integrerade och hållbara region. Men hon nämnde bara halva visionen - att det ska vara världens mest integrerade region.

Jag upprepar därför den fråga som jag ställde till den sverigedemokrat som talade tidigare: Delar inte Sverigedemokraterna längre visionen? Det nämndes ju här i ett tidigare anförande att Sverigedemokraterna vill att visionen ska utvärderas och möjligen omprövas. Min enkla fråga är alltså: Delar inte Sverigedemokraterna längre visionen för Norden?


Anf. 32 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Om ledamoten - liksom övriga kammaren och talmannen - var uppmärksam vet hon att det jag pratade om i mitt anförande var integrationen. Vi i Norden måste föra migrationspolitiken tillsammans, och inte på det sätt som Sverige hittills har fört den. Det vi måste komma fram till är att övriga Norden inte tar efter Sverige på något sätt.

Tidigare regeringar har varit extremt naiva och i princip hållit Sveriges gränser helt öppna. Det har bidragit till att arbetskraftskriminaliteten, till exempel, i vårt land har ökat. Dit vill vi inte att övriga Norden ska komma. Det gäller också hederskulturen, som har vuxit fram i Sverige - en hederskultur som vi inte vill ha i vårt land. Vi vill inte att den ska vara en del av vår kultur över huvud taget; det är en främmande kultur som inte hör hemma hos oss.


Anf. 33 Heléne Björklund (S)

Fru talman! Jag uppfattade att ledamotens inlägg handlade om flyktingar. Men min fråga är om Sverigedemokraterna anser att Norden ska vara världens mest hållbara region, som vi säger i vår gemensamma vision.

Nordiskt samarbete inklusive Arktis


Anf. 34 Ann-Christine From Utterstedt (SD)

Fru talman! Tack, ledamoten, för att du vill ha ytterligare förtydliganden! Jag vet inte om jag kommer att kunna göra ledamoten nöjd med mitt inlägg. Vi är som sagt två olika partier, och det är väl för väl!

Jag kan inte svara på något annat sätt i det här inlägget än att det vi vill med Norden och med visionen exempelvis är detta: För att Norden ska bli en väl integrerad region måste vi ha en ansvarsfull och klok invandringspolitik. Det var det jag tog upp i mitt inlägg, och jag tror att det har framgått för ledamoten.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-06-07
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 5, Voteringar: 4
Stillbild från Beslut: Nordiskt samarbete inklusive Arktis, Beslut: Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Beslut: Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Webb-tv: Beslut: Nordiskt samarbete inklusive Arktis

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Nordiskt samarbete och gränshinder m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 3, 7, 8 och 15,

    2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 2-4, 18, 27, 28, 31, 34, 35, 40 och 43 samt

    2022/23:2371 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 3.
    • Reservation 1 (SD)
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD00639
    M60008
    C02103
    V21003
    KD16003
    MP15003
    L14002
    -0010
    Totalt220216444
    Ledamöternas röster
  2. Arbetsmarknad, kultur, utbildning och integration

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 2,

    2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 6-13, 29 och 30 samt

    2022/23:2371 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 1.
    • Reservation 3 (S, C)
    • Reservation 4 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S094013
    SD00639
    M60008
    C02103
    V21003
    KD16003
    MP15003
    L14002
    -0010
    Totalt1261156444
    Ledamöternas röster
  3. Näring, transport, energi och innovation

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 5, 14-17, 32, 33 och 38 samt

    2022/23:2371 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) yrkande 2.
    • Reservation 5 (SD)
    • Reservation 6 (C)
  4. Miljö, klimat och livsmedel

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 1 och

    2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 1 och 19-26.
    • Reservation 7 (SD)
    • Reservation 8 (C)
  5. Utrikespolitik, säkerhetspolitik och krisberedskap

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkandena 9 och 10 samt

    2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 36, 37, 39, 41, 42, 48 och 49.
    • Reservation 9 (SD)
    • Reservation 10 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S940013
    SD06219
    M60008
    C00213
    V21003
    KD16003
    MP15003
    L14002
    -0100
    Totalt220632244
    Ledamöternas röster
  6. Arktis

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2022/23:1120 av Catarina Deremar m.fl. (C) yrkande 17,

    2022/23:1460 av Emma Berginger m.fl. (MP) yrkandena 1-5 och

    2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 47.
    • Reservation 11 (SD)
    • Reservation 12 (C)
    • Reservation 13 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 12 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930014
    SD00639
    M60008
    C02103
    V21003
    KD16003
    MP00153
    L14002
    -0010
    Totalt204217945
    Ledamöternas röster
  7. Bilaterala relationer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2022/23:2370 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkandena 44-46.
    • Reservation 14 (SD)
  8. Motioner som bereds förenklat

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.
  9. Skrivelsen och redogörelsen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen lägger skrivelse 2022/23:90 och redogörelse 2022/23:NR1 till handlingarna.