Jessica Wetterling (V)

Motion till riksdagen 2024/25:3352 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:104 Internationell verkställighet i brottmål 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär att samtycke från den dömde ska krävas

Inlämnad

2025-03-11

Förslag

2

Datum

2025-03-11

Utskottsberedning

2024/25:JuU28

Riksdagen säger nej till cirka 40 motionsförslag som rör frågor om val. Motionerna har lämnats in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om valsedelsystemet, åtgärder för ökat valdeltagande, sänkt rösträttsålder och personröster.

Riksdagen hänvisar dels till tidigare ställningstaganden i riksdagen, dels att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

15

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

7, 40 minuter

Justering

2025-02-20

Datum

2025-02-20

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. I rapporten ger EU-kommissionen en lägesbild över arbetet med att skydda och stärka de demokratiska institutionerna och värdena inom EU. Rapporten innehåller uppgifter om situationen i EU som helhet, och i enskilda medlemsländer. Alla medlemsländer får i rapporten rekommendationer om vad landet kan göra för att bättre efterleva rättsstatens principer.

Riksdagen understryker vikten av respekten för grundläggande rättigheter och rättsstaten. Riksdagen värdesätter kommissionens arbete med att stärka och försvara rättsstatsprincipen och konstaterar att den årliga rättsstatsrapporten har kommit att spela en central roll i arbetet med att upprätthålla rättsstatsprincipen, inte minst genom att rådets rättsstatsdialog utgår från rapporten.

Riksdagen ser positivt på att EU, enligt kommissionen, i dag är bättre på att upptäcka, förebygga och ta itu med problem inom rättsstatsprincipens område än vad man var för fem år sedan. Men rapporten visar också att det finns allvarliga brister på samtliga områden som granskats av kommissionen.

Riksdagen ser med oro på de problem som finns i flera medlemsländer och poängterar vikten av att fortsätta arbetet med att stärka respekten för rättsstatens principer inom hela EU.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2025-02-13

Datum

2025-02-14

Bordläggning

2025-02-25

Debatt

2025-02-26

Beslut

2025-02-26

Fråga 2024/25:800 Hat och hot mot samer av Jessica Wetterling (V) till Justitieminister Gunnar Strömmer (M) I veckan går årets rally-VM i Umeå av stapeln. För många är rallyt ett uppskattat evenemang och en riktig folkfest för alla med motorintresse. Men det som sker i kölvattnet av rally-VM är också en påminnelse om

Inlämnad

2025-02-14

Svarsdatum

2025-02-26

Besvarare

Justitieminister Gunnar Strömmer (M)

Riksdagen sa ja till ett förslag om att låta en utredning se över förutsättningarna för att säkerställa genomförandet av sammanträden i kammaren och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Riksdagen sa också nej till cirka 40 förslag om riksdagens arbetsformer i motioner från den allmänna motionstiden 2024 och hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.

Förslagen handlar bland annat om riksmötets öppnande, placeringen i riksdagens plenisal, motionsrätten, en utredning om oppositionens ställning samt riksdagsledamöternas ekonomiska villkor.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

17

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 44 minuter

Justering

2025-01-30

Bordläggning

2025-02-10

Debatt

2025-02-11

Beslut

2025-02-13

Motion till riksdagen 2024/25:3334 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:93 Kamerabevakning i brottsbekämpning och annan offentlig verksamhet utökade möjligheter och ett enklare förfarande Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 3 Regeringens förslag 4 Vänsterpartiets

Inlämnad

2025-02-06

Förslag

10

Datum

2025-02-06

Utskottsberedning

2024/25:JuU27

Riksdagsbeslut

(10 yrkanden): 10 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3323 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:80 Stärkt skydd för vissa förtroendevalda och en tydligare intern kontroll i kommuner och regioner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag

Inlämnad

2025-02-04

Förslag

2

Datum

2025-02-04

Utskottsberedning

2024/25:KU19

Motion till riksdagen 2024/25:3324 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:92 Preskription av avlägsnandebeslut och vissa frågor om återreseförbud 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår förslaget om strängare preskriptionsregler (avsnitt 4.1 i propositionen). Riksdagen avslår förslaget om

Inlämnad

2025-02-04

Förslag

3

Datum

2025-02-04

Utskottsberedning

2024/25:SfU17

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Riksdagen sa nej till 25 förslag i motioner om offentlighet, sekretess och integritet från den allmänna motionstiden 2023 och 2024. Förslagen handlar till exempel om informationsutbyte mellan myndigheter och kommuner, handel med personuppgifter, personlig integritet och digital marknadsföring.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2025-01-16

Datum

2025-01-16

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Beslut

2025-01-22

Konstitutionsutskottet har gjort en uppföljning av riksdagens tillämpning av subsidiaritetsprincipen under 2023.

En subsidiaritetsprövning innebär en prövning av lagförslag från EU. Prövningen görs i EU-ländernas nationella parlament.

Under 2023 subsidiaritetsprövade riksdagen totalt 132 förslag och lämnade sju motiverade yttranden till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Miljö- och jordbruksutskottet, finansutskottet, näringsutskottet och trafikutskottet prövade tillsammans nästan 60 procent av förslagen. Förslagen gällde bland annat harmonisering av lagstiftning inom EU som rör den inre marknaden, miljöpolitik, transportpolitik och etableringsrätt.

Skatteutskottet, justitieutskottet, utbildningsutskottet, trafikutskottet och miljö- och jordbruksutskottet har yttrat sig inom ramen för uppföljningen. Yttrandena innehåller iakttagelser bland annat om utvecklingen inom olika politikområden och om hur utrymmet för nationella åtgärder inom olika politikområden har påverkats till följd av förslag från EU.

Utskottet noterar att kommissionen i sin årsrapport 2023 om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna endast räknar med fem av sju motiverade yttranden som riksdagen lämnade under 2023. Någon förklaring till detta lämnas inte i rapporten. Utskottet anser att kommissionen borde ha redovisat skälen till varför man inte räknar med två av riksdagens motiverade yttranden.

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2024-12-10

Datum

2024-12-18

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Motion till riksdagen 2024/25:3291 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:65 Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen 1  Innehållsförteckning 2 Förslag till riksdagsbeslut 3 Inledning 4 Regeringens förslag 5 Vänsterpartiets ställningstagande 5.1 En ny lag om uppgiftsskyldighet 5.2 Informationsdelning

Inlämnad

2024-12-12

Förslag

1

Datum

2024-12-12

Utskottsberedning

2024/25:JuU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3287 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:59 En modern straffrättslig preskriptionslagstiftning 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:59 i den del som handlar om att alla brott med livstids fängelse i straffskalan undantas från preskription.

Inlämnad

2024-12-11

Förslag

4

Datum

2024-12-11

Utskottsberedning

2024/25:JuU22

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): 4 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Motion till riksdagen 2024/25:3271 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:51 Hemlig dataavläsning mot allvarliga brott 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med en brottskatalog som specificerar vid vilka av de grövsta

Inlämnad

2024-11-26

Förslag

7

Datum

2024-11-26

Utskottsberedning

2024/25:JuU21

Riksdagsbeslut

(7 yrkanden): 7 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3263 av Tony Haddou m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:49 En ny ordning för asylsökandes boende. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma

Inlämnad

2024-11-19

Förslag

3

Utskottsberedning

2024/25:SfU11

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Motion till riksdagen 2024/25:3242 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:37 Biometri i brottsbekämpningen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:37 i den del som handlar om att det ska vara tillåtet att använda automatiserad ansikts- och fingeravtrycksjämförelse i

Inlämnad

2024-10-29

Förslag

2

Datum

2024-10-29

Utskottsberedning

2024/25:JuU18

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Fråga 2024/25:312 Oseriösa aktörer i begravningsbranschen av Jessica Wetterling V till Socialminister Jakob Forssmed KD SVT har under våren 2024 granskat drygt 300 företag som arbetar med begravningar eller bouppteckningar. Granskningen visar att 40 dödsbon har blivit lurade på runt 15 miljoner kronor, i kontakt med fem

Inlämnad

2024-10-23

Svarsdatum

2024-10-30

Besvarare

Socialminister Jakob Forssmed (KD)

Motion till riksdagen 2024/25:3227 av Gudrun Nordborg m.fl. V med anledning av prop. 2024/25:20 Anonyma vittnen 1  Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2024/25:20 Anonyma vittnen. 2  Inledning I en demokratisk rättsstat är det av central betydelse att förtroendet för myndigheterna i rättskedjan

Inlämnad

2024-10-15

Förslag

1

Utskottsberedning

2024/25:JuU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag