Helena Vilhelmsson (Cen)

Motion till riksdagen 2021/22:1156 av Johan Hedin m.fl. (C) med anledning av prop. 2020/21:217 Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att maxstraffet för grov fridskränkning/grov kvinnofridskränkning bör höjas

Inlämnad

2021-09-29

Förslag

4

Datum

2021-09-29

Utskottsberedning

2021/22:JuU8

Riksdagsbeslut

(4 yrkanden): , 4 bifall,

Motion till riksdagen 2021/22:103 av Johan Hedin m.fl. (C) med anledning av prop. 2020/21:209 Utökade möjligheter att använda tidiga förhör Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ljud- och bildinspelning av förhör borde tillåtas ifall det inte är uppenbart olämpligt

Inlämnad

2021-09-22

Förslag

1

Datum

2021-09-22

Utskottsberedning

2021/22:JuU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Tulltjänstemän ska få utökade möjligheter att agera vid misstänkt brottslighet i samband med en tullkontroll. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I korthet innebär lagändringarna att tulltjänstemän vid ordinarie kontroller ska få möjlighet att ingripa vid ett misstänkt brott även om det är polisen och inte Tullverket som ska utreda brottet. Det gäller exempelvis vid misstanke om stöldgods, människosmuggling eller penningtvätt. Som huvudregel ska polisen först godkänna ingripandet. Det krävs dock inte om det till exempel finns en risk att personen försvinner ut ur landet. Då ska tulltjänstemannen kunna gripa personen, hålla ett inledande förhör och omhänderta elektronisk utrustning.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Riksdagen tycker dock inte att regeringens förslag är tillräckligt för att komma till rätta med den gränsöverskridande brottsligheten. Därför uppmanade riksdagen i tre tillkännagivanden regeringen att

• skyndsamt återkomma till riksdagen med förslag om en ny samlad lagstiftning som även ger Tullverket befogenheter att ingripa vid andra tillfällen än vid ordinarie kontroller
• ge Tullverket ett utökat uppdrag att genomföra kontroller vid utförsel av varor
• överväga att klassa utförsel av stöldgods som ett brott enligt smugglingslagen.

Tillkännagivandena bygger på förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-06-17

Datum

2021-06-17

Bordläggning

2021-06-21

Debatt

2021-06-22

Beslut

2021-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Portugal. Anledningen är att Portugal ännu inte har infört de ändrade bestämmelser som länderna kommit överens om.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Enligt svensk skattepolicy ska pension beskattas i Sverige om den betalas ut från Sverige till en person som bor utomlands, så kallad källstatsbeskattning. Skatteavtalet med Portugal innebär dock att vissa pensioner varken beskattas i Sverige eller Portugal. Sverige har efter förhandlingar med Portugal under 2019 ändrat sina bestämmelser så att pensioner från privata anställningar får beskattas i Sverige. Portugal har trots påtryckningar ännu inte uppfyllt sin del av avtalet. Avtalet sägs därför upp.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-07

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att säga upp skatteavtalet med Grekland. Anledningen är att motverka skatteflykt och att avtalet är bristfälligt i andra delar.

Sverige har skatteavtal med många länder för att undvika dubbelbeskattning, men även skatteflykt. Skatteavtalet med Grekland är ett av Sveriges äldsta avtal. Under år 2020 införde Grekland särskilda skatteregler. De innebär att flera inkomster som enligt avtalet är undantagna från beskattning i Sverige, exempelvis kapitalvinster och pension, under vissa förutsättningar bara beskattas med sju procent i Grekland. Avtalet är dessutom ålderdomligt utformat och bristfälligt i vissa delar. Avtalet sägs därför upp för att ses över i sin helhet.

Skatteavtalet slutar gälla den 31 december 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 27 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-07

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksrevisionen har granskat den särskilda löneskatten på arbetsinkomster för personer över 65 år. Löneskatten ändrades flera gånger under perioden 2007-2019 och togs helt bort år 2019. Riksrevisionen drar slutsatsen att det inte går att bedöma vilka effekter ändringarna av löneskatten har gett upphov till. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen bland annat att förtydliga hur skatteutgifterna förändras vid förändringar av den särskilda löneskatten för äldre samt utvärdera avskaffandet av den särskilda löneskatten år 2019.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens bedömningar och kommer att vidta åtgärder utifrån rekommendationerna i något fall, men inte i andra.

Riksdagen delar regeringens bedömningar av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Schablonen för att beräkna förmånsvärdet för bilförmån ska justeras. Detta så att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för en privatägd bil. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande schablonen har i stort sett varit oförändrad sedan den infördes 1997 och ger ett förmånsvärde som understiger vad det faktiskt kostar att ha en privatägd bil. Det innebär att skattesystemet gynnar inkomst i form av bilförmån jämfört med lön, men också att fossildrivna bilar premieras i förhållande till andra varor och tjänster. Enligt beslutet ska det ränterelaterade respektive prisrelaterade beloppet ändras så att schablonen bättre avspeglar den genomsnittliga kostnaden för en privatägd bil.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och berör förmånsbilar som registreras efter att lagen har trätt i kraft.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-26

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Socialminister Lena Hallengren (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) Socialminister Lena

Datum

2021-05-27

Riksdagen beslutade att rikta en rad uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen i olika frågor om kriminalvård. Tillkännagivandena handlar om:

• utvärdering och vidareutveckling av straffens innehåll
• nya behandlingsprogram för personer som begår sexuella övergrepp mot barn
• fler anstaltsplatser
• åtgärder för att öka antalet överföranden av dömda utländska medborgare till deras respektive hemländer.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner, bland annat eftersom arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp.

 

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

36

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

11, 68 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-06

Bordläggning

2021-05-19

Debatt

2021-05-20

Beslut

2021-05-26

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Näringsminister Ibrahim Baylan (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) Jämställdhets- och bostadsminister Märta Stenevi (MP) Näringsminister Ibrahim

Datum

2021-05-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en skatt på så kallad övrig tobak, som i dag inte är skattepliktig. Till övrig tobak räknas exempelvis råtobak som obehandlade tobaksblad och visst slags tobakspulver. Riksdagen sa också ja till förslag om avdragsrätt för godkända lagerhållare samt tillhörande administrativa regler och kontrollregler om bland annat distansförsäljning. Syftet är att tobaksbeskattningen ska bli mer heltäckande och tydligare samt att motverka skatteundandragande och dubbelbeskattning.

Vissa av lagändringarna börjar gälla den 1 juli och övriga den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-05

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Det blir enklare och mer lönsamt att investera i förnybar energi för eget bruk. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att höja gränsen för hur stor installerad effekt som befrias från skatt.

De höjda gränserna innebär att skatt inte behöver betalas på egenproducerad solel från anläggningar upp till 500 kilowatt, 250 kilowatt för el från vind- eller vågkraft och 100 kilowatt för övriga förnybara källor.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 38 minuter

Justering

2021-05-06

Datum

2021-05-18

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att slopa den sänkta energiskatten på bränsle som används för uppvärmning och för drift av stationära motorer i tillverkningsindustrin samt yrkesverksamhet inom jordbruk, skogsbruk och vattenbruk. Det innebär att energiskatten på sikt ska vara 100 procent för de förbrukade bränslena och att det inte ska ske någon återbetalning av denna energiskatt.

Beslutet gäller inte drift av motordrivna fordon i de berörda verksamheterna eller bränsleförbrukning i skepp och båt. Skattebefriad bränsleförbrukning inom stålindustrin, gruvindustrin eller vid framställning av energiprodukter, berörs inte heller av beslutet.

Förändringarna ska genomföras i två steg med en sänkning av skattenedsättningen från 70 procent till 35 procent den 1 juli 2021 samt ett helt slopande av skattenedsättningen den 1 januari 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-11

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Samordningsnumren, en typ av identifikation, ska bli säkrare och uppgifterna i folkbokföringen ska bli mer korrekta. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det har blivit vanligare att personer vistas kortare eller längre tid i Sverige även om de inte är folkbokförda i landet. Behovet av ett samordningsnummer har ökat men med nuvarande regler kan det vara svårt att få ett sådant. Enligt beslutet ska det bli möjligt för enskilda personer att själva ansöka om ett samordningsnummer i stället för att en myndighet gör det. Den sökande ska kunna bevisa sin anknytning till Sverige och även besöka Skatteverket för att styrka sin identitet. För att minska risken för missbruk av samordningsnummer ska de inaktiveras efter fem år om inte en ansökan om förnyelse kommer in.

Folkbokföringen ska spegla befolkningens bosättning, identitet och familjeförhållanden så att bland annat myndigheter får ett korrekt underlag för olika beslut. Med de nya reglerna ska i princip alla myndigheter bli skyldiga att rapportera oriktiga eller ofullständiga uppgifter om en person till Skatteverket. Rapporteringskravet gäller också fler uppgifter än tidigare.

Förslaget börjar gälla den 18 juni 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 138 minuter

Justering

2021-05-04

Datum

2021-05-12

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

En kommande utredning ska se över reglerna för sluten ungdomsvård. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att utredningen även bör utreda en flytt av ansvaret till Kriminalvården och att taket för maximal vårdtid höjs.

De som döms till sluten ungdomsvård har ofta redan en kriminell livsstil. Riksdagen menar att Kriminalvården kan ha en större kompetens att ta hand om dessa personer, jämfört med Statens institutionsstyrelse, Sis, som ansvarar för vården i dag. Dessutom visar antalet rymningar att säkerheten hos Sis fortfarande är eftersatt i jämförelse med inom Kriminalvården. Den kommande utredningen bör därför ta som utgångspunkt att hela ansvaret för den slutna ungdomsvården flyttas till Kriminalvården. I direktivet till utredningen bör det även framgå att den maximala vårdtiden ska höjas för att bättre motsvara brottslighetens allvar, anser riksdagen.

Förslaget om ett tillkännagivande var ett så kallat utskottsinitiativ. Justitieutskottet föreslog på eget initiativ ett riksdagsbeslut. Förslaget kom inte från en proposition från regeringen eller en motion från riksdagsledamöter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 72 minuter

Justering

2021-04-15

Datum

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-22

Motion till riksdagen 2020/21:4002 av Per Åsling m.fl. (C) med anledning av skr. 2020/21:162 Riksrevisionens rapport om särskild löneskatt för äldre Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av den särskilda löneskatten för

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

1

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:SkU31

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2020/21:4000 av Sofia Nilsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2020/21:163 Förebyggande av våld i nära relationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att socialnämnden ska ha i uppgift att verka för att även den som riskerar att utsätta närstående

Inlämnad

2021-04-21

Förslag

3

Datum

2021-04-21

Utskottsberedning

2020/21:SoU26

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är främst att arbete pågår inom området.

Förslagen handlar bland annat om förändringar av skattesatser och olika undantag från skattskyldighet på mervärdesskatteområdet.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-29

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Följande ministrar deltar: Inrikesminister Mikael Damberg (S) Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) Energi- och digitaliseringsminister Anders Ygeman

Datum

2021-04-08

Riksdagen sa nej till cirka 100 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om beskattning av företag, kapital och fastigheter. Detta med hänvisning till bland annat att vissa frågor redan har beslutats samt att utredningar och arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagande och investeringar, beskattning vid generationsskifte, skogskonton, skatteregler för ideell sektor, ränteavdrag, fastighetsskatt på elproduktion, boendebeskattning och kapitalvinst vid fastighetsförsäljning.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2021-03-25

Datum

2021-03-31

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14