Anf. 109 Emma Nohrén (MP)
Fru talman! I dag debatterar vi biståndsbudgeten, utgiftsområde 7. Jag måste säga att det är roligt att vara här i kammaren och lyssna, för vi har en väldigt livaktig biståndsdebatt i Sveriges riksdag.
Trots att vi ibland för fram kritik vad gäller detaljer och hur vi ska prioritera är i alla fall en sak klar: övertygelsen om att Sverige ska ha ett kraftfullt bistånd och att biståndet behövs. Detta är en tid då vi står inför enorma utmaningar, och biståndet har nästan aldrig varit viktigare.
I dag debatterar vi något historiskt - den största biståndsbudget som någonsin har lagts fram i Sverige. Biståndsramen föreslås uppgå till 49 miljarder kronor. Med det når vi upp till målet om 1 procent av bni, vilket är ett mål som ytterst få länder uppnår. Jag är förstås otroligt stolt och glad över detta, och jag tror att vi som svenskar också kan vara väldigt stolta över det.
Biståndet behövs för människor i nöd. Det minskar fattigdomen och bidrar till att främja säkrare och mer välmående samhällen.
Precis som Kerstin Lundgren och Birgitta Ohlsson så förtjänstfullt har talat om får vi inte glömma bort att samhället faktiskt blir bättre. Vi har sett stora framsteg. Vi har en kraftigt minskad fattigdom, halverad barnadödlighet och minskad mödradödlighet. Vi ser att analfabetismen minskar, och vi går åt rätt håll när det gäller hur många som dör av malaria.
Detta är en fantastisk utveckling, som vi måste hålla i. Tyvärr kan vi inte luta oss tillbaka och vara nöjda.
Fru talman! Nästan dagligen möts vi av rapporter från krigens och konflikternas frontlinjer. Läget är mycket allvarligt med många blodiga konflikter - fler än på länge. Det handlar inte bara om Syrien, som kanske är den konflikt som oftast kommer upp i nyheterna, utan också om Jemen, Irak, Sydsudan, Ukraina, Afghanistan med flera.
Runt om i världen är i dag 65 miljoner människor på flykt och 140 miljoner i behov av humanitär hjälp. Det är fyra gånger fler än 2010.
Samtidigt har vi kunnat ta del av internationella studier som beskriver en värld där fler än 200 miljoner människor drabbas av naturkatastrofer varje år. Vi ser en värld där jordskred, orkaner och torka har blivit vanligare, och som det ser ut kommer dessa saker att bli alltmer vanliga. Klimatförändringarna är här, och de tilltar.
Vi vet att det är världens fattiga som drabbas hårdast. Det är de fattiga som drabbas hårdast av katastrofer, förändrat klimat, torka, översvämningar och monsuner. Men bland de fattiga finns en grupp som utsätts särskilt mycket: kvinnor. Det är 14 gånger vanligare att en kvinna dör i en naturkatastrof än att en man gör det - 14 gånger vanligare.
Det beror på vilka sysslor vi har, var i samhället vi befinner oss, vilka färdigheter vi har lärt oss, om vi kan simma och så vidare. Så kan vi inte ha det. Det är en fruktansvärd siffra, och den är kopplad till den ojämlikhet som råder på så många andra sätt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Fru talman! Krig och konflikter, den humanitära situationen, jämställdhet, den pågående klimatförändringen samt det krympande utrymmet för demokrati i världen är de svåraste utmaningarna vi står inför. Det är också därför de är centrala i vår biståndspolitik.
Jag tänkte att jag skulle ge en översikt av de satsningar som finns med i den budgetproposition som vi är här för att debattera om.
Den första punkten gäller fredsbyggande arbete. Utan fred, ingen utveckling - det är ett självklart men livsavgörande samband. När allt fler av världens fattiga lever i konfliktdrabbade och sviktande stater måste vi satsa på att komma åt grundorsakerna till dessa konflikter.
Vi ökar därför ansträngningarna för att förebygga väpnade konflikter och satsar mer resurser på att bygga hållbar fred. Vi ökar biståndet med 2 miljarder till de allra fattigaste länderna, varav många befinner sig i konflikt- eller postkonfliktsituationer.
Vi har tagit fram en ny strategi för hållbar fred som kombinerar strategiskt globalt stöd med snabbfotade insatser på landnivå. Strategin ska stärka den nödvändiga bryggan mellan det humanitära biståndet, som är så viktigt i en konfliktsituation, och det långsiktiga utvecklingsarbetet för att få ett stabilt land att leva i framöver.
Den andra punkten gäller det humanitära biståndet. Som jag sa tidigare står vi inför de mest omfattande humanitära kriserna sedan FN bildades. Tyvärr räcker inte pengarna inom systemet till på långa vägar. I år är det bara ungefär 37 procent av de humanitära appellerna som är täckta. Underskottet har ökat med fyra gånger på tio år.
Vi behöver mer internationellt samarbete, inte mindre. Vi behöver länder som tar ansvar, och det gör Sverige. I fjol var vi den sjätte största bilaterala givaren i världen, och vi ökar nu det humanitära stödet med ytterligare 1,3 miljarder kronor.
Vi har i år antagit en ny strategi för humanitärt bistånd, som rymmer både flexibilitet och stärkt samverkan för det långsiktiga utvecklingsbiståndet och det humanitära biståndet.
Vi slår också vakt om kärnstödet. I går twittrade UNHCR om att man tack vare Sveriges kärnstöd kan vara snabbfotad där det händer saker. Ingen ska behöva vänta på politiska beslut från olika givarländer när katastrofen har slagit till.
Det kan heller inte vara så att vi ska slänga upp alla bollar och att alla ska springa på allting samtidigt. Vi måste ha koordination för att göra nytta. Sverige är en drivande part för att se till att FN och medlemsländerna stärker koordinationen, så att vi inte får en överlappning och en fragmentisering. Det är ett långsiktigt arbete, men Sverige använder sig av detta.
En tredje del i våra prioriteringar handlar om global jämställdhet. Vi har redan talat om skillnaden mellan män och kvinnor i katastrofer. Vi ser att bakåtsträvande krafter hotar flickors och kvinnors möjligheter att bestämma över sina liv och kroppar.
Kvinnorättsorganisationer motarbetas. Sexuellt våld och trakasserier är en farsot världen över. Vi ser det till och med här, i världens mest jämställda land, i kölvattnet av metoo-kampanjen som har spridit sig över världen, även om den väl också kom hit från andra håll.
Diskriminering och exkludering är skamligt utbredda företeelser. De utgör allvarliga hinder för kvinnor att fullt ut åtnjuta de mänskliga rättigheterna, som vi borde ha lika tillgång till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd
Sverige för en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik av just dessa skäl. Utan riktat stöd till jämställdhet och till kvinnors och flickors rättigheter är verklig utveckling inte möjlig.
Därför har vi gett Sida i uppdrag att ta fram en ny strategi för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Vi har också tagit fram en ny global strategi för hållbar social utveckling, som omfattar ungefär 1 miljard de kommande fem åren. Den ska stärka tillgången till sjukvård och preventivmedel och verka för bättre utbildning för flickor och kvinnor. Och vi har ett integrerat jämställdhetsarbete i det svenska utvecklingsarbetet.
Fru talman! Den fjärde frågan är klimatfrågan som är den stora fråga som slår mot oss alla, även om den främst drabbar de fattiga.
Vi måste kraftigt få ned klimatutsläppen, och det brådskar. Skördarna försämras av torka, och monsunregnen är ihållande. Vi har ett varmt hav som gör att migrerande fiskar byter väg, och runt ekvatorn kan vi nu se en blöt öken som är tom.
Parisavtalet bekräftade att de utvecklade länderna ska ta ett ansvar för att bidra till klimatfinansieringen, och det tänker Sverige leva upp till. Vi stärker därför klimatarbetet i de flesta landstrategierna. Vi har lanserat en ny hållbar strategi för miljö, klimat, hav samt hållbart nyttjande av naturresurser, och vi ökar de totala insatserna för miljö, klimat och hav med nästan 750 miljoner kronor.
Slutligen har demokrati och mänskliga rättigheter eroderat på många håll. Det går bakåt i över 60 länder. Vi ser att det är auktoritära styren och ett sluttande plan här.
Regeringen vill använda biståndet för att motverka denna oroande utveckling. Vi har gett Sida i uppdrag att skapa genomslag och synergier för att stärka demokratisk utveckling. Regeringen förbereder en ny strategi för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Vi ökar stödet till UNFPA, Unaids och UN Women - de tre nyckelinstitutionerna för arbetet i SRHR, och vi är en av världens absolut största givare till dessa. Vi har tagit steg för att integrera SRHR i det humanitära biståndet.
Herr talman! Sveriges bistånd ska vara resultatinriktat och långsiktigt. Det ska verka där de största utmaningarna och orättvisorna finns. Med det fokus och de satsningar som vi aviserar i budgeten har Sverige ett kraftfullt verktyg för att göra detta. Det gör skillnad på marken för människor som lever i fattigdom och förtryck, och det gör skillnad i verkligheten.
(Applåder)