Malin Danielsson (L)

Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag som berör civilsamhället, trossamfund och folkhögskolor i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om statliga stöd, utvärdering av demokrativillkoren, en central databas över statsbidrag till civilsamhället, ett nationellt företrädarregister för föreningar och sammanslagning av myndigheter.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i många av de områden som förslagen handlar om.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

13, 81 minuter

Justering

2025-04-10

Datum

2025-04-17

Bordläggning

2025-04-23

Debatt

2025-04-24

Beslut

2025-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om litteratur, språk och konstarter, bland annat med hänvisning till redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om scenkonstens villkor, bibliotek, svenska språkets ställning, nationella minoritetsspråk och litteratur.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

15

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

8, 61 minuter

Justering

2025-03-25

Datum

2025-04-04

Bordläggning

2025-04-09

Debatt

2025-04-10

Beslut

2025-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024 som rör tillgång till kultur och kulturskaparnas villkor. Förslagen handlar exempelvis om tillgång till kultur, kultur för unga och kulturskaparnas villkor.

Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

13

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

28, 100 minuter

Justering

2025-03-25

Datum

2025-04-04

Bordläggning

2025-04-09

Debatt

2025-04-10

Beslut

2025-04-23

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag om äldreomsorg i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om äldreomsorgens organisation och funktion, hälso- och sjukvård inom äldreomsorgen och äldreomsorgens personal.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 93 minuter

Justering

2025-02-25

Datum

2025-02-26

Bordläggning

2025-03-12

Debatt

2025-03-13

Beslut

2025-03-19

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om stöd till personer med funktionsnedsättning i motioner från den allmänna motionstiden 2024.

Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, habilitering, hjälpmedel och bilstöd.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

20

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

36, 116 minuter

Justering

2025-02-25

Datum

2025-03-10

Bordläggning

2025-03-12

Debatt

2025-03-13

Beslut

2025-03-19

Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster.

Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.

Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.

Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.

Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-14

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2025-01-30

Datum

2025-01-30

Bordläggning

2025-02-10

Debatt

2025-02-11

Beslut

2025-02-13

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Motion till riksdagen 2024/25:1481 av Malin Danielsson och Cecilia Rönn (båda L) En riksrevision för kommunerna Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en riksrevision för kommunerna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Riksrevisionen är en oberoende myndighet

Inlämnad

2024-10-02

Förslag

1

Datum

2024-10-02

Utskottsberedning

2024/25:KU16

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:984 av Malin Danielsson L Södertörns infrastruktur och tillväxt Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Säkerställ och påskynda Tvärförbindelse Södertörn Förbered för en förlängning av Spårväg syd Ny passage över Södertälje kanal Stockholm Norvik hamn och väg 225

Inlämnad

2024-09-30

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:988 av Malin Danielsson (L) Digitalt bank-id för personer med funktionsnedsättning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa möjligheten för personer med funktionsnedsättning att använda digitala betalningslösningar och tillkännager

Inlämnad

2024-09-30

Förslag

1

Datum

2024-09-30

Utskottsberedning

2024/25:TU12

Motion till riksdagen 2024/25:985 av Malin Danielsson (L) Stoppa bluff-sms Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att stoppa bluff-sms och tillkännager detta för regeringen. Motivering Bluff-sms blir allt vanligare. I vissa fall utger sig bedragaren för att

Inlämnad

2024-09-30

Förslag

1

Datum

2024-09-30

Utskottsberedning

2024/25:TU12

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:987 av Malin Danielsson m.fl. (L) Möjligheternas Stockholm Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Stockholm nationell tillväxtmotor Stockholm nationellt innovationsområde Sverigeförhandling om välfärdens digitala infrastruktur Förbättrad rörlighet för ökad tillväxt Långsiktig

Inlämnad

2024-09-30

Förslag

6

Datum

2024-09-30

Utskottsberedning

2024/25:FiU26 2024/25:KU13 2024/25:MJU19 2024/25:NU10 2024/25:SoU22 2024/25:TU5

Riksdagsbeslut

(6 yrkanden): 6 avslag

Riksdagen riktar två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det ena gäller ledsagning för personer med synnedsättning och det andra handlar om schablonbeloppet för assistansersättning.

Riksdagen anser att regeringen bör se över förutsättningarna för avgiftsfri ledsagning för personer med synnedsättning. Regeringen bör även se över förutsättningarna för att reglera insatsen ledsagning i en särskild lag.

Riksdagen vill också se ändringar som gäller schablonbeloppet för assistansersättning, bland annat att regeringen årligen bör redovisa hur beloppet har räknats fram. Riksdagen anser även att regeringen snarast bör tillsätta en utredning med målet att ta fram en långsiktigt hållbar finansieringsmodell för assistansersättningen som bättre tar hänsyn till olika utförares faktiska kostnader.

Riksdagens förslag om tillkännagivanden kom i samband med att cirka 90 förslag i motioner om stöd till personer med funktionsnedsättning från allmänna motionstiden 2023 behandlades.

Riksdagen föreslår att riksdagen säger nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete. Förslagen handlar bland annat om rättigheter och levnadsvillkor för personer med funktionsnedsättning, tolktjänst och bilstöd.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

18

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

40, 111 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-11

Debatt

2024-06-12

Beslut

2024-06-12

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 29 ärenden som innehåller anmälningar från riksdagsledamöter. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden och statsråds tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren och sedan avslutade riksdagen ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

37, 238 minuter

Justering

2024-05-30

Bordläggning

2024-06-07

Debatt

2024-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändring i brottsbalken och antog som vilande regeringens förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen.

Ändringarna innebär att bestämmelserna om hets mot folkgrupp förtydligas. Förtydligandena innebär bland annat att förnekelse av Förintelsen och vissa andra internationella brott uttryckligen kriminaliseras.

Förslagen innebär även att enskilda personer i skyddade grupper ska ges skydd, målsägandestatus och rätt till skadestånd.

Lagändringarna i brottsbalken börjar gälla den 1 juli 2024. Ändringarna i tryckfrihetsförordningen sa riksdagen ja till som vilande och de ska börja gälla den 1 januari 2027. Eftersom delar av förslagen gäller en ändring i tryckfrihetsförordningen, en grundlag, krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2024-05-16

Bordläggning

2024-05-21

Debatt

2024-05-22

Beslut

2024-05-22

Riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda en fråga om valbarhet och folkbokföring.

Riksdagen anser att det inte bör vara möjligt för en person som kandiderat i flera kommuner att ändra sin folkbokföring på eller i anslutning till valdagen i syfte att bli valbar och invald.

Tillkännagivandet gjordes i samband med behandlingen av cirka 40 förslag i motioner om valfrågor från allmänna motionstiden 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om valsedelssystemet, väljare med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning och incidentrapportering.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2024-05-02

Bordläggning

2024-05-07

Debatt

2024-05-08

Beslut

2024-05-15