med anledning av prop. 1989/90:41 om kommunalt huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare och syofunktionärer

Motion 1989/90:Ub2 av Olof Johansson m. fl. (c)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Motion till riksdagen
1989/90:Ub2

av Olof Johansson m. fl. (c)

med anledning av prop. 1989/90:41 om
kommunalt huvudmannaskap för lärare,
skolledare, biträdande skolledare och
syofunktionärer

De tjänster som berörs i propositionen är i dag statligt reglerade, dvs. staten
förhandlar och sluter avtal om löner och anställningsvillkor för dessa personalkategorier
- med stöd av den s. k. ställföreträdarlagen. Det förtjänar
dock att påpekas att det är kommunerna som redan i dag är arbetsgivare i
den bemärkelsen att de själva anställer sin personal och därmed också har
ett personalansvar.

Under en följd av år har frågan om ett överförande av dessa tjänster till
kommunalt reglerade avtal varit aktuell. Centerpartiet har dock avvisat
dessa förslag, främst av det skälet att vi ansett att den grundläggande principen
om en över hela landet likvärdig utbildningsstandard skulle kunna äventyras.
Däremot har vi ställt oss positiva till andra åtgärder som har ökat det
lokala inflytandet över skolan. Exempel på detta är reformeringen av den
statliga skoladministrationen, det nu gällande statsbidragssystemet och läroplanen.
Även beslutet om skolans utveckling och styrning — styrpropositionen
— understryker utvecklingen mot en ökad decentralisering inom skolan.

Denna utveckling har dock inte varit utan komplikationer. Som en följd
av stora statliga besparingar under 80-talet har stora kostnader vältrats över
på kommunerna. Detta förhållande har i sin tur tvingat många kommuner
till betydande nedskärningar inom den del av skolverksamheten som bekostas
med kommunala medel såsom exempelvis lokalunderhåll och läromedel.
Om den utvecklingen tillåts att fortsätta minskar naturligtvis kommunernas
möjligheter att ta ett vidgat ansvar för skolan.

Kostnaderna för den kommunala verksamheten drabbar olika kommuners
skattebetalare olika hårt. Detta beror inte bara på verksamhetens omfattning
och standard utan även på att kostnaderna i vissa kommuner, relativt
sett, blir högre på grund av ogynnsamma lokala förhållanden. Det kan även
ha sin orsak i att kostnaderna i olika grad påverkar skattetrycket. I en kommun
med svagt skatteunderlag (dvs. låg skattekraft per invånare) kan en relativt
liten kommunal utgift medföra ett avsevärt ökat skattetryck (dvs. hög
utdebitering) medan en kommun med större ekonomisk bärkraft kan påta
sig väsentligt högre utgifter med samma eller kanske t. o. m. lägre skattetryck.

Det nuvarande statsbidragssystemet innehåller en betydande skatteutjämningseffekt
vilken är oerhört betydelsefull för att uppnå det fastlagda målet
att garantera en över hela landet likvärdig utbildningsstandard. En fortsatt

decentralisering med ett ökat lokalt ansvarstagande kräver bl. a. fullständiga Mot. 1989/90

garantier för att staten tar sin del av kostnadsansvaret. Centerpartiet har tidi- Ub2

gare lämnat förslag om hur ett statsbidragssystem borde vara utformat.

Vi vänder oss dessutom mot den beslutsordning som nu är föreslagen. Genom
att statens arbetsgivarverk i sitt slutbud till parterna i de nu pågående
avtalsförhandlingarna har villkorat budet till ett riksdagsbeslut i huvudmannaskapsfrågan
har riksdagen - mot sin vilja - kommit att få rollen som part
i en fråga om löner och anställningsvillkor för skolans personal. Detta är en
djupt olycklig sammanblandning av de politiska besluten och de överenskommelser
som skall träffas mellan parterna på arbetsmarknaden. Det betyder
i den aktuella situationen, att riksdagen inbjuds att ta ställning till huvudmannaskapet
för skolan mot bakgrund av en splittrad läraropinion med såväl
konfliktåtgärder på arbetsmarknaden som medlemsomröstning inom del av
lärarkåren. Det är en oacceptabel ordning. Därför avvisar centerpartiet propositionen.

Hemställan

Med hänvisning till det som anförts hemställs

att riksdagen avslår regeringens proposition 1989/40:41 om kommunalt
huvudmannaskap för lärare, skolledare, biträdande skolledare
och syofunktionärer.

Stockholm den 15 november 1989

Olof Johansson (c)

Görel Thurdin (c)

Karin Söder (c)

Gunilla André (c)

Börje Hörnlund (c)

Agne Hansson (c)

Bertil Fiskesjö (c)
Gunnar Björk (c)
Pär Granstedt (c)
Karin Israelsson (c)
Per-Ola Eriksson (c)

Larz Johansson (c)