Vuxenutbildning

Betänkande 2022/23:UbU9

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
27 april 2023

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU9)

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Riksdagen hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 32

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2023-03-30
Justering: 2023-04-20
Trycklov: 2023-04-21
Reservationer: 31
Betänkande 2022/23:UbU9

Alla beredningar i utskottet

2023-03-07, 2023-03-30

Nej till motioner om vuxenutbildning (UbU9)

Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om vuxenutbildning. Utskottet hänvisar till gällande bestämmelser, vidtagna åtgärder och pågående arbete. 

Motionerna handlar bland annat om utbudet av vuxenutbildning, finansieringen av yrkesinriktad kommunal vuxenutbildning, tillträde till yrkeshögskolan och validering.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2023-04-25
Debatt i kammaren: 2023-04-26
Stillbild från Debatt om förslag 2022/23:UbU9, Vuxenutbildning

Debatt om förslag 2022/23:UbU9

Webb-tv: Vuxenutbildning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 91 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi har nu att diskutera utbildningsutskottets betänkande 9 för detta riksmöte, och det handlar om vuxenutbildning.

Fru talman! Vuxenutbildningen är viktig för vårt land. Den är viktig för både individen och samhället i stort. Vuxenutbildningen innebär att många människor får en andra chans, kan läsa in en behörighet man inte hade innan eller kan få ett studiebevis. Vuxenutbildningen i Sverige innebär också att det aldrig är för sent, även om man helt saknar grundskoleutbildning.

Vuxenutbildningen är också viktig för att kunna tillgodose arbetsmarknadens behov av utbildad arbetskraft. För mig som liberal är det viktigaste att den som saknar jobb kan få ett jobb. Om man behöver utbildning för detta, och många behöver det, måste det finnas utbildning av hög kvalitet tillgänglig.

Det finns en rad utmaningar i Sverige i dag. Vi har en åldrande befolkning, och det kommer att ställa stora krav på att fler människor arbetar och att vi lyckas bryta bidragsberoendet. Fler kan jobba längre. Annars kommer vi inte att kunna finansiera den gemensamma välfärden som vi är så stolta över, och då tvingas vi i stället till antingen stora skattehöjningar eller att sänka ambitionerna för välfärden, äldreomsorgen och så vidare. Något sådant är verkligen inte något som jag, mitt parti eller något annat parti vill. Det gäller i alla fall att inte sänka ambitionen; några är mer entusiastiska inför att höja skatten.

Fru talman! Var femte invånare i Sverige har en annan bakgrund än svensk. Många har också svårt att ta sig in i på arbetsmarknaden, vilket ofta hänger ihop med att man inte har lärt sig svenska tillräckligt bra eller inte har kunnat utbilda sig i hemlandet. Det finns också fler människor som behöver ställa om, byta jobb eller byta bana i livet. Även här spelar vuxenutbildningen en viktig roll.

Yrkeskraven är högre i dag än vad de har varit tidigare. Samtidigt är det många som vill läsa en yrkesutbildning, eller snarare skulle kunna göra det, men som inte uppfattar den som tillräckligt attraktiv.

Sedan finns en annan grupp av personer som står långt från arbetsmarknaden som gärna skulle vilja läsa en yrkesutbildning men som saknar kapacitet att klara utbildningen. Det finns en rad utmaningar vad gäller matchning, utbildning och ett antal demografiska faktorer som gör att frågor om vuxenutbildning blir allt viktigare.

Ett annat problem vi har sett över en längre tid är bristande kvalitet i vuxenutbildningen. Detta gäller förstås inte alla utbildningar. Det finns massor av utbildningar inom sfi, inom yrkesvux och kommunal vuxenutbildning som håller bra kvalitet, men vi ser också brister.

I min valkrets, Stockholms stad, uppmärksammades förra året en vuxenutbildning där aktören knappt bedrev någon utbildning. Hade det handlat om grundskolan hade det nog varit lättare att upptäcka den typen av problem och kvalitetsbrister, men det har delvis att göra med upphandlingsformen. Utbildning på till exempel grundskolenivå är inte upphandlad på det sättet.

Det är för krångligt, fru talman, och det tar för lång tid att stänga en utbildning som inte upprätthåller en viss kvalitet. Det är helt enkelt för lätt att göra ett dåligt jobb. Men det som många kommuner inte heller vill tala om är att man ofta väljer det som är billigast, inte nödvändigtvis det som är bäst för målgruppen. Här måste man hitta lösningar så att kommuner inte ska behöva satsa pengar på sådant som inte ger resultat. Det är månader och år som går till spillo om kvaliteten är låg.

Fru talman! Det är också viktigt att det finns många olika aktörer: egen regi, privata aktörer, yrkeshögskola, folkhögskola och så vidare. Inte minst är det viktigt för att nå alla målgrupper. Chansen att lyckas på komvux är mycket större om det finns en mångfald av utförare. Det är inte alla som kan erbjuda att det går att plugga samtidigt som man jobbar. Det kan också handla om att undervisningen inte bedrivs likadant överallt eller att det finns aktörer som har större erfarenhet av att jobba med nyanlända.

Fru talman! Det ekonomiska läget har ändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Det finns en ökad efterfrågan på yrkesutbildning för vuxna. Regeringspartierna - mitt eget parti Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna - och Sverigedemokraterna i regeringsunderlaget har därför nått en överenskommelse i vårändringsbudgeten som innebär att 400 miljoner kronor tillförs det regionala yrkesvux. Det tillkommer även nästan en kvarts miljard för studiestöd, och ytterligare 70 miljoner kronor tillförs yrkeshögskolan. Det här innebär motsvarande 7 400 fler helårsplatser inom regionalt yrkesvux, och det motsvarar nästan 1 000 platser inom yrkeshögskolan, som vi debatterade i kammaren förra veckan.

Behovet av personer med en yrkesutbildning på gymnasial nivå kommer att fortsätta att vara mycket stort. Det råder brist på utbildade personer inom många yrken, till exempel undersköterska, kock, industritekniker, elektriker och yrkesförare. Samtidigt har antalet sökande till kommunernas yrkesutbildningar ökat markant under senare år. För att utbudet inom regionalt yrkesvux ska vara brett och motsvara det behov som finns i olika delar av landet planeras utbildningarna i samråd med bland annat Arbetsförmedlingen och företrädare för arbetsgivare. Den största yrkesinriktningen sett till antalet deltagare är vård och omsorg. Yrkesinriktning mot barn och fritid samt industriteknisk inriktning har också vuxit sig stora under senare år.

Vi kan notera att intresset för yrkesvux är särskilt stort bland utrikes födda. Inom arbetskraften i Sverige, 20-64 år, är ungefär 25 procent av befolkningen utrikes födda eller har utrikes bakgrund, men inom regionalt yrkesvux är det ungefär varannan person som har utländsk bakgrund. Det gör att verksamheten är viktig även för integrationen i Sverige.

Fru talman! Kunskap är makt. I Liberalerna tror vi på kunskap, och vi tror på utbildning. Vi gör det därför att vi vet att varje människa bär på en inneboende potential. Det är därför vi prioriterar utbildningssystemet hela vägen från förskoleklass till forskarseminariet.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 92 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Branschskolorna behandlas inte i det här betänkandet, men de kunde lika gärna ha varit med. Lagen om branschskolor handlar om ungdomsgymnasiet och yrkesvux.

Huvudmän har skickat elever till skolor eftersom de inte själva har kunnat ge kurserna, och de har fått ett bidrag för att göra det. Fredrik Malm vet precis hur det funkar. Bland viktiga yrkeskunskaper finns eldistributionselektriker, golvläggare, plåtslagare samt karosseri och lack. I just de branscherna har utbildning varit framgångsrikt.

Under förra veckans debatt fick Fredrik Malm en fråga fyra gånger. Ledamoten använde många vackra ord, sades det, men han använde inte orden för att svara på frågan. Därför ska han få en chans till.

Varför lägger regeringen ned branschskolorna? Från början var de en liberal idé. Finns det någon annan plan för hur kompetensbristen i små yrkesområden ska lösas?


Anf. 93 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Jag tror inte att jag fick samma fråga fyra gånger. Däremot fick jag betydligt fler än fyra frågor i varje enskild replik. Därför finns alltid en hel del att svara på.

Fru talman! Det vi ser är ett arbetsmarknadsläge i Sverige som ökar trycket på yrkesutbildningar generellt. Fler behöver ställa om. Vi riskerar att fastna i hög arbetslöshet om vi inte får till en större omställning. Under lång tid i Sverige har vi också utbildat för få personer inom praktiska yrkesutbildningar, både på gymnasial nivå och på eftergymnasial nivå.

Väldigt mycket av den kompetensen hämtas in utifrån med utstationeringsdirektiv och annat som Socialdemokraterna alltid varit emot. De har inte brytt sig så mycket om att utbilda människor i praktiska yrkeskunskaper i Sverige, och sedan har de varit jätteirriterade när det kommer folk från Polen och Litauen och gör de jobben i stället.

Totalt sett har vi brist på den här kompetensen i Sverige. Då får vi se sektorn som en helhet. Branschskolorna var en försöksverksamhet. Men totalt sett har vi i dag inom regional yrkesvux över 70 000 platser. Vi fyllde på med över 7 000 platser i vårändringsbudgeten och ytterligare tusentals platser i budgetpropositionen i höstas för innevarande år. Dessutom har vi yrkeshögskolan, och vi har en del andra möjligheter till yrkesutbildning.

Sammantaget skulle jag säga att behovet fortfarande är mycket stort och kommer att växa ytterligare. Det kommer att finnas ett fortsatt tryck att växla upp och skala upp, skulle jag säga. Men jag tror att de åtgärder som regeringen nu vidtar totalt sett bör täcka behovet i ganska stor utsträckning - även om vi kommer att behöva göra lite mer framöver.


Anf. 94 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Branschskolorna är en del av helheten, och branschskolorna är smarta på det viset att de samlar den kompetens som behöver läras ut på ett ställe. Det går inte att ha plåtslagarutbildning i hela Sverige. Det går inte att ha karosseri- och lackeringsutbildning i hela Sverige. Det här är smart.

En gång till: Varför lägger ni ned branschskolorna? De behöver utvecklas. Och på vilket sätt kommer regeringen att se till att de elever som har påbörjat sin utbildning i branschskolan kan fortsätta och gå klart den? Lagen upphör ju att gälla den 1 juni.


Anf. 95 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi måste ju se detta som en helhet. Socialdemokraterna är oerhört fokuserade på en ganska liten del, som dessutom var försöksverksamhet. Jag försöker se helheten i frågorna om både den gymnasiala och den eftergymnasiala yrkesutbildningen, yrkeshögskolans roll och regionala yrkesvux roll. Omställningsstudiestödet har jag inte nämnt här. Det debatterade vi tidigare. Det är också en väldigt viktig del i detta.

Jag är rätt övertygad om att om vi klarar av att pressa ned inflationen, får lite mer fart på jobben i Sverige framöver och klarar av att fortsätta investera i utbildning, både i bredd och i spets, kommer vi att ha större möjligheter att se till att vi har den typ av yrkeskompetens som vårt land behöver. Det är inte bara våra företag utan ofta även privatpersoner som efterfrågar yrkeskompetens på olika sätt när de behöver den.

Vi ska ta det här framåt, så ska det gå så bra som möjligt.


Anf. 96 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Det finns brist på personal i alla samhällsbärande sektorer. Framför allt är det yrkesutbildat folk som fattas: undersköterskor, lokförare, golvläggare, eldistributionselektriker, plåtslagare - jag slutar där, men listan är lång.

De som jobbar i dessa sektorer i dag ska ha respekt, för det handlar om samhällsbärande jobb. Om de inte blir utförda kommer Sverige att stanna i utvecklingen och kanske till och med gå bakåt. Men det kommer inte att räcka med att utlova respekt om fler ska jobba där i framtiden. Det krävs bättre möjligheter att utbilda sig, fler utbildningsplatser och ett system som möjliggör utbildning och omställning.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen såg till att yrkesprogrammen på gymnasiet blev mer attraktiva för ungdomar att söka genom att de också förbereder för vidare studier om inte eleven väljer bort detta. Vi har också sett till att utbildningarna dimensioneras bättre utifrån arbetsmarknadens behov. Det är viktiga förändringar, men det kommer inte att räcka.

Kompetensförsörjningen kommer inte att lösas enbart via ungdomsgymnasiet. För att lösa det här samhällsproblemet behövs vuxenutbildningen. Därför är debatten vi har i dag väldigt viktig.

Fru talman! Sverigedemokraterna och deras regering måste orka ta in hela bilden och se samhällsproblemen i dess helhet, och man måste skaffa sig en plan. Jag vet att det finns ett avtal, men finns det någon plan?

Det kan vara så att vi behöver fler häkten och fängelser, men regeringen verkar inte ha en tanke på vem som ska jobba där. Fängelserna kan säkert lätt fyllas med intagna, men hur ska de fyllas med kriminalvårdare?

Regeringen säger att man vill bygga kärnkraft. Ja, men vem ska hänga upp ledningarna till och från kärnkraftverken?

Regeringen har ingen plan. Det är tydligt och klart.

Fru talman! När det gäller yrkeshögskolan har vi under vår tid i regering fördubblat antalet platser och infört kortare kurser. Det har varit en kraftig expansion som har genomförts med bibehållen kvalitet, vilket är viktigt. Av dem som går ut yrkeshögskolan har 91 procent ett jobb inom ett år.

Yrkeshögskolan behöver fortsätta att både växa och utvecklas. Därför tillsatte vi en utredning som ska se över hur utbildningen kan fortsätta växa och vara effektiv även i framtiden.

I vår budgetmotion behöll vi socialdemokrater satsningarna på YH därför att det behövs, inte minst med tanke på det behov som finns att ställa om arbetsmarknaden.

Det är också lågkonjunktur. Det är smart att utbilda i lågkonjunktur. Den analysen gjorde inte Sverigedemokraterna och regeringen. De drog ned. Men nu har de ändrat sig och skjuter tillbaka 70 miljoner kronor. Det är bra, men kalla det inte en satsning! Jag tror inte att Fredrik Malm gjorde det. Fortsätt att inte göra det, för det är inte ärligt!

Dessutom är de här pengarna inte nya - 50 miljoner kommer från en nedskärning på kompetenslyft för klimatomställningen.

Regeringen anger att pengarna kan gå till att utöka befintliga platser eller att utöka korta kurser. Det tror jag faktiskt att myndigheten kommer att klara av. Det här är ett ganska direkt system. Man kommer att klara av det trots korta förutsättningar. Men expansionen av yrkeshögskolan måste fortsätta, och för att den ska kunna göra det måste pengar tillsättas i den budget som kommer i höst.

Fru talman! Under vår tid tredubblade vi finansieringen till yrkesvux. Yrkesutbildningar för vuxna är avgörande inte bara för klimatomställningen utan också för integrationen i Sverige. Fler vuxna behöver studera på yrkesvux till ett bristyrke inom välfärden eller i näringslivet. Arbetsmarknadens behov ska vägas in tydligare när huvudmän bestämmer vilka utbildningar som ska erbjudas.

De här utbildningarna behöver bli mer långsiktigt finansierade, och huvudmännen behöver mer förutsägbarhet när de ska planera och dimensionera de utbildningar de ska erbjuda. Utbildningarna behöver också bli mer effektiva med högre kvalitet och bättre anpassade för de behov som finns på arbetsmarknaden men också hos individer.

Vi gjorde stora investeringar i vuxenutbildningen. Vi tillsatte också en utredning av hur detta ska kunna bli bättre och mer långsiktigt. Utredningens betänkande kommer nästa år, och jag hoppas att regeringen kommer att ta hand om det varsamt.

När högerregeringen presenterade sin höstbudget var det många som blev väldigt förvånade när man skar ned på vuxenutbildningen så kraftigt, med över 1 miljard, trots lågkonjunktur och kompetensbrist både i välfärden och hos företag.

Nu har Sverigedemokraterna och regeringen ångrat sig och skjuter tillbaka 400 miljoner. Trots att det inte ens är hälften av det man skar ned med i höstas har man mage att kalla detta för satsningar. Gör inte det! Det är väl i och för sig bra att man återför medel. Men det är inte tillräckligt, och framför allt är det för sent. Man kan faktiskt inte behandla kommuner, huvudmän och utbildningsanordnare på det här sättet.

Minst tre kommuner ska gå ihop och ansöka om platserna. De ska ha branschen med sig, och de ska fixa lokaler, lärare och inte minst praktikplatser. Ska skolverket utlysa dessa platser i juni, när budgeten har gått igenom? Vilka kommuner har vågat satsa när de först fått besked om 1 miljard mindre och man sedan säger "nej förresten, vi ångrade oss" och lägger tillbaka 400 miljoner? Man kan inte ta bort kakan och sedan lägga tillbaka halva när resten av oss redan har fikat.

Tyvärr blir det fler pressklipp än platser av det här, tror jag. Det är bedrövligt.

Fru talman! Jag är lite tjatig vad gäller branschskolorna - jag måste prata om dem en gång till. Frågan finns inte med i det här betänkandet men har med det att göra eftersom det även gäller yrkesvux.

Lagen ger huvudmän rätt att sluta avtal med en branschskola om att skolan ska ge vissa yrkeskurser på entreprenad. Under försöket har huvudmän fått bidrag för att skicka elever på kurser inom små yrkesområden. Regeringen säger nu att försöket inte har varit framgångsrikt och låter både lagen och bidraget gå i graven. Jag menar att detta är hål i huvudet och att branschskolorna behöver finnas kvar och utvecklas. Regeringen ser till att branschskolorna kvävs i sin linda.

Jag har frågat och frågat vad regeringen har för plan för att fixa denna kompetensförsörjning, men jag får inte något svar. Det svamlas och mumlas, och för mig är detta ett av bevisen för att det inte finns någon plan.

Regeringen börjar med att skära ned och får sedan kalla fötter och lägger tillbaka. Men utbildning handlar inte bara om pengar, utan det handlar också om att man ska få reella möjligheter att få till dessa platser där elever kan gå, i verkligheten. Sverige kan bättre!

I betänkandet finns massor av frågor som jag inte har hunnit beröra. Vi står förstås bakom alla våra förslag, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

(Applåder)


Anf. 97 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Under Socialdemokraternas tid i regering nyttjades i genomsnitt ungefär 70 procent av det statsbidrag som anslogs till yrkesvux. Det visade sig alltså, trots den här utbyggnaden som ni nu slår er för bröstet för, att den andel som utnyttjades ändå höll sig på bara drygt två tredjedelar. Ändå vidtogs inga åtgärder, utan det fortsatte så under många år.

Mina frågor blir: Hur kunde detta bli utfallet under den socialdemokratiska regeringen? Och hur kom det sig att ni, trots detta låga utfall, inte införde de förslag om exempelvis utvidgad utbildningsplikt som lagts fram av den dåvarande oppositionen och de nuvarande regeringspartierna?


Anf. 98 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Tack, Oliver Rosengren, för frågan! Det gör mig glad att Oliver Rosengren har sett de problem som finns när det gäller att finansiera yrkesvux. Det är för kortsiktigt. Ett års cykler funkar inte - du måste ha längre cykler i en kommun för att kunna planera detta. Man lyser ut exakt så mycket pengar som finns. Kluster av kommuner lämnar in vad de tror att de kommer att göra.

Det finns ett problem, och det var därför vi tillsatte den utredning jag pratade om. Den kommer att vara färdig nästa år, och jag har gott hopp om att Oliver Rosengren och hans regering då kommer att ta väl hand om detta och göra något åt det så att kommuner och utbildningsanordnare får lite mer långsiktiga planeringsförutsättningar.


Anf. 99 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Under åtta års tid ansvarade jag i en kommun för yrkesvux och övrig vuxenutbildning och känner därför till att anordnarnas förmåga och flexibilitet utifrån hur statsbidragssystemet ser ut är mycket god. Det är klart att man på många sätt kan önska sig ökad långsiktighet, men det är inte däri grundproblemet ligger.

Det huvudsakliga problemet är att man erbjuder många platser men att platserna inte söks eftersom många människor som under lång tid har varit arbetslösa på grund av att de saknar utbildning ändå inte söker till utbildningar och utbildar sig till de arbeten som finns. Så min fråga till Socialdemokraterna kvarstår: Hur är det möjligt att man under så lång tid inte höjde kraven på att arbetslösa ska utbilda sig till arbete?


Anf. 100 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Tack, Oliver, för frågan! Vi lever i samma verklighet, men vi kanske tolkar den på lite olika sätt.

Man kan absolut ställa krav på arbetslösa. Man ska absolut ha en utbildningsplikt, och den finns ju redan. Jag vet att Oliver Rosengren vill utöka den till att gälla alla arbetslösa - det gör den inte i dag. Detta kan vi absolut fortsätta diskutera, men vi måste också ge möjligheter och stöd när det gäller ekonomiska förhållanden så att de verkligen kan gå den där utbildningen.

Det finns absolut mycket mer man kan göra, och det tänker jag att vi kan fortsätta diskutera när regeringen kommer med förslagen.


Anf. 101 Oliver Rosengren (M)

Fru talman! Mellan Sveriges 460 000 arbetslösa och 220 000 nya lediga jobb står arbetsmarknadsåtgärder, sfi-undervisning, yrkesutbildningar, högre studier, gymnasieexamen och stor egen ansträngning.

Socialdemokraterna har under många år hellre orsakat hög arbetslöshet, svåra matchningsproblem och tillväxthinder för svenska företag än ställt de krav på arbetslösa utan utbildning att utbilda sig till arbete som behövs för att lösa problemet.

Avgörande för att pressa tillbaka utanförskap är att fler rustas med utbildning. För dem som saknar grundläggande kunskaper eller kommer till Sverige med en kortare tid kvar i arbetsför ålder kan arbetsmarknadsutbildningar och liknande snabbspår fungera väl. För människor med arbetslivet framför sig erbjuder reguljär utbildning inom exempelvis vuxenutbildningen den mest stabila etableringen på arbetsmarknaden.

Fru talman! Sverige ska nå full sysselsättning och ställa krav på att alla utan arbete anstränger sig för att skaffa egen försörjning. Då är det också en skyldighet för oss här inne att se till att insatserna som ska stötta och leda till jobb är fungerande, tillgängliga och effektiva.

Jag ansvarade för arbetsmarknad, socialtjänst och vuxenutbildning som nämndordförande och kommunalråd under två mandatperioder i Växjö kommun. Vi dubblerade antalet platser i yrkesvux och tillämpade fri antagning inom områden där arbetsmarknaden efterfrågade arbetskraft. Samtidigt ökade andelen som fick jobb efter avslutad utbildning.

Yrkesvux är en underutnyttjad arbetsmarknadsåtgärd i många kommuner. Ansvaret för detta är tudelat. Kommunerna behöver öppna upp vuxenutbildningen, men det är den här kammarens jobb att ge dem lagliga förutsättningar för en offensiv lokal arbetslinje. Utbildningsplikten behöver därför utvidgas.

I budgeten för i år beslutade vi att addera 5 000 fler yrkesvuxplatser än vad som planerats av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Eftersom vi samtidigt har påbörjat arbetet med att återupprätta arbetslinjen ska platserna också fyllas. Att nästan var tredje plats stått tom under Socialdemokraternas tid är en trend vi ska vända.

Nu när oron över lågkonjunkturen växer föreslår regeringen utöver detta att vi ska satsa 700 miljoner kronor ytterligare på nästan 7 500 nya platser inom yrkesvux, på sfi för ukrainare och på 1 000 platser inom yrkeshögskolan.

Svenska för invandrare saknar i dag krav på progression, ofta för såväl deltagare som utförare. Det ger oss skräckexempel med människor som harvar runt år efter år utan att kunna lösa vardagsärenden på svenska. Regeringen och Sverigedemokraterna är överens om att ställa krav på att invandrare ska anstränga sig så mycket som det krävs, inte bara för att gå på sfi utan också för att lära sig svenska.

Fru talman! Arbetet för att alla i Sverige ska kunna svenska har många hinder. Tre exempel är segregerade bostadsområden där man kan ta sig fram helt utan att tala svenska, vinstjägare bland sfi-anordnare som inte sköter sitt uppdrag och kriminella gäng, där att bryta är en del av gangsteridealet. Vi kommer inte att ge oss i kampen mot något av dessa hinder.

Oppositionens oenighet blir mycket tydlig i reservationerna. Socialdemokraterna oroar sig för att fristående anordnare upphandlas. En viktig skillnad från ungdomsgymnasiet som det kan finnas skäl att påminna sig om är att även om kommunerna upphandlar är de fortfarande huvudmän. Det ger omfattande och långtgående kontrollmöjligheter avseende krav och kvalitet.

Å andra sidan har vi Centerpartiet, som antagligen gärna skulle upphandla allt och dessutom föreslår att en sfi-peng ska införas i enlighet med den utredning som genomfördes under den förra regeringen. Jag tänkte säga några ord om den utredningen, SOU 2022:17.

Denna utredning är kanske ett av de tydligaste exemplen på att Centerpartiet blev lurade med januariavtalet. I januariavtalet kunde man läsa om införandet av en sfi-peng "baserad på uppnådda språkresultat". Utredningens resultat blev dock bara en liten prestationsbonus motsvarande 1 procent av de totala kostnaderna för sfi. Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har ankelsågat detta. I sitt remissvar konstaterar de att "ersättningen i förslaget utgör endast en mycket marginell del av den totala kostnaden för sfi". De skriver vidare: "Förslaget innebär samtidigt ökade kostnader i form av till exempel administration och lokaler." Ovanpå detta skriver de att man inte kommer att uppnå de incitament som har efterfrågats.

Fru talman! Om nu Centerpartiet hade varit den liberala vakthund man har menat sig vara borde man ha gått i taket för detta. 1 procents bonus på marginalen är knappast den sfi-peng "baserad på uppnådda språkresultat" som man efterfrågade i januariavtalet. Hade någon försökt göra så mot mig i en avtalssituation hade jag gått i taket. Det är ett så flagrant kontraktsbrott att man häpnar. Men vad gör Centerpartiet? Jo, Centerpartiet omfamnar förslaget, och i sin reservation - i opposition - ställer man krav på att det trots allt ska genomföras. Helt obegripligt!

Fru talman! Det senaste året har jag besökt ungefär 200 - 204 för att vara exakt - företag och välfärdsverksamheter. De har bidragit med många olika erfarenheter, berättelser och utmaningar. Oanat många problem är dock gemensamma. Oavsett om det är ett lantbruk, en förskola eller en tillverkningsindustri är kompetensförsörjningen en svår utmaning. I många fall riskerar svårigheten med att hitta rätt kompetens att bli ett tillväxthinder. Företagen gör i dag storslagna insatser med egen utbildning och introduktion av personer som anställs snarare för att de har rätt inställning än för att de har rätt utbildning.

Svenskt välstånd beror på hårt arbete, finurliga uppfinningar och trygg välfärd. Klarar vi inte att ha drivkrafter för att arbeta, kompetens till företagen och att bemanna välfärden hotar det inte bara Sveriges identitet utan också vår framtid. Därför behöver regeringsförklaringens prioriteringar om att stärka arbetslinjen med tydliga krav och träffsäkert stöd, exempelvis den vuxenutbildning vi i dag diskuterar, genomföras.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 102 Patrick Reslow (SD)

Fru talman! Låt mig först yrka bifall till reservation 18.

Så här en bit in i debatten är redan en hel del saker sagda. Jag kan bara understryka mycket av det som har framförts här tidigare, både av Fredrik Malm och av Oliver Rosengren. Det är viktigt att vi har en stark vuxenutbildning och att den håller hög kvalitet och förbereder människor för framtida yrken eller studier.

Sverige är lite speciellt i det här avseendet. Vi har en väldigt väl utvecklad vuxenutbildning, och det ska vi vara väldigt stolta över. Det ska finnas möjligheter att ändra sina beslut, att omskola sig och att läsa upp behörigheter på både grundnivå och gymnasienivå. Vi måste också ha ett system som kan få ut människor i bristyrken, för det är en förutsättning för välfärden. Vi ska vara stolta över den traditionen.

Det vi ska vara mindre stolta över är att vuxenutbildningen ibland har använts som ett negativt arbetsmarknadspolitiskt instrument, det vill säga att man har stoppat in människor utan att ha någon tanke på vad som ska komma ut. Det har varit en form av förvaringsplats snarare än en borg för kunskap och bildning, vilket ju utbildningssystemet annars ska vara. I stället för att värna kvalitet och kunskap har det varit någon form av instrument för att förvara människor för att få bort dem från arbetslöshetsstatistiken. Det har inte varit bra.

Där ligger ett stort ansvar på inte minst Socialdemokraterna, som inte alltid har haft någon riktig idé om vilka effekter vuxenutbildningen ska få och så vidare. Vi har hört exempel på detta här i dag också.

Sverigedemokraterna förespråkar i alla andra sammanhang ett statligt huvudmannaskap. Vi anser att även vuxenutbildningen borde ha ett statligt huvudmannaskap. Vi skulle se en fördel med detta. Redan i dag finansieras en stor del med statliga bidrag. Det innebär också att staten har ett inflytande över vad som sker.

Men systemet är ganska spretigt. Det är kommunerna som upphandlar och driver verksamheten. Det gör också att regelverken ser olika ut. Detta gör det ibland svårt för företag när de ska rekrytera. Det hade varit mycket bättre om man hade haft en enda huvudman för den här typen av utbildningar.

Detta är ingen fråga som vi driver jättehårt eller separat från andra krav på statligt huvudmannaskap. Men vi anser att hela skolsystemet skulle må bra av att staten återfick huvudmannaskapet rakt av. Det skulle underlätta, inte minst för alla dem som ska rekrytera människor till olika branscher.

Vi har också under väldigt lång tid haft kritiska synpunkter på sfi-undervisningen. Det sades här innan att den är kravlös. Ja, den är verkligen kravlös. Det finns alltså inget krav på progression i kunskapsutvecklingen. Man kan gå och harva runt på sfi-utbildningarna hur länge som helst. Det finns ingen bortre gräns.

När Skolverket gjorde nedslag för några år sedan konstaterade man att man kunde se väldigt heterogena grupper som hade väldigt homogen undervisning. Man hade olika kunskapsbakgrund och olika kunskaper i svenska språket, men det var ändå samma typ av undervisning som gavs. Effekten av detta var att vissa elever fick sitta och repetera saker i stället för att gå framåt i undervisningen. Detta har varit tydligt i många år, men ändå görs ingenting åt det, för viljan finns inte riktigt där.

Nu har vi tillsammans med de andra partierna i Tidögänget sagt att detta ska ändras. Vi lägger stor vikt vid att vi ska ha en kunskapsfokuserad vuxenutbildning. Vi ska också göra allt för att se till att man får rätt kompetens till de branscher som behöver det.

Detsamma gäller också när det handlar om att skärpa kraven på sfiundervisningen: Vi ska fokusera på att elever ska lära sig svenska språket. De som går i sfi-undervisning ska ha krav på sig att lära sig svenska språket. Det ska också finnas krav på just progression.

En annan synpunkt som har kommit fram gäller en bortre tidsgräns. Vi i Sverigedemokraterna vill ha en kort bortre tidsgräns. Vi tycker att man ska klara av sfi-utbildningen på väldigt kort tid. Vi har sagt att det i normalfallet bör vara två år. Sedan kan det i vissa fall finnas skäl att kanske förlänga det med tre år. Men ju längre tid som går desto färre incitament finns det för att lära sig språket. Och detta är inte rimligt. Man ska kunna klara sig ute i samhället och på sin arbetsplats och liknande med svenska språket. Där tycker vi att tidigare regeringar har gjort alldeles för lite.

Fru talman! Vuxenutbildningen ska också stärka kompetensen när det gäller bristyrken på marknaden. Vi har hört några exempel på detta. När det gäller det här betänkandet lägger vi fram några förslag i vår motion på områden där vi behöver stärka kompetensen. Vi föreslår att man ska ha riktade satsningar på vuxenutbildningen. Det gäller till exempel gruvnäringen. Det gäller stålindustrin. Det gäller åkerinäringen. Det gäller även skogsindustrin och järnvägssektorn.

Det är viktiga delar i det svenska samhällsbygget, och om vi inte kan få personal med rätt kompetens till dessa yrkesgrupper kommer det i förlängningen att slå mot svensk välfärd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).


Anf. 103 Mathias Bengtsson (KD)

Fru talman! I Sverige prioriteras det livslånga lärandet. Här är och ska det vara möjligt att återgå till studier för att bygga på sin kompetens vid komvux, folkhögskolor eller lärcenter när så behövs. Vissa av oss har bytt karriär eller kommer säkert att byta karriär flera gånger under livet antingen för att vi själva vill eller för att vi av någon anledning behöver byta yrkesbana.

Oavsett om man är högutbildad eller lågutbildad ska ingen i yrkesverksam ålder hamna i en återvändsgränd när det gäller möjligheten att genom utbildning och hårt arbete förbättra sin situation och förverkliga sina livsdrömmar. I detta avseende utgör vuxenutbildningen en fantastisk möjlighet.

Men vuxenutbildningen har också en mycket viktig uppgift i att utgöra bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen. Det är viktigt att dörrar öppnas för människor på svensk arbetsmarknad och att hinder undanröjs så att de kan omskola sig till ett bristyrke.

Fru talman! Det kan finnas många skäl till att man behöver utbilda sig som vuxen. Det är inte ovanligt att en lästrött elev efter ett antal år blir motiverad att ta tag i sina studier och att komplettera sina betyg för att få högskolebehörighet eller för att gå en yrkesutbildning.

Det kan också gälla en nyanländ som behöver slussas in i det svenska samhället för att bli självförsörjande. Personen kanske har ett yrke med sig men behöver komplettera det med det som är specifikt för Sverige för att kunna utöva yrket i vårt land. Eller man kanske rent av vill skaffa sig ett nytt yrke som ger bättre möjlighet till jobb. Då är det viktigt, fru talman, att sfi fungerar bra, för det svenska språket är nyckeln in i samhället.

Det finns alldeles för många barn i Sverige i dag som aldrig har sett sina föräldrar gå till jobbet och som aldrig har sett sina föräldrar komma hem efter att ha upplevt en dag med arbetsgemenskap med kollegor. De vuxna förebilder som de barnen hade behövt ha i familjen ersätts många gånger av kriminella som rekryterar barn och unga till ungdomsgäng och organiserad brottslighet.

Fram växer då inte bara ett skuggsamhälle och parallellsamhällen av utanförskap utan faktiskt också ett etniskt och kulturellt segregerat Sverige. Det säger sig självt att det är farligt och fel om människor som kommer till vårt land redan på förhand upplever sig vara dömda att misslyckas och fastnar i dessa parallellsamhällen.

Från politikens sida måste vi göra allt vi kan för att undvika detta. I ett samhälle där stora grupper av människor inte talar samma språk kommer tilliten, tryggheten och känslan av samhörighet av naturliga skäl att minska. Inte minst gör bristande språkkunskaper det väldigt svårt att ta del av utbildning och att skaffa sig ett jobb när man kommit till vårt land. Språket är en otroligt viktig faktor för gemenskap och integration. Vuxenutbildning i form av sfi är därför en väldigt viktig pusselbit när det gäller att fler ska bli en del av det svenska samhället och att Sverige som land ska klara den stora integrationsutmaning som vi står inför.

Språket är nyckeln för ett samhälle där var och en får möjlighet att utvecklas till sin fulla potential, där ingen hålls tillbaka och där ingen ska lämnas efter.

Fru talman! Att som nyanländ få komma in i arbete är oerhört viktigt. Det är viktigt för familjer att få den inkomst som ett arbete innebär. Det är viktigt för barnen att se sina föräldrar gå till jobbet. Och inte minst är det såklart viktigt för den enskildes självkänsla att så snart som möjligt komma i arbete och bli självförsörjande och slippa vara beroende av bidrag.

Många vittnar om att det är just studier i svenska i kombination med en yrkesutbildning som väsentligt ökar möjligheterna till jobb och etablering för nyanlända. Bästa sättet att lära sig svenska språket är att använda det, och då i en naturlig miljö. Därför är det angeläget att så många som möjligt får chansen att lära sig yrkessvenska på jobbet och kombinera sfi och yrkesvux.

Ett skäl till att man inte alltid kan visa upp så goda resultat när det gäller sfi-utbildningarna kan faktiskt vara att utbildningen i huvudsak organiseras så att personen först lär sig enbart svenska under ett antal år och efter det börjar en reguljär utbildning. Det gör att målet om ett arbete blir lite mer avlägset och att motivationen riskerar att sjunka.

Det skulle kunna skapa ett bättre sammanhang och motivation för eleverna att lära sig svenska om målet med utbildningen blir yrkeskunskap och om det finns en tydlig väg till egen försörjning. Därför är det viktigt att det finns en stor flexibilitet när det gäller inriktningar. Att kunna kombinera sfi med praktik, annan utbildning eller förvärvsarbete vore ett sätt att utöka flexibiliteten.

Precis som med all annan utbildning är det viktigt att det finns goda chanser till arbete när utbildningen är avklarad. Det är viktigt att utbildningarna möter de behov som finns. I stället för att låta krav på kunskaper i svenska stå i vägen för deltagande i utbildningar kanske det ibland till och med kan finnas skäl att vara mer flexibel när det gäller vissa yrkesutbildningar och att ta emot personer även med bristande språkkunskaper. Då kan kunskaper i svenska få komma parallellt med arbetet. Det är helt enkelt flexibilitet och människor i arbete som vi behöver.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 104 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Jag måste göra ett försök till. Jag lovar att det blir det sista. Det gäller den lilla delen i den stora kompetensförsörjningsproblematiken - branschskolorna. Jag fastnar där. För mig är detta så jädra obegripligt. Man lägger tillbaka pengar när det gäller de andra utbildningsformerna. Varför kunde man inte ha lagt 10 miljoner till branschskolorna och förlängt försöket? Jag förstår det verkligen inte.

Jag vet att Mathias Bengtsson har besökt sin jättefina branschskola inom karosseri och lack i Lugnet i Falun och vet vilka investeringar som har gjorts där. Lagen faller den 1 juni. I och med det vill jag fråga Mathias Bengtsson: Hur ska de elever som har ett år kvar kunna gå klart sin utbildning i Falun? Det är en kommunal skola. Det duger inte att svara att det är huvudmännens ansvar. Bedömer ledamoten att det ens kommer att vara lagligt för andra kommuner att skicka elever till Falun?


Anf. 105 Mathias Bengtsson (KD)

Fru talman! Tack, Caroline Helmersson Olsson, för frågan! Grundfrågan är egentligen hur vi så effektivt som möjligt får ut elever i gymnasieåldern i arbete. Det är den viktiga frågan, och där pågår ett arbete inom regeringen med att ta fram så effektiva sätt som möjligt.

Branschskolan var en försöksverksamhet som nu inte fortsätter. Det är ganska naturligt att försöksverksamheter får pågå en viss period. Sedan får man utvärdera om de ska fortsätta eller inte. Branschskoleförsöket var framgångsrikt på vissa enskilda platser. Men som helhet är det svårt att se den stora framgången. Det kan finnas olika anledningar till det. Men bara för att försöket inte fortsätter betyder det inte att det var helt meningslöst eller att det var en dålig idé. Tvärtom finns det många bra saker som man kan ta med sig från detta branschskoleförsök när man ska fortsätta utveckla gymnasieutbildningarna.

Bara för att statsbidraget upphör ser jag inte något skäl till att en typ av liknande modell inte kan fortsätta finnas så att skolorna naturligtvis kan finnas kvar. Balansgången handlar snarare om vad som ska finansieras med statsbidrag, vad som kan bära sig själv, vilka delar som branschen kan ta ansvar för och så vidare. Det viktiga är att dessa utbildningar formas i samarbete med branschen.

Det pågår som sagt ett arbete i regeringen med hur motsvarande eller liknande utbildningar, eller utbildningar som på något sätt syftar till att tillgodose samma behov, kan se ut i framtiden. Det tittar vi närmare på, och det är inte på något sätt en bortglömd fråga. Tvärtom är det en prioriterad fråga som denna regering har tänkt återkomma till.


Anf. 106 Caroline Helmersson Olsson (S)

Fru talman! Mathias Bengtsson behöver inte övertyga mig. Jag tror att han behöver övertyga branscherna som har gjort enorma investeringar i dessa branschskolor, eftersom de har centrerat sina material och verktyg till ett ställe för att kunna skicka elever dit.

Ni kan gott fortsätta att utreda, fundera och planera, för det behövs. Men denna lag upphör att gälla den 1 juni. Det kommer att bli svårt. Eller bedömer Mathias Bengtsson att man kan fortsätta att skicka elever till andra kommunala gymnasieskolor? Nu pratar vi också om vuxenutbildning eftersom detta gäller även vuxenutbildningen, och där finns det verkligen ett behov av att utveckla branschskolor. De behöver faktiskt utvecklas och vårdas. Men lagen upphör att gälla den 1 juni. Och när har regeringen tänkt klart när det gäller hur detta ska bli? Det undrar jag, och det undrar många branscher. Och det undrar framför allt de elever som har gått årskurs 2 och som nu kanske inte kan fortsätta årskurs 3.


Anf. 107 Mathias Bengtsson (KD)

Fru talman! Den här regeringen kommer som sagt att återkomma till exakt hur utredningen kommer att se ut framöver. Men jag konstaterar också att om den tidigare regeringen hade varit all in för att låta dessa branschskolor fortsätta, eller att låta detta försök fortsätta, hade man tidigare i somras eller under hösten tydligt kunnat avisera att försöket skulle fortsätta. Men några sådana initiativ kom inte. Det är lättare att ha ett högt tonläge i opposition än att ta ansvar när man själv sitter i regeringen.

Det är just eftersom det finns ett stort behov av arbetskraft på arbetsmarknaden och vi har en ganska hög arbetslöshet som denna regering har stora utmaningar att ta tag i som Socialdemokraterna lämnade efter sig efter åtta år. När Stefan Löfven tillträdde pratades det om att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Detta jobblöfte blev så gott som ett praktfiasko. Sverige gick i rakt motsatt riktning i stället och hamnade i fritt fall på denna lista.

Det är denna utmaning som vi har framför oss: Hur kan så många som möjligt i arbetsför ålder som inte har ett jobb matcha den stora efterfrågan på arbetskraft som finns på arbetsmarknaden? Då handlar det om vuxenutbildning, kompletterande utbildning och inte minst, som vi är inne på, gymnasieutbildningar som matchar arbetsmarknaden. Detta är ett område som denna regering ser fram emot att fortsätta arbeta med.

(Applåder)


Anf. 108 Daniel Riazat (V)

Fru talman! I sitt anförande nämnde Mathias Bengtsson att vi måste se till att tillgängliggöra vuxenutbildning och sfi för många fler. Vi måste se till att fler lär sig svenska när de ska bo här. Det kan alla hålla med även om man inte behöver hålla med om den väldigt mörka bild som Mathias Bengtsson nu gav och som också har förändrats utifrån ert samarbete med Sverigedemokraterna.

Men det blir också lite dubbelmoral, och det är det som min fråga gäller. När Kristdemokraterna i Ekot i Sveriges Radio fick frågan om de tyckte att ukrainare som kommer till Sverige ska ha rätt att läsa sfi sa de nej. Och när Kristdemokraterna fick frågan om människor i övrigt som söker asyl i Sverige eller är flyktingar ska få läsa sfi från dag ett sa de nej.

Jag undrar därför helt enkelt: Hur går det ihop att Kristdemokraterna är emot att de ukrainare som har kommit hit genom massflyktsdirektivet ska få läsa svenska och att de är emot att människor som har kommit hit på andra asyl- och flyktinggrunder inte ska få lära sig svenska från dag ett men att man sedan banne mig ska ställa krav på att människor ska kunna svenska efter en kort tid? Hur går dessa saker ihop?


Anf. 109 Mathias Bengtsson (KD)

Fru talman! Denna regering tillskjuter alltså medel till bland annat sfi-undervisning för ukrainare för att de som omfattas av massflyktsdirektivet ska kunna lära sig svenska. Språket är nämligen, som jag var inne på, en nyckel till samhället och en nyckel in i gemenskapen. Då måste man kunna förvänta sig att personer som ska stanna i Sverige, som ska bo i Sverige och som ska bli en del av det svenska samhället också lär sig språket. Då måste vi ha en sfi-undervisning som levererar, som håller hög kvalitet och som faktiskt också lär ut språket så att man inte bara så att säga sitter av timmarna utan att undervisningen också genererar den kunskap som man behöver för att komma in i gemenskapen och in i samhället och inte minst för att komma ut på arbetsmarknaden.

Att förvänta sig att människor vill lära sig språket och att också ge dem möjlighet till det tycker jag är en självklarhet.


Anf. 110 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag tackar Mathias Bengtsson för svaret, men jag måste ändå erkänna att jag är förvirrad.

Kristdemokraterna säger nej till att ukrainare ska få läsa sfi eftersom de har kommit hit i enlighet med massflyktsdirektivet. Kristdemokraterna säger nej till att övriga flyktingar eller folk med asylstatus ska få läsa sfi från dag ett. Kristdemokraterna är med i ett samarbete som leds av Sverigedemokraterna där man genomför sänkningar med miljarder av bidrag till kommunerna. Det kommer att leda till enorma och katastrofala konsekvenser för bland annat vuxenutbildningen.

Men sedan står Mathias Bengtsson här och säger att vi ska ställa krav på människor. Det ska vi absolut göra. Se då också till att er politik följer dessa krav och att de pengar som följer med där också följer dessa krav.

Personligen känner jag att det blir väldigt märkligt att säga till dem som har kommit från Ukraina eller från andra länder, som har flytt från krig och olika typer av fruktansvärda situationer: Ni får inte lära er svenska. Sfi ska inte finnas för er som kommer hit i enlighet med massflyktsdirektivet. Kristdemokraterna tycker inte att ni ska få det. Men ni måste kunna svenska, för det är ett krav som vi har för att vi ska se till att Sverigedemokraterna och deras väljare är nöjda med oss i detta samarbete.

Hur går dessa saker ihop, Mathias Bengtsson? Kan du svara på det i stället för att komma med det icke-svar som du gav i det förra replikskiftet?


Anf. 111 Mathias Bengtsson (KD)

Fru talman! Daniel Riazat behöver inte oroa sig. Det är skillnad mellan Vänsterpartiets och Kristdemokraternas politik. Den politik som har bedrivits i Sverige under åtta år och som Vänsterpartiet har stöttat och på olika sätt samarbetat om, där alltför många människor inte har fått chansen att lära sig det svenska språket, inte har fått chansen att komma in i samhället, inte har fått chansen att bli en del av den gemenskap som finns i Sverige och inte har fått chansen att få ett jobb och få den utbildning som krävs för att komma ut på arbetsmarknaden, lägger vi nu om. Nu har vi en regering som förstår vikten av det svenska språket och som förstår vikten av att ställa krav och ge människor chansen. Det är en politik för samhällsgemenskap och för att bryta utanförskap.

(Applåder)

(forts. § 16)


Anf. 113 Daniel Riazat (V)

Fru talman, ledamöter och åhörare! Vi är här för att debattera vuxenutbildningen. Det är ett ämne som jag tror att vi behöver lägga betydligt mer tid på att diskutera. I en tid där det pågår stora nedskärningar, där vi vet att det finns brist på en politik för en jämlik och rättvis kompetensförsörjning och där vi vet att man kämpar ute i kommunerna och regionerna och bland företagare för att kunna ha anställda med rätt kompetens i den gröna omställningen och i den innovationstakt som vi vill att Sverige ska ha behöver vi prata mycket mer om vuxenutbildning.

För många människor har vuxenutbildningen inneburit en andra chans när tidigare skolformer inte har lyckats lika väl. För vissa andra har det handlat om att man har velat byta yrke.

Efter att ha gått igenom grund- och gymnasieskola ska människor ha tillräckliga kunskaper för samhälls- och arbetsliv. Dessa kunskaper ser vi i Vänsterpartiet som en rättighet. Men alla vuxna har inte dessa kunskaper och har inte fått rätt till dessa kunskaper. De ska då kunna få dessa tillgodosedda inom vuxenutbildningen.

I takt med att arbetsmarknaden förändrats blir det ett växande problem att många unga inte har fullföljt gymnasieskolan. Då spelar vuxenutbildningen en stor roll. Detsamma gäller både komvux och olika typer av yrkeshögskoleutbildningar.

Det finns i dag en stor grupp av unga vuxna som är dåligt rustade för arbetslivet och riskerar att få det svårt att få eller att få behålla ett arbete. Det behövs särskilda insatser inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadspolitiken för att förbättra deras möjligheter och underlätta för den framtida kompetensförsörjningen.

Att studera som vuxen är också lite annorlunda än att studera som barn eller som ung vuxen. Studierna behöver många gånger kunna kombineras med föräldraskap och ibland också med arbete. Därför är det viktigt med en flexibel utformning av studierna med möjligheter till exempelvis distansstudier, kvällsstudier eller studier i olika tempo.

Vuxenutbildningen behöver i högre grad än i dag utgå från de studerandes olika behov av stöd och deras olika studiebakgrunder. Det kan handla om studiehandledning på modersmål, studiemotiverande kurser och individuell planering.

Vuxenutbildningen behöver däremot inte en sak, och det är fler privata utförare inom denna sektor. Vi vet att många privata aktörer i dag bedriver vuxenutbildning med väldigt låg kvalitet och på bekostnad av personalen och de som studerar där och med begränsade möjligheter för ansvarig rektor att ha kontroll över kvaliteten. Följden blir att kommunerna tappar den demokratiska kontrollen över ännu en välfärdsdel.

Dagens system riskerar också att ge kommunerna incitament att upphandla utbildningarna till lägsta möjliga kostnad med förhoppningen att många ska få tillgång till utbildning. Risken är att skattepengar i stället slösas bort på kurser som inte håller tillräckligt hög kvalitet av giriga kapitalister som inte är där för att hjälpa kommunerna på något sätt utan för att tjäna pengar. I stället menar vi att kommunerna bör få förutsättningar att erbjuda utbildning både i klassrum och på distans i egen regi, för det vet vi ger det bästa resultatet.

Yrkesutbildning för vuxna måste också utvecklas vad gäller både omfattning och kvalitet. Det finns behov av flexibla utbildningsformer, som jag talade om tidigare, dels för att möta de verkligheter som vuxna står inför när de ska studera, dels för att möta tillfälliga eller lokala behov av utbildningar. Dessutom måste det finnas möjligheter att utbilda sig inom traditionella hantverksyrken, vilket vi i Vänsterpartiet menar är väldigt viktigt.

Ledamöter! Genom att forma yrkesutbildningar tillsammans med berörda branscher skapar vi en högre kvalitet. Och i en tid där vi, som jag nämnde tidigare, behöver ställa om vårt samhälle är det viktigare än någonsin. Därför måste jag hålla med socialdemokraten i ett tidigare anförande gällande frågan om branschutbildningar. Detta gäller inte enbart när det kommer till gymnasieskolan, utan det är i allra högsta grad viktigt när det kommer till vuxenutbildningen. Därför är det sorgligt att se en regering som totalt vill krossa branschutbildningarna, som det ser ut i dag.

Jag vill också yrka bifall till reservation 26, så jag inte glömmer det senare i mitt anförande.

Jag tänker nu gå över till ett annat område som är väldigt viktigt för Vänsterpartiet och som just reservation 26 handlar om.

Skolverket har beslutat om ett reviderat vård- och omsorgsprogram inom gymnasieskolan. Det har utformats nationella yrkespaket med förslag på innehåll i sammanhållna yrkesutbildningar som kan ges inom komvux och på gymnasieskolans introduktionsprogram. Dock kommer innehållet i vård- och omsorgsutbildningarna för vuxna fortfarande att variera mellan kommunerna, eftersom huvudmän kan välja om de ska använda dessa nationella yrkespaket eller inte. Med hänsyn till förväntad ökad förekomst av omfattande vårdbehov bland äldre personer som får kommunal vård och omsorg i kombination med ökade kvalitetskrav är det angeläget att undersköterskors kompetens regleras och säkerställs på nationell nivå. Därför menar vi från Vänsterpartiets sida att regeringen bör ta ett initiativ till att utveckla samtliga specialistutbildningar för undersköterskor på yrkeshögskolenivå och se till att dessa är nationellt sammanhållna i stället för det system som är i dag.

Det sista ämne som jag tänker beröra innan jag avslutar handlar om sfi och rätten till sfi.

En meningsfull sysselsättning i väntan på besked om ens framtid i form av asylbeslut eller huruvida massflyktsdirektivet ska utvecklas är efter de materiella villkoren den viktigaste faktorn för hälsan för den berörda gruppen. Vänsterpartiet anser att de som lever i en oviss väntan till följd av sin flykt bör ges goda förutsättningar till en meningsfull sysselsättning. Det handlar framför allt om att få lära sig språket och delta i andra utbildningsinsatser.

Vi hörde tidigare från talarstolen här ledamöter från högersidan och det högernationalistiska blocket tala om att människor måste ha krav på sig att lära sig svenska. Vi i Vänsterpartiet tycker att det är väldigt märkligt att delar av högern inte anser att människor som har flytt enligt massflyktsdirektivet ska få läsa på sfi till exempel, eller varför man inte anser att människor ska få gå på sfi från dag ett ifall de har asyl- eller flyktingstatus.

Att kunna det svenska språket är väldigt viktigt för att komma in i samhället. Vänsterpartiet vill förbättra förutsättningarna för asylsökande och de som har flytt från krig att lära sig svenska. Vi anser att asylsökande och de som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet bör få rätt att läsa sfi från dag ett.

När högerpartierna och nationalisterna vill införa språkkrav vill vi ge resurser till kommunerna för att de ska kunna anordna svenskutbildning för dem som kommer hit. När högernationalisterna och högerpartierna misstänkliggör människor som kommer hit i enlighet med massflyktsdirektivet eller av asylskäl sänder vi ut signalen att problemet inte sitter hos dessa, utan problemet är den politik som högern för.

Vi menar därför att regeringen snarast måste återkomma med förslag om att ge såväl asylsökande som dem som omfattas av massflyktsdirektivet rätt att läsa sfi från dag ett. Hyckleriet från högersidan måste upphöra i dessa frågor.

(Applåder)


Anf. 114 Anders Ådahl (C)

Fru talman! Vuxenutbildning, men även vuxenbildning, är kanske en av de tydligaste indikatorerna på hur ett land mår. Ett välmående samhälle klarar av att ha ett system där man som vuxen får chansen att ta igen förlorade ungdomsår och skaffa sig behörighet till högre utbildning eller jobb och där man som vuxen kan lägga om kursen i livet, studera något nytt, byta yrkesbana och följa arbetsmarknadens utveckling. Ett välmående samhälle ger nyanlända goda förutsättningar att lära sig det nya landets språk och att få sina kunskaper validerade, och där ger man dem med funktionsnedsättning lika förutsättningar till utbildning och arbete.

Centerpartiet tar sin socialliberala utgångspunkt i dessa ambitioner för vuxenutbildningen. På en alltmer rörlig arbetsmarknad gynnar inte vuxenutbildningen bara den enskilda individen utan är också en förutsättning för ett växande grönt, hållbart näringsliv och en skicklig offentlig sektor.

Sverige är en liten öppen ekonomi. Med det menar vi att vi är helt beroende av världen runt omkring oss och att vi för vårt välstånd förmår att exportera varor och tjänster med ett allt högre kunskapsinnehåll - dessutom på en marknad som nu snabbt världen över byter skepnad till dels helt och hållet hållbara affärer, dels att bli alltmer dominerad av digitalisering och artificiell intelligens. Utbildningsbehovet är enormt, och likaså är omställningsbehovet enormt.

Centerpartiet drev i förra mandatperioden igenom en av de viktigaste reformerna de senaste årtiondena. Det var en historisk reform av svensk arbetsmarknad, där arbetsmarknadens parter blev överens om ökad flexibilitet för anställda och företag tillsammans med nya möjligheter till omställning under arbetslivet.

En grundläggande del av reformen var ett större fokus på kompetens. Det är viktigt inte minst för att företagen ska kunna hitta anställda med rätt kompetens, behålla nyckelpersoner och kunna ställa om sin verksamhet när det krävs. Samtidigt - och minst lika viktigt - får människor en större chans till kompetensutveckling och möjlighet att byta bana i livet.

Har detta blivit någon succé? Det har väl knappast undgått någon vilket otroligt tryck det är på Centrala studiestödsnämnden, CSN, att hantera det enorma intresset för omställningsstudiestödet. Människor vill ställa om, byta riktning och förkovra sig, och företagen skriker samtidigt efter kompetens i alla branscher. Omställning pågår.

Arbetsmarknadens parter är emellertid inte nöjda med hur den sittande regeringen tar ansvaret vidare. Ett underfinansierat CSN skapar nu betydande problem och ger grus i omställningsmaskineriet. PTK, LO och Svenskt Näringsliv skrev en gemensam debattartikel tisdagen den 25 april och framhöll följande:

"Parterna har vid ett flertal tillfällen uppvaktat regeringen med anledning av problemen hos CSN. Vårbudgeten lugnar oss inte. Det saknas medel för de extra resurser CSN behöver. - - - Det duger inte att individer lämnas i väntan och missar terminsstart."

Centerpartiet tar höjd för detta i sin vårbudget och anser att regeringen borde ha tillfört 500 miljoner kronor i vårändringsbudgeten till omställningsstudiestödet och de myndigheter som ansvarar för att handlägga detsamma. Av samma anledning bör resurserna till omställningsstudiestödet och ansvariga myndigheter öka med 500 miljoner kronor även 2024.

Centerpartiet driver nu på för att stärka och utöka möjligheterna för vuxenutbildning. Vi kan inte slå oss till ro. Som jag sa inledningsvis är behovet av utveckling och reformer stort både för att möta arbetsmarknadens rörlighet och för att möta olika personers förutsättningar.

Yrkeshögskolan är en framgångssaga där matchning mellan företagens behov och de kurser som tas fram är nära nog hundraprocentig. Samtidigt verkar man under kortsiktiga omständigheter.

Centerpartiet anser att ett stort yrkeshögskolelyft bör genomföras där yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag. Privata och offentliga arbetsgivare bör få möjlighet att delfinansiera utbildningsplatser när de ser stora behov av kompetenser utöver den nivå som staten har bedömt nödvändig. Fler förberedande utbildningar, där kortare påbyggnadsutbildningar kan ingå, bör finansieras. Det bör även tas fram fler utbildningar på en högre kvalifikationsnivå.

Regeringen bör därför utreda möjligheterna till korta yrkeshögskoleutbildningar på en högre nivå i det så kallade EQF-systemet för att stärka det livslånga lärandet för fler. Ytterst handlar det om att se över och stärka yrkeshögskolans roll som matchningsmotor för arbetsmarknadsutbildningar gentemot högskolor och universitet. Jag yrkar därför bifall till reservation 27 under punkt 14.

Vi menar dessutom vad vi säger. I Centerpartiets vårbudget föreslås att medlen till yrkeshögskolan höjs och i så hög grad som möjligt permanentas. I regeringens förslag till vårändringsbudget sänks i stället anslagen jämfört med hur det var 2022.

Centerpartiet anser att tillgång till utbildning bör stärkas genom lärcentrum över hela landet. Lärcentrum har en viktig roll för den nationella, regionala och kommunala kompetensförsörjningen och ökar möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet.

Centerpartiet vill stärka förutsättningarna för personer med intellektuell funktionsnedsättning att studera på till exempel universitet eller högskola. Det finns i dag inget samlat regelverk för eftergymnasiala studier för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Vi vill att förutsättningarna för en anpassad högskola utreds. En del i en sådan i utredning torde vara att se över om yrkeshögskolans uppdrag kan breddas.

Centerpartiet anser vidare att döva medborgare ska ha samma rättigheter och möjligheter som övriga medborgare att utbilda sig, omskola sig eller byta yrkesbana. Statens ansvar för att tillgodose en jämlik tolktjänst inom eftergymnasial utbildning bör därför utredas.

Slutligen vill Centerpartiet förbättra valideringen av utländska examina. Det finns fortfarande inte något effektivt och systematiskt sätt att inventera vilka kompetenser, inte minst i bristyrken, som finns hos nyanlända. Det är viktigt att denna kunskap hos nyanlända akademiker och experter inte förslösas utan identifieras och att möjligheter skapas att så snabbt som möjligt kunna använda dessa kompetenser i produktivt arbete. Det behövs en förbättrad och effektiviserad inventering av nyanländas kompetenser, en effektiviserad valideringsprocess och ökade möjligheter till komplettering och tillvaratagande av en utländsk examen.


Anf. 115 Camilla Hansén (MP)

Fru talman! Alla behövs på svensk arbetsmarknad. Med hög arbetslöshet och branscher som inte hittar sökande till sina tjänster behövs alla möjligheter att byta yrke eller öka sin kompetens inom det yrke man har. Fler behöver hitta sitt drömjobb i små och stora företag runt om i Sverige, i välfärden och i den gröna omställningen.

Vuxenutbildningen är en bärande komponent för det livslånga lärandet. Komvux erbjuder sfi, grundutbildningar och gymnasieutbildningar till dem som behöver stärka sin position på arbetsmarknaden. Särskilt viktiga är de yrkespaket som leder till olika branschcertifieringar samt såklart branschskolorna, som flera redan har nämnt och som vi har debatterat vid tidigare tillfällen. Branschskolorna får nu lägga ned, eftersom regeringen i fortsättningen inte finansierar dem.

Komvux är också en utbildningsform som öppnar dörren till högre studier för dem som vill gå den vägen lite senare. Möjligheten till validering av befintliga kunskaper är viktig för dem som vill bygga på gedigen yrkeserfarenhet från Sverige eller andra länder med vidare studier eller gå vidare i yrkeslivet.

Miljöpartiet vill se ett utbildningssystem som ger möjlighet till livslångt lärande. Det behöver vara flexibelt för att ge människor möjligheter att bidra med de yrkeskunskaper som behövs nu och dem som kommer att behövas i framtiden. Vad som kommer att krävas i framtiden är det inte riktigt självklart att vi vet just nu. Därför är det så viktigt med flexibiliteten och möjligheten att byta bana.

Vi vill att alla ska ges möjlighet att bidra i omställningen. Bygget av framtidens hållbara Sverige kommer att skapa tusentals arbetstillfällen. För att den mångfald av kompetens och erfarenhet som många redan besitter ska förvaltas på bästa sätt måste människor erbjudas möjlighet att vidareutbilda sig och omutbilda sig under hela yrkeslivet. När fossila verksamheter fasas ut bör staten skapa goda förutsättningar i hela landet för investeringar i grön industri och gröna innovationer, som genom klimatomställningen ger många nya gröna jobb. De här jobben behöver utföras av någon.

Fru talman! För att det verkligen ska vara möjligt att ställa om hela Sverige måste man kunna utbilda sig i hela Sverige. Här har lärcentrum en viktig roll för den nationella, regionala och kommunala kompetensförsörjningen. De ökar möjligheterna att bo, studera och arbeta i hela landet. Genom fortsatt utveckling av lärcentrum i hela landet blir utbildning tillgänglig för fler.

Fru talman! Miljöpartiet anser att regeringen borde lansera ett grönt kunskapslyft för att underlätta det teknik- och kompetensskifte som omställningen till en hållbar arbetsmarknad behöver. Det bör genomföras som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom bland annat vuxenutbildningen i syfte att motverka arbetslöshet, underlätta byte av jobb och ge möjlighet till hållbara jobb för unga. Men då går det inte an att göra som regeringen gör: finansiera ett tillägg till yrkeshögskolan genom att ta bort pengar från kompetenslyftet för klimatomställningen. Det är allt annat än grön omställning.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet vill att de ukrainare som omfattas av massflyktsdirektivet och har fått tillfälligt uppehållstillstånd ska omfattas av samma regler som asylsökande som beviljats uppehållstillstånd. De ska ha samma rätt till vård. De ska också ha rätt till boende i en kommun och till etableringsinsatser såsom etableringsersättning, svenskundervisning genom sfi och hjälp med att hitta arbete och utbildning. Vi måste göra det möjligt för människor att lära sig svenska, och det är någonting som många som kommer hit vill sätta igång med så fort de är här. Vi behöver göra det möjligt för alla.

Till skillnad från regeringen vill Miljöpartiet därför att man ska ha rätt till sfi. Det ska inte bara vara någonting som kommunerna kan erbjuda om de vill och i så fall få ersättning för. Många kommuner har redan tagit ansvar för att erbjuda detta, och det är såklart bra att de nu också får ersättning från regeringen. Men det vi vill är alltså att alla som kommer under massflyktsdirektivet ska ha rätt att lära sig svenska. Det hänger dock lite på hur man ser på helheten och systematiken. Den ersättning som nu ges för att erbjuda sfi till ukrainska flyktingar finansieras genom att man drar bort pengar från kommunersättningar till de kommuner som har tagit emot många flyktingar. Det är ju lite bakvänt. Då har man inte det systemtänk som behövs.

Vuxenutbildning

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till reservation 3 om utbildning för omställning och livslångt lärande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2023-04-27
Förslagspunkter: 17, Acklamationer: 14, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. Utbildning för omställning och livslångt lärande

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1643 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 29,

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 1 och 6 samt

      2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) yrkande 9.
      • Reservation 1 (S)
      • Reservation 2 (C)
      • Reservation 3 (MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S094013
      SD630010
      M60008
      C00204
      V19014
      KD16003
      MP00162
      L13003
      Totalt171943747
      Ledamöternas röster
    2. Behov av utbildning inom vissa områden

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:686 av Kadir Kasirga (S),

      2022/23:848 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 32,

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 68,

      2022/23:906 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9,

      2022/23:936 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 5,

      2022/23:964 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3,

      2022/23:972 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 60,

      2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 57,

      2022/23:1123 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 2,

      2022/23:1124 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 19,

      2022/23:1488 av Marianne Fundahn m.fl. (S),

      2022/23:1706 av Johan Andersson m.fl. (S) och

      2022/23:2133 av Johan Andersson m.fl. (S).
      • Reservation 4 (SD)
      • Reservation 5 (C)
    3. Tillgång till utbildning genom lärcentrum

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 13.
      • Reservation 6 (S, C, MP)
    4. Kvalitet och organisation inom komvux

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1025 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 11 och

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 3 och 5.
      • Reservation 7 (S)
      • Reservation 8 (SD)
    5. Utbildningen inom komvux

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 63 och 91 samt

      2022/23:1025 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 12.
      • Reservation 9 (SD)
      • Reservation 10 (C)
    6. Förutsättningar för yrkesvux

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 59, 62 och 65,

      2022/23:901 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 19,

      2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 43 och

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2, 4 och 7.
      • Reservation 11 (S)
      • Reservation 12 (C)
    7. Nationella sammanhållna yrkesutbildningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 14 och

      2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 41.
      • Reservation 13 (C)
    8. Kombinationsutbildningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 64,

      2022/23:905 av Anders W Jonsson m.fl. (C) yrkande 39,

      2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 7 och

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 8.
      • Reservation 14 (S)
      • Reservation 15 (C)
    9. Särskild utbildning för vuxna (särvux)

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1025 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 14.
      • Reservation 16 (SD)
    10. Utformningen av sfi

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1025 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 13,

      2022/23:1623 av Martina Johansson (C) yrkandena 1 och 2,

      2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 6 och

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 9.
      • Reservation 17 (S)
      • Reservation 18 (SD)
      • Reservation 19 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 18 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S109313
      SD063010
      M60008
      C00204
      V20004
      KD16003
      MP16002
      L13003
      Totalt1266311347
      Ledamöternas röster
    11. Sfi-peng till utbildningsanordnare

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 5.
      • Reservation 20 (C)
    12. Rätt till sfi

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:1230 av Tony Haddou m.fl. (V) yrkande 24 och

      2022/23:1469 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 1.
      • Reservation 21 (C, MP)
      • Reservation 22 (V)
    13. Utbildningens dimensionering inom yrkeshögskolan

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 66,

      2022/23:1672 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 43 och

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 10.
      • Reservation 23 (S)
      • Reservation 24 (C)
    14. Utveckling av yrkeshögskolan

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:85 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 3,

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 57 och 58,

      2022/23:1165 av Anna-Belle Strömberg och Peder Björk (båda S),

      2022/23:1625 av Martina Johansson (C),

      2022/23:2001 av Johanna Rantsi och Sten Bergheden (båda M) yrkande 2,

      2022/23:2004 av Johanna Rantsi (M) yrkandena 1 och 2 samt

      2022/23:2129 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 11 och 12.
      • Reservation 25 (S)
      • Reservation 26 (V)
      • Reservation 27 (C)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 26 (V)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S009413
      SD630010
      M60008
      C00204
      V02004
      KD16003
      MP15012
      L13003
      Totalt1672011547
      Ledamöternas röster
    15. Eftergymnasial utbildning för personer med intellektuell funktionsnedsättning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:194 av Anne-Li Sjölund (C) och

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 82 och 92.
      • Reservation 28 (S, C)
    16. Tolkstöd inom eftergymnasial utbildning

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 88.
      • Reservation 29 (C)
    17. Validering

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2022/23:335 av Rickard Nordin (C) yrkande 11,

      2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 8 och

      2022/23:2171 av Elin Söderberg m.fl. (MP) yrkande 11.
      • Reservation 30 (C)
      • Reservation 31 (MP)