Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Betänkande 2023/24:SoU11

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
3 april 2024

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel(pdf, 540 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2023/24:11 Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Beslut

Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11)

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 54

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-02-29
Justering: 2024-03-07
Trycklov: 2024-03-13
Reservationer: 18
Betänkande 2023/24:SoU11

Alla beredningar i utskottet

2024-01-23, 2024-01-30, 2024-02-29

Nej till motioner om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel (SoU11)

Socialutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 100 förslag i motioner om bland annat alkohol, narkotika och tobak från den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om den svenska alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet samt narkotikapolitiken.

Utskottet hänvisar bland annat till pågående arbete.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2024-03-20
Debatt i kammaren: 2024-03-21
Stillbild från Debatt om förslag 2023/24:SoU11, Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Debatt om förslag 2023/24:SoU11

Webb-tv: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Johan Hultberg (M)
Anf. 134 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Utrikesutskottet spurtade i debatten. Jag ber om ursäkt för att jag kom inhastande här för att delta i den viktiga debatten om alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel.

Betänkanden i riksdagen bär ofta krångliga namn, och det är inte alltid man förstår vad ärendet handlar om. Men i det här fallet är det väldigt tydligt. Betänkandet heter Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel, och det är precis vad betänkandet handlar om. Klart och tydligt!

Jag ska nu, fru talman, försöka vara lika klar och tydlig om Moderaternas position i dessa frågor. Av tidsskäl kommer jag dock bara att ha möjlighet att göra några nedslag.

Att dessa frågor är oerhört viktiga är mitt första klara besked. Tyvärr tycker jag inte att frågorna har fått den uppmärksamhet som de förtjänar i den svenska offentliga debatten.

Inte minst gäller det narkotikapolitiken och beroendevården. Jag är därför glad att dessa frågor har flyttats upp på den politiska dagordningen, bland annat tack vare vårt gemensamma arbete i socialutskottet under förra mandatperioden. Vi lyckades sätta ljuset på Sveriges skrämmande höga narkotikarelaterade dödlighet liksom på den anknytande frågan om samsjuklighet. Med samsjuklighet åsyftas i detta sammanhang när personer både lider av beroendesjukdom och har en annan psykiatrisk diagnos.

För att minska Sveriges mycket höga narkotikarelaterade dödlighet, för att helt enkelt rädda liv, krävs en lång rad av åtgärder och reformer. Vi behöver utveckla det förebyggande arbetet så att färre fastnar i missbruk och beroende. Vi behöver växla upp det skadereducerande arbetet, och vi behöver inte minst stärka beroendevården avseende både innehåll och tillgänglighet.

Konkret har vi moderater bland annat drivit på för ökad tillgång till överdosantagonisten naloxon, införandet av en nationell överdosstrategi och stärkt tillgång till vård inklusive LARO, det vill säga läkemedelsassisterad behandling vid opioidberoende.

Många av de idéer och förslag som vi moderater har fört fram finns nu med i Narkotikautredningens slutbetänkande, som har titeln Vi kan bättre! - och precis så är det, fru talman. Vi kan bättre. Sverige kan så otroligt mycket bättre. Nu har kommuner, regioner och så klart regeringen ett viktigt arbete att ta utredningens förslag och ambitioner vidare.

En viktig men svår och komplex fråga är också att säkerställa att personer med missbruksproblematik och beroendesjukdom ges en sammanhållen vård och behandling. Samsjuklighetsutredningens förslag är viktiga för att förverkliga denna tydliga ambition från regeringen.

Fru talman! När det gäller alkoholpolitiken har jag och Moderaterna länge drivit på för en ordentlig utvärdering av den svenska alkoholpolitiken. Vi behöver utvärdera hur dagens alkoholpolitik fungerar och hur de olika styrmedlen levererar, om de är effektiva eller ej, i syfte att kunna forma framtidens politik.

Därför är jag glad att regeringen i februari tillsatte en utredning med just detta uppdrag men också med ett betydligt bredare uppdrag att se hur nuvarande system för uppföljning av folkhälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att kompletteras med hälsoekonomiska analyser. Detta är utmärkt. För att nå resultat måste vi beräkna kostnaden för olika påverkbara riskfaktorer för ohälsa liksom kostnaden och effekten av olika insatser. Det är grundläggande för en resultatinriktad politik som ger goda hälsoeffekter men också valuta för pengarna för skattebetalarna.

Ett område där jag hoppas att regeringen inom kort kan leverera resultat är i frågan om gårdsförsäljning.

Jag tycker att det är alldeles fantastiskt att se framväxten av ett stort antal dryckesentreprenörer runt om i Sverige som skapar jobb, stärker besöksnäringen och faktiskt också bidrar till att utveckla den svenska alkoholkulturen.

Vi har som befolkning rört oss i en positiv riktning bort från berusningsdrickande till en betydligt mer ansvarsfull och måttlig konsumtion. Denna positiva utveckling är bland annat tack vare Sveriges dryckesentreprenörer, som nu förtjänar bättre förutsättningar att utveckla sina verksamheter. Därför är gårdsförsäljning viktigt.

Fru talman! Jag vill också ta upp tobaks- och nikotinpolitiken.

Vi anser att det är viktigt med en politik som gör tydlig åtskillnad mellan olika produkters skadlighet och som fokuserar på det förebyggande arbetet och på att reducera skador. Därför behövs ett nytt övergripande mål för ANDTS-politiken och en ny ANDTS-strategi.

Nu tittar en utredning på en mycket lång rad av frågor inom tobaks- och nikotinområdet. Det är två frågor som utredaren tittar på som jag särskilt vill lyfta fram.

Den ena är frågan om att förbjuda och bestraffa langning av tobak och nikotinprodukter. Att förbjuda langning är en viktig del i att skydda barn och unga.

Den andra frågan jag vill lyfta fram är att utredningen ska analysera om det bör införas en reglering av högsta tillåtna nikotinhalt. Detta var något som vi moderater lyfte fram när den rödgröna regeringen i förra mandatperioden lade fram sin proposition om hårdare regler för nya nikotinprodukter. Då sa vi nej till att införa klåfingriga förslag om smakförbud. I stället framhöll vi behovet av att utreda begränsningar avseende högsta tillåtna nikotinhalt i tobaksfria nikotinprodukter.

Fru talman! Smak är inte skadligt. Nikotin, däremot, är både beroendeframkallande och hälsovådligt. Därför är det bra att frågan om att begränsa nikotinhalten nu utreds, särskilt i ljuset av att nikotinhalten i det vita snuset många gånger är flerfaldigt högre än i traditionellt snus.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Jesper Skalberg Karlsson (M).

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 135 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Johan Hultberg för att han hastade hit för att hålla sitt anförande så att vi fick lyssna på detsamma.

Förra året, fru talman, ägnade jag hela mitt anförande åt frågan om gårdsförsäljning. Vidare ställde jag frågor om det till de olika ledamöterna från Tidöpartierna.

Vi har i dag en kraftig majoritet i den här församlingen för att införa gårdsförsäljning - om man kan tro på vad partierna sa i valrörelsen. I så fall står både Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna och förstås Centerpartiet bakom frågan om gårdsförsäljning. Det är en fråga som vi i Centern har drivit under snart 20 års tid, men under tiden har vi fått fler och fler anhängare.

I december 2021 var den tredje utredningen om gårdsförsäljning färdig. I juni 2022 var remissrundan klar. I oktober 2022 tillträdde den här regeringen, och nu befinner vi oss i mars 2024. Sista dagen för inlämnande av propositioner för vårterminen inföll nyligen, och vi kan konstatera att det inte kom någon proposition om gårdsförsäljning den här våren heller.

Eftersom alla partier i samarbetet och även Centerpartiet i kammaren står bakom gårdsförsäljning undrar man naturligtvis vad det är som tar sådan tid. Varför kommer det inte en proposition från regeringen om gårdsförsäljning? Utredningen innehöll både välgrundade analyser och färdiga förslag till författningsändringar. Så min fråga är: Vad är det som tar sådan tid?

Johan Hultberg (M)
Anf. 136 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Jag vill tacka ledamoten Bergenblock för hans ihärdiga engagemang för införande av gårdsförsäljning. Det är ett engagemang som förenar oss två och våra partier. Moderaterna är precis som Centerpartiet väldigt angelägna om att vi ska genomföra denna reform som är så viktig inte minst för svensk landsbygd, för de dryckesentreprenörer som jag berömde i mitt anförande och för möjligheten att skapa jobb och utveckla dessa viktiga näringar.

Det som är utmanande med gårdsförsäljning är att förutsättningen för den breda majoritet som Bergenblock redovisar och hänvisar till i sitt anförande är att gårdsförsäljning ska införas samtidigt som Systembolagets monopol bevaras. Då blir det genast EU-rättsligt mycket svårare. Jag känner mig, precis som ledamoten Bergenblock, otroligt trygg med att detta är möjligt, som utredningen också visade.

Det blir tyvärr inte alls en så tillåtande och generös modell som jag och Moderaterna hade önskat. Den modell som utredningen föreslår innehåller begränsningar gällande volym och hur stor en producent får lov att vara men också begränsningar av volymen vid varje försäljningstillfälle. Jag hade önskat att den typen av begränsningar inte behövdes, men det gör de uppenbarligen för att systemet inte ska anses utmana EU-rätten och komma i konflikt med det undantag Sverige har som möjliggör monopolet.

Detta är det långa men också det korta svaret på ledamotens fråga om varför det dröjer. Den EU-rättsliga analysen och beredningsarbetet i samband med den har fortsatt på Socialdepartementet. Jag är lika otålig som ledamoten Bergenblock. Jag sparkar ofta ministern på smalbenen och hoppas att frågan ska komma framåt. Jag känner mig trygg med att det snart kommer att komma ett förslag till lagrådsremiss i ärendet.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 137 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag är ingen våldsam person, men jag skulle ändå vilja uppmana ledamoten att sparka något hårdare på det där smalbenet så att vi kan komma framåt i denna fråga.

Jag förstår av det som ledamoten säger att det finns en viss splittring mellan regeringspartierna - möjligen mellan dem som är för respektive emot i denna fråga - helt oberoende av vad de sa i valrörelsen, då alla var för införande av gårdsförsäljning.

Det är ingen tvekan om att det finns utmaningar. Två stora bitar tas upp i utredningen: folkhälsoaspekten och frågan om detaljhandelsmonopolet. Vad gäller folkhälsoaspekten konstaterar man i utredningen att det kommer att ha minimal påverkan på folkhälsan. Vad gäller frågan om detaljhandelsmonopolet går man igenom detta väldigt noggrant och konstaterar att detaljhandelsmonopolet inte utmanas av den form av rätt restriktiv gårdsförsäljning som föreslås i utredningen.

Därmed blir det, fru talman, lite svårt att förstå varför man på Socialdepartementet ska behöva sitta och älta denna fråga och utreda samma sak om och om igen. Det som behövs nu är ett lagförslag, en notifiering till EU-kommissionen om att detta är på gång och därefter en proposition på riksdagens bord. Det kommer inte att bli bättre för att man väntar.

Man kommer från regeringens sida till slut att bli tvungen att göra ett ställningstagande. Jag och många med mig väntar ihärdigt på detta, inte minst småskaliga producenter av alkoholhaltiga drycker, konsumenter och människor ute på Sveriges landsbygd som ser att detta är en möjlighet till utveckling av näringsverksamhet på landsbygden.

Därför avslutar jag inte med en fråga utan med en uppmaning: Se till att få fart på denna fråga så att vi kan få gårdsförsäljning i Sverige till slut!

Johan Hultberg (M)
Anf. 138 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Ledamoten Bergenblock behöver inte vänta på regeringens ställningstagande. Regeringen har varit väldigt tydlig med att vi ska införa gårdsförsäljning. Statsministern har lyft det i sin regeringsförklaring, och flera ministrar har uttalat att detta är en fråga som är viktig för regeringen och att ett lagförslag kommer. De mer detaljerade frågorna om varför det färdiga förslaget dröjer får snarare riktas till ansvarig minister, som ansvarar för beredningen av ärendet.

Jag känner mig trygg med att det kommer att komma en lagrådsremiss i närtid. Vi är flera representanter för Tidöpartierna som tillsammans bland annat har skrivit en debattartikel där vi är tydliga med att vi ser framför oss att ett förslag ska kunna träda i kraft under 2025. Det är med denna ambition som jag och Moderaterna enträget jobbar vidare för att få fram ett färdigt förslag som kan vinna brett stöd här i riksdagen och också kan accepteras av EU-kommissionen.

Jag och ledamoten Bergenblock, Moderaterna och Centerpartiet, är överens om att gårdsförsäljning är en viktig reform för att skapa bättre förutsättningar för Sveriges dryckesentreprenörer, för besöksnäringen och inte minst för landsbygden. Det är just därför jag naturligtvis kommer att fortsätta driva på för att ett sådant här förslag ska komma fram.

Karin Sundin (S)
Anf. 139 Karin Sundin (S)

Fru talman! Vi ska nu under någon timme debattera frågor som rör folkhälsa. Jag tror att vi politiker egentligen är ganska överens om att vi vill att alla människor ska kunna leva långa och friska liv och kunna göra sina egna, kloka livsval.

När det gäller alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter och spel är vi nog också överens om att det går att förebygga ohälsa och andra problem. Debatten handlar om hur vi gör detta på bästa sätt. Vi har redan fått en inblick i hur man i olika partier resonerar kring dessa frågor.

Jag tänker att de frågor vi behöver ställa oss är:

Hur mycket gemensamt ansvar ska vi ta i det förebyggande arbetet, och hur mycket ska vi överlämna till individerna själva?

Hur hjälper vi barn och ungdomar till hälsosamma vanor?

Hur ska vi förhålla oss till de starka ekonomiska krafter som tjänar pengar på att individer gör val som inte gynnar vare sig deras egen hälsa eller folkhälsan?

Hur ska vi lagstifta för att kommuner och myndigheter ska kunna arbeta så effektivt som möjligt med sina uppdrag?

Hur ska vi på bästa sätt kroka arm med civilsamhället, exempelvis idrottsföreningar och andra organisationer som varje dag gör ovärderliga insatser för folkhälsan?

Hur ska vi ge sjukvården de bästa förutsättningarna för att arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande och för att kunna bota och lindra när man har blivit sjuk?

Fru talman! Ställda inför de många frågorna ska vi inte glömma bort att politiska beslut gör skillnad och att det under det år som har gått sedan vi senast stod här i kammaren och diskuterade dessa frågor har kommit flera goda nyheter som kan vägleda oss framåt i detta arbete.

En god nyhet är att Systembolaget fortsätter vara det företag som svenska folket har allra störst förtroende för, enligt Medieakademin. Detta visar tydligt att svenska folket står bakom den restriktiva alkoholpolitiken och att Systembolaget klarar den väldigt svåra balansgång det innebär att å ena sidan tillhandahålla ett brett sortiment av alkoholhaltiga drycker till konsumenterna och å andra sidan begränsa alkoholens skadeverkningar.

Det Systembolaget gör skulle inget annat företag kunna göra. Företag som drivs av vinstintresse vill förstås att kunden ska handla, gärna lite mer, även om det inte behövs. Företag som drivs av vinstintresse har inget intresse av att informera om att de produkter de säljer faktiskt inte är bra för kundens hälsa.

Från Socialdemokraternas sida menar vi att alla förslag som hotar att undergräva Systembolagets ställning och Sveriges möjligheter att självständigt styra utvecklingen på det alkoholpolitiska området bör genomföras med väldigt stor försiktighet.

En annan god nyhet under året är det som ledamoten Johan Hultberg precis var inne på, nämligen att Narkotikautredningen har lämnat sitt slutbetänkande, med den uppfordrande rubriken Vi kan bättre!

Betänkandet innehåller förslag för ett effektivare narkotikaförebyggande arbete och förslag för en reformerad och moderniserad missbruks- och beroendevård. Det är reformer som behövs, och vi hoppas att regeringen har för avsikt att ta narkotikautredningen hit till riksdagen för beslut. Tyvärr är det ju i princip tomt på Socialdepartementets lista över planerade propositioner.

Det är också goda nyheter att Läkemedelsverket häromdagen godkände att naloxon får säljas receptfritt på apotek. Det är ett läkemedel som snabbt häver effekten av en överdos. Men det räcker inte. Ska dödsfallen till följd av överdoser minska måste naloxon bli tillgängligt för fler än bara för dem som själva går in och köper en ampull på apoteket. Enligt läkemedelslagen får man inte dela den vidare. Lagen måste ändras så att fler, inte minst de som jobbar i verksamheter där de dagligen möter missbrukare med risk för överdoser, får tillgång till naloxon.

Detta var goda nyheter. Men som politiker kan vi inte blunda för nyheter om sådant som hotar att försämra den svenska folkhälsan. En sådan sak är att Tyskland nu legaliserar cannabis. Det innebär att tillgången till cannabis ökar kraftigt i Sveriges geografiska närområde. Det ger vind i seglen för dem som vill tillåta cannabis i Sverige, men skadeverkningarna av cannabisbruk får ingen större uppmärksamhet.

En annan dålig nyhet är att den dramatiska ökningen av nya nikotinprodukter också fortsätter. Det är inte bra. Däremot är det bra att fler uppmärksammar hälsoriskerna med de här produkterna och vill att man ska utreda en begränsning av nikotinhalten.

Det är också bra om vi genomskådar argumenten om att vitt snus och e-cigaretter skulle vara en svensk väg för att få folk att sluta röka eller att sluta använda brunt snus. Det är få vanerökare eller genomsnittliga användare av brunt snus som träffas av Tiktok-reklamen för vitt snus med smaken "blushy berry" i strassbeströdd dosa. Det vita snuset marknadsförs mot en ung målgrupp som inte är och inte på många år har varit några storkonsumenter av tobak. I bakgrunden finns samma gamla tobaksindustri som har uppfunnit nya sätt att tjänar pengar på sin tobak genom att utvinna rent nikotin ur den.

Vi socialdemokrater menar att målet för politiken måste vara att fler helt ska avstå från tobaksanvändning och att också användningen av tobaksfria nikotinprodukter ska minska.

Slutligen, fru talman, är det bra att vi i dag har en bredare diskussion om spelberoende. Vi har fått nya rapporter om hur nätkasinon försöker få dem som redan spelar väldigt mycket att spela lite till och att betala lite mer. Det behöver vi följa. Men vi hör också de allt tydligare larmen om att andra former av spelande vid datorn också skapar beroenden, liksom sociala medier. Det behöver vi politiker följa eftersom vi också kan se att det finns en risk för att det leder till eller förstärker annan ohälsa.

Fru talman! Jag står förstås bakom alla Socialdemokraternas yrkanden i det här ärendet, men för att vinna tid yrkar jag bifall bara till reservation 2 om den svenska alkoholpolitiken.

Leonid Yurkovskiy (SD)
Anf. 140 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Det som gläder mig så mycket i den här debatten är att vi verkar ha väldigt mycket gemensamt över partigränserna. Det är väldigt positivt, men det finns såklart vissa frågor där vi inte håller med varandra.

Det vi från Sverigedemokraterna reagerar på när det gäller Socialdemokraternas politik på området är inte minst snusfrågan, som ledamoten var inne på i slutet av sitt anförande.

Socialdemokraterna föreslår ju att regeringen ska vidta åtgärder som medför att fler personer helt avstår från tobaksanvändning och användning av tobaksfria nikotinprodukter. Rent konkret har detta inneburit förslag om smakförbud. Det har man föreslagit både i motioner och i propositioner som har avslagits.

Det som Socialdemokraterna föreslår kan tyvärr få konsekvenser även här. Som vi ser det finns det en anledning till att Sverige ligger så bra till när det gäller det låga antalet lungcancerfall och att vi har så få rökare. Cancer är ju bland det värsta man kan få som är relaterat till nikotinprodukter.

Min fråga är: Ser Socialdemokraterna något problem med att deras politik förstör incitamentet att byta från en mer skadlig nikotinprodukt till en betydligt mindre skadlig produkt? Statistiken som jämför Sverige med andra länder visar ju ändå att det uppenbarligen är något som vi gör helt rätt här. Samtidigt ska jag lägga till att den totala nikotinanvändningen inte är avsevärt lägre här, utan den ligger någonstans på medelnivå.

Karin Sundin (S)
Anf. 141 Karin Sundin (S)

Fru talman! Den skillnad som ledamoten redogör för när det gäller cancerfall och hälsorelaterade problem här i Sverige som har att göra med rökning är äldre än det vita snuset. Den är effekten av många års restriktiv tobakspolitik.

Sedan många år finns det väldigt bra rökavvänjningsprodukter på den svenska marknaden som många rökare har fått hjälp av. Det är förstås också riktigt att en del använder brunt snus för att sluta röka.

Men jag kan inte förstå att det vita snusets tillskyndare inte ser att det vita snuset inte marknadsförs som rökavvänjningsprodukter. Man använder detta som ett argument i den politiska diskussionen, men man marknadsför det mot unga människor - i stor utsträckning flickor - som inte har använt brunt snus tidigare, och de röker inte heller i särskilt stor utsträckning.

Det är inte medelålders manliga snusare man når med strassbeströdda dosor och smaker som "peach" eller hallon. Det är inte de som är målgruppen. I stället är det reklam som är nischad mot unga människor med unga influencers. Det är dem som man marknadsför dessa produkter mot.

Jag tycker att man skulle kunna våga erkänna att det handlar om att tobaksindustrin har stora ekonomiska intressen att tjäna pengar på sin produktutveckling i stället för att hyckla om att det är tobaksavvänjningsprodukter vi talar om.

Leonid Yurkovskiy (SD)
Anf. 142 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att något som vi från Sverigedemokraternas sida kan hålla med om är frågan om marknadsföring. Vi är helt klart beredda att se över den potentiellt aggressiva marknadsföringen mot barn.

Men jag kan inte hålla med i smakfrågan. För det första ser jag inte riktigt logiken i att det skulle vara smakerna som lockar till nikotinprodukterna i och med att finns så många nikotinfria alternativ som förmodligen är mycket godare, till exempel godis, tuggummi eller vad det nu kan vara.

För det andra ifrågasätter jag om unga skulle ha en avsevärt annan smak än vuxna när det gäller vad man tycker är gott. Jag tror inte att det finns något belägg för det. Direkta godissmaker kanske är lockande för riktigt små barn, men det är ju inte de som är målgruppen utan snarare möjligen relativt unga tonåringar. Att de skulle lockas mer av en smak som Hubba Bubba än mentol eller någon annan mer klassisk smak tror jag inte riktigt på.

Vi säger inte att detta är en avvänjningsprodukt. Vi säger att det är ett viktigt alternativ till rökning. Om man då vill att den positiva trenden i Sverige ska fortsätta bör det rimligtvis även fortsätta att komma fler och bättre alternativ som lockar fler bort från rökningen.

Vi ska självfallet arbeta för att fler inte ska börja med nikotin alls, och där är vi som sagt villiga att se över sådant som gäller marknadsföring, nikotintak, åldersgränser och så vidare. Men om ni ocialdemokrater vill fortsätta på den positiva trenden, varför vill ni göra utbudet sämre och dämpa de relativt sett positiva incitament som finns på marknaden?

Karin Sundin (S)
Anf. 143 Karin Sundin (S)

Fru talman! Det handlar inte primärt om smakerna - det är en kvasidiskussion. Smakerna är en del i frågan om hur man marknadsför dessa produkter. Det är en del i det faktum att dessa produkter vänder sig till en målgrupp som inte i första hand kommer att använda dem för att sluta med tobaksprodukter.

Smakerna har i många avseenden en precis träffsäkerhet gentemot en ung målgrupp. Jag delar inte riktigt uppfattningen att smakpreferenserna inte skiljer sig åt mellan olika befolkningsgrupper. Men, som sagt var, det är inte den stora frågan.

Den stora frågan är hur dessa produkter - på det sätt som de marknadsförs och under det regelverk som de verkar - faktiskt når fram till ungdomar, som börjar använda dem utan att de har rökt och utan att de har använt brunt snus.

Det är bra med många bra vägar för att kunna sluta använda brunt snus och cigaretter. Det är fantastiskt bra att vi har beforskade och beprövade rökavvänjningsprodukter som sedan decennier säljs på vartenda apotek i landet. De är effektiva. De är bra. Dem kan man använda.

Den som i vuxen ålder tänker att vitt snus kanske kan vara sättet att sluta med den bruna prillan under läppen ska naturligtvis kunna använda det. Men det är inte så dessa produkter används. Det är inte de personerna som är målgruppen. Det är bara ett politiskt argument, och det är hyckleri.

Dan Hovskär (KD)
Anf. 144 Dan Hovskär (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Kristdemokraterna står för en solidarisk, folkhälsobaserad och restriktiv svensk narkotika- och alkoholpolitik. Alla människor ska kunna växa upp och leva utan risk för att skadas på grund av eget eller andras bruk av alkohol, narkotika, dopningsmedel eller tobak eller spel om pengar.

Vi värnar Systembolagets försäljningsmonopol samt en aktiv prispolitik med punktskatter för alkohol, som gör alkohol dyrare än andra drycker, för att på så sätt främja måttfulla alkoholvanor. Tillsammans med ett starkt förebyggande arbete kan dessa insatser minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar, som är omfattande, likaså de relaterade hälsoekonomiska kostnaderna.

Inom primärvården ska beroendefrågan vara en naturlig del i vårdens ansvar för folkhälsoarbetet.

Jag är mycket glad över att socialminister Jakob Forssmed i veckan kunde meddela att naloxon inom kort ska kunna säljas receptfritt på svenska apotek. Det kommer att rädda liv. Att tillgängliggöra naloxon genom receptfrihet är ett viktigt steg i regeringens arbete för att minska narkotikarelaterade dödsfall. Läkemedelsverket har beslutat att bevilja en ansökan från ett företag som levererar naloxon som nässprej för receptfri försäljning. Sverige blir då ett av de första länderna i Europa där detta är möjligt. Detta är en mycket bra och livsavgörande åtgärd.

Fru talman! Effektivare hälsoinsatser genom hälsoekonomiska analyser är viktiga, tycker vi kristdemokrater. Vi ställer oss även positiva till en ANDTS-strategi. Därför fick i februari 2024 en särskild utredare uppdraget att lämna ändamålsenliga förslag på hur nuvarande uppföljningssystem i fråga om hälsopolitiken kan vidareutvecklas genom att kompletteras med hälsoekonomiska analyser.

Syftet är att kunna följa utvecklingen av samhällets kostnader för påverkbara riskfaktorer för ohälsa samt att kunna utvärdera större satsningar inom folkhälsopolitiken och kunna påvisa nyttan av dessa för både enskilda och samhället.

Fru talman! Alla nikotinprodukter är starkt beroendeframkallande och påverkar hjärnans utveckling hos barn och unga. Nikotinprodukterna kan skada foster under graviditet, och de kan ha negativa effekter på bland annat hjärta och kärl.

I den första större mätningen avseende tobaksfritt eller vitt snus konstaterade CAN att användandet är lika vanligt bland kvinnor som bland män samt att det är allra vanligast bland personer i åldern 17-29 år.

Undersökningen visar att många ungdomar börjar använda tobaksfritt snus utan att ha använt tobak eller andra nikotinprodukter tidigare. Detta tyder på att tobaksfritt snus delvis når nya grupper, vilket innebär en ny folkhälsoutmaning. Barn och unga löper större risk för skador av nikotinbruk. Man behöver alltså börja titta på särskilda förebyggande insatser för denna grupp och på insatser för deras anhöriga.

Den ökande användningen av tobak och nikotinprodukter bland barn och ungdomar är oroande. Vi behöver titta på ytterligare åtgärder. Det är angeläget att på något sätt stoppa denna utveckling och att värna barns rätt till frihet från nikotin och tobak.

Alkohol kan vara en källa till glädje och njutning men också till stora kostnader. Sjukdom, brott och olyckor kan relateras till alkohol. Detta beräknas i dag kosta vårt samhälle över 100 miljarder kronor per år. Men bakom kostnaderna finns också mängder av människoöden.

Kristdemokraterna vill ha ett narkotikafritt samhälle och arbetar för att stoppa alla tendenser till drogliberalisering. Insatserna ska främst riktas mot dem som profiterar på narkotikan, smugglare och försäljare. Det behövs ett förebyggande arbete, en bra vård och behandling om man har fastnat i missbruk och en brottsbekämpande insats från tull och polis. Hittills har samhället ofta legat steget efter, men nu är det på väg att till viss del komma i kapp. Vi ger inte upp kampen mot den trend som vi ser.

Fru talman! Sveriges narkotikapolitik behöver utvecklas. Dödligheten måste minska. Vården måste bli bättre. Arbetet med att minska såväl tillgången som efterfrågan måste bli mer effektivt. Stigmatiseringen av människor som har en beroendesjukdom måste minska, helst upphöra.

Allt oftare hör vi om de enkla insatserna, som påstås lösa problemen. Den gyllene biljetten till ett samhälle där betydligt färre råkar illa ut på grund av narkotika finns helt enkelt inte. Lösningen ligger snarare i att vi ser till att förstå hur komplex verkligheten är. Det handlar om att skruva i lagstiftning, tillämpning, förebyggande metoder och samordning inom vård och behandling tills vi ser ett bättre resultat. Där måste vi hålla i och fortsätta att göra våra insatser.

Leonid Yurkovskiy (SD)
Anf. 145 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Politik kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel med pengar är intressant att diskutera. Det är sådana saker som är viktiga på så sätt att de direkt påverkar människors liv och ibland faktiskt kan förstöra människors liv fullständigt. I värsta fall kan de leda till död, något som tyvärr fortfarande är alltför vanligt. Det är därför väldigt glädjande att vi ändå kan se en ganska stor enighet i denna kammare, inte minst mellan Tidöpartierna.

Något som sällan förstör liv är snus och andra rökfria nikotinprodukter. Tvärtom kan de vara en räddning för många som ska ur sitt beroende av cigaretter. Här är det väldigt viktigt att Sverige antar en stark skademinimeringsprincip.

Vi har nämligen partier som vill driva på ett smakförbud för tobaksprodukter. Sedan har vi det eviga EU som vi måste försvara oss mot. De vill bland annat kontrollera vilka produkter som ska få säljas men också miniminivåer för beskattning.

Värt att nämna är också ANDTS-strategin eftersom vi fortfarande verkar efter den gamla strategin där man mer eller mindre jämställer cigaretter och snus. Det finns som bekant ett tillkännagivande om en ny ANDTS-strategi, och vi ser behov av att ro detta i land.

Sverigedemokraterna är väldigt glada över att vi höjde punktbeskattningen på cigaretter och sänkte den på snus. Det är en skatteväxling för folkhälsan och en tydlig skillnad mot vad den föregående regeringen gjorde. Vi måste värna om alternativen till rökningen just ur ett skademinimeringsperspektiv. Vi i Sverige har per capita EU:s lägsta rökartal samtidigt som, vilket jag också nämnde tidigare, vår samlade konsumtion av tobaks- och nikotinprodukter ligger på genomsnittet i EU. Detta tyder på att vi gör någonting rätt.

Med detta sagt är nikotin långt ifrån något slags hälsoprodukt. Hälsofarorna är tvärtom väldigt väl belagda, och det är alarmerande, som flera har varit inne på tidigare, att inte minst fler unga väljer att bruka produkterna.

Sverigedemokraterna är därför öppna för att se över marknadsföringen som riktar sig till unga. Men vi är också öppna för att se över frågan om ett nikotintak för produkterna i fråga.

Vi tror inte att ett smakförbud skulle hjälpa. Det är något naivt att tro att det är smaken som driver de unga till nikotin. Sedan är det nog fel att tro att deras smakpreferenser skiljer sig avsevärt från de vuxnas.

Det är absolut ett värdigt mål att betydligt färre ska vara nikotinister i Sverige. Men den ambitionen får inte ske med mer rökning som resultat. Då är det helt kontraproduktivt.

Ett annat ämne är att antalet personer som vårdas för diagnosen spelberoende tyvärr har ökat under det senaste årtiondet. Statistiken är begränsad, men det bör ända vara någonting som fångar vår uppmärksamhet.

En hel del kan göras på marknadssidan i fråga om spelproblematiken. En konkret och viktig åtgärd som vi har vidtagit är såklart det omtalade kreditförbudet för spel med pengar. Det nya förbudet ska bland annat innebära att spel om pengar inte får betalas med kreditkort. På så sätt motverkar vi att personer hamnar i en svår skuldsättning som kan leda individen vidare ned i en negativ beteendespiral.

Situationen på spelmarknaden före omregleringen och den nya lagstiftningen var ohållbar. Vissa delar av marknaden var i händerna på oreglerade aktörer, och Sverigedemokraterna står bakom den modell med ett licenssystem som numera finns på plats på den svenska spelmarknaden. Det är också därför som vi är så måna om det som kallas för kanalisering, det vill säga andelen spelande som sker på licensierade spelbolag och som följer reglerna kring bland annat konsumentskyddsfrågor. Det är exempelvis förbjudet för spelbolag med svensk licens att erbjuda eller lämna kredit för insatser i spel. Men det kan också handla om marknadsföring, omsorgsplikt med mera.

Sedan ska jag ta upp dopning. Enligt Folkhälsomyndigheten har ungefär 1 procent av männen och mindre än en halv procent av kvinnorna i Sverige vid något tillfälle provat anabola androgena steroider, AAS. I Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings nationella skolundersökning svarar cirka 1 procent av eleverna i årskurs 9 och årskurs 2 i gymnasiet att de någon gång har provat anabola steroider. Nu verkar mängden användare vara mer eller mindre stabil över årtiondena, men det skulle inte förvåna mig om vi kommer att se en ökning sett till ett kulturellt skifte.

Även om det finns mer information än någonsin på internet är det också fler än någonsin som är brukare och som tjänar pengar på att glorifiera denna anabola livsstil på internet. Det är miljontals visningar för videor där man mer eller mindre normaliserar detta eller åtminstone framställer anabola steroider som ett rimligt alternativ förutsatt att det faller inom individens estetiska mål.

Dödliga överdoser kan förekomma. Vanliga biverkningar är svår acne, höjt blodtryck, ökat kolesterol, höjt blodvärde, leverskador och fertilitetsproblem. Allvarliga hjärt- och kärlsjukdomar förekommer också, liksom bröstkörtelförstoring hos män. Då talar vi inte om muskler utan om det som kan liknas vid kvinnliga bröst. Jag tror inte att det är den avsedda effekten för de allra flesta.

Här vill jag också göra ett medskick om att vi kanske behöver få en bättre uppfattning om statistiken och vara beredda på att behovet av en ganska omfattande informationskampanj kan uppstå.

Sist, men inte minst, ska jag ta upp narkotikan. Sverige har misslyckats när det gäller narkotika. Beroende- och narkotikasituationen behöver därför kartläggas, och man behöver på ett övergripande och djupgående sätt utreda hur det ser ut i Sverige. Detta gjorde Brottsförebyggande rådet delvis i sin rapport Narkotikamarknader. Där estimerade man att den svenska narkotikamarknaden årligen omsätter mellan 3,7 och 9,2 miljarder kronor. Det är såklart enorma summor. Därför anser vi att en genomtänkt och tydlig strategi kring narkotika behövs.

Framtidens narkotikapolitik ska baseras på den senaste forskningen med ett fokus på skademinimering snarare än ideologi. På så sätt skapar vi en konkret och effektiv lagstiftning som i förlängningen räddar liv.

Som tidigare nämnts har regeringen gett besked om att naloxon inom kort kommer att säljas receptfritt på svenska apotek. Det tycker vi är bra. Det är också en konkret åtgärd för att minska de narkotikarelaterade dödsfallen.

Fru talman! Vi står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9, som handlar om att kartlägga den nuvarande narkotikasituationen i Sverige.

I detta anförande instämde Jonas Andersson (SD).

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 146 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Jag vill lyfta fram de människor som i vårt samhälle varje dag i sitt arbete eller ideellt arbetar med att stötta och hjälpa de människor som på ett eller annat sätt har hamnat i ett beroende av det som vi debatterar i dag. Det kan vara alkohol, narkotika eller spel.

För egen del har jag genom mitt yrkesverksamma liv i civilsamhället arbetat nära dessa grupper. Civilsamhället där jag kommer från är mer ett kodord för kyrkan. Men för sakens skull vill jag tillägga att det finns fler civilsamhällesorganisationer än kyrkor. Det finns fina idrottsföreningar och fina Röda Korset- och Rädda Barnen-organisationer som gör stora insatser.

Men just dessa människor som bryr sig om andra - som inte ger upp, som tar hem andra människor och erbjuder dem tak över huvudet och mat på bordet och som orkar när livet misslyckas om och om igen för individer i missbruk - finns fortfarande där. De är envisa. När deras vänner, myndigheterna och till och med familjen till den som har hamnat i missbruk kanske har gett upp finns dessa personer där i sitt arbete eller ideellt och fortsätter att stötta och hjälpa. Dessa hjältar, som engagerar sig och arbetar med baksidorna av bruket av framför allt alkohol, finns i vårt land.

När det handlar om detta ämne tänker jag ofta på just barn som lever i hem där båda eller ena föräldern har ett missbruk. Det finns så mycket statistik som visar hur många de är, vilka de är och hur de upplever att vara i en sådan miljö. Men vi vet framför allt att de är alldeles för många.

Mot bakgrund av detta vill jag säga några ord om Systembolaget. Det spelar stor roll var dessa butiker finns, hur många de är, när de har öppet och hur de utövar sin försäljning. Till och med vilket varv man går i butiken spelar roll för hur mycket man har med sig när man går därifrån. Det spelar också roll att som ung få visa legg. Varför spelar det roll? Jo, för de människor som drabbas av alkoholens baksidor, bland andra barn, spelar det roll. Det spelar roll att vi har ett systembolag i vårt land. Det finns de som påstår att det inte spelar roll, men då undrar jag om de har levt och vandrat nära och stöttat och hjälpt dem som drabbas och vet hur de tänker, fungerar och beter sig när de förstör både sitt och andras liv genom sitt missbruk.

Så över till gårdsförsäljning. Det är något som regeringen arbetar med att ta fram förslag om. I ljuset av det jag har sagt hittills finns här en öppning för Sverige att pröva att införa gårdsförsäljning och se om det håller även EU-rättsligt, och jag är övertygad om att detta kommer att prövas till sin spets. Varför? Jo, för att småskalig, hantverksmässigt producerad öl, vin och cider från den gård där vindruvorna eller äpplena odlas ska kunna få säljas i begränsad omfattning. Det spelar roll för en sundare alkoholkultur att vi gör detta, och det spelar roll för landsbygden och producenten.

I den narkotikautredning som nyligen presenterades fanns förslag om naloxon, något som inom en snar framtid äntligen kommer att säljas receptfritt på apotek. Det är ett motmedel mot opioider som räddar liv vid en överdos. Det är mycket välkommet att detta läkemedel får större spridning i vårt samhälle.

Samma narkotikautredning innehåller en rad olika förslag med fokus på förebyggande arbete, skadereducering och god vård vid skadligt bruk eller beroende av narkotika. Liberalerna delar uppfattningen att skadereducering och lågtröskelverksamhet måste få en större plats inom hälso- och sjukvården men även i samhället i stort. Även Samsjuklighetsutredningen presenterade liknande föreslag.

Därför har Liberalerna föreslagit att en region ska inrätta ett så kallat brukarrum i forskningssyfte. Ett brukarrum är en plats där personer med skadligt beroende kan inta narkotika som de själva köpt och tagit med, utan att riskera ett polisiärt ingripande. Brukarrum leder inte till ökad användning av narkotika eller risktagande, enligt studier som Narkotikautredningen hänvisar till. Däremot visar forskningen tydliga fördelar med brukarrum. Det minskar överdosrelaterade skador och osäkra användarbeteenden, underlättar vård och stöd för personer som använder narkotika och avlastar akutsjukvården. Den som behöver hjälp måste få vård snabbt, och ett brukarrum kan vara ett viktigt steg på vägen.

Den som blir beroende av narkotika förlorar först och främst sin frihet, och många människor far illa. Vi behöver tänka om i Sverige. Målet är att rädda liv, förhindra lidande och öka människors värdighet. Vi behöver en socialpolitik och en hälso- och sjukvård som är grundad på kunskap och beprövad erfarenhet. När alla andra har gett upp och när ingen längre bryr sig om huruvida en missbrukare lever eller dör ska samhället finnas där. Ett brukarrum kan då bli just den plats där livet vänder, och det är värt allt.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 147 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Det gläder mig att Jakob Olofsgård, precis som Johan Hultberg tidigare, tar upp frågan om gårdsförsäljning i sitt anförande och att det finns en förväntan på att detta ska införas. Men varför nöjer sig Tidöpartierna med en förväntan i stället för att gå från ord till handling? Frågan är utredd tre gånger, och den senaste utredningen innehåller väl avvägda bedömningar, bland annat vad gäller den EU-rättsliga biten och detaljhandelsmonopolet. Trots att det finns färdiga författningsförslag i utredningen dröjer regeringens proposition.

Av moderaten Johan Hultbergs inlägg kunde man ana att regeringspartierna inte är helt samstämmiga. Den debattartikel som bland andra Jakob Olofsgård undertecknade var rätt minimalistisk i sitt uttryck, men där sades ändå att man har ambitionen att införa gårdsförsäljning.

Jag funderar på hur engagerad man egentligen är i detta med tanke på tiden det tar att genomföra det. Vad är det som tar så lång tid med införande av gårdsförsäljning i Sverige, och varför får vi ingen proposition?

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 148 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Den utredning ledamoten hänvisar till innehöll mycket, även förslag om en mer begränsad form av gårdsförsäljning. Den saknade dock ett perspektiv, nämligen vad som händer när en utländsk producent stämmer Sverige för detta i en EU-domstol. Att det perspektivet inte fanns med var en brist. Jag känner väl till utredningen eftersom vi tillsammans med Centerpartiet föreslog densamma. Konsekvensen av detta är att det dröjer. Det tar tid att gå igenom det här extra noga, för vi är väldigt angelägna om att kunna genomföra detta och vill inte riskera att förslaget måste dras tillbaka.

Jag är övertygad om att ledamoten liksom vi värnar om de småskaliga producenterna och inte vill att de ska förlora sin plats på Systembolaget, där merparten av deras försäljning sker. Frågar man vilken småskalig producent som helst är de oerhört angelägna om att behålla Systembolaget som en försäljningskanal för sina produkter.

Det bekymrar mig att den centerpartistiske ledamoten inte är mer angelägen om de småskaliga producenterna utan tycker att detta kan ske förhastat och lite lättvindigt. Det riskerar ju att dra undan benen på de småskaliga producenterna. Min fråga tillbaka blir därför: Hur tänker ledamoten där?

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 149 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för klargörandet.

Jag har rätt mycket kontakt med olika småskaliga producenter i landet om just gårdsförsäljning, och jag kan konstatera att ingen tycker att denna fråga hanteras förhastat. Däremot anser väldigt många att denna fråga dras i långbänk av sittande regering och Sverigedemokraterna och att man inte vågar komma till skott för att man är så orolig för vad följderna kan bli att det som redan är utrett åter måste utredas och utredas i detalj efter detalj.

Fru talman! Till slut måste man ändå våga komma till ett beslut. Det går inte att bara skjuta en fråga framför sig och säga att vi ska utreda den lite till för att vi är så osäkra på vad vi egentligen vill och vad som blir konsekvenserna av det.

Självklart ska de lokala producenterna ha samma möjlighet som i dag att försälja sina varor via det lokala sortimentet på Systembolaget. Det har emellanåt förekommit en del skrämselpropaganda från Systembolagets sida om att man skulle göra förändringar, men så får naturligtvis inte ske. Alla vi som står bakom gårdsförsäljningen står självklart bakom att Systembolaget ska vara kvar.

Det är klart att det är noga med hur den här lagstiftningen ser ut. Men det som i dagsläget oroar rätt många av dem som väntar på att detta ska införas är det som ledamoten nämnde om att det finns ett förslag om en mer begränsad gårdsförsäljning. Ska jag tolka ledamotens tidigare anförande som att det är den vägen regeringen har tänkt att gå? Då är det många småskaliga producenter som kommer att bli oroliga över vad detta egentligen blir för lag i slutändan.

Jakob Olofsgård (L)
Anf. 150 Jakob Olofsgård (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten för klargöranden och ytterligare frågor. Jag kan bara säga att jag inte delar ledamotens bild av vad de småskaliga producenterna förmedlar. Det framförs här att de först och främst vill att det blir av. Men de har faktiskt lite mer tålamod här, fru talman, än vad ledamoten verkar ha.

Från min företrädare i de här frågorna och kring alkoholfrågor i synnerhet, Barbro Westerholm, fick jag med mig att politik är ett maratonlopp. Det gäller att hålla i och hålla ut för att det ska bli bra. Det är det vi vill, att det ska bli bra.

Fru talman! Det som däremot bekymrar mig är att ledamoten går upp och tar repliker som enbart handlar om gårdsförsäljning. Jag hade hoppats på en replik kring hur vi ska förebygga alkoholskador eller hur vi ska minimera skadorna för alla de barn som drabbas av baksidorna av alkoholskadorna. Ingenting av detta verkar intressera Centerpartiet, utan man är mest intresserad av att lyfta fram näringen först.

Liberalerna sätter barnen först; vi sätter dem som drabbas först. Därför tar det lite tid, och det behöver ta tid. Jag tycker att de här barnen är värda lite mer tid. Men det verkar inte Centerpartiet tycka. Risken att bli av med Systembolaget, som vi har byggt vår folkhälsa kring, verkar inte bekymra Centerpartiet. Jag misstänker att man från Centerpartiet inte vill se det här i framtiden över huvud taget.

Det ska bli intressant att höra anförandet från den centerpartistiska ledamoten här efteråt och se hur mycket han lyfter fram av det förebyggande arbetet för att hjälpa och stötta barnen och de drabbade och inte bara tänker näring och pengar kring alkohol.

Maj Karlsson (V)
Anf. 151 Maj Karlsson (V)

Fru talman! Alkohol är ingen vanlig vara, vilket innebär att vinstintressen och konkurrens ska hållas borta från handel med alkohol. Vi måste behålla den hyfsat restriktiva alkoholpolitiken, som har sin grund i ett folkhälsoperspektiv och som är solidarisk i stället för egoistisk.

Vi har kunnat se alkoholpopulistiska utspel från högern. Deras väg är en farlig väg att gå. Specifikt Centern verkar vara en ivrare av en alkoholpolitik som inkluderar en extrem tillgänglighet där Systembolagets roll är hotad.

Att tillåta gårdsförsäljning av alkoholdrycker vid sidan av Systembolaget skulle självklart innebära ett avsteg från den systematiska och sammanhållna alkoholpolitik vi har haft i Sverige och den strategi som de facto varit väldigt framgångsrik under mycket lång tid.

Vi vill ha en solidarisk och ansvarsfull alkoholpolitik som innebär att tillgängligheten på alkohol ska vara begränsad genom höga skatter, ett starkt Systembolaget och restriktiva regler för privatinförsel. Alkohol är ett av våra största folkhälsoproblem och orsakar bland annat cancer, neuropsykiatriska sjukdomar, hjärt- och kärlsjukdom, skrumplever och skador genom olycksfall. Ju mer alkohol som konsumeras, desto större blir skadorna.

Generellt vet vi i Sverige väldigt lite om vissa skador av alkohol. Inte minst finns det behov av en kunskapshöjning när det gäller den ökade risken att drabbas av cancer vid alkoholkonsumtion. Det är ett samband som få är medvetna om. Här behövs mer information.

Vänsterpartiet anser därför att det offentliga behöver ta ett större ansvar för att förmedla kunskap till befolkningen vad gäller alkoholkonsumtionens inverkan på hälsan, såsom den ökade risken för cancer. Vi vill se att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att ta fram en nationell informationsinsats om alkoholkonsumtionens inverkan på hälsan. Vi vill se en utredning med uppdrag att ta fram förslag på en långsiktig plan med åtgärder för att motverka alkoholens skadeverkningar, till exempel att ta fram förslag på hälsotexter på alkoholprodukter.

Jag yrkar därför bifall till reservation 7.

Fru talman! Skadorna av alkohol drabbar inte bara den som dricker. Det kanske inte högern har tänkt på. Barn till beroende föräldrar far mycket illa. Vart fjärde barn som växer upp i familjer med beroendeproblem går till exempel ut grundskolan utan gymnasiebehörighet. Det är dubbelt så många som i andra familjer.

Att misslyckas i skolan är en tydlig indikation på en ökad risk för beroende. Den enskilt största förebyggande insatsen är en fungerande jämlik förskola och skola där målet är att samtliga elever går vidare från grundskolan till gymnasiet.

Barns rätt till eget stöd när de växer upp i ett hem med beroende är en fråga om jämlikhet. Stödet till barn och unga upp till 18 år som är anhöriga i familjer där en förälder eller en annan vuxen i barnets direkta närhet har missbruksproblem eller psykisk sjukdom varierar över landet. I dag får barnen förlita sig på projekt som kommer och går.

Vänsterpartiet har tidigare lyft behovet av ändrad lagstiftning i syfte att barn i familjer med beroende och psykisk ohälsa ska ha rätt till egen hjälp. Endast en bråkdel av barn i familjer med missbruk får delta i stödverksamhet. Det är inte rimligt.

För Vänsterpartiet är det viktigt att barns och ungas rätt till en lättillgänglig, jämlik och likvärdig hälso- och sjukvård stärks. Vi vill att regeringen tillsätter en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur regioner och kommuner ska utveckla det förebyggande arbetet för unga i riskzonen för missbruk och psykisk ohälsa.

Fru talman! Tobaksfabrikanterna är duktiga på att ta fram nya lönande koncept. Vänsterpartiet anser att det inte bör vara tillåtet att använda tillsatser av smakämnen som gör tobaksfritt snus attraktivt för barn, unga och icke-rökare.

Det tobaksfria smaksatta nikotinsnuset lanserades 2016 och är den vanligast förekommande produkten bland de tobaksfria nikotinprodukterna. Vi vill att regeringen ger lämplig myndighet i uppdrag att utreda ett eventuellt förbud av smaksatt tobaksfritt snus på liknande premisser som när det gäller förbudet av smaksatta tobaksprodukter.

Fru talman! Sist men verkligen inte minst: Vänstern har gått i fronten för en narkotikapolitik som utgår från forskning och evidens. Vi har gått längst fram för krav på sprututbyte, skademinimerande insatser, jämlik hälsa för beroende och bättre vård och behandling samt för att utreda avkriminalisering av det egna bruket.

Under perioden 2006-2019 ökade dödligheten i läkemedels- och narkotikaförgiftning med 79 procent. Men 2018 vände kurvan nedåt. Under pandemiåren 2020 och 2021 sågs lägre siffror, men förra året skedde i stället en uppgång till 860 dödsfall. Det är svårt att se det som ett mått på en lyckad narkotikapolitik. Drabbade är mammor, pappor, barn, systrar, bröder, vänner och den döde själv - ett förlorat liv.

Stigmatiseringen och utsattheten har ökat. Narkotikapolitiken håller inte längre ihop. Jämfört med hur det ser ut i andra EU-länder är Sverige i dag ett land där många dör på grund av narkotika. Personer med missbruk stigmatiseras och behandlas som brottslingar i stället för att få den vård de behöver. Den svenska narkotikapolitiken måste därför ändras.

Nu väntar vi på propositionerna efter Samsjuklighetsutredningen och Narkotikautredningen. Vad händer på Socialdepartementet? Kommer ni loss? Kommer de fram?

Vi vill förändra narkotikapolitiken från en livsfarlig politik till en politik som gynnar de beroende och ger dem chanser till vård och behandling och till att överleva. Beroende är en sjukdom, och sjukdomar behandlas. Det kan börja med att mer frikostigt dela ut naloxon - det medel som gör att beroende som får en överdos snabbt kan få hjälp att överleva.

Det är hög tid att politiken ser till att den som lever med beroende ges ett anständigt liv.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 152 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 under punkt 1 om ANDTS-strategin.

I dag debatterar vi frågor som rör alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. Gemensamt för alla dessa områden är att den samlade politiken handlar om att motverka beroende och missbruk samt minimera direkta och indirekta skador med koppling till dessa områden.

Den ANDTS-strategi som antogs av regeringen 2022 tog ett bra grepp och lyfte fram många bra och relevanta åtgärder för såväl det förebyggande arbetet som vård och stöd. Ansvaret för genomförandet av strategin delas av många aktörer på alla nivåer i samhället. Mycket av det förebyggande arbetet ligger på våra kommuner och regioner att genomföra, men där har vi dessvärre under senare år kunnat se att man har minskat detta arbete eller resurserna för arbetet samtidigt som ansvaret för strategin har utökats.

Av denna anledning vill vi i Centerpartiet stärka kommunernas och regionernas förutsättningar att implementera ANDTS-strategin. Det har funnits ett uppdrag till Folkhälsomyndigheten att titta på detta område. Uppdraget slutredovisades i maj 2022, men sedan dess har ingenting hänt. När Tidöpartierna i sitt betänkande hänvisar till att det fortfarande bereds i Regeringskansliet två år senare förefaller det kanske inte som att man tar frågan på tillräckligt stort allvar.

Fru talman! Centerpartiet ser stora behov av att utveckla den svenska narkotikapolitiken. Framför allt handlar det om att ändra synen på den som hamnar i och lever i ett missbruk. Samhällets tidigare syn på missbruk som en form av självvalt självdestruktivt och antisocialt beteende håller på att förändras, och det välkomnar vi. Det är hög tid att slå fast att missbruk är en sjukdom och därmed ska behandlas som en sjukdom.

Som missbrukare ska man i första hand betraktas som sjuk och inte som kriminell. Av denna anledning ska beroendevården bygga på principen om skademinimering och ingenting annat. Från Centerpartiet välkomnar vi att samtliga regioner nu har etablerat eller påbörjat arbetet med att etablera sprututbytesprogram. Erfarenheterna av sådana verksamheter är goda. Vidare vill Centerpartiet utreda möjligheten till så kallade brukarrum i Sverige, på samma sätt som finns i Norge och Danmark i dag, i syfte att minska missbrukares utsatthet och förebygga överdoser.

Vi vet dessutom att majoriteten av alla narkotikamissbrukare har en bakomliggande psykisk eller somatisk sjukdomsbild, vilket uppmärksammats av Samsjuklighetsutredningen, som lämnade sitt slutbetänkande 2023. Ett av huvudförslagen för att skapa en sammanhållen vårdkedja är att flytta huvudmannaskapet för vården från socialtjänsten till sjukvården.

Det som vi alla väntar på nu är att Tidöpartierna ska återkomma till riksdagen med en proposition om det förslaget och många fler av de förslag som lyfts upp i Samsjuklighetsutredningens betänkande men också med många av de förslag som lyfts upp i Narkotikautredningens betänkande, som vi nu har tagit del av och som innehåller många kloka och bra förslag.

Fru talman! Den svenska alkoholpolitiken handlar om att minska alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. Detta står Centerpartiet fullt och fast bakom. Under de senaste 20 åren har alkoholkonsumtionen i Sverige minskat i stort sett från år till år, framför allt bland ungdomar. Synen på alkohol har förändrats över tid, och då finns det även anledning att titta på lagstiftningen. Mycket av innehållet i den nuvarande lagstiftningen bygger på en annan tid och ett annat samhälle. Därför finns det anledning att se över delar av lagstiftningen för att modernisera den och anpassa den till sin samtid.

På Centerpartiets stämma i Örebro i höstas förde vi en lång och ingående diskussion om den nuvarande 20-årsgränsen för inköp av alkohol på Systembolaget, och stämman landade i ett klart ställningstagande att det nu är tid att se över åldersgränsen och likställa den med myndighetsåldern.

Vi konstaterar att ungdomars riskbeteende kring alkohol har minskat väsentligt under de senaste 20 åren och att konsumtionen i dag ligger på historiskt låga nivåer. När så är fallet blir det svårt att försvara att åldersgränsen för att handla alkohol på Systembolaget ska skilja sig från den ålder då man blir myndig och får gå på puben, ta körkort, gifta sig eller för den delen bli riksdagsledamot eller statsminister i detta land.

Vidare vill vi se en modernisering av lagstiftningen för serveringstillstånd, där det i dag finns en uppsjö av detaljerade krav som inte längre fyller någon funktion.

Sist men inte minst, fru talman, vill jag lyfta upp frågan om gårdsförsäljning. Alla i denna kammare och förhoppningsvis de flesta av åhörarna vet att detta är en fråga som Centerpartiet har drivit under mycket lång tid, från början ensamma men sedan med allt fler anhängare. Om man får tro vad partierna sa i valrörelsen är det inte bara Centerpartiet som står bakom ett införande av gårdsförsäljning i Sverige utan även Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Tillsammans samlar vi 200 av 349 mandat i riksdagen. Så varför händer ingenting?

Utredningen var klar i december 2021, och nu är det mars 2024. Utredningen innehöll väl gjorda avvägningar och färdiga författningsförslag, så varför händer ingenting? Producenter och konsumenter har väntat länge nog på denna förändring. Det är dags för Tidöpartierna att även i denna fråga gå från ord till handling. Det är dags för regeringen att lägga en proposition på riksdagens bord.

Karin Sundin (S)
Anf. 153 Karin Sundin (S)

Fru talman! Det har nog inte undgått någon som lyssnar just nu att Christofer Bergenblock är gårdsförsäljningens främsta tillskyndare. Jag förstår att detta är av stort intresse för besöksnäringen och för många lokala producenter runt om i vårt land, och när vi lyssnar till debatten låter det väldigt idylliskt. Det är nästan så att vi hör fåren bräka i hagen bredvid och vinden susa i träden eller kornåkern.

Jag måste ändå fråga ledamoten Bergenblock: Hur tänker han kring det faktum att det i de allra flesta fall inte är den där idylliska gården det handlar om? De flesta lokala producenter ligger ju inte på landsbygden utan i städernas utkanter eller i tätorter.

Jag gissar att många av de lokala producenter som ledamoten Bergenblock talar om att han har besökt ligger i ett industriområde med gunnebostängsel runt omkring. Av de 800 försäljningsställen som utredaren identifierade som tänkbara ligger många just där, att jämföra med de 448 systembolagsbutiker som finns i landet.

Ledamoten säger att vi självfallet ska ha Systembolaget kvar, men då blir frågan om han inte är det minsta orolig för det som många remissinstanser varnar för, nämligen att detta aldrig kommer att godkännas av EU och att det kommer att innebära att vi bakvägen avskaffar det detaljhandelsmonopol som Centerpartiet säger sig vilja värna. Eller är detta kanske rent av en målsättning i sig, att avskaffa det bakvägen?

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 154 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag kan lugna ledamoten vad gäller Centerpartiets syn på Systembolaget, som jag tror att jag nämnde även i mitt anförande. Centerpartiet har ingen annan syn än att vi ska ha kvar Systembolaget i Sverige och att detaljhandelsmonopolet ska vara kvar.

Den utredning som gjordes om gårdsförsäljning var den tredje utredningen. Centerpartiet har stått bakom alla tre utredningarna, och man kan väl säga att de har förfinats i sitt uppdrag allteftersom. Förslagen i de två första utredningarna har inte heller Centerpartiet kunnat ställa sig bakom i slutändan, för det har funnits risker med dem. Det var tydligt att den tredje utredningen som genomfördes skulle ta fram ett förslag som väldigt tydligt var förenligt med ett bibehållet systembolag och detaljhandelsmonopol. Och det är just det som utredaren har levererat.

Det är också väldigt tydligt att man i utredningen har gått igenom den här frågan noga och tittat på EU-rätten och om det finns en risk för Systembolaget. Det är med stor sannolikhet så att när vi väl har en lagstiftning på plats kommer den att prövas av EU-domstolen. Då kommer vi att få reda på om lagstiftningen är hållbar. Men även om man skulle säga att lagstiftningen inte är hållbar betyder det fortfarande inte att Systembolagets monopol faller.

Jag vet att olika remissinstanser har gett olika svar på den här frågan. Det finns de som har varit för och de som har varit emot. Det är rätt traditionellt och vad man kunde förvänta sig av de olika remissinstanserna. Men det som vi står inför nu är att få fram en lagstiftning som vi kan notifiera för EU-kommissionen och därefter implementera och pröva rättsligt.

Karin Sundin (S)
Anf. 155 Karin Sundin (S)

Fru talman! Jag tycker att två saker är bra i ledamotens svar. Den ena är att Centerpartiet står starkt bakom Systembolagets detaljhandelsmonopol. Den andra är att han medger att det är en ganska stor spännvidd i remissinstansernas svar i den utredning som vi nu diskuterar och som ligger till grund för den tänkta reformen.

Jag tänker att vi åter behöver ställa de 800 försäljningsställen som man nu menar ska öppnas för personer att kunna handla alkohol från mot de 448 systembolagsbutiker som finns i landet.

Det finns remissinstanser som menar att det här är ett grundskott mot Systembolaget så som vi känner det i dag. Då behöver man än en gång betänka den brådska som uttrycks från Centerpartiets sida. Borde vi inte vinnlägga oss om att processen mot gårdsförsäljning sker på ett sådant sätt att det inte äventyrar monopolet och förutsättningarna för att Sverige ska kunna fortsätta förfoga över det som en huvudsaklig försäljningskanal? Det är ju trots allt, tänker jag och Socialdemokraterna, oerhört mycket viktigare än att man kan sälja alkohol rakt över disk på landsbygden eller i industriområden i våra tätorter.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 156 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Även om det handlar om ungefär 800 småskaliga tillverkare av alkoholprodukter i dag står de för en väldigt liten del av det som försäljs på Systembolaget i dag.

Det har gjorts beräkningar även i utredningen av i vilken mån detta skulle öka alkoholkonsumtionen eller alkoholförsäljningen i Sverige, och det är minimala nivåer man talar om. Det kommer att ske en viss förflyttning av försäljning från Systembolaget ut till gårdarna.

Den stora vinsten för tillverkarna är ofta de mervärden som finns i att man kommer ut till en sådan gård eller ett försäljningsställe. Eftersom det även innehåller krav på att man ska ha rundvisning eller någon annan form av aktivitet i samband med ett besök tror jag att det kommer att bli betydligt fler besökare och därmed betydligt mer försäljning på de ställen som ligger ute på landsbygden. Där kan det vara en gård där man hör de bräkande fåren i bakgrunden, som ledamoten efterlyste. Den kanske också erbjuder möjligheten att besöka en restaurang eller gårdsförsäljning av andra produkter. Man kan se hur det skulle kunna bildas kluster av verksamheter på landsbygden runt de här ställena. Det här är inte ett hot mot Systembolaget, även om det är många som försöker framställa det på det viset.

Det vi behöver nu är inte att vänta och vänta på att testa det här i verkligheten utan att från Centerpartiets sida trycka på regeringspartierna så att det någon gång blir verklighet.

Leonid Yurkovskiy (SD)
Anf. 157 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Jag förstår att Centerpartiet gärna hade fortsatt diskussionen om gårdsförsäljning, men jag tycker att vi byter ämne lite och pratar om lite andra alkoholfrågor.

Centerpartiet föreslår att åldersgränsen för köp på Systembolaget ska sänkas till 18 år. Jag ska naturligtvis inte leka dum, för jag förstår det logiska resonemanget att man vill vara konsekvent. Man talar exempelvis om att unga får köra bil, gifta sig och delta i val. Det är ju inte negativt. Vi vill ju ha ett högt valdeltagande och att folk ska hitta en partner att gifta sig med, och bilen är ett viktigt verktyg i livet och så vidare.

Man talar om den positiva trenden att ungdomar dricker mindre. Har Centerpartiet analyserat om förslaget möjligtvis skulle kunna bidra till att bryta den positiva trenden och att vi skulle kunna se en mer negativ utveckling? Det är nämligen något som oroar mig.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 158 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Centerpartiet har naturligtvis gjort sin analys och sin bedömning av förslaget om att sänka åldern för köp på Systembolaget från 20 till 18 år. Vi har då landat i att det är rimligt att ha samma ålder för köp på Systembolaget som myndighetsåldern, så att en 18- eller 19-åring som ska ta studenten lagligt kan köpa en flaska vin att dricka i samband med firandet, om man så vill eller får för sina föräldrar, vilket i dag inte är en laglig företeelse.

Om man ska göra en sådan här förändring i lagstiftningen kommer det naturligtvis att behöva utredas, precis som alla andra förändringar i lagstiftningen. Centerpartiet har gjort sin bedömning. Men förutsättningen för ett införande av 18 års åldersgräns i stället för 20 på Systembolaget är naturligtvis en utredning. Det är ju så det ser ut i vårt demokratiska system. Vi driver gärna på för att få till en sådan utredning, om vi kan samla fler partier i riksdagen som tycker likadant, för att gå till botten ordentligt med frågan och förhoppningsvis därefter kunna ändra åldern för att få handla alkoholprodukter på Systembolaget.

Leonid Yurkovskiy (SD)
Anf. 159 Leonid Yurkovskiy (SD)

Fru talman! Jag kan trösta ledamoten med att det garanterat finns enskilda ledamöter i andra partier som också vill gå i den här riktningen. Den saken är nog klar.

Det är väl inte särskilt önskvärt att försöka öka tillgängligheten till alkohol för unga, även om det i vissa fall kan vara i samband med ett trevligt firande eller så. Jag känner att vi som socialutskott har ett ansvar för de mer problematiska fallen. Jag förordar inte någon större alkoholkonsumtion för någon egentligen, men det är ju särskilt känsligt för unga.

När jag ser tillbaka är jag ganska tacksam över att mina klasskompisar inte hade tillgång till Systembolaget när vi gick på gymnasiet och var 18 år gamla. Man talar om just efterfrågan, och efterfrågan minskar. Då tänker jag att den liberala principen borde säga att det inte krävs ett större utbud, för att förenkla det lite grann. Har Centerpartiet några reflektioner kring detta och, återigen, en analys av riskerna? Jag förstår möjligtvis det positiva med förslaget, men Centerpartiets syn på riskerna skulle jag vilja höra mer om.

Christofer Bergenblock (C)
Anf. 160 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Vi kan konstatera att ungdomar dricker allt mindre alkohol och att det är en trend som har pågått i 20 år. Det är alltså inte under någon kort period som det har varit en nedåtgående trend när det gäller alkoholkonsumtionen. Man har nästan halverat drickandet under de här 20 åren. Det har inte ersatts av andra bruk i någon högre grad. Man kan ibland tro att det skulle ha ersatts av narkotikabruk, men det är i alla fall inte vad forskningen visar så här långt.

Att anpassa alkohollagstiftningen till den tid vi lever i tror vi från Centerpartiet är väsentligt. En del i våra förslag är att vi ser att det skulle vara fullt möjligt att sänka åldersgränsen för köp på Systembolaget, rimligtvis utan att det leder till ökad konsumtion av alkohol.

Samtidigt ser vi att det finns andra saker som också behöver ses över i nuvarande alkohollagstiftning, till exempel vad gäller rätten till serveringstillstånd. I dag måste man kombinera servering av alkohol med servering av lagad mat från ett kök i anslutning till lokalen, vilket vi inte tycker är tidsenligt. Vi vill se en förändring. Man bör naturligtvis om man vill kunna använda catering i en verksamhet. Vi ser inte behovet av att ha kravet på servering av mat kvar över huvud taget.

Det finns ytterligare förändringar som behöver göras av svensk alkohollagstiftning. Den går i många fall långt tillbaka i tiden och har inte moderniserats och anpassats på det sätt som den borde i förhållande till den alkoholkultur och den alkoholkonsumtion som vi har i samhället i dag, och därför har Centerpartiet landat i det här förslaget till beslut.

Mats Berglund (MP)
Anf. 161 Mats Berglund (MP)

Fru talman! För Miljöpartiet är det viktigt att betona att frågorna kring alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel är en del av det större folkhälsopolitiska arbetet. Det är angeläget att se hur riskbruk av olika slag skapar ohälsa som drabbar både individ och samhälle, och åtgärder som vidtas måste utgå från det perspektivet. I en kommande folkhälsolag som Miljöpartiet vill se ska ANDTS-frågorna därför också ha en plats.

Förutom det folkhälsopolitiska perspektivet vill Miljöpartiet även betona vikten av att ha ett skadereducerande förhållningssätt och att politiken på området ska syfta till att rädda liv och minimera skador som går att undvika. Det perspektivet måste vara starkare än en repressiv hållning.

Miljöpartiet anser att narkotikalagstiftningen ska utvärderas för att se om det finns skäl att ändra i den i syfte att underlätta för personer med missbruk och beroende att söka hjälp. Sedan 1988 är det straffbart att bland annat inneha och bruka narkotika i Sverige. Lagen har inte utvärderats. När det nu har gått över 35 år efter det att den svenska kriminaliseringen infördes vet vi fortfarande mycket lite om dess effekter. Därför var det en stor framgång att ett enigt socialutskott ställde sig bakom ett tillkännagivande om att dagens narkotikapolitik behöver utvärderas.

Flera aktörer, inklusive Sveriges Kommuner och Regioner, har återkommande framfört att lagen bör utvärderas för att reda ut om den försvårar hjälpinsatser för människor med beroendesjukdom eller inte. Sverige bör snarast utvärdera kriminaliseringen som infördes 1988 och i utredningen med fördel även se om det kan finnas goda exempel från andra länders politik.

Miljöpartiet välkomnar i det här sammanhanget den utannonserade straffreformsutredningen, som ska göra en översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet. Syftet med uppdraget är, enligt vad som uppgivits, att straffskalorna på ett bättre sätt än i dag ska återspegla brottens allvar och att påföljderna som döms ut ska framstå som rimliga. Av direktivet framgår att det i framtidens påföljdssystem oftare än i dag kan bli möjligt att använda en påföljd med vårdinriktning när någon döms för ringa narkotikabrott där gärningen har sin grund i beroendesjukdom. Miljöpartiet hade velat att direktivet gick längre men välkomnar det initiativet.

Fru talman! Människor som missbrukar narkotika är en av samhällets mest utsatta grupper, och den narkotikarelaterade dödligheten i Sverige är stor. Åtgärder som kan rädda liv måste därför vidtas. Miljöpartiet vill ha en narkotikapolitik som fokuserar på skadereduktion och vill bland annat genomföra försök med injektionsrum eller brukarrum. Vi vill också utöka kretsen av personer som kan överlämna naloxon i en akut situation. Det kan till exempel vara fråga om poliser, personal inom missbruksvården, personal på boenden för hemlösa eller anhöriga.

I det här sammanhanget vill jag passa på att påminna regeringen om att den viktiga Samsjuklighetsutredningen kom med ett delbetänkande redan i november 2021. Remissrundan var klar för nästan två år sedan. Utredningen föreslår bland annat att hälso- och sjukvården ska bli huvudman för all beroendevård, vilket Miljöpartiet drivit länge. Det finns också ett viktigt fokus på hur människor med både psykisk problematik och missbruk inte ska falla mellan stolarna längre. Vi ser fram emot att snart få se en proposition.

Jag vill också påpeka att det förebyggande arbetet är viktigt även på missbruksområdet. Vi anser att regeringen bland annat bör tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på hur regioner och kommuner ska utveckla det förebyggande arbetet för unga i riskzonen för missbruk.

Fru talman! Jag vill även säga något om den svenska alkoholpolitiken. Enligt vår mening är det viktigt att behålla den existerande alkohollagstiftningen för att minska de medicinska och sociala skadeverkningarna av alkohol. Den möjliggör olika verktyg för att begränsa tillgången, till exempel införselregler, åldersgränser och försäljningsmonopol. Det är viktigt att vi har möjlighet att fortsätta arbeta med den här typen av verktyg.

Med anledning av domen i Högsta domstolen från sommaren 2023 där det slogs fast att det enligt alkohollagen är tillåtet med distansförsäljning, alltså där alkoholen vid köpet finns i en annan EU- eller EES-stat och därefter transporteras till Sverige av en transportör som anlitats av säljaren, borde regeringen tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram förslag på restriktioner av kommersiell förmedling av alkohol som riskerar att undergräva detaljhandelsmonopolets rättsliga ställning.

Vi vill se mer information riktad till allmänheten om alkoholens inverkan på hälsan. Kunskapen är relativt låg hos befolkningen, inte minst när det gäller den ökade risken för att drabbas av cancer vid alkoholkonsumtion. Regeringen bör därför ge en lämplig myndighet i uppdrag att ta fram en nationell informationsinsats om alkoholkonsumtionens inverkan på hälsan. Regeringen bör också tillsätta en utredning med uppdraget att ta fram förslag på en långsiktig plan med åtgärder för att motverka alkoholens skadeverkningar.

Fru talman! Jag står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer men yrkar bifall till reservation 13.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 3 april.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2024-04-03
Förslagspunkter: 20, Acklamationer: 15, Voteringar: 5
Stillbild från Beslut 2023/24:SoU11, Beslut: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Beslut 2023/24:SoU11

Webb-tv: Beslut: Alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

    Förslagspunkter och beslut i kammaren

    1. ANDTS-strategin

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 47.
      • Reservation 1 (C, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD63009
      M60008
      C02103
      V21003
      KD15004
      MP01404
      L14002
      -1001
      Totalt26635048
      Ledamöternas röster
    2. Svensk alkoholpolitik och detaljhandelsmonopolet

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:465 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 10,

      2023/24:1001 av Kalle Olsson och Anna-Caren Sätherberg (båda S) och

      2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 111.
      • Reservation 2 (S, V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (S, V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S092014
      SD63009
      M60008
      C21003
      V02103
      KD15004
      MP01404
      L14002
      -0101
      Totalt173128048
      Ledamöternas röster
    3. Åldersgränsen för att köpa alkohol på Systembolaget

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1626 av Niels Paarup-Petersen (C) och

      2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 44.
      • Reservation 3 (C)
    4. Vissa andra regleringar på alkoholområdet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:296 av Joar Forssell (L),

      2023/24:1277 av Carl Nordblom (M),

      2023/24:1788 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 1 och 2,

      2023/24:2272 av Carl Nordblom (M) och

      2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 42.
      • Reservation 4 (C)
    5. Systembolagets informations- och forskningsuppdrag

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2493 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 41.
      • Reservation 5 (C)
    6. Alkoholens skadeverkningar

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:465 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkandena 7 och 8 samt

      2023/24:2067 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 3.
      • Reservation 6 (SD)
      • Reservation 7 (V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S910015
      SD01629
      M60008
      C21003
      V02103
      KD15004
      MP01404
      L14002
      -1001
      Totalt202366249
      Ledamöternas röster
    7. Narkotikapolitiken

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 115.
      • Reservation 8 (S)
    8. Kartläggning av narkotikasituationen i Sverige

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2067 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 6.
      • Reservation 9 (SD)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 9 (SD)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD06309
      M60008
      C21003
      V21003
      KD15004
      MP14004
      L14002
      -1001
      Totalt23863048
      Ledamöternas röster
    9. Nationellt mål om minskad narkotikadödlighet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 110.
      • Reservation 10 (S)
    10. Naloxon

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1638 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkandena 2 och 3.
      • Reservation 11 (S, V, C, MP)
    11. Övriga frågor om narkotikarelaterade dödsfall

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:287 av Joar Forssell (L),

      2023/24:1605 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 6 och

      2023/24:2067 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 4.
      • Reservation 12 (SD)
    12. Förebyggande arbete mot missbruk bland unga

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslag

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:465 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 1.1.
      • Reservation 13 (V, MP)
      Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 13 (V, MP)
      PartiJaNejAvståendeFrånvarande
      S920014
      SD63009
      M60008
      C21003
      V02103
      KD15004
      MP01404
      L13003
      -1001
      Totalt26535049
      Ledamöternas röster
    13. Behandling av personer med missbruksproblem

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1605 av Niels Paarup-Petersen (C) yrkande 7 och

      2023/24:2437 av Beatrice Timgren (SD).
    14. Klassificering av narkotika

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:1291 av Hanna Westerén (S) och

      2023/24:2067 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 5.
      • Reservation 14 (SD)
    15. Mätningar av narkotika och andra dopningsmedel

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:1050 av Roland Utbult (KD) yrkandena 1-3.
    16. Tobak och tobaksfria nikotinprodukter

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motionerna

      2023/24:136 av Björn Tidland (SD),

      2023/24:465 av Karin Rågsjö m.fl. (V) yrkande 12,

      2023/24:1037 av Anna Wallentheim och Sofia Skönnbrink (båda S) och

      2023/24:2617 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 113.
      • Reservation 15 (S, MP)
      • Reservation 16 (V)
    17. Ny utredning om tobaks- och nikotinprodukters skadeverkningar

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2067 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 8.
      • Reservation 17 (SD)
    18. Rökförbudet

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:307 av Joar Forssell (L).
    19. Spelberoende

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår motion

      2023/24:2067 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkande 13.
      • Reservation 18 (SD)
    20. Motioner som bereds förenklat

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Beslut:

      Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

      Utskottets förslag:
      Riksdagen avslår de motionsyrkanden som finns upptagna under denna punkt i utskottets förteckning över avstyrkta motionsyrkanden.